NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i utrikesrådets möte den 21 mars. Ett av mötets huvudteman är Rysslands militära aggression mot Ukraina. Utrikesministrarna och försvarsministrarna samlas dessutom till ett gemensamt möte där avsikten är att godkänna en strategisk kompass för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Efter utrikesrådets möte deltar minister Haavisto i öppningsceremonin för European Humanitarian Forum. Från Bryssel reser ministern till Malmö, där han deltar i Nordiska rådets temasession den 22 mars.Utrikesministrarna fortsätter också att diskutera läget i Mali och Sahel och EU:s åtgärder i regionen. Finland betonar vikten av övergripande åtgärder för att skapa hållbar fred och stabilitet. EU:s utrikesministrar ska även hålla en informell diskussion med Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu om konsekvenserna av kriget i Ukraina för Moldavien. I relation till landets folkmängd har Moldavien tagit emot flest ukrainare som flytt kriget. Finland har bistått Moldavien materiellt och genom att sända tre personer via EU:s civilskyddsmekanism för att delta i samordningen av biståndsverksamheten.EU:s utrikesministrar och försvarsministrar samlas till ett gemensamt möte där avsikten är att godkänna en strategisk kompass för EU. Ministrarna har diskuterat den strategiska kompassen regelbundet, senast i januari. Finland vill se en omfattande, tillräckligt politisk och konkret strategisk kompass som utvecklar och stärker EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. EU måste kunna ta ansvar och skapa säkerhet effektivt och på ett övergripande plan.Den 21 mars deltar utrikesminister Haavisto även i öppningsceremonin för evenemanget European Humanitarian Forum med Europeiska kommissionen och Frankrike som värd. Under evenemanget diskuteras sätt att stärka EU:s roll när det gäller att främja internationell humanitär rätt och skydda det humanitära utrymmet.Från Bryssel reser minister Haavisto till Malmö, där han deltar i Nordiska rådets temasession om läget i Ukraina den 22 mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid EU-ministerutskottets möte fredagen den 18 mars behandlades målet att minska energiberoendet av Ryssland, hjälpa de miljoner människor som flyr från Ukraina samt en strategisk kompass som visar vägen för unionens säkerhets- och försvarspolitik.Efter lägesöversikten diskuterade EU-ministerutskottet konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina.EU-ministerutskottet slog fast Finlands ståndpunkt i fråga om Europeiska kommissionens meddelande om energi av den 8 mars, där man behandlar olika sätt att minska beroendet av energi från Ryssland och att hålla tillbaka höjningen av energipriserna i Europa. Finland understödet målet att bryta energiberoendet av Ryssland. Därför måste man främja investeringar i förnybara energikällor och diversifiera upphandlingen av gas. Höjningen av energipriserna får inte leda till att man tillgriper åtgärder som kan störa funktionen hos utsläppshandelssystemet eller elmarknadens funktion. Finland anser också att eventuella avvikelser från reglerna om statligt stöd bör avgränsas noggrant och att stöd bör beviljas endast branscher där det finns en verklig risk för betydande koldioxidläckage. Energifrågorna tas också upp vid Europeiska rådets möte (24-25 mars 2022).Vid EU-ministerutskottets möte behandlades också hjälpen till människor som flyr kriget i Ukraina. Ukrainas grannländer och EU-området har redan tagit emot ca tre miljoner människor och antalet ökar snabbt. EU-länderna måste samarbeta och stöda de EU-länder som belastas mest till exempel genom att ta emot fler ukrainare till andra EU-länder. Statsrådet har redan tidigare betonat behovet av att skapa klara och fungerande arrangemang för akuta migrations- och krissituationer. Finlands intresse i egenskap av ett land vid unionens yttre gräns är att medlemsstater som blivit föremål för inflöde av människor i dessa slags exceptionella situationer får det stöd de behöver av andra länder och att det gemensamma asylsystemet och migrationshanteringen fungerar.Ministerutskottet diskuterade också den strategiska kompassen för unionens säkerhets- och försvarspolitik. Med den strategiska kompassen avses riktlinjerna och målen för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete under de kommande 5–10 åren. Det säkerhetspolitiska läget i Europa framhäver behovet av att stärka EU:s roll som säkerhetsgarant. Utrikes- och försvarsministrarna har för avsikt att godkänna dokumentet vid sitt gemensamma sammanträde måndagen den 21 mars. Den strategiska kompassen fastställs också senare vid Europeiska rådet under samma vecka (24- – 25.3.). Finlands ståndpunkter har preciserats under förhandlingsprocessens gång i USP-skrivelser som överlämnats till riksdagen . Ståndpunkterna bygger på redogörelserna om utrikes- och säkerhetspolitiken och försvarspolitiken.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:utrikesrådet (21 mars)Utrikesrådet (försvarsfrågor) (21 mars)rådet för jordbruk och fiske (21 mars)allmänna rådet (22 mars)Teman för utrikesrådet är Rysslands invasion av Ukraina och situationen i Sahel, särskilt i Mali. Ministrarna ska också diskutera med Moldaviens utrikesminister. Avsikten är att man vid utrikes- och försvarsministrarnas gemensamma möte godkänner en strategisk kompass för unionens säkerhets- och försvarspolitik. EU:s samarbete om säkerhet och försvar samt den strategiska kompassen behandlas också i Europeiska rådet (24 – 25 mars 2022).Rådet för jordbruk och fiske fokuserar på jordbruksmarknadsläget, särskilt efter invasionen av Ukraina. Dessutom behandlas framstegen med godkännandet av strategiplanerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, ökningen av produktionen av vegetabiliska proteiner samt stora rovdjur.Allmänna rådet bereder Europeiska rådet i mars. Rådet har också för avsikt att godkänna en partiell allmän riktlinje om ändring av EU-partiförordningen. Rådet diskuterar dessutom Europeiska planeringsterminen 2022 och får en lägesrapport om framskridandet med konferensen om Europas framtid.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 mars 2022 enades regeringens klimatpolitiska ministerarbetsgrupp om åtgärder genom vilka Finland ska halvera sina utsläpp inom ansvarsfördelningssektorn till 2030 och uppnå koldioxidneutralitet 2035. En av de åtgärder som ministerarbetsgruppen fattade beslut om är att främja uppkomsten av en koldioxidmarknad med hjälp av marknadspilotprojekt.I regeringsprogrammet för statsminister Marins regering konstateras att styrmedlen och incitamenten ska utvecklas så att kolsänkorna och kolförråden i skog och mark stärks. Arbetet mot klimatförändringarna kräver också djärva försök, där man marknadsdrivet söker nya kostnadseffektiva metoder för att minska utsläppen och öka kolsänkorna. Därför startar regeringen en helhet av pilotprojekt vars sammantagna mål är att avsevärt minska utsläppen och/eller öka kolsänkorna. I enlighet med regeringsprogrammet ska det genomföras pilotprojekt kring den inhemska marknaden för bindning och lagring av koldioxid, dock så att detta inte ersätter utsläppsminskningarna.Pilotprojekten beaktas i tillämpliga delar som en del av det överenskomna stärkandet av kolsänkorna i samband med beredningen av klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU). Hur det ska genomföras klarnar i samband med beredningen och verkställandet av planen. Avsikten är att klimatplanen för markanvändningssektorn ska bli färdig i juni. Beredningen av pilotprojekten görs i rask takt, så att projekten kan inledas i år.Projekten ska genomföras av marknadsmässiga aktörer, och syftet är att hitta sätt som gör att inkomster från frivillig utsläppskompensation används till att påskynda klimatåtgärder t.ex. på torvjordar, på nedlagda torvtäkter, genom skogstillväxt (additionella åtgärder) eller genom nya tekniska metoder för koldioxidbindning. Det innebär att en jordbrukare, en skogsägare eller ett teknikföretag kan få ersättning för klimatåtgärder från marknaden.”Det är bra om det kanaliseras även privata pengar till klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn. Det uppmuntrar jordbrukarna och skogsägarna till klimatåtgärder och kan skapa förutsättningar för nya förtjänstmöjligheter. Jag anser att det är viktigt att detta främjas också genom åtgärder från den offentliga sidan”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Ett mål är dessutom att utveckla den inhemska marknaden för koldioxidbindning och skapa tydliga spelregler för den. Spelreglerna utvecklas genom ett nytt forskningsprojekt för att garantera bland annat additionalitet, stabilitet och undvikande av dubbelräkning.Läs mer:Hiilimarkkinat ja hiilikompensaatiojärjestelmät (mmm.fi)Frivillig utsläppskompensation (ym.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har kommit överens om åtgärder genom vilka Finland ska halvera sina utsläpp inom ansvarsfördelningssektorn fram till 2030 och uppnå klimatneutralitet 2035. Åtgärderna, som det beslutades om i höst, ska intensifieras för att uppnå en utsläppsminskning på 5,7 Mt. Denna minskning behövs för att Finland ska uppnå EU-kommissionens utsläppsminskningsmål fram till 2030 inom ansvarsfördelningssektorn, det vill säga inom jordbruket, trafiken, den separata uppvärmningen av byggnader och avfallshanteringen.“Det ukrainska folkets lidande, säkerhetsläget i Europa och Finlands försörjningsberedskap står under denna tid i centrum för vår uppmärksamhet. Samtidigt har regeringen fortsatt sitt arbete för att lösa klimatkrisen. Vi har kommit överens om klimatåtgärder för att uppnå Finlands mål för utsläppsminskning inom ansvarsfördelningssektorn. Genom dessa beslut tar vi steg mot ett klimatneutralt Finland 2035”, säger miljöminister Emma Kari, ordförande för ministergruppen för klimat- och energipolitik.”Krisen i Europa har visat att Finlands klimatpolitik har varit på rätt spår: att bygga upp en fossilfri välfärdsstat är också säkerhetspolitik. Det blir allt viktigare att påskynda den gröna omställningen. Rena inhemska lösningar för med sig arbete och välfärd till Finland och minskar vårt beroende av fossila bränslen”, säger Emma Kari.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt var på remiss i december–januari, och dessutom gjorde forskningsinstituten en bedömning av om åtgärderna i planen är tillräckliga i februari 2022. Enligt forskningsinstituten måste åtgärderna i utkastet till planen intensifieras för att målen ska kunna uppnås med tillräcklig säkerhetsmarginal.Ministergruppen för klimat- och energipolitik drog upp riktlinjer för ytterligare åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn utifrån forskningsinstitutens bedömningar. Det fanns särskilt ett behov av att finna och ta in ytterligare utsläppsminskningar på 0,1–0,2 Mt i planen, att intensifiera klimatarbetet inom trafiken, att stärka kommunernas och utsläppsminskningarnas trovärdighet samt att säkerställa att man i planen kan lita på att klimatmålen inom markanvändningssektorn överskrids, det vill säga att man tryggar användningen av flexibiliteten inom markanvändningssektorn.Intensivare åtgärder inom uppvärmning, trafik och jordbruk, nya mål för utsläppsminskning inom offentlig upphandlingDen rättvisa omställningen görs stadigare och hushållens klimatåtgärder påskyndas genom att bereda en modell för statsgarantier till stöd för hushållens och bostadsaktiebolagens klimatvänliga investeringar, såsom jordvärme och rena fordon. Dessutom bereds en stödmodell genom vilken människor på ett rättvist sätt kan få stöd till exempel i situationer där bränslepriserna stiger kraftigt. Hushållen och kommunerna får fortfarande understöd för att frångå oljeuppvärmning och energiunderstöden för bostadsbyggnader fortsätter.Kommunernas klimatarbete systematiseras genom att kommunerna eller regionerna åläggs att göra upp klimatplaner. Skyldigheten införs i klimatlagen hösten 2022. Dessutom utarbetar statsrådet ett principbeslut om inhemska och koldioxidsnåla upphandlingar. I beslutet uppställs ett mål för utsläppsminskning inom offentlig upphandling. Uppnåendet av målet ska följas upp. Genom dessa åtgärder säkerställs det att utsläppsminskningen på 0,4 Mt, som beräknats för kommunernas och konsumenternas åtgärder, uppnås.Åtgärderna för att minska utsläppen från jordbruket stöds och intensifieras. Detta gör det möjligt att höja målet för minskning av utsläppen från jordbruket (0,4 Mt -> 0,6 Mt fram till 2030) och även förbättra jordbrukets lönsamhet. Klimatarbetet inom jordbruket består av en stor skara åtgärder från att förbättra bindningen av koldioxid i marken och minska metanutsläppen från mjölkkor till att bereda programmet för klimatvänlig mat. I enlighet med regeringsprogrammet kommer lantbruksföretagarna inte att orsakas extra kostnader på grund av lagstiftningsåtgärder utan att få ekonomisk kompensation.Genomförandet av utsläppsminskningarna inom trafiken säkerställs genom fortsatt beredning av den nationella utsläppshandeln för vägtransporter och en trafikskattemodell som baserar sig på körsträckor för den händelse att de övriga nationella åtgärderna och lösningarna på EU-nivå tillsammans är otillräckliga. Utsläppen från trafiken minskas i enlighet med färdplanen för fossilfria transporter. Produktionen och användningen av biogas främjas genom att verkställa biogasprogrammet, följa upp dess effekter och ytterligare söka åtgärder för att öka produktionen av biogas till 4 TWh. Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik kommer att diskutera ärendet i april 2022.Regeringens två övriga centrala klimatplaner sänds på remiss inom de närmaste veckornaDen klimatpolitiska planen på medellång sikt har beretts parallellt med klimat- och energistrategin och markanvändningssektorns klimatplan.Utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn, som beretts under ledning av jord- och skogsbruksministeriet, sänds på remiss inom de närmaste veckorna. Regeringen fastslog att det som ett led i planen ska beslutas om ytterligare åtgärder för att säkerställa att en del av Finlands mål för utsläppsminskning inom ansvarsfördelningssektorn på EU-nivå kan uppnås genom att stärka kolsänkor.   Som en del av planen kommer man också att genomföra en pilotprojekthelhet inom koldioxidbörsen. Pilotprojekten syftar till att avsevärt minska utsläppen och öka kolsänkorna, men projekten ska inte ersätta andra utsläppsminskningar. Helhetens mål och genomförande preciseras under dess beredning, och beredningen sker i rask takt så att projekten inleds under 2022. Marknaderna för kolbindning ska utvecklas och spelregler ska skapas för dem.Klimat- och energistrategin, som beretts under ledning av arbets- och näringsministeriet, sänds på remiss i april. I strategin beaktas vikten av att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och försörjningstryggheten samt att påskynda övergången till förnybara energiformer. Betydelsen av detta har ökat efter Rysslands invasion av Ukraina. De tre planerna omfattar tillsammans alla Finlands utsläpp och åtgärderna för att minska dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår ändringar bland annat i förundersökningslagen för att effektivisera och försnabba straffprocessen. De viktigaste förslagen gäller en snabbare behandling av brott mot barn, utnyttjande av teknik och förundersökningssamarbete.Enligt arbetsgruppens förslag ska brott som riktar sig mot ett barns liv, hälsa, privatliv, fred, heder, frihet eller sexuell självbestämmanderätt behandlas i brådskande ordning. Om det vid en förundersökning riktas utredningsåtgärder mot barn, ska ledningen av undersökningen dessutom utföras av undersökningsledare som är särskilt förtrogna med denna uppgift. Kravet på koncentrering i fråga om utredningsåtgärderna och ledningen av undersökningen ska också gälla målsägande i behov av särskilt skydd.I fortsättningen ska man i regel, på begäran av den som ska förhöras, ge samtycke till videoupptagning av förhör. Användningen av förhör som spelats in vid förundersökningar som bevis vid rättegångar utvidgas till människohandelsbrott och till vissa närliggande brott.Samarbetet mellan åklagaren och förundersökningsmyndigheten ska intensifierasArbetsgruppen föreslår dessutom att förundersökningsmyndighetens och åklagarens samarbetsskyldighet utvidgas och att användningen av undersökningsplanen effektiviseras. Dessutom ska begäran om avslutande utsaga alltid specificeras och göras i samarbete med åklagaren. Åklagarens juridiska sakkunskap bör under förundersökningen och i synnerhet i samband med den avslutande utsagan utnyttjas mer än för närvarande för att den ska tjäna senare handläggning av ett brottmål i domstol.I betänkandet föreslås också lagstiftningsändringar som gäller dödsfall i polishäkte och situationer där polisen använder maktmedel.Bakgrunden till arbetsgruppens uppdrag var skrivningar i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, vissa av Riksdagens justitieombudsmans avgöranden samt de 2020 publicerade iakttagelserna från det LEAN-projekt som har utvärderat rättskedjan.Arbetsgruppens betänkande är på remiss fram till den 29 april. De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ordnar den 4 april 2022 kl. 9–11 ett diskussionsmöte om utkastet till förordning om åtkomsträttigheter till kunduppgifter inom social- och hälsovården. Utkastet till förordning var på remiss hösten 2021.Vid diskussionsmötet presenteras utkastet till förordning som uppdaterats på basis av remissresponsen, och deltagarna har möjlighet att framföra kommentarer och synpunkter om utkastet. Avsikten är att förordningen ska utfärdas så snart som möjligt.Diskussionsmötet ordnas på distans via Teams. Ingen förhandsanmälan behövs för att delta.Info om diskussionsmötet och en länk till mötet finns i social- och hälsovårdsministeriets evenemangskalender: Diskussionsmöte: utkastet till förordning om åtkomsträttigheter till kunduppgifter inom social- och hälsovården

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fortum Power and Heat Oy lämnade den 18 mars 2022 till statsrådet en ansökan om drifttillstånd enligt kärnenergilagen för energiproduktion vid kärnkraftverksenheterna Lovisa 1 och 2 högst till utgången av 2050 samt för det sätt som förberedelserna för nedläggningen av dem förutsätter högst till utgången av 2055. De nuvarande drifttillstånden för kraftverksenheterna går ut 2027 och 2030.För den slutförvaringsanläggning för låg- och medelaktivt kärnavfall som ligger inom det nuvarande kraftverksområdet i Lovisa ansöks om drifttillstånd fram till utgången av 2090. Kärnkraftverket i Lovisa är det första kärnkraftverket i Finland. Dess två kraftverksenheter inledde sin produktion 1977 och 1980. Kraftverksenheterna är tryckvattenreaktorer av typen VVER-440. Båda reaktorerna har en eleffekt på över 500 MW efter det att effekten ökats. Anläggningens årsproduktion är över 8 terawattimmar, vilket utgör cirka 10 procent av den årliga elproduktionen i Finland.Behandlingen av ansökningarna om drifttillstånd omfattar ett remissförfarande enligt lagen, om vilket meddelas i april. Arbets- och näringsministeriet ber då om utlåtanden av flera myndigheter och sammanslutningar och av de berörda kommunerna samt ger också allmänheten möjlighet att framföra åsikter. Utlåtanden kan lämnas fram till den 12 augusti 2022, bland annat i tjänsten utlåtande.fi.Arbets- och näringsministeriet gav den 14 januari 2022 en motiverad slutsats om MKB-beskrivningen för en fortsatt drift av kärnkraftverket i Lovisa. I och med slutsatsen avslutades processen för bedömning av projektets miljökonsekvenser, vilken också omfattade en internationell bedömning, det vill säga den s.k. Esboprocessen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 18 mars 2022 inledde inrikesministeriet en utredning om användningen av fingeravtrycksuppgifter i passregistret och identitetskortsregistret för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten. I samband med ändringen av de lagar som gäller polisen och som hänför sig till EU:s förordning om identitetskort förutsatte riksdagen att en utredning görs.Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om identitetskort, passlagen, lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och utlänningslagen lämnades till riksdagen i november 2020. Lagändringarna gällde delvis EU:s förordning om identitetskort och delvis nationella ändringsbehov. EU:s förordning om identitetskort förutsätter att också den som ansöker om ett identitetskort lämnar fingeravtryck, men medlemsstaterna får själva bestämma om fingeravtrycken ska lagras i ett register.I den regeringsproposition som överlämnades till riksdagen föreslogs det att man i identitetskortsregistret, på samma sätt som i passregistret, utöver ansiktsbild ska lagra fingeravtryck, som hör till biometriska kännetecken. I propositionen ingick också en ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet som gjorde det möjligt att använda fingeravtrycksuppgifter i passregistret och identitetskortsregistret för identifiering av både den som ansöker om pass och den som ansöker om identitetskort. Utöver detta kan fingeravtrycksuppgifter för närvarande endast användas för identifiering av ett offer som blivit oidentifierat.Förvaltningsutskottet ansåg i sitt betänkande i samband med lagändringarna att det är viktigt att fingeravtrycken i passregistret eller identitetskortsregistret också kan användas för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten. Med detta kan enligt utskottet i praktiken avses till exempel utredning av grovt sexualbrott mot en person i utsatt ställning och brott mot liv i anslutning till det.Utredningen kartlägger de rättsliga villkoren och andra förutsättningar för användningen av fingeravtrycksuppgifter. Avsikten är att utredningen ska bli klar för behandling i förvaltningsutskottet före ingången av höstsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Spaniens återhämtningsplan fokuserar på grön omställning och digitalisering som också hör till Finlands prioriterade områden. En företagsdelegation som leds av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Madrid den 20–23 mars för att främja samarbetet mellan Finland och Spanien.Spanien är den fjärde största ekonomin i EU och landets ekonomiska tillväxt förväntas klart ligga över EU:s medeltal i år. Spanien är också en av de största mottagarna när det gäller EU:s återhämtningspaket. Merparten av medlen går till grön omställning och digitalisering. Dessa sektorer har varit aktuella redan en längre tid, men det förändrade säkerhetsläget i Europa har gjort dem rentav kritiska: fungerande digitala tjänster och förmåga att motarbeta cyberattacker, minskat energiberoende och ersättande av fossila energikällor med gröna lösningar är allt viktigare i dagens läge. Ambitionen med de olika reformerna och offentliga investeringarna i Spaniens återhämtningsplan är imponerande och kräver innovativa lösningar.Finländska företags intresse för Spanien håller på att öka, och förutom covid-19-tiden har handeln mellan länderna växt i jämn takt. Finländska företag har för närvarande omkring 250 dotterbolag eller lokala partner i Spanien.  “I samarbetet mellan ländernas näringsliv och innovationsverksamhet finns mycket tillväxtpotential. De finländska företag som deltar i Spanienresan representerar spetskompetens inom grön omställning och digitalisering. Jag är övertygad om att mötena med de spanska beslutsfattarna ger fart åt företagssamarbetet mellan våra länder”, säger minister Skinnari.Minister Skinnari ska träffa representanter för Spaniens regering och näringsliv. På de politiska mötena diskuterar deltagarna också frågor som just nu är aktuella i Europa.  Minister Skinnari ska bland annat möta Spaniens minister för ekologisk omställning Teresa Ribera, ministern för industri, handel och turism María Reyes Maroto och  statssekreteraren för utrikes- och säkerhetspolitiken vid Spaniens utrikesministerium Ángeles Moreno Bau. I diskussionen med Moreno Bau tas också upp det aktuella säkerhetsläget i Europa. I besöket deltar 14 finländska företag med kunnande om bland annat olika digitala lösningar, såsom artificiell intelligens och kvantteknik, energioptimering, grönt byggande och avfallshantering.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.I en undersökning som gjorts av Labore, Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral utreddes bland annat hur vanligt det är med arbetslöshet på deltid samt vilka arbetskarriärer de som rör sig på gränssnittet mellan sysselsättning och arbetslöshet har samt hur väl servicesystemet fungerar. Av undersökningen framgick att delvis arbetslösa får sämre arbets- och näringsservice än arbetslösa arbetssökande. I lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete upptäcktes även nu samma problem som framkommit i tidigare undersökningar.I undersökningen utnyttjades både mångsidigt registermaterial och eget enkätmaterial som riktats till arbetslösa, arbets- och näringsexperter och arbetsgivare.Perioderna med jämkad förmån slutar ofta med heltidssysselsättning, byråkratifällorna har delvis åtgärdatsUtifrån en analys av registermaterialet har användningen av jämkade förmåner ökat i alla arbetstagargrupper. De förmånsperioder som börjar med både jämkad förmån och full dagpenning, och under vilka man övergår till jämkad förmån, slutar ofta med heltidssysselsättning. Övergången från perioder med jämkad förmån till heltidssysselsättning är emellertid kortvarig.Man har delvis lyckats undanröja byråkratifällorna, eftersom dröjsmålen i utbetalningen av de jämkade arbetslöshetsförmånerna har förkortats efter reformerna baserat på registeruppgifterna. Utifrån enkätmaterialet anses det fortfarande att det finns byråkrati- och informationsfällor i systemet med utkomstskydd för arbetslösa och att de minskar viljan att ta emot deltidsarbete eller tillfälligt arbete under tiden för jobbsökningen. Dessutom blir arbets- och näringsbyrån tvungen att ha en roll i informationsförmedlingen som är större än arbets- och näringsbyråns uppgiftsfält i fråga om att erbjuda deltidsarbete.Delvis arbetslösa får mindre service än helt arbetslösaEnligt en enkät bland sakkunniga inom arbets- och näringsservice har delvis arbetslösa arbetssökande fått mindre arbets- och näringsservice än helt arbetslösa. Utnyttjandet av arbets- och näringsservicen har begränsats av brist på resurser, av att de riktas helt till arbetslösa samt av tolkningspraxis för tillgången till tjänster. En delfaktor i hur bra servicesystemet fungerar är också hur bra arbetserbjudandena fungerar och hur effektiva de är. Vid bedömningen av hur vanligt det är att arbetserbjudanden används på olika typer av arbetsplatser framgick det att det fanns relativt sett fler arbetserbjudanden om deltidsjobb och om jobb med en längd som understiger ett år.Enligt arbetsgivarenkäten känner en del arbetsgivare inte alls till lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete. Dessutom har en del arbetsgivare svårt att tolka lagstiftningen till exempel i situationer som gäller fördelningen av mertidsarbete. Samma problem har identifierats också i tidigare bedömningar.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi