NordenBladet — Den 18 mars 2022 inledde inrikesministeriet en utredning om användningen av fingeravtrycksuppgifter i passregistret och identitetskortsregistret för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten. I samband med ändringen av de lagar som gäller polisen och som hänför sig till EU:s förordning om identitetskort förutsatte riksdagen att en utredning görs.Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om identitetskort, passlagen, lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och utlänningslagen lämnades till riksdagen i november 2020. Lagändringarna gällde delvis EU:s förordning om identitetskort och delvis nationella ändringsbehov. EU:s förordning om identitetskort förutsätter att också den som ansöker om ett identitetskort lämnar fingeravtryck, men medlemsstaterna får själva bestämma om fingeravtrycken ska lagras i ett register.I den regeringsproposition som överlämnades till riksdagen föreslogs det att man i identitetskortsregistret, på samma sätt som i passregistret, utöver ansiktsbild ska lagra fingeravtryck, som hör till biometriska kännetecken. I propositionen ingick också en ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet som gjorde det möjligt att använda fingeravtrycksuppgifter i passregistret och identitetskortsregistret för identifiering av både den som ansöker om pass och den som ansöker om identitetskort. Utöver detta kan fingeravtrycksuppgifter för närvarande endast användas för identifiering av ett offer som blivit oidentifierat.Förvaltningsutskottet ansåg i sitt betänkande i samband med lagändringarna att det är viktigt att fingeravtrycken i passregistret eller identitetskortsregistret också kan användas för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten. Med detta kan enligt utskottet i praktiken avses till exempel utredning av grovt sexualbrott mot en person i utsatt ställning och brott mot liv i anslutning till det.Utredningen kartlägger de rättsliga villkoren och andra förutsättningar för användningen av fingeravtrycksuppgifter. Avsikten är att utredningen ska bli klar för behandling i förvaltningsutskottet före ingången av höstsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Spaniens återhämtningsplan fokuserar på grön omställning och digitalisering som också hör till Finlands prioriterade områden. En företagsdelegation som leds av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Madrid den 20–23 mars för att främja samarbetet mellan Finland och Spanien.Spanien är den fjärde största ekonomin i EU och landets ekonomiska tillväxt förväntas klart ligga över EU:s medeltal i år. Spanien är också en av de största mottagarna när det gäller EU:s återhämtningspaket. Merparten av medlen går till grön omställning och digitalisering. Dessa sektorer har varit aktuella redan en längre tid, men det förändrade säkerhetsläget i Europa har gjort dem rentav kritiska: fungerande digitala tjänster och förmåga att motarbeta cyberattacker, minskat energiberoende och ersättande av fossila energikällor med gröna lösningar är allt viktigare i dagens läge. Ambitionen med de olika reformerna och offentliga investeringarna i Spaniens återhämtningsplan är imponerande och kräver innovativa lösningar.Finländska företags intresse för Spanien håller på att öka, och förutom covid-19-tiden har handeln mellan länderna växt i jämn takt. Finländska företag har för närvarande omkring 250 dotterbolag eller lokala partner i Spanien.  “I samarbetet mellan ländernas näringsliv och innovationsverksamhet finns mycket tillväxtpotential. De finländska företag som deltar i Spanienresan representerar spetskompetens inom grön omställning och digitalisering. Jag är övertygad om att mötena med de spanska beslutsfattarna ger fart åt företagssamarbetet mellan våra länder”, säger minister Skinnari.Minister Skinnari ska träffa representanter för Spaniens regering och näringsliv. På de politiska mötena diskuterar deltagarna också frågor som just nu är aktuella i Europa.  Minister Skinnari ska bland annat möta Spaniens minister för ekologisk omställning Teresa Ribera, ministern för industri, handel och turism María Reyes Maroto och  statssekreteraren för utrikes- och säkerhetspolitiken vid Spaniens utrikesministerium Ángeles Moreno Bau. I diskussionen med Moreno Bau tas också upp det aktuella säkerhetsläget i Europa. I besöket deltar 14 finländska företag med kunnande om bland annat olika digitala lösningar, såsom artificiell intelligens och kvantteknik, energioptimering, grönt byggande och avfallshantering.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.I en undersökning som gjorts av Labore, Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral utreddes bland annat hur vanligt det är med arbetslöshet på deltid samt vilka arbetskarriärer de som rör sig på gränssnittet mellan sysselsättning och arbetslöshet har samt hur väl servicesystemet fungerar. Av undersökningen framgick att delvis arbetslösa får sämre arbets- och näringsservice än arbetslösa arbetssökande. I lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete upptäcktes även nu samma problem som framkommit i tidigare undersökningar.I undersökningen utnyttjades både mångsidigt registermaterial och eget enkätmaterial som riktats till arbetslösa, arbets- och näringsexperter och arbetsgivare.Perioderna med jämkad förmån slutar ofta med heltidssysselsättning, byråkratifällorna har delvis åtgärdatsUtifrån en analys av registermaterialet har användningen av jämkade förmåner ökat i alla arbetstagargrupper. De förmånsperioder som börjar med både jämkad förmån och full dagpenning, och under vilka man övergår till jämkad förmån, slutar ofta med heltidssysselsättning. Övergången från perioder med jämkad förmån till heltidssysselsättning är emellertid kortvarig.Man har delvis lyckats undanröja byråkratifällorna, eftersom dröjsmålen i utbetalningen av de jämkade arbetslöshetsförmånerna har förkortats efter reformerna baserat på registeruppgifterna. Utifrån enkätmaterialet anses det fortfarande att det finns byråkrati- och informationsfällor i systemet med utkomstskydd för arbetslösa och att de minskar viljan att ta emot deltidsarbete eller tillfälligt arbete under tiden för jobbsökningen. Dessutom blir arbets- och näringsbyrån tvungen att ha en roll i informationsförmedlingen som är större än arbets- och näringsbyråns uppgiftsfält i fråga om att erbjuda deltidsarbete.Delvis arbetslösa får mindre service än helt arbetslösaEnligt en enkät bland sakkunniga inom arbets- och näringsservice har delvis arbetslösa arbetssökande fått mindre arbets- och näringsservice än helt arbetslösa. Utnyttjandet av arbets- och näringsservicen har begränsats av brist på resurser, av att de riktas helt till arbetslösa samt av tolkningspraxis för tillgången till tjänster. En delfaktor i hur bra servicesystemet fungerar är också hur bra arbetserbjudandena fungerar och hur effektiva de är. Vid bedömningen av hur vanligt det är att arbetserbjudanden används på olika typer av arbetsplatser framgick det att det fanns relativt sett fler arbetserbjudanden om deltidsjobb och om jobb med en längd som understiger ett år.Enligt arbetsgivarenkäten känner en del arbetsgivare inte alls till lagstiftningen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda mer arbete. Dessutom har en del arbetsgivare svårt att tolka lagstiftningen till exempel i situationer som gäller fördelningen av mertidsarbete. Samma problem har identifierats också i tidigare bedömningar.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Övervakningskommittéerna för programmen för EU:s fonder för inrikes frågor för programperioden 2021–2027 har tillsatts. Övervakningskommittéernas centrala uppgift är att granska hur genomförandet av fondprogrammen, uppnåendet av målen och utvärderingen av resultaten av programmen framskrider. Statsrådet tillsatte övervakningskommittéerna vid sitt sammanträde den 17 mars 2022.Fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 är asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (BMVI). Varje fond har en egen övervakningskommitté.Övervakningskommittéerna godkänner de grunder och metoder som används vid val av projekt, programmets årliga prestationsrapport, utvärderingsplanen och den förvaltande myndighetens förslag till ändring av programmet.Övervakningskommittéerna deltar i beredningen, ändringen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av genomförandeplanerna.Medlemmarna i övervakningskommittéerna är partner som är centrala med tanke på fondernas verksamhetsområden Medlemmarna i varje fonds övervakningskommitté representerar sådana aktörer som är centrala med tanke på målen för fondprogrammet, till exempel ministerier, ämbetsverk inom central- och regionförvaltningen och andra ämbetsverk, frivilligorganisationer och arbetsmarknadsorganisationer.Europeiska kommissionen deltar i övervakningskommittéernas arbete som rådgivare. Dessutom kan relevanta decentraliserade eu-organ delta i övervakningskommittéernas arbete.Övervakningskommittéernas första möten ordnas i april 2022.Övervakningskommittéernas mandatperiod fortsätter under hela programperioden. Mandatperioden upphör när Europeiska kommissionen har godkänt fondprogrammets sista årliga prestationstrapport.Inrikesministeriet, som är den förvaltande myndigheten för EU:s fonder för inrikes frågor, inleder de nya fondernas ansökningsomgångar preliminärt i maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde den nya biträdande avdelningschefen torsdagen den 17 mars. Juha SavolainenStatsrådet utnämnde Juha Savolainen till tjänsten som utrikesråd från och med den 11 april 2022 och förordnade honom till avdelningschef för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning för tiden 11.4.2022–31.8.2026.Savolainen övergår till uppdraget från avdelningen för Afrika och Mellanöstern där han arbetat som enhetschef för enheten för Södra och Västra Afrika sedan 2018. Åren 2016–2018 var han chef för konsulära enheten. Savolainen har också tjänstgjort på avdelningen för Asien och Amerika och avdelningen för internationell handel samt i utrikesrepresentationen i Pretoria och Brasilien.Savolainen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2002. Han har Master of Public Affairs-examen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 17 mars 2022 en förordning om infrastrukturstöd för främjande av eltrafik och för användning av biogas och förnybart väte i trafiken 2022–2025. Målet är att öka användningen av dessa alternativa drivmedel i vägtrafiken genom att bevilja stöd för byggande av flera laddnings- och tankningsstationer.För detta har i statsbudgeten för 2022 anvisats ett treårigt reservationsanslag på 13,2 miljoner euro. Åren 2022–2023 beviljas stödet som en del av planen för återhämtning och resiliens enligt Finlands program för hållbar tillväxt. Därefter bygger finansieringen på nationella medel som fastställs i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna. Förordningens innehåll är i stort sett förenligt med förordningen om det stödprogram som genomfördes 2018–2021. Infrastrukturstödet kommer även i fortsättningen att beviljas utifrån ett anbudsförfarande. Energimyndigheten fortsätter som statsbidragsmyndighet. Stöd beviljas  för investeringar i laddningsstationer för eldrivna fordon och i tankningsstationer för gas- och vätedrivna fordon. Förordningen har utfärdats med stöd av statsunderstödslagen.Infrastrukturstödet ska bidra till att genomföra färdplanen för fossilfria transporter och Finlands återhämtnings- och resiliensplan och på så vis till att minska utsläpp av växthusgaser.Att börja använda andra drivmedel i trafiken än fossil bensin och diesel kräver enligt färdplanen för fossilfria transporter offentliga laddningsstationer för eldrivna fordon och tankningsinfrastruktur för gasdrivna fordon över hela landet. Det har bedömts att infrastrukturstöd är nödvändiga åtminstone fram till mitten av 2020-talet. Därefter kan el- och gasdrivna fordon vara så vanliga att infrastrukturen helt kan byggas på marknadsvillkor. Bästa investeringsprojekt i fem olika kategorier ska väljas genom ett anbudsförfarandeDe kostnadseffektivaste och genomslagskraftigaste investeringsprojekten väljs ut i ett anbudsförfarande som ordnas av Energimyndigheten. Anbuden delas in i fem olika grupper där anbuden konkurrerar sinsemellan: Anbud om investeringsprojekt som gäller laddningspunkter för snabbladdning av fordon (grupp 1)anbud om investeringsprojekt som gäller  laddningspunkter för lokal kollektivtrafik (grupp 2)anbud om investeringsprojekt som gäller  tankningsstationer för komprimerad biogas (grupp 3)anbud om investeringsprojekt som gäller tankningsstationer för kondenserad biogas (grupp 4)anbud om investeringsprojekt som gäller tankningsstationer för förnybart väte (grupp 5) Stöd beviljas för de bästa projekten i varje grupp i enlighet med gruppernas anslag. Stödprogrammet innehåller flera villkor och begränsningar för att se till att anbudsförfarandet lyckas och leder till ett optimalt resultat. Ett ytterligare mål är att minimera stödprogrammets snedvridande inverkan på konkurrensen och marknaden. Förordningen är i kraft 17.3.2022–31.12.2025. När det gäller laddningspunkter för lokal kollektivtrafik (grupp 2) och tankningsstationer för biogas (grupperna 3 och 4) ska stödprogrammet i förväg notifieras hos kommissionen, vilket innebär att de bestämmelser som rör dessa grupper träder i kraft först efter kommissionens godkännande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De exceptionella väderförhållandena och den låga skördenivån under vegetationsperioden 2021 har orsakat brist på utsäde av vårsäd och rybs. Regeringen fattade den 17 mars 2022 beslut om att tillfälligt ta i bruk dessa säkerhetsupplag för utsäde för att trygga ett tillräckligt utbud av utsäde och säkerställa vårens sådd.Från Försörjningsberedskapscentralens säkerhetsupplag släpps ut på marknaden sammanlagt högst 15 000 ton utsäde av vårsäd, dvs. korn, havre och vårvete och högst 50 ton utsäde av rybs.Enligt beslutet ska Försörjningsberedskapscentralen säkerställa att upplagen tas i bruk konkurrensneutralt utan att orsaka störningar på marknaden. De mängder utsäde som tagits ut ur upplagen ska utan dröjsmål efter det att produktionsmöjligheterna medger detta fyllas på. Enligt Försörjningsberedskapscentralens bedömning tar påfyllningen av upplagen med de uttagna mängderna, beroende på marknaden och produktionsförhållandena, 1–3 år.Förra sommarens torka och dåliga skördar orsakade brist på utsädeSommaren 2021 var vegetationsperioden mycket torr i hela Nordeuropa. Torkan ledde till en kraftig sänkning av skördenivån också i Finland. Spannmålsskörden var omkring 2,6 miljarder kilo, medan den under normala år uppgår till omkring 3,5–4,0 miljarder kilo. Effekterna av den svåra vegetationsperioden återspeglas också i produktionsmängderna för certifierat utsäde och gårdens eget utsäde (TOS-utsäde). Normalt sås ungefär 70 procent av spannmålsarealen med TOS-utsäde. Utsäde är en nödvändig produktionsinsats med tanke på livsmedelsproduktionen. Utsädesförsörjningen baserar sig i praktiken helt och hållet på inhemsk produktion, kommersiella lager och i sista hand säkerhetsupplag. Importens betydelse är liten eftersom det inte finns nämnvärt med utsäde från växter som odlas i Finland att tillgå i utlandet.Jord- och skogsbruksministeriet ansökte i slutet av 2021 hos Europeiska kommissionen om tillstånd att sänka grobarhetskravet för certifierat utsäde av vårsäd, baljväxter, rybs och hampa för att undvika brist på utsäde. Det minskade grobarhetskravet kan leda till en viss ökning av det certifierade utsädet på marknaden, men det räcker inte för att täcka underskottet på marknaden och svara på bristen på utsäde. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om detta gäller fram till utgången av juni.Som ett led i uppföljningen av utsädessituationen skickade Försörjningsberedskapscentralen i december en begäran om utlåtande om behovet av att ta i bruk säkerhetsupplag till aktörer inom utsädesbranschen. I alla utlåtanden ansågs öppnandet av upplagen vara en nödvändig och oumbärlig åtgärd. Utlåtande begärdes av jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK samt av Hankkija Oy, Peltosiemen Oy, Tilasiemen Oy och Lantmännen Agro Oy, som nästan helt och hållet svarar för produktionen av certifierat utsäde. På basis av tilläggsutredningar lade Försörjningsberedskapscentralen i februari fram ett förslag för arbets- och näringsministeriet om ett tillfälligt ibruktagande av säkerhetsupplagen för utsäde. Ministeriet begärde utlåtande av Konkurrens- och konsumentverket om ibruktagandets konsekvenser för marknaden.Förra gången fattade statsrådet beslut om användning av säkerhetsupplag för utsäde våren 2018. Då var orsaken väderförhållandena under växtperioden 2017 som försämrade i avsevärd grad kvaliteten och kvantiteten på certifierat utsäde och gårdsbruksenheternas eget utsäde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet föreslog i dag ändringar i narkotikalagen och lagen om elektroniska recept. I regeringspropositionen föreslås det bland annat att tillståndsförfarandet förtydligas och luckras upp till exempel i humanitära krissituationer. Dessutom vill man förbjuda sådana växtpulver, växtgranulat och växtpreparat som innehåller DMT och som används i drogsyfte.Genom propositionen förtydligas och luckras tillståndsbestämmelserna om narkotika upp till vissa delar. En del av de nödvändiga smärtstillande läkemedlen står också under narkotikatillsynen, varvid de berörs av flera tillståndsförfaranden. Tillståndsförfarandena för dessa preparat kommer i fortsättningen att luckras upp och påskyndas i särskilda humanitära krissituationer. Import- och exporttillstånd ska i fortsättningen inte heller krävas för läkemedelspreparat som innehåller sådana ämnen som har klassificerats som narkotika endast i Finland, och där risken för missbruk med tanke på ämnets omfattande medicinska användning kan anses som liten. På detta sätt kan man bättre säkerställa att tillgången på läkemedel och övervakningen av dem är i balans. Framöver ska det till statsrådets förordning fogas en precisering av vilka preparat som innehåller sådana ämnen detta kan gälla. Hittills har växtpreparat, växtpulver och växtlösningar som innehåller DMT, dvs. dimetyltryptamin, inte helt entydigt enligt lag varit narkotika, även om de används som berusningsmedel i likhet med narkotika. Med hjälp av lagändringen förhindras tillträdet till marknaden för sådana preparat också i situationer där det är oklart om preparatet härstammar från en växt. Till Finland har det till exempel importerats rotbark från växten Mimosa hostilis. Rotbarken innehåller DMT. I propositionen föreslås också en ändring i lagen om elektroniska recept. Genom ändringen förbättras skyddet för personuppgifter vid övervakning enligt narkotikalagen. Också i narkotikalagen ska det göras preciseringar som hänför sig till behandlingen av personuppgifter.Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt. Det kommer att utarbetas en separat regeringsproposition om bestämmelser om odling av hampa och växtförädling av sorter av hampa. Denna kommer också att lämnas så snart som möjligt. Social- och hälsovårdsministeriet bereder propositionen i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet.Regeringspropositionen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Jussi Salmi till kommunikationsdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2022–30.4.2027.Kommunikationsdirektören leder resultatområdet för kommunikation som i samarbete med ministeriets avdelningar och andra resultatområden ansvarar för att miljöministeriet har en strategisk och verkningsfull kommunikation. Resultatområdet för kommunikation svarar också för ministeriets kommunikationssamarbete med den övriga miljöförvaltningen och statsrådet.Jussi Salmi, som utnämnts till kommunikationsdirektör, är politices magister till sin utbildning. Han har arbetat vid miljöministeriet sedan 2007 som kommunikationschef, kommunikationsdirektör (2011–2016) och informations- och kommunikationsdirektör (2016–2021). Tidigare har Salmi arbetat bland annat vid FN, Kommunikationsverket, Helsingfors stad och Rundradion.12 personer sökte tjänsten som kommunikationsdirektör.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovården har vid sitt möte den 17 mars 2022 beslutat att gå vidare med byggandet av en läkarhelikopterbas i Sydöstra Finland i enlighet med den tidigare regringens riktlinjer. Basen i sydöstra Finland byggs i anslutning till Uttis flygplats i Kouvola.Vid beredningen av basen i Sydöstra Finland framgick det att den ursprungliga tomtplatsen inte lämpade sig för verksamheten på grund av riskerna för luftfartssäkerheten, särskilt i fråga om samordningen av läkarhelikopterverksamheten och fallskärmshoppverksamheten. På Uttis flygplats pågår aktiv fallskärmshoppverksamhet. Det gjordes flera utredningar om läkarhelikopterbasen och utgående från dem kan man gå vidare med byggandet av basen. Det statliga separata bolaget FinnHEMS ansvarar för byggandet och upprätthållandet av läkarhelikopterbaserna. Bolaget har nu fått i uppdrag att omedelbart inleda processen och de nödvändiga förberedelserna för byggandet av basen i Uttis. Det viktiga är att basen betjänar hela Sydöstra Finland och att dess verksamhet är kopplad till systemet med prehospital akutsjukvård inom de olika sjukvårdsdistrikten i området.Riksdagens justitieombudsman ansåg tidigare att man vid de nuvarande baserna inte kan erbjuda lika tillgång till akutläkare för patienter i nödläge i hela Finland. De största problempunkterna har funnits i Österbotten och Sydöstra Finland. Den föregående regeringens riktlinje var att läkarhelikoptrarnas nya baser ska inrättas i Seinäjoki och Kouvola. Basen i Österbotten håller redan på att byggas i Seinäjoki och det är meningen att läkarhelikopterverksamheten ska inledas på hösten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi