NordenBladet — Regeringen bereder med en brådskande tidsplan åtgärder för att underlätta jordbrukets kostnadskris som förvärrats och för att trygga försörjningsberedskapen. Dessutom bereds en åtgärdshelhet för att påskynda övergången från fossila bränslen till förnybara energiformer.Ministerarbetsgruppen för beredskap, som inrättades den 10 mars, höll sitt första formella möte den 17 mars. Ministerarbetsgruppen behandlade utöver lägesöversikten bland annat försörjningsberedskapen inom jordbruket samt inledandet av brådskande upphandlingar inom social- och hälsovården.Ministerarbetsgruppen för beredskap styr de förberedelser som har ett samband med konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Finansminister Annika Saarikko är ordförande för ministerarbetsgruppen. Åtgärder för att underlätta kostnadskrisen inom jordbruket Regeringen bereder med en brådskande tidsplan åtgärder för att underlätta den kostnadskris inom jordbruket som förvärrats på grund av Rysslands invasion av Ukraina samt för att trygga försörjningsberedskapen. Åtgärderna ökar stödet till den inhemska livsmedelsproduktionen i det akuta läget med uppskattningsvis cirka 300 miljoner euro. Helheten innehåller stödformer med snabb verkan i syfte att stödja gårdarnas likviditet samt åtgärder som påskyndar en ökning av självförsörjningsgraden i fråga om energi och en övergång från fossila produktionsinsatser. Åtgärderna och deras budgetkonsekvenser specificeras och preciseras i tilläggsbudgetpropositionen våren 2022 och i planen för de offentliga finanserna 2023–2026.Åtgärder för att påskynda en grön övergångRegeringen bereder en betydande helhet som snabbt påskyndar övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor i syfte att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och försörjningstryggheten. Åtgärderna ökar den inhemska energiproduktionen, de stöder utnyttjandet av ny teknik som ersätter fossil energi, de förbättrar försörjningsberedskapen i fråga om gas och ökar energieffektiviteten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen drog i februari 2022 upp riktlinjer för tidsbundna preciserade åtgärder på grund av höjningen av energipriserna. Ökningen av resekostnader lindras genom att höja resekostnadsavdraget för viss tid. De skattskyldiga kan söka ändring i förskottsinnehållningsprocenten på basis av höjningen fr.o.m. den 1 juli 2022.Avdragen på basis av resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen höjs temporärt för 2022. Regeringen kommer att överlämna en proposition genom vilken maximibeloppet för resekostnadsavdraget höjs från 7 000 euro till 8 400 euro. Det resekostnadsavdrag per kilometer som beviljas för användning av egen bil fastställs till 0,30 euro per kilometer och det belopp som beviljas för användning av förmånsbil till 0,24 euro per kilometer. Ändringen ökar det avdrag som beviljats 2021 med 5 cent per kilometer. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2022, varefter Skatteförvaltningen kan genomföra ändringarna i sina system. Därefter kan de skattskyldiga ansöka om ett ändringsskattekort och dra nytta av ändringarna redan vid förskottsuppbörden för innevarande år. Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 595 000 skattskyldiga.Ändringarna i resekostnadsavdraget tillämpas i beskattningen för hela 2022, dvs. retroaktivt från ingången av 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin onsdagen den 16 mars 2022. Statsminister Marin och förbundskansler Scholz diskuterade Rysslands invasion av Ukraina, utvecklandet av det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet och EU:s ekonomiska politik och energipolitik.Rysslands invasion har fundamentalt förändrat den europeiska säkerheten, och Rysslands handlingar utmanar den europeiska säkerhetsordningens grund. ”Tyskland och Finland har, tillsammans med Europeiska unionen och dess partnerländer, skarpt fördömt Rysslands invasion och det fortsatta militära våldet i Ukraina. Rysslands attack riktar sig mot Ukraina, men den är samtidigt ett angrepp mot hela den europeiska säkerhetsordningen”, sade statsminister Sanna Marin.Europeiska unionen har reagerat på den ryska invasionen snabbare, mer beslutsamt och enhetligt än någonsin tidigare genom att införa stränga och omfattande sanktioner. Statsminister Marin och förbundskansler Scholz diskuterade också olika sätt att stödja Ukraina ytterligare. Finland, Tyskland och Europeiska unionen har stött Ukraina såväl ekonomiskt som med humanitärt bistånd, skyddsutrustning och vapen. Under mötet diskuterades också återverkningarna av kriget som bland annat syns i energipriserna, i de säkerhets- och försvarspolitiska lösningarna samt i ekonomin och tillväxten. ”Tyskland är ett centralt land i Europeiska unionen när vi utvecklar EU till en starkare aktör inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Vi har en gemensam uppfattning om att EU bör ha större kapacitet”, sade statsministern.Enligt Marin är Tyskland en viktig säkerhets- och försvarspolitisk aktör för Finland. ”Vi delar också samma säkerhetsmiljö kring Östersjön.”Statsminister Marin konstaterade att det är nödvändigt att vi så fort som möjligt frigör oss från beroendet av fossila bränslen, som importeras från Ryssland.
”Vi måste investera i förnybara energikällor och LPG-ternminaler och fundera på hur vi kan stödja varandra i omställningen till renare energi.” Minskandet av EU:s beroende av rysk energi behandlades vid stats- och regeringschefernas informella möte i Versailles den 10 och 11 mars. Ärendet tas upp följande gång i Europeiska rådet i mars. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas säkerhetsmiljö och omvärld. Statsrådet har inlett beredningen av en redogörelse om det aktuella läget där man granskar förändringarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska miljön, i säkerheten och omvärlden samt vilka följder förändringarna kommer att ha för Finland.Redogörelsen kommer att behandla Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men också de ekonomiska följderna, försörjningsberedskapen, beredskapen, gränsskyddet, cybersäkerheten och hybridpåverkan.För att bereda redogörelsen har statsrådet tillsatt en samordningsgrupp under ledning av utrikesminister Pekka Haavisto. Gruppen samordnar redogörelsens olika delar, som berör flera ministeriers förvaltningsområden. I samordningsgruppen ingår företrädare för alla regeringsgrupper. Utrikesminister Haavisto leder också utrikesministeriets arbetsgrupp som bereder redogörelsens avsnitt om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Arbetsgruppen består av företrädare för republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, ministerarbetsgruppen för beredskap, för rättsstaten och inre säkerhet, för digitaliseringen, dataekonomin och utveckling av den offentliga förvaltningen behandlar ärenden inom sina respektive ansvarsområden. Statsrådets redogörelse ska lämnas till riksdagen i början av april. Riksdagen kommer att föra en debatt om utrikes- och säkerhetspolitiken utifrån redogörelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände vid sitt allmänna sammanträde den 17 mars ett principbeslut om utnyttjande och öppnande av information inom statsförvaltningen. Principbeslutet bidrar till genomförandet av de informationspolitiska målen i regeringsprogrammet.Finland hör till de främsta länderna när det gäller att utnyttja information, men det finns fortfarande många utvecklingsmöjligheter. Genom principbeslutet och verkställandet av det eftersträvas en situation där alla organisationer inom statsförvaltningen skulle ha bättre möjligheter än tidigare att utnyttja information. Det är önskvärt att samma mål sprids även till den övriga offentliga förvaltningen.Digitaliseringen ses ofta enbart som teknisk utveckling. Tekniken räcker dock inte ensam: förändringar är möjliga att åstadkomma när man kombinerar information med teknik. Välhanterad och välkänd information skapar en grund för nya tjänster som byggs upp med hjälp av teknik, liksom även för nytt slags ordnande av verksamheten. Smidigare tjänster, ökad effektivitet och automatisering är alla beroende av information. De åtgärder som samlats in i principbeslutet undanröjer hinder för uppnåendet av dessa.”Betydelsen av tillförlitlig information, och i synnerhet värdet av information i rätt tid, framhävs under kristider. Under den senaste tiden har heltäckande, aktuell information spelat en nyckelroll i regeringens beslutsfattande. Grunden för detta byggs upp under så kallade normala förhållanden”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Information är också en strategisk resurs, vilket ställer höga krav på skyddet av informationen. Missbruk av information måste förhindras med flera olika medel. Informationens kvalitet och många andra faktorer förbättrar dess värde och användbarhet. I principbeslutet eftersträvas balans mellan målen.“Vi kan inte välja endast ett perspektiv, utan utvecklingen måste ske med beaktande av och balansering mellan olika aspekter. Tyngdpunkterna varierar förstås från en situation till en annan”, betonar minister Paatero. De strategiska målen utgör stommen för principbeslutetPrincipbeslutet innehåller de strategiska målen för informationspolitiken. Dessa har delats in i fyra olika temahelheter:styrning, samordning och samarbetestrategi och verksamhetinformationshanteringmöjliggörare.Under varje tema beskrivs de strategiska målen för temat. Målen har delats in i det huvudsakliga målet och underställda mål som stöder det. Dessutom beskrivs de långsiktiga effekter som eftersträvas genom uppnåendet av målet.För statsförvaltningens del har man som stöd för verkställandet av målen utarbetat en första version av färdplanen för åtgärderna. Målet är att man inledningsvis utarbetar åtgärder för en femårsperiod. Finansministeriet inleder beredningen av färdplanen, men den närmare beredningen och behandlingen av färdplanen och andra förfaranden överenskoms skilt utifrån principbeslutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I början av februari antog Europeiska kommissionen en ny standardiseringsstrategi för EU och lade samtidigt fram ett förslag till ändring av EU:s standardiseringsförordning. I dag den 17 mars lämnade statsrådet information till riksdagen om både strategin och ändringen av standardiseringsförordningen och om Finlands ståndpunkt om dem.Europeiska unionen har berett en ny standardiseringsstrategi som ska få det europeiska standardiseringssystemet att fungera bättre och främja utnyttjandet av standarder i synnerhet som stöd för den gröna omställningen och digitaliseringen. Ett mål med förslaget till förordning är att ändra beslutsfattandet om europeisk standardisering så att man med standarderna bättre än tidigare tar hänsyn till exempelvis de europeiska värdena.I dag den 17 mars lämnade statsrådet information till riksdagen om standardiseringsstrategin och den ändring av standardiseringsförordningen som har samband med strategin samt om Finlands ståndpunkt om dem. Till riksdagen lämnades en E-skrivelse om standardiseringsstrategin och en U-skrivelse om ändringen av standardiseringsförordningen.Standarder är gemensamt överenskomna krav eller rekommendationer som gäller till exempel produkter och tjänster. De förbättrar produkternas och tjänsternas kvalitet, säkerhet och kompatibilitet. Målet med EU:s nya standardiseringsstrategi är att säkerställa att standarderna motsvarar behoven i en föränderlig värld och att standarderna så väl som möjligt utnyttjas som stöd för EU:s konkurrenskraft. I den nya standardiseringsstrategin beaktas också standardernas betydelse för näringslivet och hela samhället samt målet att den europeiska standardiseringen ska få en ledande roll inom det internationella standardiseringsarbetet. En välfungerande standardisering stöder EU:s inre marknadFinland förhåller sig i huvudsak positivt till standardiseringsstrategin och förslaget till ändring av standardiseringsförordningen. Ett välfungerande och effektivt standardiseringssystem främjar standardernas genomslag och stöder den inre marknadens funktion samt omställningen till en klimatneutral ekonomi. Förslaget till ändring av standardiseringsförordningen stöder strategins mål att utveckla den europeiska standardiseringen.Ett av strategins mål är att stärka EU:s roll i standardiseringen på internationell nivå. Ledarskapet inom den internationella standardiseringen är mycket konkurrensutsatt. Enligt den nya standardiseringsstrategin ska standardisering börja utnyttjas effektivare än för närvarande inom verksamhetsområden som är viktiga för EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt som har som syfte att se över fogandet av nya områden till inrikesministeriets förordning om begränsning av trafik och vistelse. Det har föreslagits att bland annat oövervakade flygplatser fogas till förordningen. Det uppskattas att cirka 120 förslag kommer att lämnas in av olika verksamhetsutövare.Genom inrikesministeriets förordning, som utfärdas med stöd av polislagen, kan trafik eller vistelse begränsas i ett objekt eller i dess omgivning på grund av den fara som objektet utgör eller utsätts för. Det är förbjudet att färdas eller vistas i ett område som omfattas av begräsningar utan tillstånd av verksamhetsutövaren i området.  Den som bryter mot en begränsning kan dömas till böter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och städer på olika håll i Finland har utvecklat sin verksamhet mot en mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. Projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling (Kestävän kaupunkikehityksen vipuvarret, VIPU) sökte lösningar för att snabbare kunna sprida god praxis i större skala. De verktyg som tagits fram i projektet kan utnyttjas förutom inom stadsutveckling även inom andra områden.Kommunerna och andra organisationer har aktivt främjat målen för hållbar utveckling, men ibland löper också goda resultat risk att förbli ringa eller tyna bort när utvecklingsprojekten avslutas.I projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling utvecklade man nya metoder för skalning av god praxis och prövade man på vilka sätt god praxis kan införas i kommunernas verksamhet i praktiken. Projektet resulterade också i kriterier med hjälp av vilka man kan identifiera god praxis för hållbar stadsutveckling: Den goda praxisen ska vara verkningsfull inom fler än ett delområde för hållbar utveckling. Dessutom måste det finnas efterfrågan på lösningarna på kommunfältet, resultaten måste kunna verifieras och intressegruppernas behov ska beaktas i de olika faserna av praxisen. För att en lösning ska kunna införas i praktiken måste den också dokumenteras noggrant.Att göra god praxis skalbar kan innebära åtgärder av mycket olika omfattning. I bästa fall kan det handla om att stärka god praxis, vilket etablerar och effektiviserar verksamheten vid dess uppkomst. Att utvidga praxisen introducerar en lösning till en ny verksamhetsmiljö på en annan ort eller på nationell nivå. När en lösning har stor genomslagskraft etableras den och skapar omfattande samhällelig förändring, till exempel i form av lagstiftning eller människors värderingar.Skalning kräver verktyg som gör det lättare att införa lösningen i praktiken och anpassa den till nya förhållanden. ”Ett mer omfattande införande av goda lösningar gör det möjligt att uppnå hållbarhetsmålen snabbare och effektivare. Det arbete som gjorts inom ramen för projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling förtydligar begreppen som gäller skalning, ger den ofta översiktliga diskussionen om skalning stadga och tillhandahåller tips för skalningsarbetet i praktiken. Resultaten hjälper också att identifiera hinder för spridning av god praxis och att finna lösningar”, säger projektchef Virve Hokkanen från miljöministeriet.God praxis kan inte uppstå, utvecklas eller spridas utan att någon utför det praktiska arbetet – personer som utvecklar sin egen verksamhet och nyfiket följer upp andras prestationer. ”I kärnan av god praxis verkar det alltid finnas en entusiastisk individ eller ett entusiastiskt team som vet vad de gör och varför de gör det. Det har varit en glädje att se hur gärna dessa personer har delat med sig av det de lärt sig till andra och hur lätt entusiasmen smittar”, sammanfattar Kaisa Schmidt-Thomé, äldre forskare och ledare för projektet. ”Det vore viktigt att resultaten dessa nya kreativa team producerar får den uppmärksamhet de förtjänar”, fortsätter hon.Projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling genomfördes som en del av programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet och som sporrar hållbar utveckling i städerna och kommunerna. Konsortiet för Demos Helsinki, FCG Oy och Tyrsky-Konsultointi ansvarade för arbetet med stöd av en stödgrupp som bestod av företrädare från miljöministeriet, sekretariatet för hållbar utveckling vid statsrådets kansli och kommunerna. Programmet för hållbara städer fortsätter sprida god praxis i större skala och utveckla verktygen inom skalningsarbetet. Programmet för hållbara städer erbjuder städer och kommuner stöd såväl i informationsspridning gällande god praxis och i dialogen mellan kommunerna som införandet av goda lösningar i praktiken.Bekanta dig med verksamhetsmodellen för skalning av god praxis – kestavakaupunki.fi/skaalaus (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat ansökan om statsunderstöd som ingår i coronastödpaketet och riktar sig till professionella sammanslutningar inom konst- och kultursektorn samt till sammanslutningar inom kulturarvssektorn. Syftet är att främja att kulturverksamheten ska kunna fortsätta efter pandemin och att på så sätt upprätthålla sysselsättningen.Med stödpaketet som riktas till konst- och kultursektorn stöds kulturens, konstens och evenemangsbranschens återhämtning från coronapandemin. Stödpaketet för konst och kultur uppgår till sammanlagt cirka 62 miljoner euro och ingår i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022.Understödet är avsett för sådan verksamhet som bedrivs av professionella sammanslutningar inom konst- och kultursektorn samt av sammanslutningar inom kultuarvssektorn som har försvårats eller förhindrats på grund av de restriktioner och rekommendationer coronapandemin föranlett under perioden 1.12.2021–28.2.2022. Understöden kan uppgå till sammanlagt cirka 11 miljoner euro. Ansökningstiden för understöden går ut den 7 april 2022.Understöden beviljas i form av behovsprövat allmänt understöd och är avsett för verksamhet som bedrivs av sammanslutningar med rättsförmåga inom konst- och kultursektorn som har försvårats eller förhindrats av coronapandemin. Sammanslutningen ska ha avlönad personal och verksamheten ska i huvudsak bestå av professionell kulturverksamhet. Understöd kan sökas av föreningar, stiftelser, aktiebolag, andelslag, kommanditbolag eller öppna bolag vars verksamhet huvudsakligen består av kulturverksamhet.Understöd kan dessutom beviljas museer och andra sammanslutningar inom kulturarvssektorn som fungerar utanför statsandelssystemet. Verksamheten ska i detta fall bestå av regelmässig musei- eller kulturarvsverksamhet.Understöd kan beviljas för både sådan musei- och kulturarvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och sådan som bedrivs på frivillig basis, där man har varit tvungen att stänga eller begränsa öpettiderna för ställen som under normala förhållanden skulle ha varit öppna för allmänheten under perioden 1.12.2021–28.2.2022.Understöd beviljas inte för sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Med ekonomisk verksamhet avses till exempel sådan kulturfrämjande verksamhet som i första hand finansieras genom besöks- eller användaravgifter eller andra kommersiella medel.Professionella inom branschen som är verksamma som enskilda näringsidkare eller ensamföretagare har kunnat ansöka om understöd från Centret för konstfrämjande. Ansökningstiden gick ut den 17 februari 2022.Utlysning: Coronastöd till samfund i kultursektorn

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu erbjuds en plattform för långsiktigt utvecklingsarbete av det finländska arbetslivet i form av ett riksomfattande arbetslivsevenemang.Arbetslivet har förändrats snabbt under de senaste åren. På alla arbetsplatser har man varit tvungen att omvärdera arbetssätten, ledningen och förtroendet.Under den här förändringen behöver Finland en gemensam förståelse för lägesbilden av arbetslivet och en gemensamt utarbetad vision om vägar för framtiden. Goda förutsättningar för arbete ska uppfyllas i alla uppgifter och personer i arbetsför ålder ska förbli arbetsföra under hela sin yrkeskarriär.Även ledarskapet bör svara mot förändringarna i samhället och påskynda prognostiseringen och utvecklingen av kompetensbehoven. Med tanke på framtiden är det viktigt att också säkerställa arbetslivets förmåga att förnya sig och agera i samband med förändringar. I samband med förändringarna i arbetslivet uppstår på arbetsplatser och i servicesystemet nya modeller som ökar välfär-den, konkurrenskraften och sysselsättningen.Arbetslivsforumet Finland 2022 ordnas i augustiArbetslivsforumet Finland 2022 -evenemanget gör den aktuella arbetslivdiskussionen tillgänglig för alla. För att hitta lösningar för framtidens arbete behövs en bred och gemensam diskussion.Utöver aktuella teman, såsom kriser och resiliens, kommer vikten av kontinuerligt lärande för arbetslivet, stärkandet av välbefinnandet och orken i arbetslivet och fördelarna och nackdelarna med snabba framsteg inom digitalisering samt betydelsen av förtroende och ledarskapets utmaningar att lyftas fram i diskussionen. Utan att glömma internationalism.– Arbetslivsforumet är ett diskussionsmöte för arbetslivet. Genom långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete kan vi precisera lägesbilden för arbetslivet och skapa ett bättre arbetsliv för alla, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Även den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har öppnat nya intressanta möjligheter.– I framtiden är de arbetsplatser vinnare som utöver tekniska innovationer satsar på kärnverksam-heten, organiseringen av arbetet och ledningsmetoderna. I samband med den gröna och digitala omställningen är det viktigt med tanke på produktiviteten att uppdatera arbetstagarnas kompetens och möjliggöra kontinuerligt lärande, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.Förändringen har inte varit lätt för alla. Samarbete och en atmosfär av förtroende på arbetsplatsen gör det lättare att orka också vid omställningar. Goda arbetsförhållanden har en positiv inverkan på såväl den psykiska som den fysiska arbetsförmågan och produktiviteten. Det finländska arbetslivet behöver också en gemensam förståelse för psykisk hälsa som framgångsfaktor. Psykisk hälsa är en investering som det är nödvändigt att stärka genom att utveckla arbetet och förebygga problem på arbetsgemenskapsnivå. Detta bidrar också till att minska sjukfrånvaron och invalidpensionerna på grund av psykisk ohälsa. Arbetsplatserna behöver arbetsför och kompetent arbetskraft.Det bästa arbetslivet skapar vi tillsammans. Arbetslivsforumet 2022 i augusti är ett tillfälle för alla finländska arbetsplatser och aktörer inom arbetslivet att gemensamt utveckla dessa frågor. Alla behövs för detta arbete, inte bara arbetsplatserna. Framgångsrika, välmående arbetsplatser växer, sysselsätter och skapar mer välfärd och produktivitet omkring sig.Arbetslivsforumet Finland 2022 ordnas i Pikku-Finlandia i Helsingfors den 31 augusti 2022 av regeringens ARBETE2030-program i samarbete med ett omfattande partnerskapsnätverk.Bekanta dig med Arbetslivsforumet Finland 2022 på evenemangssidan och anmäl dig. (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi