NordenBladet — Det är större sannolikhet att personer med funktionsnedsättning upplever våld och våld i nära relationer i barndomen, ungdomen och som vuxna jämfört med den övriga befolkningen. Det är även ofta svårare för dem att få hjälp i en sådan situation. Ett nytt forskningsprojekt som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd, Invalidförbundet och Tröskeln rf visar att tillgången till tjänster som riktar sig till våldsoffer och deras tillgänglighet behöver förbättras.Våldsutövaren är nästan alltid en bekant eller närstående till personen med funktionsnedsättning, vilket innebär att det handlar om våld i nära relationer. Funktionshindrade ungdomar och unga med funktionsnedsättning utsätts även oftare än andra för mobbning i skolan men får mer sällan hjälp när de mår psykiskt dåligt.  Ur forskningsprojektets material framgår att unga med funktionsnedsättning under det gångna året hade upplevt fysiska hot i alla årskurser ungefär dubbelt så ofta som andra ungdomar i samma årskurs. Unga med funktionsnedsättning upplevde även oftare olika former av våld jämfört med andra ungdomar: flickor med funktionsnedsättning hade upplevt minst två former av våld ungefär en och en halv gånger oftare och pojkar med funktionsnedsättning mer än dubbelt så ofta jämfört med andra flickor och pojkar.I den vuxna befolkningen hade nästan en femtedel (17 %) av personerna med funktionsnedsättning upplevt någon form av våld, medan andelen i den övriga befolkningen var omkring 10 procent. Personer med funktionsnedsättning i åldern 20–49 år uppgav att de upplevt hot mer än dubbelt så ofta som den övriga befolkningen i samma ålder.Hjälpen ska vara lättillgängligAtt söka hjälp vid våld i nära relationer kan vara påfrestande och besvärligt för en person med funktionsnedsättning, och därför krävs en enklare sökprocess. Om en person lyckas söka hjälp beror i hög grad på funktionsnedsättningen, människorna runt omkring och omständigheterna. Majoriteten (72 %) av svarspersonerna uppgav att de hade berättat för någon om våldet, och omkring hälften (55–63 %) uppgav att de hade fått hjälp från offentliga myndigheter. Mindre än hälften (37–40 %) av personerna som hade sökt hjälp ansåg att hjälpen var lättillgänglig.  En anmälan om upplevt våld från en person med funktionsnedsättning måste alltid tas på allvar, och vid behov ska personen erbjudas stöd med att söka hjälp. Det är även viktigt att ingripa vid situationer där man misstänker att en person med funktionsnedsättning utsätts för våld i nära relationer. Myndigheter bör kunna identifiera den utsatta personens situation och vidta åtgärder så snabbt som möjligt. Det är avgörande att skapa en trygg atmosfär där det är lätt att tala om våld i nära relationer.Undersökningen baserar sig på flera olika informationskällor. Det använda materialet består av befolkningsstudierna FinLapset (2018), enkäterna Hälsa i skolan (2019, 2021), FinSote-undersökningarna (2018, 2020), uppföljning av undersökningen FinHälsa 2017 (2020) samt enkät- och intervjumaterial som samlats in under 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Bryssel den 17 mars för att diskutera EU:s 55 %-paket, EU:s batteriförordning och EU:s förordning om avskogning. Miljö- och klimatminister Emma Kari företräder Finland vid mötet.I ministrarnas principdiskussion behandlas de delar av 55 %-paketet vars beredning ankommer på miljörådet (utsläppshandelsdirektivet, ändring av utsläppshandelsdirektivet vad gäller luftfarten, förordningen om ansvarsfördelning, LULUCF-förordningen, förordningen om CO2-gränsvärden för person- och paketbilar och förordningen om samhällsfaciliteten för klimatåtgärder). Förhandlingarna om paketet har intensifierats och Frankrike har som mål att åstadkomma en allmän riktlinje om förslagen i juni. ”Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald syns redan nu i människans vardag runt om i världen. Det är viktigt att EU, med hjälp av paketet, uppnår sitt mål att minska utsläppen med minst 55 procent. Kriget i Ukraina understryker behovet av att påskynda den gröna omställningen och avstå från fossila importerade bränslen i hela Europa. I detta arbete har 55 %-paketet en central roll”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.”Utvidgningen av utsläppshandeln till att omfatta separat uppvärmning av byggnader och vägtrafik samt de sociala konsekvenserna av detta är helt klart sådana frågor som kräver mer arbete och att vi överväger olika alternativ”, fortsätter minister Kari.    Ett av målen med mötet är också att fastställa en allmän riktlinje om EU:s batteriförordning, genom vilken man strävar efter att främja en sådan ekonomi i fråga om batterimaterial som överensstämmer med den cirkulära ekonomin. Finland anser att det är viktigt att uppnå en allmän riktlinje. Finland anser att förslaget till förordning allmänt taget är bra och kan förordas.I och med den nya batteriförordningen ska batteriindustrin fästa allt större vikt vid de miljökonsekvenser som uppstår under hela batteriets livscykel. Det inbegriper allt från batteriernas råvaror och deras skadliga inverkan till återvinning av batterierna och deras klimatpåverkan. Detta gör den finländska batteriindustrin konkurrenskraftigare och minskar miljöolägenheterna från batterier. Om man lyckas fastslå en allmän riktlinje är följande steg en förhandlingsomgång med Europaparlamentet för att sammanställa den slutliga förordningen.Miljörådet diskuterar också kommissionens förslag till förordning om tillhandahållande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Europeiska kommissionen lade fram ett förordningsförslag om avskogning i november 2021. Finland har förbundit sig till målet att stoppa den globala avskogningen senast 2030. De nuvarande åtgärderna har inte räckt till för att stoppa avskogningen, och därför behövs ytterligare åtgärder. Finland anser det vara viktigt att förslaget är konsekvent i förhållande till EU:s övriga initiativ som gäller skogar och den gällande regleringen. För att skogsarealen ska bevaras är det viktigt att den mångsidiga ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan som skogarna tillhandahåller identifieras och värdesätts både nationellt och globalt.Miljörådet 17.3

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets finanspolitiska ministerutskott beslutade vid sitt möte den 16 mars 2022 att förorda planen att förnya statsrådets lokaler.Statsrådsborgen och ämbetsbyggnaden på Kyrkogatan 14 börjar vara så gamla att de kräver renovering. Avsikten är att fastigheterna ska renoveras grundligt. Samtidigt ersätts flygeln på Statsrådsborgens innergård med en större byggnad. Flygeln på innergården färdigställdes 1900 för att användas som senatens tryckeri. Avsikten är också att renovera paviljongbyggnaden på Kyrkogatan 12 i statsrådskvarteret (kvarteret mellan Kyrkogatan och Regeringsgatan).Samtidigt samlas statsrådets och ministeriernas verksamhet i omedelbar närhet av dessa två kvarter. Det är således möjligt avstå från en del av ministeriernas nuvarande byggnader.I Statsrådsborgens kvarter byggs nya gemensamma mötesrum, och ingångarna till alla byggnader görs tillgängliga. Även byggnadernas säkerhetsnivå förbättras. Vid reparations- och ändringsarbetena beaktas kvarterens betydande kulturhistoriska värden.Projektet bereds i samarbete med Senatfastigheter och Museiverket, och i planläggningsärenden även i samarbete med Helsingfors stad. Nybyggnaden förutsätter ändring av detaljplanen. Det krävs också budgetbehandling och flera behandlingsomgångar exempelvis i statsrådets finansutskott för att planen ska kunna genomföras.Vid planeringen av helheten har man granskat olika kombinationer av grundlig renovering och nybygge. Det förordade alternativet förverkligar bäst de mål som uppställts för projektet.Flera fördelar för verksamheten som målProjektet påverkar inte ministeriernas administrativa strukturer, utan det handlar om att utveckla statsrådets lokaler. Målet är att stödja statsrådets och ministeriernas verksamhet med enhetligare, moderna och säkra lokaler. Lokalerna ska möjliggöra mer kollektivt samarbete med regeringen och utveckling av ministeriernas arbetssätt. Reformen har också betydande fördelar med tanke på hållbar utveckling, energibesparingar och minskade utsläpp. Dessutom blir inomhusklimatet bättre och användningen av lokalerna effektivare.Projektet omfattar flera byggnader och entreprenader. Enligt en preliminär uppskattning uppgår bygg- och renoveringsinvesteringarna till cirka 290 miljoner euro. Avsikten är också att avstå från en del av de lokaler som för närvarande används av statsrådet. Försäljningspriserna för dessa lokaler uppskattas uppgå till cirka 140 miljoner euro. Investeringen beräknas öka statsrådets hyresutgifter med cirka 9 miljoner euro per år.Enligt planerna ska byggandet ske i flera etapper. Målet är att inleda byggnadsarbetena 2023 och slutföra projektet 2029. Investeringen har betydande sysselsättningseffekter 2023–2029.Förvaltningskvarteren är kulturhistoriskt värdefulla och tillhör statens viktigaste kulturarv. Projektet ska trygga en fortsatt användning av kvarteren och byggnaderna för de ändamål som de ursprungligen varit avsedda för. Statsrådsborgens, dåvarande Senatshusets, huvudbyggnad uppfördes för senaten för Finland 1822. Byggnaden döptes om till Statsrådsborgen efter att Finland blev självständigt, år 1918. Den senaste grundliga renoveringen av byggnaden inleddes 1974 och slutfördes 1996.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas finansministrar nådde tisdagen den 15 mars en överenskommelse i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid mötet i Bryssel.Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid förebygger en ökning av utsläppen även utanför EUVid rådets möte nåddes en politisk överenskommelse om Europeiska kommissionens förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är en del av det klimatpolitiska 55 %-paket som Europeiska kommissionen lade fram i juli i fjol och med hjälp av vilket man fullbordar de mål att minska växthusgasutsläppen och främja EU:s övergång till ett klimatneutralt samhälle före 2050. Syftet med gränsjusteringsmekanism för koldioxid är att förebygga s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktionen förflyttas bort från EU till länder med lägre miljölagstiftning då nivån på klimatåtgärderna inom EU höjs. Avsikten är också att främja allmän prissättning av kol och starkare klimatåtgärder i tredjeländer samt att komplettera EU:s befintliga regler för prissättning av kol, i synnerhet EU:s utsläppshandelssystem. Genom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid införs en likadan avgift för vissa produkter från länder utanför EU som för motsvarande produkter som tillverkas inom EU i EU:s utsläppshandel. Mekanismen ska gälla fem produktgrupper, dvs. cement, stål och järn, aluminium, gödselmedel och el. Den centrala utgångspunkten för planeringen av mekanismen är full kompatibilitet med Världshandelsorganisationen WTO:s regler och EU:s övriga internationella åtaganden. Avsikten är också att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ska vara en av EU:s tre nya egna medel, om vilka Europeiska kommissionen lade fram ett separat förslag den 22 december 2010. Det förslag till förordning som antogs vid mötet innehåller ändringar i det ursprungliga förslaget till förordning som lades fram i juli 2021. De viktigaste ändringarna gäller mekanismens förvaltningsmodell, där myndighetsuppgifterna har överförts från medlemsstatsnivå till EU-nivå.  De förberedelser som hänför sig till den första genomförandefasen av förordningsförslaget ska slutföras före utgången av 2022, eftersom förordningen avses träda i kraft vid ingången av 2023.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesminister Krista Mikkonen och Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson träffas i Finland den 16 mars för att diskutera samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar, räddningstjänst och genomförande av avtalet om polissamarbete. Därtill diskuteras kustbevakningssamarbetet.– Vår säkerhet utsätts för komplexa globala utmaningar. Finland och Sverige förbereder sig på dessa utmaningar i ett nära samarbete på både politisk nivå och tjänstemannanivå. Det handlar bland annat om förändringarna i vår säkerhetsmiljö men också om klimatförändringarna och det digitaliserade samhällets sårbarheter, säger inrikesminister Mikkonen.– Det finns många olika hot som våra samhällen måste förhålla sig till. Pandemin har varit en utmaning för båda våra länder och klimatkrisen är en global utmaning. Och nu sker en försämring av säkerhetsläget i närområdet, säger justitie- och inrikesminister Johansson.  Ett nära samarbete mellan grannländerna stärker myndigheternas kompetens och effektiviserar verksamhetenI och med den senaste tidens förändringar i säkerhetsmiljön är det ännu viktigare att Finland och Sverige bedriver ett intensivt, nära och omedelbart samarbete på alla nivåer. Samarbetet för att upprätthålla och utveckla samhällsberedskapen är en viktig del av ländernas gemensamma beredskap. Avsiktsförklaringen mellan Finland och Sverige om fördjupat samarbete inom krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst, som undertecknades i februari 2021, är nu viktigare än någonsin. Under 2021 har samarbetet framskridit bland annat när det gäller civila beredskapsfrågor inom EU och Nato samt gemensamma övningar, statistikföring och forskning. Det intensiva samarbetet fortsätter. Också genomförandet av avtalet om polissamarbete, som undertecknades i fjol, är en viktig del av samarbetet mellan länderna. En regeringsproposition om godkännande och genomförande av avtalet i Finland är under beredning. Dessutom är utvecklingen av kustbevakningssamarbetet en naturlig del av samarbetet. Ministrarna deltar i offentligt samtal på HanaholmenEfter sitt enskilda möte deltar ministrarna i ett offentligt samtal på Hanaholmen. Samtalet har samband med Hanaholmen-initiativet, ett utbildningsprogram för att utveckla nätverken mellan och kompetensen hos finska och svenska krisberedskapsexperter. Utbildningsprogrammet var ett initiativ av Sveriges och Finlands statsministrar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En omfattande totalreform av beredskapslagen inleds i början av april. Lagen ska skrivas om helt och hållet, vilket kommer att ta uppskattningsvis 3,5–4 år. Justitieministeriet har nu, jämsides med totalreformen, redan inlett förberedelserna för en snabb översyn av den nuvarande beredskapslagen. Översynen utgår från ett allmänt erkänt behov av att kunna reagera på olika typer av hybridhot, såsom hot mot gränssäkerheten eller allvarliga störningar i datakommunikation och datasystem.– Avsikten är att till beredskapslagen foga en ny definition av undantagsförhållanden utifrån funktionen hos kritisk infrastruktur, gränssäkerheten och liknande hot som äventyrar eller försämrar samhällets funktionsförmåga, och att bedöma vilka befogenheter som krävs för detta. Målet är att beredningen ska komma igång och bli klar så fort som möjligt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. Utmaningen är att den nuvarande beredskapslagen behöver en ny definition av undantagsförhållanden och att definitionen måste bygga på ett helt nytt perspektiv. Den nya definitionen av undantagsförhållanden måste kunna tas in i lagen på ett sätt som är förenligt med grundlagen och därför måste den vara så exakt och klart avgränsat som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt med uppgiften att utreda och bereda lagändringar som gör det möjligt att införa gränsförfarandet i Finland. Gränsförfarandet innebär att asylansökningar som sannolikt är ogrundade snabbt kan behandlas genast vid gränsen eller i dess närhet. På så sätt förhindrar man att sökande rör sig inom Finlands territorium eller vidare till andra EU-länder.Trots gränsförfarandet ska ansökningarna prövas individuellt, grundligt och rättvist. I projektet utvärderas olika alternativ och deras konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i förhållande till Finlands grundlag, nationell lagstiftning, EU-lagstiftning och internationella människorättsförpliktelser. Samtidigt utreds det hur den nya regleringen påverkar individens ställning och rättigheter.Projektet har tillsatts för tiden 15.3.2022–31.3.2023. Inrikesministeriet bereder projektet i nära samarbete med justitieministeriet, Migrationsverket och Polisstyrelsen. Avsikten är att en regeringsproposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2022.Gränsförfarandet stärker beredskapen för hybridpåverkanEn arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet utvärderade nyligen lagstiftningen inom inrikesförvaltningen och behoven att ändra den med tanke på beredskapen för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Bakgrunden till denna utredning som publicerades i februari var Belarus påverkansaktivitet mot Polen, Lettland och Litauen hösten 2021.Finlands asyllagstiftning baserar sig i stor utsträckning på EU-lagstiftningen, som i Finland har genomförts rätt heltäckande också till de delar som är beroende av prövning. I utredningen presenteras dock vissa metoder enligt EU-lagstiftningen som sannolikt skulle medföra ytterligare nytta vid hanteringen av situationer med hybridpåverkan – bland annat gränsförfarandet.Även Europeiska kommissionen har på grund av Belarus agerande lagt fram förslag där gränsförfarandet förs fram som ett sätt att hantera inte bara situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan, utan också migrationsströmmar som redan riktar sig till landet.I inrikesministeriets utredning behandlades endast den lagstiftning som gäller under normala förhållanden, där det i första hand ska föreskrivas om befogenheterna vid störningar under normala förhållanden. Det är viktigt att utan dröjsmål närmare utreda de metoder som föreslås för att utveckla lagstiftningen.Det finns olika sätt att hantera instrumentalisering av migranterInstrumentalisering av migranter åtgärdas med flera olika operativa, rättsliga, diplomatiska och ekonomiska medel. Diplomati är den främsta lösningen på en främmande stats politiska påtryckning genom instrumentalisering av migranter. Det behövs dock också tydlig lagstiftning och tillräckliga befogenheter för myndigheterna att i störningssituationer agera på ett förebyggande och effektivt sätt.Finland har redan nu på olika sätt förberett sig för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Internationella förpliktelser och människorättsförpliktelser hindrar inte Finland från att vidta effektiva åtgärder för att hantera situationen vid den yttre gränsen. Dessa åtgärder ska hindra människor från att okontrollerat komma in till landet till exempel genom att utnyttja en stor folkmassa eller styrka. Till exempel gränsövergångsställen kan stängas för viss tid eller tills vidare, om det är nödvändigt av säkerhets- eller folkhälsoskäl.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har publicerats fyra lägesbilder om nuläget för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen i Finland under 2021–2022. Lägesbilden har sammanställts med hänsyn till hur läget inom digitaliseringen ser ut ur medborgarnas, företagens, arbetsplatsers, det operativa genomförandets, strategiska vals och den politiska styrningens perspektiv. Dessutom har man identifierat olika mätare med hjälp av vilka man kan mäta digitaliseringens genomslagning.Lägesbildsarbetet ger en uppdaterad bild av ledandet av digitaliseringsutvecklingen i Finland över flera regeringsperioder. Det försök med lägesbilder som nu avslutas har inkluderat systematisk granskning och förståelse av digitaliseringen, identifiering och utveckling av mätare för digitalisering samt gemensam undersökning av källmaterial. Kärnan i arbetet har varit tolkningsteamet för digitalisering med flera olika aktörer, och en större grupp deltagare har gett respons i samband med publiceringen av lägesbilderna.”Regeringen har förbundit sig att främja Finlands ställning som föregångare inom digitalisering. Det är viktigt att människors olika behov och färdigheter beaktas i e-tjänsterna. Till exempel genom att följa kundresponsen och kunderfarenheterna får vi med hjälp av olika mätare stora mängder värdefull information som kan användas för att utveckla tjänsterna så att de blir ännu mera tillgängliga för alla människor som behöver dem. De mätare som nu utvecklats kommer att utnyttjas särskilt i samband med den digitala kompass som ska utarbetas våren 2022”, säger kommunminister Sirpa Paatero.e-tjänster ska utvecklas med större fokus på människan Uppföljningen av människornas användning av e-tjänster sker alltför mycket med fokus på användningsgraden för blanketter och handlingar. Lagstiftningen anses också styra mot formulär- och dokumentorientering i alltför stor grad. Människan borde spela en mycket mer central roll i utvecklingen av e-tjänster. Ur arbetsplatsernas synvinkel framhävs införandet av elektroniska system, vilket belastar i synnerhet den personal inom social- och hälsovården som varit föremål för undersökningen. Belastningen beror i synnerhet på att personalen inte får tillräcklig inskolning i hur systemen används. Företagen verkar använda e-tjänster i allt högre grad. Lägesbilden antyder att tillämpningen av lagen om digitala tjänster framskridit sämre än väntat. Syftet med lagen är att främja tillgången till e-tjänster, tjänsternas kvalitet, informationssäkerhet och innehållets tillgänglighet. Inom den digitala utvecklingen testar man nog chatbottar, men utvecklingen av kundupplevelsen och automatiseringen har fått mindre uppmärksamhet. Digitaliseringen bör utvecklas genom en kontinuerlig dialog mellan den offentliga sektorn och leverantörerna av e-tjänster, inte bara genom uppdrag.Experterna inom branschen har fått ansvaret för informationssäkerheten, och kommunikationen om helhetsbilden hos ledningen inom den offentliga förvaltningen bör utvecklas. Ledningen av informationssäkerheten tycks lida av viss brist på kompetens. Informationssäkerheten spelar en viktig roll med tanke på klientens förtroende.Målet är att skapa en gemensam nationell vision och mål för digitaliseringen och dataekonomin fram till 2030Resultaten från lägesbildsarbetet kan utnyttjas och föras vidare i arbetet med digitala kompasser, vilket ger dem behövlig kontinuitet. Finland ska utarbeta en nationell digital kompass våren 2022. Målet i regeringsprogrammet är att Finland ska vara känt som en föregångare inom digitalisering och teknisk utveckling. Målet är att stöda och uppmuntra myndigheter att göra sina tjänster tillgängliga för allmänheten och företagen i digital form senast 2023. Lägesbildsarbetet är en av åtgärderna i programmet för att främja digitalisering, genom vilka man främjar detta mål. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I skogsbranschen behövs även i fortsättningen tillräckligt många yrkesmänniskor med aktuell kompetens som lämpar sig för arbetsuppgifterna inom branschen. Det faktum att de unga årskullarna blir allt mindre och koncentreras till regioncentrum innebär dock utmaningar för hela branschen och utbildningen inom den på ett helt nytt sätt redan under de närmaste åren. Enligt en färsk rapport bör utbildningssystemet inom skogsbranschen utvecklas så att det blir flexiblare och bättre klarar av att reagera på branschens behov.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och Sveriges EU-minister Hans Dahlgren träffades i Stockholm måndagen den 14 mars och förde en ingående diskussion om säkerhetsläget i Europa och om andra aktuella EU-frågor.Europaminister Tytti Tuppurainen och Sveriges EU-minister Hans Dahlgren träffades i Stockholm måndagen den 14 mars och förde en ingående diskussion om säkerhetsläget i Europa och om andra aktuella EU-frågor.Ett framträdande tema var Finlands och Sveriges orubbliga stöd till Ukraina och EU:s beslutsamhet att försvara det ukrainska folket och Ukrainas suveränitet. Både Finland och Sverige har kraftfullt fördömt den ryska invasionen av Ukraina, som strider mot internationell rätt. Båda länderna ger Ukraina ekonomiskt och materiellt bistånd både direkt och via EU. ”Finland och Sverige har ett större behov än någonsin att upprätthålla täta kontakter sinsemellan. Vi delar samma säkerhetsmiljö och agerar tillsammans som en del av Europeiska unionen. Vi är nära partner till Nato. Vi driver ett intensivt internationellt försvarssamarbete i synnerhet med Förenta staterna, och arbetet har en stark nordisk dimension. Vi samarbetar utan förhandsbestämda begränsningar för att skapa beredskap för alla slags situationer, och nu är vi, i likhet med resten av Europa och den västliga gemenskapen, mitt inne i en kraftig förändring. Det är naturligt att man i denna situation också diskuterar ett eventuellt Natomedlemskap både i Sverige och i Finland”, säger minister Tuppurainen.Finland och Sverige har lagt vikt vid klausulen om ömsesidigt stöd och bistånd (artikel 42.7 i EU-fördraget), som har fått en mer framträdande roll i det förändrade säkerhetsläget. Artikeln förpliktar EU-medlemsstaterna att med alla till buds stående medel ge stöd och bistånd till en medlemsstat som har utsatts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. I Versaillesförklaringen, som EU-ländernas stats- och regeringschefer antog vid toppmötet i Versailles den 10–11 mars, fastställs det att EU förbinder sig till klausulen om ömsesidigt stöd och bistånd.Ministrarna förde också en ingående diskussion om andra aktuella EU-frågor. De behandlade bland annat det pågående arbetet för att utveckla EU:s försvarsförmåga, den i nuläget accentuerade betydelsen av grön omställning och minskat energiberoende, rättsstatsfrågor och Sveriges förestående EU-ordförandeskap med start i januari 2023.Under sitt besök i Stockholm träffade minister Tuppurainen också svensk tjänstemannaledning och företrädare för det svenska näringslivet.

Källa: Valtioneuvosto.fi