NordenBladet — Markanvändningen inverkar på vilka områden människor behöver ha tillgång till och vart varor måste kunna transporteras. På motsvarande sätt inverkar trafiksystemet på placeringen av funktioner. Därför finns det behov av bättre gemensamma konsekvensbedömningar av markanvändningen och trafiken. Den färska utredningen kartlägger metoder och ger rekommendationer för att utveckla bedömningen av konsekvenserna av markanvändningen och trafiken.I utredningen identifierades utmaningar och utvecklingsbehov i fråga om den gemensamma planeringen av markanvändningen och trafiken samt bedömningen av deras konsekvenser. I utredningen granskades tre genomförda planeringsarbeten: Riksväg 12 på ringvägen söder om Lahtis, spårvägen i Tammerfors och Nylandsplanen 2050. Med hjälp av planeringsarbetena kartlades de praktiska utmaningar och verksamhetssätt som hänför sig till konsekvensbedömningarna av trafiken och markanvändningen.I utredningen konstateras det att markanvändningen och trafiken traditionellt har haft separata planeringsprocesser. Planeringsprocesserna har närmat sig varandra bland annat i och med att lagstiftningen har utvecklats, men bedömningen av växelverkan mellan markanvändningslösningarna och trafiksystemet i fråga om deras utveckling samt bedömningen av deras gemensamma konsekvenser är fortfarande oenhetlig. Bedömningar av de gemensamma konsekvenserna av markanvändningen och trafiken behövs dock för att man ska kunna utreda markanvändningsplanernas och trafikplanernas konsekvenser för bland annat klimatet och ekonomin. På detta sätt kan man skapa en fungerande och hållbar samhällsstruktur.Arbetets förvaltningsövergripande natur utgör delvis utmaningen för den gemensamma konsekvensbedömningen på grund av att olika organisationer ansvarar för beredningen av olika delområden. Dialogen mellan markanvändning och trafik blir då mindre än om delområdena skulle planeras som en helhet. Det har ofta varit omöjligt att anvisa tillräckliga resurser för gemensamma konsekvensbedömningar av markanvändningen och trafiken.Markanvändningen och trafiken inverkar på områdenas tillgänglighet. I utredningen konstateras det att tillgängligheten bör synas i utvärderingen av både markanvändningen och trafiksystemet. Bedömningar av markanvändningens konsekvenser för trafiken har gjorts redan länge. Däremot görs det ganska få bedömningar av trafiksystemets konsekvenser för områdenas attraktionskraft och för placeringen av funktioner i Finland. Bedömningarna fokuserar närmast på spårprojekt.Enligt rekommendationerna i utredningen ska en gemensam granskning integreras i såväl planeringen som beslutsfattandet som hänför sig till markanvändningen och trafiken. Målsättningar, scenarioanalyser, bedömningar av tillgänglighet och visualisering av information kan användas till hjälp då man skapar en uppfattning av markanvändningens och trafikens gemensamma konsekvenser.Utredningen, som beställdes av miljöministeriet och kommunikationsministeriet, gjordes av FLOU Oy och Lunden Architecture Oy.Bekanta dig med utredningen om utvecklingen av markanvändningens och trafikens gemensamma konsekvensbedömning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som Jyväskylä universitet och Institutet för hälsa och välfärd har gjort ligger fokus i samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken på gemensamma klientbarn och överföring av information om dem, men praxisen varierar mellan kommuner.Den nya undersökningen såg över formerna av samarbete mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken, servicehänvisningen inom småbarnspedagogiken och rådgivningsbyråernas roll i den samt den tillgång till information som föräldrar till små barn har beträffande alternativen inom barnavård och småbarnspedagogik.Samarbetet och överföringen av information varierar mellan kommunerDen nationella lagstiftningen innehåller bestämmelser om samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken. I kommunerna stöds samarbetet av kommunspecifika planer såsom planen för småbarnspedagogik och välfärdsplanen för barn, unga och familjer. Ur de anställdas synvinkel ligger fokus i det sektorsövergripande samarbetet på klientarbete och på att hitta lösningar för barnets och familjens stödbehov.Överföringen av information i samband med omfattande hälsoundersökningar för barn anses i båda tjänsterna som en av de viktigaste samarbetsformerna. I informationsöverföringen ger småbarnspedagogiken med föräldrarnas samtycke information om barnets funktionsförmåga och utveckling till rådgivningsbyrån. Överföringen av information om gemensamma klientbarn varierar dock mellan kommunerna. En harmonisering av överföringen av information skulle stödja klientarbetet och bidra till att ett nationellt informationsunderlag samlas om barnens välfärd.Servicehänvisningen bör även beakta barnetI samband med barnets hälsoundersökning diskuterar man vid rådgivningsbyrån ofta om lösningar inom vården och småbarnspedagogiken med vårdnadshavarna. Som stöd för dessa diskussioner behöver de anställda vid rådgivningsbyrån aktuell information om tjänster inom småbarnspedagogiken och om hur man ansöker om dessa.Enligt undersökningen ligger fokus i diskussionerna som gäller servicehänvisning inom småbarnspedagogiken ofta på de praktiska frågorna om inledande av småbarnspedagogik.”Det ser ut som om frågor som gäller barnet själv skulle få mindre uppmärksamhet i diskussionerna, vilket kan leda till att barnets behov och intressen förbises”, konstaterar professor Maarit Alasuutari.Utöver diskussionernas innehåll finns det behov av att utveckla hur föräldrarna får information om småbarnspedagogikens verksamhet och pedagogik samt hur föräldrar med ett främmande språk som modersmål kan få tillgång till servicehänvisning inom småbarnspedagogiken.Social- och hälsovårdsreformen medför nya utmaningar för samarbetetÖverförandet av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena medför nya utmaningar för samarbetet, informationsöverföringen och servicehänvisningen mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken. I framtiden kommer tydliga riktlinjer och strukturer att krävas för att säkerställa samarbetspraxis som tjänar båda sektorernas arbete och främjar barnens välfärd.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen fastställt de ärenden som ska genomföras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. Regeringens proposition med förslag till ny bygglag samt förslaget till ändring av markanvändnings- och bygglagen överlämnas till riksdagen. I ändringen upphävs de nuvarande paragraferna om byggande och till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av hösten och att lagen träder i kraft den 1 januari 2024.“Den aktuella lagreformen om byggande och digitalisering gör bekämpningen av klimatförändringarna till en del av den lagstiftning som styr byggandet. Vi skär ner på utsläppen från byggandet och minskar förbrukningen av råvaror under byggnadernas hela livscykel. Vi förbättrar kvaliteten på byggandet. Denna reform är en bra början och jag tror att det tack vare detta blir lättare att i framtiden göra fortsatta framsteg också inom andra delområden”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Miljöministeriets utkast till regeringsproposition om planläggnings- och bygglagen var på omfattande remiss i 10 veckor i slutet av 2021 och samlade in närmare 550 utlåtanden. Merparten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och värda att understödas, men det rådde oenighet om metoderna. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till förslagen om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering.”Reformen av markanvändnings- och bygglagen har beretts i tätt samarbete med intressegrupper under de senaste åren. Ett stort tack till alla för er viktiga insats. Vi har beaktat önskemålen i remissvaren, och beredningen framskrider till riksdagen under denna valperiod i de frågor där det råder störst samförstånd”, säger minister Emma Kari.Bygglagen påskyndar koldioxidsnålhet och digitalisering inom byggandetDen nya bygglagen främjar särskilt hållbart byggande och digitalisering av byggandet. Dessutom underlättas byggandet på många sätt. Den del av lagen som gäller byggande har också utvecklats utifrån remissvaren.I den nya bygglagen ska det ställas nya väsentliga tekniska krav på byggnadernas koldioxidsnålhet och deras livscykel. I förslaget till lag fogas också bemyndiganden att utfärda förordning. Med stöd av dessa kommer det senare att utfärdas förordningar om klimatdeklaration för byggnader, materialspecifikation för byggnader och gränsvärden för byggnadernas koldioxidfotavtryck. Förordningarna bereds som bäst och de blir en del av Finlands byggbestämmelsesamling.Digitaliseringen av byggandet framskrider, och ansökan om byggtillstånd ska i fortsättningen göras genom byggnadsplaner i form av datamodeller eller i någon annan maskinläsbar form. Planerings- och produktionsmodeller som kräver tillstånd lagras i det kommande datasystemet för den byggda miljön.Byggandet underlättas. Tillståndsformerna bygglov och åtgärdstillstånd samt åtgärdsanmälan sammanslås till en enda tillståndsform, bygglov. I tillståndsförfarandet gällande bygglovet, som i fortsättningen ska ske i ett steg, bedöms samtidigt om kraven både för placering och för uppförande av byggnaden uppfylls. Tillståndströskeln för byggande höjs så att till exempel en bastu som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov. Allt byggande ska också i fortsättningen följa den byggrätt, de byggbestämmelser och de bestämmelser om strandbyggande som anges i planen.Den huvudansvariga genomföraren åläggs ansvar för genomförandet som helhet. Lagstiftningen begränsar inte den privaträttsliga avtalsrätten, utan motsvarar till sin karaktär omsorgsplikten för den som påbörjar ett byggprojekt samt projekterarnas och arbetsledarnas ansvar. Ingen part åläggs ansvarstid. Bestämmelserna om övervakare ska också slopas. Kvaliteten på byggandet förbättras också genom att skärpa användningen av särskilt förfarande, extern granskning och kvalitetssäkringsutredning.Planerings- och arbetsledningsuppgifterna delas in i fem kravnivåer. I fortsättningen ska byggnadstillsynen inte längre utreda projekterarnas och arbetsledarnas behörighet, utan behörigheten ska påvisas med ett intyg som utfärdats av ett organ som bemyndigats av miljöministeriet.Utifrån remissvaren slopas också propositionsversionens förslag om ett besiktningsförfarande i anslutning till byggnader som används av stora folkmassor och indelningen av kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter på sedvanlig och krävande nivå.Planläggningen övergår till den digitala tidsåldern genom ändring av markanvändnings- och bygglagenAvsikten är att den gällande markanvändnings- och bygglagen ändras så att det till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Landskapsplanerna, generalplanerna och detaljplanerna ska i fortsättningen utarbetas i form av datamodeller, vilket gör att planinformationen finns elektroniskt tillgänglig och är interoperabel. Planinformationen ska lagras i det framtida datasystemet för den byggda miljön, liksom även de tillstånd och beslut som gäller byggandet. En lag om datasystemet för den byggda miljön är under beredning.Regeringen kommer inte att överlämna andra propositioner med förlag till ändring av områdesanvändningen till riksdagen under denna valperiod.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 61 500 personer. I februari anmäldes 122 400 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 242 400 lediga jobb, vilket är 81 800 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av februari sammanlagt 265 600 arbetslösa arbetssökande. Det är 61 500 färre än ett år tidigare, men 17 400 fler än för två år sedan i februari. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 8 100. Av de arbetslösa arbetssökandena var 140 800 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av februari fanns det i hela landet 35 300 permitterade, vilket är 37 300 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 26 800, vilket är 28 800 färre än i februari i fjol. Från och med januari minskade antalet permitterade på heltid med 2 300.Antalet långtidsarbetslösa var 103 800Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 103 800. Detta är 7 700 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 103 300, det vill säga 16 700 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 10 700 färre än i februari i fjol, dvs. sammanlagt 28 200. I januari–februari avslutades i genomsnitt 57,6 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 5,9 procentenheter mer än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder februari anmäldes 122 400 nya lediga jobb, dvs. 43 800 fler än i februari i fjol. Allt som allt fanns det i februari 242 400 lediga jobb, vilket är 81 800 fler än för ett år sedan.I slutet av februari deltog 111 400 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 800 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 6,8 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i februari 89 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 74,0 procent, dvs. 3,3 procentenheter högre än i februari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 185 000, vilket är 40 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 6,8 procent, dvs. 1,2 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riktlinjerna och prioriteringarna är avsedda särskilt som stöd för finansieringsbeslut, planeringen och utvärderingen av projekt samt beredningen och det regionala genomförandet av social- och hälsovårdsreformen.Vid beredningen av riktlinjerna har man samarbetat aktivt med olika aktörer och beaktat kundrespons. Riktlinjerna är avsedda för alla organisationer inom social- och hälsovårdRiktlinjerna för informationshanteringen är avsedda som stöd för alla social- och hälsovårdsorganisationer i deras kontinuerliga utvecklingsarbete, och i synnerhet vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Avsikten är att de ska användas främst av tjänsteanordnare, tjänsteproducenter och nationella aktörer och leverantörer av informationssystem, men man har även beaktat kundens perspektiv. Riktlinjerna berör ett stort antal aktörer och har en grundläggande och långsiktig karaktär.Riktlinjerna kan användas för planeringen av verksamhet och ekonomi och för styrningen och planeringen av projektPrioriteringarna av utvecklingsbehoven stöder bland annat planeringen av verksamheten och ekonomin, styrningen och planeringen av projekt, till exempel vid genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och Finlands program för hållbar tillväxt. Även vid genomförandet av projekten inom Finlands program för hållbar tillväxt kan riktlinjerna utnyttjas. Utvecklingsbehoven har bedömts ut tre huvudsakliga synvinklar: medborgarens digitala tjänster, yrkespersonalens digitala tjänster och lösningar för informationshantering samt de digitala tjänsterna för ledning, styrning och tillsyn. Prioriteringen av utvecklingsbehoven kan användas av områdena till exempel när de behöver prioritera sin verksamhet vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen i situationer där de inte har möjlighet att stödja alla reformåtgärder samtidigt. Riktlinjerna och prioriteringarna för utvecklingsbehoven inom social- och hälsovårdens informationshantering uppdateras årligen.  Syftet med dem är att minska risken för överlappande utvecklingsarbete och stödja projektsamarbetet och styrningen av utvecklingsprojekt. Materialet publiceras i samarbetsytan för arbetsgrupperna för den övergripande arkitekturen för social- och hälsovård. Samarbetsytan (yhteistyotilat.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel den 22 mars. På dagordningen står förberedelser inför Europeiska rådets möte i mars, ändring av stadgarna för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, den europeiska planeringsterminen och konferensen om Europas framtid. Europaminister Tytti Tuppurainen företräder Finland vid mötet.Allmänna rådet ska diskutera utkastet till slutsatser från Europeiska rådets möte den 24–25 mars. På dagordningen för Europeiska rådets möte står Rysslands invasion av Ukraina, säkerhet och försvar, energi, ekonomiska frågor, EU:s coronaåtgärder och yttre förbindelser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för fjortonde gången tisdagen den 22 mars 2022. Temat för mötet är markanvändningssektorns klimatplan, som ska sändas på remiss inom de närmaste veckorna. Rundabordsforumet ska diskutera om de planerade åtgärderna bildar en balanserad och verkningsfull helhet samt hur rättvisa ska beaktas i planen. Ordförande för rundabordsforumet är statsminister Sanna Marin.Under denna regeringsperiod ska markanvändningssektorn i enlighet med regeringsprogrammet i allt högre grad integreras i planeringen och genomförandet av den nationella klimat- och energipolitiken. Markanvändningssektorns klimatplan, som bereds under ledning av jord- och skogsbruksministeriet, innehåller metoder för att minska klimatutsläppen inom markanvändningssektorn och stärka kolsänkorna och kollagren så att klimateffekten är minst tre megaton CO2-ekvivalenter före 2035. Beredningen av markanvändningssektorns klimatplan har samordnats med den klimatpolitiska planen på medellång sikt samt klimat- och energistrategin.Centrala åtgärder som redan inletts är bland annat stödet för beskogning av impediment, askgödsling i torvskogar och Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer. Dessutom har övriga åtgärder preliminärt skisserats och beretts. Till dessa hör till exempel verkställandet av den nationella GJP-planen, olika åtgärder för att förebygga avskogning, åtgärder som främjar användning av torvåkrar på ett sätt som är hållbart med tanke på klimatet samt användning av torvmarker på ett sätt som är hållbart med tanke på klimatet. Ett ytterligare mål är att främja odling som binder kol och marknaden för kolbindning samt andra åtgärder som främjar kolbindning och kollagring. De preliminärt skisserade åtgärderna, vars beredning genomfördes som arbetsgruppsarbete, grundar sig på utredningar (bland annat projekten ILMAVA och HIISI) och samråd, och de stöds av information och erfarenheter som tagits fram inom forsknings- och utvecklingsprojektet Fånga kolet.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035. Man kan följa med diskussionerna om klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn under hashtaggen #fångakolet och diskussionerna om markanvändningssektorns klimatplan under hashtaggen #MISU2035.Markanvändningssektorns klimatplan (JSM)Markanvändningssektorns klimatåtgärdprogram Fånga kolet (JSM)Rundabordsforumet för klimatpolitik

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har för första gången tagit fram en långsiktig plan för Finlands internationella klimatfinansiering som löper fram till 2026. Under denna regeringsperiod kommer klimatfinansieringen att nästan fördubblas jämfört med perioden innan och en allt större del av finansieringen ska gå till kritiska anpassningsåtgärder i utvecklingsländerna. Även företagssamarbetet får större tonvikt än tidigare eftersom det krävs starka insatser från den privata sektorn för att klimatmålen ska uppnås.Med Finlands internationella klimatfinansiering avses den finansiering som kanaliseras till klimatåtgärder i utvecklingsländerna med medel för utvecklingssamarbete. Enligt utrikesministeriets första långsiktiga plan har klimatfinansieringen till utvecklingsländerna ökats i enlighet med regeringsprogrammet. Finansieringen ska nästan fördubblas under denna regeringsperiod jämfört med tidigare: den planenliga ökningen är 93 procent. Nästa år är ett toppår eftersom klimatfinansieringen kommer att uppgå till 249 miljoner euro. Därefter ska finansieringen ligga på cirka 200 miljoner euro per år fram till 2026.– Klimatfinansieringen är ett av våra åtaganden enligt klimatavtalet från Paris. Vi höjer finansieringen målmedvetet fram till 2026 och satsar på samlade lösningar. Genom denna offentliga finansieringsplan vill vi visa de olika finansieringskanalernas betydelse, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Avsikten med klimatfinansieringen är att på ett balanserat sätt reagera på de utmaningar som bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen medför. Att bekämpa betyder att vi försöker bromsa klimatförändringen och att anpassa att vi vänjer oss att leva med förändringarnas direkta konsekvenser, såsom extremt väder. Finansieringen består av stöd i form av donationer, investeringar och lån. I enlighet med regeringsprogrammet beräknas stödet i form av donationer fördelas jämnt mellan bekämpnings- och anpassningsåtgärderna från och med 2022.Förutom finansieringens nivå och riktning innehåller planen en beskrivning av finansieringens mål, genomslag, kanalisering, uppföljning, rapportering och kommunikation. I planen ingår också en beskrivning av hur vi mobiliserar mer privata medel för verksamheten utöver den offentliga klimatfinansieringen. Ökad klimatfinansiering är en möjlighet för finländska aktörerFinansieringen hjälper att uppnå många resultat: utöver att vi minskar utsläpp, bidrar vi till kolupptag, förebygger dödsfall till följd av katastrofer och hjälper de mest utsatta samhällena att anpassa sig till klimatförändringar och mobiliserar privat finansiering.Den större klimatfinansieringen är också en stor möjlighet för finländska företag och andra aktörer. En betydande del av finansieringen kanaliseras via tillförlitliga internationella klimatfonder.  Finländska aktörer kan via Team Finland-konceptet hitta nya affärsmöjligheter som följer av den allt större klimatfinansieringen. – I vår verksamhet försöker vi bättre än tidigare möta de finländska aktörernas kunnande, produkter och intresse för den växande marknaden. Vi  arbetar hårdare för att förnya de delvis splittrade finansieringsinstrumenten och utveckla den tematiska ansökan om finansiering, säger Skinnari. Finansieringsplanen (på finska)BakgrundMed Finlands offentliga internationella klimatfinansiering avses den finansiering som kanaliseras till klimatåtgärder i utvecklingsländerna med medel för utvecklingssamarbete. Vid granskningen sommaren 2021 rekommenderade statens revisionsverk att utrikesministeriet ska ta fram en klimatfinansieringsplan. Utvecklingspolitiska kommissionen gav ut en egen utredning i januari 2022.Klimatfinansieringen styrs av flera internationella avtal och riktlinjer. De viktigaste är FN:s klimatkonvention, klimatavtalet från Paris och målen för hållbar utveckling (SDG). Regeringsprogrammets föresatser om finansieringen baserar sig på internationella avtal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Helsingfors i november 2021 ordnades ett seminarium om bästa praxis i de nordiska länderna i arbetet mot människohandel. I den seminarierapport som nu färdigställts rekommenderas att det inrättas ett nordiskt nätverk mellan de nationella samordnarna av arbetet mot människohandel.Vid seminariet om bästa praxis i de nordiska länderna i arbetet mot människohandel delade de nordiska myndigheterna och olika aktörer inom det civila samhället med sig av sin bästa praxis och kompetens. Vid seminariet diskuterades också vilka behov och möjligheter det finns att intensifiera det nordiska samarbetet för att bekämpa människohandel. Experter inom olika områden framförde sina önskemål om ett intensifierat samarbete och föreslog konkreta mål och metoder för samarbetet.I den rapport om seminariet som nu publicerats rekommenderas att det inrättas ett nordiskt nätverk mellan de nationella samordnarna av arbetet mot människohandel. Syftet med nätverket ska vara att stödja informationsutbyte och samarbete mellan myndigheterna för att förebygga och bekämpa människohandel i de nordiska länderna. Såväl representanterna för de nordiska polisväsendena som personer som arbetar med att hjälpa offer för människohandel är intresserade av praktiskt samarbete. Inrättandet av ett nätverk kan för sin del också vara ett svar på den nordiska allmänhetens önskemål om att det ska utvecklas åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet. Önskemålet kom fram i en enkät som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet genomförde i fjol. Enkäten kartlade vilka synpunkter nordborna har på samarbetet.Seminariet om bästa praxis i de nordiska länderna i arbetet mot människohandel ordnades som ett led i Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, och de observationer som gjordes och de förslag som framfördes under seminariet utnyttjas i en utredning om saken som de nordiska justitieministrarna enades om vid sitt möte i juni 2021. Utredningen kommer att lämnas till justitieministrarna under Norges ordförandeskap, som pågår just nu.Seminar on Nordic Best Practices against Trafficking in Human Beings

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar i EU:s råd för utrikes frågor i Bryssel den 21 mars 2022.Syftet med mötet är att godkänna EU:s strategiska kompass i utrikesrådet vid det gemensamma mötet mellan EU:s utrikes- och försvarsministrar, varefter ärendet ännu behandlas i Europeiska rådet mellan EU:s stats- och regeringschefer den 24- 25 mars 2022. EU:s strategiska kompass är ett strategiskt styrdokument för unionens säkerhets- och försvarssamarbete, där det ställs upp mål för EU-samarbetet under de följande 5-10 åren.Ukrainas försvarsminister deltar i försvarsministrarnas inofficiella middag på distans. Ministrarna ska diskutera Rysslands invasion av Ukraina.

Källa: Valtioneuvosto.fi