NordenBladet — EU:s utrikesråd sammanträder i Bryssel till årets första möte måndagen den 25 januari. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet. Huvudpunkterna på mötets dagordning är EU:s klimat- och energidiplomati och en diskussion med Japans utrikesminister. Under lunchen diskuterar ministrarna EU:s samarbete med Storbritannien inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesrådet tar också upp gripandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.EU:s utrikesministrar vill sända ett uppmuntrande budskap till länder utanför EU inför klimatmötet  COP26 i Glasgow i november och påskynda internationella partnerskap för att möjliggöra en global grön övergång. Finland lyfter fram det globala sambandet mellan klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt att den arktiska regionen ska beaktas i tillräcklig utsträckning i EU:s politik. I diskussionen bedöms också de geopolitiska konsekvenserna av klimatförändringen.Japans utrikesminister och EU:s utrikesministrar diskuterar utvecklingen och regionala säkerhetsfrågor i den Indo-pacifiska regionen. Japan är en viktig partner för EU, och under de senaste åren har bland annat ett frihandelsavtal ingåtts. Finland anser att EU bör stärka sin dialog med Japan och effektivisera det konkreta genomförandet av avtalen mellan EU och Japan.EU:s utrikesministrar för en informell lunchdiskussion om det framtida förhållandet till och samarbetet med Storbritannien inom utrikespolitikens, säkerhetspolitikens och försvarspolitikens område. Finland delar Europeiska utrikestjänstens syn, att det är viktigt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet och försvarssamarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt.Utrikesministrarna kommer också att diskutera ett antal aktuella frågor, däribland gripandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj när han återvände till Moskva. Andra aktuella teman är EU:s relation till Förenta staternas nya regering, läget för Irans kärnvapenavtal JCPOA, Afrikas horn, Bosnien-Hercegovina, Egypten, Gulfregionen, Hongkong, Venezuela och tillgången till coronavaccin utanför EU. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet föreslår att diskrimineringsombudsmannen ska få i uppgift att vara rapportör om våld mot kvinnor. Rapportören ska bevaka våld mot kvinnor, hur den nationella lagstiftningen fungerar, hur offrens rättigheter tillgodoses och hur internationella förpliktelser fullgörs. Dessutom ska rapportören bevaka och utvärdera åtgärderna för att förebygga våld mot kvinnor.Enligt justitieministeriets förslag ska lagen om diskrimineringsombudsmannen ändras så att diskrimineringsombudsmannen får en ny uppgift som rapportör om våld mot kvinnor.Som rapportör om våld mot kvinnor ska diskrimineringsombudsmannen lämna fram förslag och rekommendationer, ge utlåtanden och råd samt utarbeta och låta göra utredningar. Diskrimineringsombudsmannen ska i sin uppgift som rapportör inte ge juridisk hjälp eller rådgivning åt enskilda kunder. Diskrimineringsombudsmannen ska också behandla våld mot kvinnor i sina berättelser till statsrådet och riksdagen och delta i den samhälleliga debatten om ämnet.Målet är en självständig och oberoende rapportörI Finland finns det ingen självständig och oberoende myndighet som centraliserat och över sektorsgränserna följer upp åtgärderna mot våld mot kvinnor, hur den nationella lagstiftningen fungerar, hur de internationella förpliktelserna fullgörs och som rapporterar om sina iakttagelser till beslutsfattarna. Förslaget om att inrätta ett uppdrag som rapportör om våld mot kvinnor har skrivits in i statsminister Marins regeringsprogram.– Våld mot kvinnor har även internationellt identifierats som ett problem i fråga om mänskliga rättigheter och jämställdhet i Finland. Våld är också en form av diskriminering av kvinnor. Uppdraget som rapportör om våld mot kvinnor främjar ingripandet i våld och tillgodoseendet av offrens rättigheter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Propositionsutkastet har sänts på remiss och regeringens proposition kommer att överlämnas riksdagen under våren. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.Scenarioundersökningar som gjorts i olika sammanhang har visat att utsläppsmålen kan uppnås utan att det medför en orimlig ekonomisk belastning. Hur de olika metoderna ska genomföras i detalj för att man ska uppnå målen kräver dock ytterligare utredningar. Enligt regeringsprogrammet kan en förstärkning av klimatlagens styrande effekt vara ett steg mot koldioxidneutralitet.Utredningen omfattar en mångsidig granskning av utsläppsbudgetar, kompensationer och inbegripandet av kolsänkor i koldioxidmarknaden. I slutrapporten görs en allmän utvärdering av ett antal andra förslag.Den centrala slutsatsen i utredningen är att det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkluderabindande, riksomfattande utsläppsbudgetar och budgetperioder,regelbundet återkommande, riksomfattande planer som omfattar alla utsläpp och sänkor,principen om en rättvis omställning,principer för utnyttjandet av klimatkompensation,en skyldighet att utvärdera lagar och statsbudgetar ur ett klimatperspektiv,en skyldighet för kommunerna att fastställa utsläppsmål.Utsläppsbudgetar skulle stärka Finlands linje i klimatarbetet. Andra tillägg och preciseringar i lagen skulle göra det möjligt att införliva klimatperspektivet även i andra lagar. Detta skulle till exempel ske genom att ålägga myndigheterna att beakta planer enligt klimatlagen i beslut som påverkar utsläppsutvecklingen.I klimatlagar som nyligen antagits i olika länder tas en rättvis omställning i beaktande. Liksom jämförelseländerna anser utredningsgruppen att det är viktigt att inkludera principen om en rättvis omställning i Finlands klimatlag. Principen i sig minskar inte utsläppen, men den medför en skyldighet att undersöka konsekvenserna för alla medborgare och att styra metoderna för att minska klimatutsläppen på ett sådant sätt att ingen drabbas orimligt hårt av förändringen.Det är även viktigt att kommunerna breddar sitt klimatarbete. Många kommuner har redan gjort banbrytande klimatinsatser. Genom att ålägga alla kommuner att ställa upp utsläppsmål kan man främja god praxis och involvera kommuninvånarna i klimattalkot.Utredningen gjordes av en tvärvetenskaplig forskningsgrupp bestående av sakkunniga från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet, Ympäristölakiasiaintoimisto Ekroos & Kiviniemi, Tyrsky-Konsultointi och Massachusetts Institute of Technologysta.Närmare information:professor, projektledare Mikael Hildén, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 173, [email protected]
professor Kai Kokko, Helsingfors universitet, tfn 050 448 7060, [email protected]
professor Tommi Ekholm, Meteorologiska institutet, tfn 040 775 4079, [email protected]
professor Ari Ekroos, Ympäristölakiasiaintoimisto Ekroos & Kiviniemi Oy, [email protected]
styrelseordförande Oras Tynkkynen, Tyrsky-Konsultointi, tfn 050 512 1584, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Biodiversiteten, eller den biologiska mångfalden, måste beaktas bättre och mer konsekvent i Finlands utvecklingspolitik och internationella påverkansarbete. Dessutom behöver utvecklingsländerna stöd i att genomföra avtalen om biologisk mångfald. Detta anser Utvecklingspolitiska kommissionens expertgrupp, som publicerade en analys om hur den biologiska mångfalden kan tryggas på fredagen.“Det är viktigt att skyddet av naturens mångfald och miljön löper parallellt med kampen mot klimatförändringen i all Finlands verksamhet. I utvecklingssamarbetet syns den biologiska mångfaldens betydelse ännu inte tillräckligt i de politiska riktlinjerna, och ännu mindre i praktiken”, fastställer expertgruppen, som består av utvecklingspolitiska kommissionens medlemmar.Enligt expertgruppen bör naturens mångfald inkluderas i nästa utvecklingspolitiska redogörelse som sträcker sig över valperioderna, både som ett genomgående mål och som ett fjärde prioriterat område. Det skulle säkerställa att den biologiska mångfalden beaktas i allt utvecklingssamarbete.Endast en liten del av utvecklingssamarbetets finansiering går till tryggandet av den biologiska mångfalden

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 3 september 2020 tillsatte statsrådet i anslutning till Olycksutredningscentralen en oberoende utredningskommission för att undersöka de åtgärder som vidtagits till följd av coronapandemin i Finland, och beslutade samtidigt att inleda en egen utredning om erfarenheterna av krisledningen under pandemin. För uppdraget utsågs konsultbolaget Deloitte.I utredningen kartlades erfarenheterna av statsrådets krisledning och ibruktagandet av beredskapslagen i samband med coronakrisen. Tidsramen sträcker sig från början av januari till slutet av juni 2020. Den kvalitativa utredningen har gjorts utifrån personintervjuer. I intervjuerna deltog största delen av medlemmarna i statsrådet och av de högsta tjänstemännen, alla representanter för statsrådets COVID-19-samordningsgrupp, tjänstemän vid justitiekanslersämbetet samt personer som arbetar i riksdagen.De intervjuade upplevde att statsrådets krisledningsåtgärder våren 2020 och resultaten av dem i huvudsak var lyckade. Utredningen tyder på att beslutsfattandet skedde snabbt och besluten fattades för det mesta i rätt tid. Krissituationen var högsta prioritet för statsrådet, och besluten på statsrådsnivå kunde i allmänhet fattas i samförstånd, trots att man inom olika förvaltningsområden förhöll sig olika till hanteringen av COVID-19-krisen.Enligt utredningen togs beredskapslagen i bruk vid rätt tidpunkt och den trädde också i kraft snabbt. Även om beredskapslagen ansågs ha varit mycket viktig med tanke på ett gott slutresultat, gav varken beredskapslagen eller annan lagstiftning ideala verktyg för krishantering. Intervjuerna tyder på ett behov att se över och utveckla lagstiftningen till denna del.Enligt utredningen fattades besluten våren 2020 i allmänhet på hälsomässiga villkor. Ett av de utvecklingsbehov som identifierades har att göra med beaktandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och av ekonomiska och sociala aspekter. Också beaktandet av regionala aspekter bör stärkas.Utredningen visar att kommunikationen till allmänheten var en av vårens största framgångar. Allmänheten informerades i huvudsak på ett tydligt och sakligt sätt, och informationen upplevdes som tillräcklig. De kommunikativa insatserna gjorde allmänheten medveten om krisens allvar, vilket bedömdes ha haft en stor inverkan på hanteringen av epidemin. Utredningen tyder emellertid på brister i samordningen av kommunikationen, och kommunikationen och informationsutbytet mellan förvaltningsområdena inom statsrådet behöver ännu utvecklas.Enligt utredningen bör organiseringen för kampen mot kriser ske snabbare. Det behövs tydliga lednings- och organiseringsmodeller som kan tillämpas i krissituationer utan betydande strukturella ändringar. Det tväradministrativa samarbetet lyftes i intervjuerna fram som ett utvecklingsobjekt. Även samarbetet och informationsutbytet mellan statsrådet och myndigheter utanför statsrådet, det internationella samarbetet och samarbetet med den privata sektorn bör utvecklas.Enligt utredningen fanns det inte tillräcklig beredskap för en kris som coronapandemin. Lärdomarna av tidigare övningar kunde tillämpas endast i begränsad utsträckning i denna kris. Inför framtiden är det viktigt att identifiera olika slags kriser och förbereda sig på dem på ett så heltäckande sätt som möjligt.De utvecklingsbehov som tas upp i utredningen delges regeringen och beaktas i beslutsfattandet om återuppbyggnad efter krisen och vid utvecklandet av beredskapen inför kommande kriser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till riksomfattande trafiksystemplan för 2021-2032 och om konsekvensbedömningen av den. Remisstiden går ut den 23 februari 2021.Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetas för 12 år i sänder.Utarbetandet av planen baserar sig på lagen om trafiksystem och landsvägar. Utkastet till plan har också genomgått en miljöbedömning som krävs enligt lag.Genom planen utvecklas trafiksystemet i hela FinlandI den riksomfattande trafiksystemplanen behandlas alla trafikformer, person- och godstrafik, trafiknät, tjänster och stödåtgärder för trafiksystemet.Planen innehåller följande:-en vision för utvecklingen av trafiksystemet fram till 2050,-en bedömning av trafiksystemets nuläge och förändringarna i omvärlden,-målen för den riksomfattande trafiksystemplanen och strategiska riktlinjer som preciserar målen,-ett åtgärdsprogram för att uppnå målen och-statens finansieringsprogram.Planen har beretts parlamentariskt och i dialog med intressentgrupper sedan juni 2019.Strategisk lägesbild av trafiknätetTransport- och kommunikationsverket Traficom har tillsammans med Trafikledsverket uppdaterat den strategiska lägesbilden av trafiknätet. Den publiceras den 21 januari 2021. I lägesbilden ser man över behoven att utveckla både det statliga trafikledsnätet och det övriga trafiknätet, och den utnyttjas vid verkställandet av den riksomfattande trafiksystemplanen. Lägesbilden uppdateras i fortsättningen två gånger om året.Vad händer härnäst?Utkastet till en riksomfattande trafiksystemplan för 2021-2032 och bedömningen av dess konsekvenser är ute på remiss fram till den 23 februari 2021.Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected]Responsen från remissbehandlingen kommer att beaktas i den slutliga utformningen av den riksomfattande trafiksystemplanen innan några beslut fattas och i samband med konsekvensbedömningen.Statsrådet har för avsikt att lämna den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021-2032 i form av en redogörelse till riksdagen våren 2021. Efter riksdagsbehandlingen fattar statsrådet beslut om planen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inlett utarbetandet av en strategi för rekreationsanvändning av naturen. Målet är att göra finländarna medvetna om nyttan med användningen av naturen för rekreation och få dem att ta del av denna nytta. Ett ytterligare mål är att förtydliga de roller som syftar till att främja användningen av naturen för rekreation i vårt samhälle. Det är meningen att strategin ska bli klar under 2021.”Att röra sig i naturen är en gemensam sak för oss finländare. Betydelsen av närnaturen har blivit klar för oss senast i och med den iver för utevistelse som coronapandemin medfört. Naturen är sannerligen en livlina och en källa till rekreation och glädje. Undersökningar visar att fysisk aktivitet i naturen förbättrar humöret, återställer prestationsförmågan och hjälper människor att återhämta sig från stress. Med den nya strategin för rekreationsanvändning av naturen vill vi i allt större utsträckning göra finländarna medvetna om nyttan med användningen av naturen för rekreation och få dem att ta del av denna nytta”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Strategin för rekreationsanvändning av naturen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin. Strategin utarbetas under detta år och dess åtgärder sträcker sig fram till 2030.Närhet till natur ökar enligt forskningen utevistelsen i naturen. Om till exempel en närliggande skog är lättillgänglig, så besöker man den mer. Kunskapsunderlaget för strategin för rekreationsanvändning skapas av de inventeringar kring rekreation som Naturresursinstitutet LUKE utför med tio års mellanrum. För närvarande pågår den tredje inventeringen. Den ger information om hur finländarnas utevistelse i naturen har förändrats. Enligt utredningen ser det ut som om friluftsliv fortfarande är populärt: nästan alla finländare (96 %) vistas ute i naturen. Coronapandemin har ökat finländarnas entusiasm för att röra sig i närmiljön.Strategin bereds med en stor grupp aktörerMiljöministeriet bjuder in centrala intressentgrupper att delta i beredningen av strategin för rekreationsanvändning. Till dessa hör andra ministerier, myndigheter, organisationer och forskningsinstitut. Strategin kommer att utarbetas i temaspecifika workshopar från och med vårvintern. På våren startas dessutom en webbenkät som är öppen för alla. På detta sätt ges också medborgarna möjlighet att kommentera strategiarbetet och lägga fram förslag till det.Strategin för rekreationsanvändning av naturen hänför sig till många befintliga strategier och program inom statsförvaltningen. Till dessa hör till exempel den idrottspolitiska redogörelsen, den nationella skogsstrategin, principbeslutet om främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030, programmet för att främja gång och cykling samt Finlands turismstrategi.I styrningen av strategiarbetet deltar sju olika ministerier, Forststyrelsens naturtjänster, NTM-centralernas ansvarsområde för miljö, Kommunförbundet, Jord- och Skogsbruksproducenternas Centralförbund samt Ulkoilufoorumi (ett forum för friluftsliv), vars 17 medlemsorganisationer representeras av Suomen Latu.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet avråder från alla resor till Storbritannien, Irland och Sydafrika, i enlighet med rekommendationer av Institutet för hälsa och välfärd. För övriga länder är utrikesministeriets allmänna rekommendation, på grund av coronapandemin, att undvika resor som inte är nödvändiga.Coronaviruset utgör fortfarande ett stort globalt hot mot resesäkerheten, och situationen i olika länder och regioner kan förändras plötsligt och oförutsägbart. Tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster kan vara begränsad, det kan införas bestämmelser om karantän och rörelsefriheten utomhus kan begränsas. Så länge som pandemin pågår kan utrikesministeriets möjligheter att hjälpa den som råkat illa ut utomlands vara begränsade.Vid sin överläggning onsdagen den 13 januari behandlade regeringen åtgärder för att förhindra att nya varianter av coronaviruset sprids och att epidemin accelererar. Enligt Institutet för hälsa och välfärd kan den nya virusvarianten smitta och spridas snabbare än tidigare varianter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag fattat beslut om 2021 års dispositionsplan för bevillningsfullmakterna när det gäller statligt understödd bostadsproduktion. Målet är att främja produktion av hyresbostäder till rimligt pris. I enlighet med riksdagens beslut fördelas fullmakter till ett belopp om sammanlagt 1,8 miljarder euro.Tack vare räntestödsfullmakterna kan cirka 9 500 nya bostäder byggas och cirka 3 780 bostäder renoveras grundligt. Utöver räntestödsfullmakterna fördelas en fullmakt på 285 miljoner euro för borgenslån. Med den kan cirka 2 000 nya hyresbostäder byggas.Sammanlagt 75 procent av räntestödslånen är avsedda för produktion av hyresbostäder. Sammanlagt 792 miljoner euro, det vill säga 44 procent av den fullmakt som fördelas, anvisas för så kallade normala hyresbostäder och 358 miljoner euro, det vill säga 20 procent, anvisas för boende för grupper med särskilda behov.För så kallade korta hyresbostadslån anvisas 198 miljoner euro, det vill säga 11 procent av den totala fullmakten. Detta beräknas räcka till att bygga cirka 1 300 hyresbostäder.Fullmakten för bostadsrättsbostäder är 447 miljoner euro. Med denna summa beräknas lån kunna beviljas för byggande av cirka 1 700 bostadsrättsbostäder och ombyggnad av cirka 1 445 bostäder.För sådana lån som avses i lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag anvisas en borgensfullmakt på 100 miljoner euro.De lån som är avsedda för nyproduktion riktas till centrum med den snabbaste tillväxttakten – i synnerhet Helsingforsregionen – och vid räntestöds- och borgensbeslut prioriteras nyproduktion av förmånliga och energisnåla bostäder. Räntestöd anvisas för ombyggnad i områden där det bedöms att bostäderna kommer att vara i bruk en lång tid framöver ifall de renoveras.Stöd också till områden utanför tillväxtcentrum och för boende för grupper med särskilda behovRäntestödslån kan också beviljas för byggande eller grundlig renovering av hyresbostäder utanför tillväxtcentrumen. Dessa områden kan beviljas stöd, om bostäder byggs för grupper med särskilda behov, om behovet av bostäder växer till exempel på grund av en stor investering som skapar arbetsplatser eller om kommunen behöver stöd för att anpassa sitt bostadsbestånd.Bostäder för grupper med särskilda behov subventioneras också med ett investeringsunderstöd i anslutning till räntestödslånet. Understödsfullmakten uppgår till 90 miljoner euro och syftar i första hand till att stödja de grupper med särskilda behov som har den svåraste bostadssituationen, till exempel långtidsbostadslösa, personer med utvecklingsstörning, klienter inom psykiatrisk rehabilitering samt äldre med minnesstörningar. Med investeringsunderstödet syftar man också till att förebygga bostadslöshet och marginalisering bland unga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning som preciserar bestämmelserna om stödbeloppet samt andra närmare villkor i lagen om beskogning som trädde i kraft vid ingången av 2021. Stödansökningar kan lämnas in hos Skogscentralen från ingången av mars.Stöd för beskogning beviljas privata markägare för beskogning av impedimentmark, till exempel åkerskiften som inte längre används för odling samt gamla torvutvinningsområden. Stödet som består av en fast kostnadsersättning och ett skogsvårdsarvode baserar sig på genomsnittliga kalkylerade kostnader per hektar. Bestämmelser om ersättningens och arvodets storlek finns i statsrådets förordning:På gamla jordbruksmarker uppgår beskogningsersättningen till antingen 1 500  eller 2 000 euro per hektar beroende på det beskogade områdets jordart. För att främja den biologiska mångfalden får man för mineraljordar betala höjd ersättning om de trädslag som man använder för beskogningen är ädla lövträd eller klibbal.I tidigare torvutvinningsområden är ersättningen beroende på beskogningsmetoden antingen 1 000 eller 1 500 euro per hektar. Utöver beskogningsersättningen betalas i två poster ett skogsvårdsarvode som uppgår till sammanlagt 900 euro per hektar.I förordningen definieras också de träslag som är godkända att användas för beskogning och preciseras lagens krav på skogsodlingsmaterialets ursprung och minimiantalet plantor per hektar. Förordningen fastställer därutöver både de åtgärder som ska vidtas före beskogningen och de åtgärder som ska vidtas när plantbeståndet vårdas.Syftet är inte att beskoga områden som aktivt används till odling. Stöd beviljas inte heller för att beskoga öppna områden som är viktiga med tanke på landskapet eller biodiversiteten. I samband med ansökan om stöd ber skogscentralen närings-, trafik – och miljöcentralens utlåtande om frågor som gäller naturens biologiska mångfald, landskapet, vattenhushållningen och planbegränsningarna. Närmare bestämmelser om vilka omständigheter som bedöms när stöd beviljas och hurdana områden som lämpar sig för beskogning finns i förordningen.Skogscentralen informerar i februari närmare om ansökningstiden. Beskogningsåtgärder får inte inledas förrän stödbeslutet har fattats.Systemet med stöd för beskogning av impedimentmark har tagits fram i samband med markanvändningssektorns omfattande klimatåtgärdspaket våren 2020. Det är en av de åtgärder som syftar till att öka kolupptaget och minska utsläppen från markanvändningssektorn i Finland.Lagen om stöd för beskogning som trädde i kraft vid ingången av 2021 gäller fram till utgången av 2023.I Finland finns uppskattningsvis 120 000 hektar impedimentmark som lämpar sig för beskogning. Att beskoga i synnerhet områden med torvunderlag ger stora klimatfördelar.Läs mera om det nya systemet med stöd till beskogning (mmm.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi