NordenBladet — Omställningen på arbetsmarknaden i en alltmer digital omvärld ställer krav på kontinuerligt lärande som vilar på aktuell och relevant information om arbetsmarknaden. I en utredning som publicerades den 21 april har man sammanställt de bästa exemplen på arbetsmarknadsinformationstjänster både hos oss och ute i världen. Exemplen har sedan utformats till förslag som ska placera de finländska tjänsterna globalt i framkant. Utredningen bygger på nytänkande kombinationer av forskning inom informationssamhället, AI, innovation och karriärplanering.”På arbetsmarknaden har redan under en längre tid pågått en omställning där traditionella yrken håller på att fasas ut”, säger Ilkka Tuomi som är ledande forskare på Oy Meaning Processing Ltd.”Sysselsättningen är i en allt högre grad en fråga om kompetens och livslångt lärande. Karriärkurvorna är flackare och osammanhängande, livsstigarna förgrenar sig och arbetssätten diversifieras. I motsats till den industriella eran, utbildar sig dagens ungdomar inte för ett yrke i vuxenlivet, utan de bygger vidare på sin kompetens tills de går i pension – och även efter det.””Traditionellt har det funnits information om arbetsmarknaden och framtiden som stöd för karriär- och utbildningsvalen”, säger Ilkka Tuomi.”Dessvärre visar forskningen att den informationen spelar en ganska liten roll i människors val. En mycket större inverkan har den sociala omvärlden, kulturen, insikterna i de egna målen och betingelserna samt personligt stöd från handledare. Karriärfärdigheter håller på att bli en nödvändighet för sysselsättning och delaktighet, och bättre behärskning av arbetsmarknadsinformationen är ett viktigt element i de här färdigheterna.””I takt med att beslutsfattande som bygger på digital rekryterings- och kompetenshantering och maskininlärning blir vanligare ute i världen, spelar information som är relevant för de personliga egenskaperna en allt större roll. Det kommer att få omfattande samhälleliga och ekonomiska konsekvenser. Å andra sidan ger nya dataanalysmetoder bättre information om möjligheterna till karriärförflyttningar och vilken kompletterande kompetens som behövs.”För att det ska vara möjligt att utnyttja och kombinera informationen på ett meningsfullt sätt utan att äventyra integritetsskyddet behöver den gällande regleringen både i Finland och inom EU utvärderas och eventuellt utvecklas.I utredningen kartlade man arbetsmarknadsinformationssystemen och tjänsterna i olika länder, forskningen kring dem samt de tillgängliga inhemska dataresurserna för utveckling av tjänsterna. I slutrapporten läggs fram totalt femton utvecklingsförslag inom sju utvecklingsområden. I förslagen ingår bland annat utvecklingsprojekt som ska tillgängliggöra nya informationsresurser för uppföljning av arbetsmarknaden och utveckling av vägledningstjänster. Det föreslås också utvecklingsprojekt för bättre insikter i de kompetenser som behövs på arbetsmarknaden, reglering av arbetsmarknadsinformationen samt tillgodoseende av informationsbehoven hos till exempel internationella experter och äldre.I utredningen föreslås femton projekt inom följande områden:Öppna informationsresurser och gränssnittTjänst för kodifiering av arbetsmarknadsinformationenNya metoder för stordata och dataanalysKompetenser för det 21 århundradet samt information om individers färdigheter och personlighetDet gemensamma europeiska dataområdet för kompetensArbetsmarknadsinformationssystemens internationella och sociala dimensionPrognosprocess för en framtidskartläggning för arbetsmarknadsinformation.Utredningen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Rapporten har sammanställts av ledande forskare Ilkka Tuomi från Oy Meaning Processing Ltd, ledande forskare Antti Hautamäki från Konsultointi Kestävä Innovaatio samt Harri Ketamo som är grundare av HeadAI Oy. Undersökningen genomfördes mellan april 2020 och mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya lagen om djursjukdomar träder i kraft i dag den 21 april. Genom lagen upphävs den gällande lagen om djursjukdomar (441/2013). I lagen ingår bestämmelser om att förebygga, följa upp, övervaka, bekämpa och stoppa spridning av sjukdomar som kan överföras från ett djur till ett annat eller till en människa.Lagreformen har sin utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets förordning om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (EU) 2016/429 (djurhälsoförordning) som nu ska tillämpas.Unionens tidigare djursjukdomslagstiftning, som i huvudsak byggt på direktiv, har harmoniserats och sammanställts i djurhälsoförordningen. I den nationella lagen finns bestämmelser om genomförande av djurhälsoförordningen och de bestämmelser som kompletterar denna förordning, med undantag för de bestämmelser som hör till tillämpningsområdet för lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010).Lagen innehåller också bestämmelser om genomförande av de EU-förordningar om djursjukdomar och de bestämmelser som kompletterar dessa förordningar och som trots djurhälsoförordningen fortsätter att gälla. Dessa förordningar gäller särskilt bekämpning av zoonoser och TSE-sjukdomar samt andra förflyttningar av sällskapsdjur än kommersiella förflyttningar över landsgränserna. Vidare innehåller lagen bestämmelser om genomförande de reviderade EU:s bestämmelser om offentlig kontroll och de bestämmelser som kompletterar dessa till den del de inte ingår i lagen om införselkontroll. Man vill trygga det nationella handlingsutrymmetDen nya lagen om djursjukdomar och EU:s djurhälsoförordning medför inga stora innehållsmässiga ändringar i principerna eller metoderna för att bekämpa djursjukdomar. Den nationella lagen får dock en annan struktur eftersom Europeiska unionens lagstiftning blir direkt tillämplig. I lagen har man tillämpat det nationella handlingsutrymme som EU:s djurhälsoförordning tillåter för att vissa åtgärder för att förebygga och övervaka sjukdomar som tryggar det goda läget för djursjukdomar i Finland ska kunna fortsätta på samma sätt som hittills och för att åtgärder som är strängare än unionens bekämpningsåtgärder samt åtgärder för att bekämpa andra sjukdomar än de som finns upptagna i djurhälsoförordningen ska vara möjliga i den mån de behövs. Handlingsutrymmet har också tillämpats för att minska den administrativa bördan.Myndighetssystemet och myndigheternas uppgiftsfördelning enligt den gällande lagen om djursjukdomar ändras inte. Enligt den nya lagen får Tullen dock utföra kontroller vid EU:s inre gränser självständigt utan begäran om handräckning. Systemet för ersättningar som betalas av statens medel på grund av djursjukdomar ändras inte.Klassificeringen av sjukdomar ändrasEn central ändring jämfört med den gällande lagen är reformen av sjukdomsklassificeringen. De förtecknade sjukdomarna enligt djurhälsoförordningen delas in i klasserna a–e. Bestämmelserna om sjukdomsbekämpning tillämpas dock endast på klasserna a–c. Djurhälsoförordningens klassificering kompletteras av den nationella indelningen av sjukdomar i  andra djursjukdomar som ska bekämpas, djursjukdomar som ska övervakas och andra anmälningspliktiga djursjukdomar. Denna nationella klassificering utvidgar bestämmelserna om att bekämpa och stoppa spridning av sjukdomar till att omfatta den nödvändiga delen av sjukdomarna i klasserna d och e samt av andra sjukdomar än de förtecknade sjukdomarna. Klassificeringen omfattar fortfarande också TSE-sjukdomar och zoonoser.De förordningar och beslut som utfärdats med stöd av den gamla lagen upphävs när den nya lagen om djursjukdomar träder i kraft.  Hittills har det utfärdats 13 nya förordningar och två beslut som träder i kraft samtidigt med den nya lagen.Jämfört med nuläget är den nya regleringen på förordningsnivå knapp eftersom de detaljerade bestämmelserna om djurhälsa i fortsättningen i regel baserar sig på direkt tillämpliga delegerade förordningar och genomförandeförordningar av kommissionen som har utfärdats med stöd av EU:s djurhälsoförordning. I de nationella förordningarna ingår närmare bestämmelser om bekämpning av andra sjukdomar än de förtecknade sjukdomarna, om hälsoövervakning av djur samt om vissa andra omständigheter där EU:s djurhälsoförordning tillåter nationell behörighet eller möjliggör undantag eller skärpning i EU-kraven.Följande förordningar och beslut som utfärdats med stöd av lagen om djursjukdomar har publicerats:
Jord och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser (316/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om frivillig hälsoövervakning av djur (319/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av vattenbruksanläggningar och om djurhälsokrav vid förflyttning av vattenlevande djur inom landet (320/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av BSE hos nötkreatur samt scrapie hos får och getter (321/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av vissa sjukdomar som betecknas som djursjukdomar som ska övervakas (322/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets beslut om inrättande av ett restriktionsområde för att förhindra spridning av Gyrodactylus salaris hos fisk (323/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets beslut om inrättande av ett restriktionsområde för att förhindra spridning av infektiös pankreasnekros hos fiskar och salmonid alfavirus (324/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om andra djursjukdomar som ska bekämpas, djursjukdomar som ska övervakas och andra anmälningspliktiga djursjukdomar, om anmälan om djursjukdomar samt om sändande av mikrobstammar (325/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av vissa djursjukdomar som betecknas som andra djursjukdomar som ska bekämpas (326/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av djursjukdomar i kategorierna b och c (327/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurhälsokrav och undantag från dem som ska tillämpas på vissa typer av förflyttningar av djur mellan Europeiska unionens medlemsstater (328/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav som för bekämpning av djursjukdomar ställs på sådana könsceller och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som samlas för inrikeshandel (329/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurhälsokrav och undantag från dem vid införsel från länder utanför Europeiska unionen av vissa djur, avelsmaterial från dem, produkter av animaliskt ursprung och varor som medför risk för spridning av djursjukdomar (330/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kommunalveterinärernas avgiftsbelagda prestationer, (335/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroller av vissa djur, avelsmaterial från sådana djur, produkter av animaliskt ursprung samt animaliska biprodukter och därav framställda produkter som exporteras till stater utanför Europeiska unionen (331/2021)Följande förordningar kommer att utfärdas inom kort:
Statsrådets förordning om information om allvarlig risk för djursjukdom inom passagerartrafik i Europeiska unionen
Jord- och skogsbruksministeriets förordning  om försiktighetsåtgärder för förebyggande av överföringen av aviär influensa mellan vilda fåglar och tamfåglar
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om försiktighetsåtgärder för förebyggande av spridning av afrikansk svinpest mellan frigående vildsvin och husdjur

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland tillstånd att lösa in områden med en sammanlagd areal på cirka 18,1 hektar som ingår i Natura 2000-områdena Åsholmarna i Pargas, Houtskärs lundar och Skärgårdshavet. En del av områdena hör dessutom till lundskyddsprogrammets områden.När det gäller Natura 2000-området Åsholmarna i Pargas representerar de tre områden som ska lösas in Natura 2000-naturtyperna rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation, boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön, västlig taiga, vegetationsklädda havsklippor och perenn vegetation på steniga stränder. I områdena förekommer bland annat strandvial, mjölon, käringkål, gul fetknopp och den hotade arten blodrött ljusmott.När det gäller Natura 2000-området Houtskärs lundar representerar de två områden som ska lösas in Natura 2000 naturtypen örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ och hör i sin helhet till lundskyddsprogrammet (Storös lundholmar). Områdena består av fuktiga lundar, hasseldominerade lundar, klibbaldominerade lundar och barrträdsdominerade lundar.När det gäller Natura 2000-området Skärgårdshavet ingår det område som ska lösas in delvis i ett av lundskyddsprogrammets områden (Jungfruskärs lund).  Området representerar Natura 2000-naturtyperna, vegetationsklädda havsklippor, trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ, örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ, artrika, torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ samt öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. I området förekommer bland annat den starkt hotade lundkardborren.Man har i första hand försökt genomföra skyddet av de områden som ska lösas in med frivilliga medel. Innan inlösningen inleds har man strävat efter att förhandla med markägarna på det sätt som förutsätts i 50 § 2 mom. och 52 § 3 mom. i naturvårdslagen (1096/1996). Det har dock inte varit möjligt att fridlysa områdena som privata naturskyddsområden eller förvärva dem till staten genom frivilliga affärer. Därför genomförs skyddet av områdena genom att de inlöses till staten i syfte att inrätta ett naturskyddsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den riksomfattande verksamhetsmodellen för digitalt stöd föreslås bli konsoliderad så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skulle ansvara för den regionala utvecklingsuppgiften från och med 2022. Finansministeriet inleder beredningen av ändringen tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Målet är att den regionala utvecklingsuppgiften ska kunna överföras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av den pågående projektperioden. De lokala aktörerna erbjuder också i fortsättningen digitalt stöd till medborgarna.Finansministeriet har sedan 2018 beviljat statsunderstöd för landskapsförbundens regionala projekt för digitalt stöd. Statsunderstödsprojekten har, i samarbete med ett omfattande nätverk av aktörer, utvecklat det stöd som medborgarna erbjuds för elektronisk kommunikation och användning av elektroniska tjänster. Finansministeriet inledde hösten 2020 ett utredningsarbete för att konsolidera det digitala stödet som en del av programmet för främjande av digitalisering. Målet är att säkerställa att resultaten av landskapsförbundens statsunderstödsprojekt förblir i användning och att den gemensamma regionala utvecklingen av det digitala stödet fortsätter även efter att projektperioderna löpt ut.I finansministeriets utredningsarbete har man bedömt olika möjligheter att konsolidera den regionala verksamheten för digitalt stöd. Den kompetens och de kunskaper som samlats i samarbete mellan statsunderstödsprojekt för digitalt stöd och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har varit ett viktigt stöd i arbetet. Utifrån utredningsarbetet föreslås det att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i fortsättningen ska svara för den regionala utvecklingsuppgiften i fråga om digitalt stöd. Arbetet fortsätter genom vidareutveckling av det nya organiseringssättet och till exempel genom analysering av behövlig lagstiftning.Den regionala utvecklingen av det digitala stödet har pågått sedan 2018 i projektform. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har ansvarat för den riksomfattande utvecklingen av det digitala stödet. De nuvarande landskapsförbundens statsunderstödsprojekt för digitalt stöd avslutas i slutet av oktober 2021. Flera olika aktörer, såsom bibliotek, organisationer, olika projekt, samfund, kommuner, myndigheter, serviceställen och företag erbjuder digitalt stöd i Finland. Målet med den regionala utvecklingen är att stödja dessa aktörer. Det föreslås alltså inte att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska tillhandahålla medborgarna digitala stödtjänster. Utbudet av digitalt stöd är omfattande och statsunderstödsprojekten har haft till uppgift att stödja samarbetet och verksamheten i nätverken mellan de leverantörer av digitalt stöd som är verksamma i regionen. Samarbetet stärker möjligheterna för dem som behöver digitalt stöd att få och hitta det stöd de behöver. Syftet med den föreslagna konsolideringsmodellen är att säkerställa kontinuiteten i det regionala utvecklingsarbetet i fråga om digitalt stöd också när den nuvarande finansieringen upphör.Beredningen fortsätter i samarbete med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdataDen regionala utvecklingsuppgiften  anses vara är ett naturligt tillägg till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas uppgifter, som redan innehåller den riksomfattande utvecklingsuppgiften. Den riksomfattande utvecklingsuppgiften i fråga om digitalt stöd som inleddes vid dåvarande Befolkningsregistercentralen 2018 har skapat nödvändig kompetens hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett riktat och enhetligt digitalt stöd i hela Finland stöds av att utvecklandet av det digitala stödet koncentreras till en enda organisation. Genom ändringen vill man också säkerställa att det regionala perspektivet tas i beaktande vid utvecklingen av digitalt stöd.Utredningsarbetet fortsätter år 2021 i samarbete med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i synnerhet när det gäller beredningen av ibruktagandet av den nya verksamhetsmodellen för digitalt stöd. Resultaten av utredningsarbetet publiceras senare som en helhet. De statsunderstödsprojekt som avslutas i slutet av 2021 spelar en nyckelroll i förändringsskedet när det gäller att säkerställa kontinuiteten i den regionala utvecklingen av digitalt stöd.Handlingsmodellen för digitalt stöd på ministeriets webbplats
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet ber om utlåtanden om förslaget att lagen om fredning av vraket efter passagerarfartyget M/S Estonia ändras temporärt.Enligt förslaget kan myndigheterna vidta behövliga undersöknings- och utredningsåtgärder som gäller fartygets förlisning inom det fredade området för Estonias vrak. Lagändringen är temporär och gäller från den 1 juli 2021 till utgången av 2024.Estlands myndighet för olycksutredning i Estonias flaggstat har beslutat att på basis av det nya bildmaterialet inleda en preliminär bedömning av uppkomsten av de skador som syns på bilderna och deras eventuella konsekvenser för förlisningen. I bedömningen deltar också den svenska myndigheten för olycksutredning. Olycksutredningscentralen i Finland har utsett en kontaktperson för bedömningen, men deltar inte i de planerade undersökningsåtgärderna.Justitieministeriet ber om utlåtanden senast den 29 april. Begäran om utlåtande (utlåtande.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sina överläggningar den 20 april godkände regeringen planen för att avveckla coronarestriktionerna. Regeringen behandlade responsen som kommit in och gjorde preciseringar i planen utifrån den.Den 9 april offentliggjorde regeringen ett utkast till plan för hur och när coronarestriktionerna kunde avvecklas. Regeringen bad också allmänheten om respons på utkastet. Allmänhetens möjlighet att kommentera planen bidrog med värdefulla synpunkter på beredningen. Avsikten var också att öka öppenheten i beredningen och uppmuntra till dialog, i enlighet med den politik som fastställdes i regeringsprogrammet.Avvecklingen av restriktionerna och rekommendationerna grundar sig på en omfattande översyn och helhetsbedömning av epidemiläget. Planen beaktar avvecklingens ekonomiska, samhälleliga och sociala konsekvenser.Barnens och ungdomarnas situation framträder i den stora mängden responsKommentarer och utlåtanden samlades in genom e-tjänsten Dinåsikt.fi (2 141 svar, varav 115 av organisationer), genom ett samråd för näringslivet på statsministerns inbjudan (Kommunarbetsgivarna, FFC, Akava, Finlands näringsliv, STTK och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland) och ett gemensamt samråd med 22 kommuner. Därtill lämnades 28 separata utlåtanden.Några centrala teman framträder tydligt i kommentarerna. Avvecklingen av restriktionerna kommenterades mest, men också åtgärderna efter krisen och återuppbyggandet. I svaren framträder tydligt att situationen bör underlättas för barn, ungdomar och andra personer i utsatt ställning. Angående återhämtningen efter coronakrisen önskar många att barn och ungdomar ska få stöd, att den eftersatta vården och servicen ska åtgärdas och att även regionernas perspektiv ska beaktas i återuppbyggnaden.  Stödåtgärderna riktade till de branscher som drabbats hårdast får mycket uppmärksamhet. I synnerhet efterlyses stöd för kulturbranschen, för att ordna evenemang och för att möjliggöra idrott och motion. Det behövs tydliga anvisningar och lösningar för dem som arrangerar evenemang. I många kommentarer framhålls vikten av regionalt beslutsfattande, av att beakta skillnaderna mellan regionerna i avvecklingen av restriktionerna och att restriktionerna bör vara regionala. Öppnandet av gränserna och hälsosäkerheten lyfts också fram i många svar. Många oroar sig för frågor som rör resor över gränserna, hur hälsosäkerheten ska tryggas vid gränserna och vaccinationsintygets betydelse.Finländarna förhåller sig tålmodigt med kritiskt till restriktionernaAllmänhetens åsikter om avvecklingsplanen har utretts på två olika sätt. I e-tjänsten Dinåsikt.fi kunde alla som registrerade sig svara på en enkät, och Kantar TNS Oy kartlade åsikterna genom en enkätundersökning.Enligt enkätundersökningen förhåller sig majoriteten av medborgarna tålmodigt till coronaepidemin och restriktionerna. Nio av tio respondenter förstår och accepterar att det på grund av skillnaderna i epidemiläget finns olika restriktioner för olika områden. Hälften av de som svarade anser att tidsplanen för avvecklingen av restriktionerna är lagom, 27 procent anser att det sker för snabbt och 19 procent att det sker för långsamt. Majoriteten tror att åtgärderna i planen kommer att hjälpa samhället och företagen att återhämta sig från krisen.  Allmänheten oroar sig över begränsningarna som berör barn och ungdomar. De restriktionerna som gäller barn och unga bör enligt dem som svarat avvecklas först. Den viktigaste enskilda åtgärden är enligt respondenterna att alla som har distansundervisning ska återvända till närundervisning. Dessutom anses det viktigt att barn och unga får återuppta sina hobbyer. Allmänheten anser att de viktigaste åtgärderna för att bekämpa epidemin är ansvarsfullt beteende, såsom att använda munskydd och hålla säkerhetsavstånd, att personer som anländer från utlandet testas och vid behov försätts i karantän och att befolkningen vaccineras. De som kommenterat planen på Dinåsikt.fi förhåller sig i allmänhet mer kritiskt än de som svarade i enkätundersökningen. I de kritiska svaren upplevs till exempel att kultur- och evenemangsbranschen har hamnat i en sämre ställning än restaurangbranschen. Enkäten genomfördes i tjänsten dinåsikt.fi den 9–16 april 2021. Den besvarades av 2 141 personer. 
Kantar TNS Oy utförde sin enkätundersökning den 14–15 april 2021. Frågorna i enkätundersökningen var de samma som i enkäten på Dinåsikt.fi. Totalt 1 249 personer svarade på Kantar TNS enkät. Respondenterna är 17–89-åriga finländare. Felmarginalen är +/- 2,8 procentenheter. Allmänhetens kommentarer analyserades också kvalitativtStatsrådets kansli har beställt en kvalitativ analys av de öppna svaren i enkäten av företaget iloom Oy. Analysen genomfördes med hjälp av en metod som identifierar vilka ord och ämnesområden som förekommer mest i materialet och visar sambandet mellan de ämnen som upprepas. De finskspråkiga och svenskspråkiga svaren analyserades separat. Svaren analyserades anonymt. I materialet förekom samordnad respons (samma utlåtande i flera yttranden).I den öppna responsen önskades att regeringens plan ska vara tydlig, opartisk och faktabaserad. Tonen i responsen var oftast kritisk, men motiveringarna var i huvudsak rätt konstruktiva.Flera preciseringar i planenPå basis av den respons som behandlades vid förhandlingarna gjorde regeringen flera preciseringar i planen. Hur de mål som fastställs i planen genomförs beror i huvudsak på situationen i de olika regionerna och de regionala behöriga myndigheternas beslut.
Övergången till regionalt beslutsfattande inleds i maj. Med tanke på en kontrollerad avveckling av restriktionerna är det viktigt att myndigheterna i regionerna utarbetar egna mer detaljerade planer. På detta sätt blir de regionala åtgärderna mer förutsägbara och kan anpassas till regionerna och deras särdrag. De regionala planerna stöder också en rätt inriktad kommunikation i rätt tid om de ändrade restriktionerna. 
Grupphobbyer utomhus för barn och unga öppnas i april. Från och med början av juni är det möjligt att ordna tävlingar och hobbyer utomhus och sommarläger för unga. Under juni öppnas också sådan hobbyverksamhet inomhus där det inte uppstår några närkontakter.Från och med början av juli är det tillåtet att ordna tävlingar och evenemang inomhus samt hobbyverksamhet som inbegriper kontakter.Kontrollen vid de inre gränserna fortsätter så länge det är nödvändigt, men samtidigt inleds avvecklingen av restriktionerna inom trafik och transport med de restriktioner som införts sist. Vid de inre gränserna ersätts inreserestriktionerna stegvis från och med maj med hälsosäkerhetsåtgärder. Först öppnas trafiken för gränssamhällena vid landgränserna mot Sverige och Norge. Därefter öppnas pendlingstrafiken och utvidgas familjers och släktingars möjligheter att resa över EU:s inre gränser.
 Ytterligare information: Henrik Haapajärvi, statssekreterare, tfn 09 160 220 06 och Taina Kulmala, enhetschef, tfn 0295 160 184, statsrådets kansli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet ber om utlåtanden om grunderna för bestämmande av finansieringen av välfärdsområdena 2021 och 2021. Remisstiden är 20.4 –1.6.2021.Finansiering betalas efter att lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft, och då det temporära beredningsorganet tillsatts inom välfärdsområdet.  Finansieringen ska betalas i form av statsbidrag, och det kräver ingen egen finansieringsandel av välfärdsområdet.  Finansieringen för välfärdsområdet ska kalkylmässigt under båda åren bestå av en grundläggande del (20%), invånarantalet i kommunerna inom välfärdsområdet (40%) samt av antalet nuvarande organiseringsansvariga inom social- och hälsovården och räddningsväsendet (40%). Finansministeriet betalar ut statsbidraget utan särskild ansökan. Anslaget kan användas till grundandet av välfärdsområden och deras verksamhet samt till kostnaderna för det temporära organ som bereder inledandet av verksamheten inom välfärdsområdet.Statsbidrag betalas under 2021 och 2022 även till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt för beredningen av en ny HUS-sammanslutning.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett förslag till åtgärdsprogram för att påskynda avståendet från fossil oljeuppvärmning. Övergången till mer koldioxidsnåla uppvärmningsformer är ett viktigt steg på vägen mot ett klimatneutralt Finland 2035.”Vi står inför ett tioårigt arbete, varefter vårt samhälle bör vara fritt från fossil oljeuppvärmning – och ett jättelikt kliv närmare klimatneutralitet. Det här är ett arbete som kräver vårt gemensamma engagemang. Jag hoppas att vi får många synpunkter på det åtgärdsprogram som nu är på remiss”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I enlighet med regeringsprogrammet är målet att avstå från oljeuppvärmning före början av 2030-talet, och i offentliga byggnader redan före 2024. Övergången till mer koldioxidsnål uppvärmning ska genomföras på ett kontrollerat och rättvist sätt. Byggnadernas nuvarande oljeuppvärmningssystem kommer inte att förbjudas och inga sanktioner planeras för dem som förfogar över oljeuppvärmda fastigheter. Avsikten är dock att uppvärmningssystem som förbränner fossil olja inte längre ska installeras i nya byggnader.I programutkastet läggs fram 26 åtgärder som ska uppmuntra privata och offentliga aktörer som förfogar över oljeuppvärmda fastigheter att övergå till andra uppvärmningsformer. Genom åtgärderna vill man till exempel fortsätta och utvidga de bidrag och stöd som erbjuds för närvarande, precisera framtida energieffektivitetsavtal, styra kriterierna för offentlig upphandling, utveckla de energieffektivitetsbestämmelser som gäller nya byggnader och omfattande reparationsprojekt samt effektivisera rådgivningen och kommunikationen.Uppnåendet av målen ska följas upp som en del av den klimatpolitiska planen på medellång sikt, och halvtidsutvärderingarna av programmet görs åren 2025 och 2028.Förslaget har beretts av en styrgrupp som leds av miljöministeriet och som består av medlemmar från jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Senatfastigheter, Statistikcentralen och Motiva. Värdefulla bidrag till beredningen av programmet har också getts av ett stort antal intressentgrupper.I Finland finns för närvarande i bruk drygt 130 000 oljeuppvärmda småhus. Årligen förbrukas i genomsnitt 2 220 liter olja per hus, varvid de sammanlagda årliga utsläppen från småhus uppgår till cirka 750 kiloton koldioxid. Kommunerna förfogar över cirka 5 100 oljeuppvärmda byggnader, och deras sammanlagda utsläpp är cirka 150 kiloton koldioxid per år.Övergången till mer koldioxidsnål uppvärmning pågår redan – understöd erbjudsÖvergången till mer koldioxidsnåla uppvärmningsformer har redan börjat påskyndas genom praktiska åtgärder och beslut. För småhusägare som avstår från oljeuppvärmning erbjuds ett understöd på upp till 4 000 euro, och staten ersätter upp till 25 procent av kostnaderna för kommunernas uppvärmningsrenoveringar.”Övergången från oljeuppvärmning har fått en fantastisk start. Under ett drygt halvår har över 13 000 småhusägare ansökt om understöd för att avstå från oljeuppvärmning. Härnäst vill vi få kommunernas uppvärmningsrenoveringar i gång med samma intensitet”, säger minister Krista Mikkonen.Uppvärmningsrenoveringarna stöds också med energiunderstödet för bostadshus, som kan sökas av såväl småhusägare som bostadsaktiebolag och ARA-samfund.
Regeringen beslutade också att höja skatten på uppvärmningsbränslen med 105 miljoner euro, vilket höjde den allmänna skattenivån på lätt och tung brännolja med 2,7 euro per megawattimme från och med början av året.Man kan bekanta sig med utkastet till åtgärdsprogram och lämna sitt utlåtande på webbplatsen Utlåtande.fi. Utlåtanden kan lämnas fram till den 31 maj 2021.Utlåtande.fi: Åtgärdsprogrammet för avstående från fossil oljeuppvärmning (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet med livsmiljöprogrammet Helmi är att stärka den biologiska mångfalden och förbättra tillståndet i försämrade livsmiljöer. Utlåtanden om Helmi-programmets målsättningar och åtgärder kan lämnas fram till den 12 maj 2021. Helmi-programmet är miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma program.”Helmi-programmet har en viktig roll i att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i Finland. Helmi är ett historiskt program där man vårdar, restaurerar och bevarar flera olika livsmiljöer. Genom samarbete och rätt riktade åtgärder kan vi stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Den finländska naturen är värdefull och unik, och dess mångfald tryggas på många olika sätt. Helmi-programmets styrka ligger i de mångsidiga metoderna och programmets övergripande karaktär. Det är väsentligt att programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.I Helmi-programmet restaureras bland annat myrar, fågelvatten, vårdbiotoper, skogar samt småvatten och stränder. Målet är att studera olika livsmiljöer och deras behov av restaurering och vård som omfattande helheter. Inom ramen för programmet skyddas dessutom myrar med värdefulla naturvärden.Naturen vårdas både i skyddsområden och på privata marker. Alla åtgärder inom programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna. Helmi-programmet innehåller kvantitativa och kvalitativa mål för att förbättra de olika livsmiljöernas tillstånd. Programmet omfattar sammanlagt 40 åtgärder, och dessutom innehåller det mål för uppföljningen av hur programmet framskrider och hur effektivt det är.En gedigen kunskapsbas och omfattande samarbete med intressentgrupper ligger som grund för programmetHelmi-programmet baserar sig på bedömningar av hotet mot arter och naturtyper i Finland. Av Finlands arter är var nionde hotad och av naturtyperna är till och med varannan hotad. Minskade livsmiljöer och deras försämrade kvalitet är den största direkta orsaken till att den biologiska mångfalden minskar. Helmi-programmet har beretts av en arbetsgrupp som under arbetets gång har hört Finlands toppexperter och som två gånger under beredningen har bett om skriftliga kommentarer från expertgrupper. Arbetet har styrts av en brett sammansatt styrgrupp som består av representanter för intressentgrupper. Dessutom har man redan i utkastfasen begärt kommentarer om programmet, utifrån vilka programtexten har utvecklats. Vid årsskiftet kommenterades programutkastet i tjänsten Dinåsikt. Dessutom har man hållit möten för intressentgrupper som stöd för beredningen.Arbetet inom Helmi-programmet för att förbättra den finländska naturens tillstånd inleddes år 2020 i skyddsområden och på kommunernas marker med finansiering enligt regeringsprogrammet. I år ska den grupp aktörer och de verksamhetsområden som hör till Helmi-programmet sträcka sig också utanför skyddsområdena.Begäran om utlåtande (utlatande.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har beviljat sammanlagt 30 994 000 euro för byggande och understöd av idrottsanläggningar. Understöden har i synnerhet riktats till idrottsanläggningar, såsom gymnastiksalar och idrottshallar. Undervisnings- och kulturministeriet beviljade sammanlagt 21,6 miljoner euro för sådana projekt som ministeriet fattar beslut om och vars kostnadskalkyl överstiger 700 000 euro. Sammanlagt 30 projekt beviljades understöd.Av budgetanslaget för 2021 anvisades 6,65 miljoner euro till regionförvaltningsverken och därutöver ett separat anslag på 2,70 miljoner euro från reservationsanslagen.  Med beaktande av detta tilläggsanslag anvisas år 2021 sammanlagt inemot 31 miljoner euro i statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar.–    Målet är i synnerhet att stödja uppförande och grundliga reparationer av idrottsanläggningar som är avsedda för stora användargruppers behov samt utrustning i anslutning till dem. Med de här åtgärderna kommer vi åt att påverka finländarnas motionsvanor på ett effektivt sätt, och kan därmed uppmuntra alla som inte rör på sig tillräckligt mycket med tanke på hälsan att hitta glädjen i att sporta, fortsätter minister Saarikko.

Källa: Valtioneuvosto.fi