NordenBladet — Statsrådet har utnämnt ekonomie licentiat Pauli Kariniemi till avdelningschef för finansmarknadsavdelningen vid finansministeriet. Kariniemi har varit verksam i uppdraget sedan november.”Jag tackar för förtroendet i valet för denna uppgift. Vi genomgår exceptionella tider på grund av pandemin, men också på många andra sätt. På finansmarknaden har det exceptionellt låga ränteläget pågått i flera år. Befolkningsåldrandet, klimatförändringen, digitaliseringen och utvecklandet av EMU medför också många utmaningar i vårt arbete. En av de viktigaste frågorna under de närmaste åren kommer att vara hur vi sist och slutligen lyckas lösgöra oss från återhämtningen. Jag tror inte att någon har något klart svar på det. Men den som är vis förbereder sig på överraskningar. Lyckligtvis har vi vid finansmarknadsavdelningen toppexperter som analyserar dessa policyfrågor och som bereder finansmarknadslagstiftning”, berättar Kariniemi.Kariniemi arbetar för närvarande som avdelningschef för finansmarknadsavdelningen. Han har tidigare arbetat med flera olika uppgifter vid ministeriets finansmarknadsavdelning, såsom chef för enheten för bank och finansiering samt konsultativ tjänsteman. Kariniemi har dessutom arbetat bland annat vid Världsbanken.Finansministeriets finansmarknadsavdelning skapar spelregler för finansmarknaden och stärker de ramar inom vilka marknaden fungerar. Målet är att medborgarna under alla omständigheter ska kunna lita på att finansmarknaden fungerar stabilt, effektivt och jämlikt. Finansministeriet ansvarar också för att ministeriets nationella och internationella verksamhet i finansieringsfrågor är resultatrik och uppskattad.Kariniemi utnämndes till avdelningschef för tiden 9.5.2021–31.3.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Johanna Korpi till lagstiftningsdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2021–30.4.2026.Lagstiftningsdirektören svarar för samordningen av beredningen, utvecklandet och genomförandet av miljöministeriets lagstiftning i samarbete med kanslichefen vid ministeriet och ministeriets avdelningar och resultatområden. Lagstiftningsdirektören biträder också ministeriets ledning vid bedömningen av lagstiftningsbehov, uppföljningen av lagstiftningsprojekt och bedömningen av deras konsekvenser.Johanna Korpi är till sin utbildning juris magister och vicehäradshövding. Korpi har arbetat vid miljöministeriet som regeringssekreterare sedan 2016 och som lagstiftningsråd sedan 2018. Tidigare har Korpi arbetat bland annat vid Forststyrelsen (2007–2016), vid Borenius Advokatbyrå Ab (2007) och vid Tammerfors tingsrätt (2006–2007).10 personer sökte tjänsten som lagstiftningsdirektör.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kimmo Tiilikainen har utnämnts till generaldirektör för Geologiska forskningscentralen för en tid av fem år från och med den 1 juni 2021. Regeringen fattade beslut om utnämningen den 22 april 2021.Tiilikainen har varit statssekreterare för näringsministern och jord- och skogsbruksministern sedan 2019 och statssekreterare för Centerns ministergrupp 2019. Dessförinnan har han flera gånger varit minister: bostads-, energi- och miljöminister åren 2017–2019, jordbruks- och miljöminister 2015–2017 och miljöminister 2007–2008. Han har dessutom varit riksdagsledamot 2003–2019. Han har också länge varit verksam som landsbygdsföretagare och som utbildningsplanerare vid Helsingfors universitet 1994–1995. Tiilikainen är agronomie- och forstmagister och forstmästare.– Tiilikainen har sektorsövergripande ledarerfarenhet av de ministerier som ansvarar för miljö-, markanvändnings- och naturresursärenden samt geovetenskaper samt gedigen kännedom om samhälleligt beslutsfattande och verksamhetsprocesser och omfattande nätverk. De är de styrkor som behövs för att leda Geologiska forskningscentralen och genomförandet av den nya strategin, kommenterar överdirektör Ilona Lundström.Geologiska forskningscentralen är ett forskningsinstitut som lyder under arbets- och näringsministeriet och som är verksamt i Finland och ute i världen. Uppgiften söktes av 19 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt diplomingenjör Tero Latvakangas till verkställande direktör för Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Latvakangas arbetar för närvarande som produktionsdirektör för Valtori.”Valtori har en betydande roll som producent av IKT-tjänster inom statsförvaltningen, och det är en fin möjlighet att få leda verket. Tillsammans med Valtoris anställda och andra parter kommer jag fortsättningsvis att målmedvetet reformera Valtori. Jag är övertygad om att vi genom långsiktigt och systematiskt arbete kan vidareutveckla Valtors förmåga att producera högklassiga, säkra och kostnadseffektiva IKT-tjänster som svarar mot användarnas föränderliga behov”, berättar Latvakangas.Latvakangas arbetar för närvarande som produktionsdirektör för Valtori. Före det har Latvakangas bland annat arbetat som chef för enheten för datakommunikation och användningstjänster vid Valtori samt i olika ledningsuppgifter inom IKT-serviceproduktionen vid Tieto Abp.Valtori är ett ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som producerar icke branschspecifika IKT-tjänster inom statsförvaltningen samt informations- och kommunikationstekniska tjänster och integrationstjänster som uppfyller kraven på hög beredskap och säkerhet.Latvakangas utnämndes till tjänsten från och med den 1 maj för en tid av fem år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har i dag lämnat en proposition med förslag till reform av Brottspåföljdsmyndighetens organisation till riksdagen. Enligt förslaget ska Brottspåföljdsmyndigheten i fortsättningen vara ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Målet för reformen är att skapa en mer enhetlig organisation än för närvarande och att förbättra verksamhetens genomslagskraft.Avsikten är att utveckla organisationen för att säkerställa enhetliga verksamhetssätt och klientprocesser i alla enheter och likabehandlingen av fångar. Brottspåföljdsmyndigheten föreslås bestå av fyra ansvarsområden, som ska svara för utveckling och styrning, klientprocesser, förvaltnings- och stödtjänster och operativ verksamhet. För den operativa verksamheten svarar 11 regionala brottspåföljdscentraler med byråer för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter. Organisationsreformen inbegriper inga personalminskningsmål eller ändringar i det nuvarande nätverket av verksamhetsställen.Reformen avses träda i kraft vid ingången av nästa år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt propositionen ska kultursedlar kunna användas som betalningsmedel för bland annat konserter samt teater- och operaföreställningar som sänds på nätet.Regeringen föreslår att kulturförmånen också ska kunna användas för kulturevenemang och kulturtillställningar som tillhandahålls via distansförbindelse. Det ska vara möjligt att med kultursedlar betala deltagande på distans i till exempel konstutställningar, idrottsevenemang eller aktivitetsbaserade konstkurser. Däremot är det fortsättningsvis inte möjligt att med kultursedlar skaffa enbart en inspelning efter ett evenemang. Det är inte heller möjligt att beställa betalkanaler eller strömningstjänster med kultursedlar.För närvarande kan en kultursedel användas som betalningsmedel endast om man själv deltar på plats i evenemanget eller tillställningen. Arbetsgivaren kan erbjuda personalen motions- och kultursedlar skattefritt till ett belopp av högst 400 euro per år.Bakgrunden till ändringen är att olika virtuella kulturevenemang blivit vanligare framför allt på grund av coronapandemin. Regeringen föreslår att ändringen av inkomstskattelagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet publicerade den 22 april en genomförandeplan vars viktigaste mål är att minska ojämlikheten i fråga om välfärd, hälsa och säkerhet i olika befolknings- och åldersgrupper i Finland. Planen innehåller sammanlagt 144 åtgärder och avsikten är att åtgärderna ska genomföras före 2030.Idén med planen är att flytta tyngdpunkten i verksamheten till främjande av välfärd, hälsa och säkerhet samt att stödja arbets-, studie- och funktionsförmågan. Det viktiga är att kunna förebygga de problem som uppstår.I praktiken kommer man under de kommande åren bland annat att samarbeta allt mer inom den offentliga, privata och tredje sektorn för att förbättra delaktigheten, ge invånarna allt bättre möjligheter att påverka sin boendemiljö och sina hobbymöjligheter, införa effektiva verksamhetsmodeller för det uppsökande äldrearbetet och nya sätt att förbättra det civila samhällets möjligheter att påverka.Åtgärder behövs inom alla samhällsområdenStrategin har utarbetats i samarbete med de berörda grupperna. Också för genomförandet behövs alla förvaltningsområden och nationella, regionala och lokala aktörer inom främjandet av välfärd, hälsa och säkerhet.Åtgärderna fokuserar på fyra delområden.Med hjälp av åtgärderna ökas människors delaktighet och förbättras jämlikheten. Samtidigt utvecklas vardagsmiljöerna med tanke på välfärd, hälsa och säkerhet. Likaså ökas människors möjligheter till verksamhet som främjar välfärd, hälsa och säkerhet. Detta innebär alltså också rätten och möjligheterna till jämlika tjänster av hög kvalitet. Syftet med åtgärderna är också att främja det genomslag som beslutsfattandet får. Folkhälsodelegationen följer med genomförandetGenomförandet och uppföljningen av genomförandeplanen samordnas av Folkhälsodelegationen. Planen uppdateras årligen tillsammans med olika intressentgrupper. Inför en ny regeringsperiod görs en grundligare uppdatering i enlighet med regeringsprogrammets prioriteringar.Planen är en del av genomförandet av FN:s målprogram för hållbar utveckling (Agenda 2030) i Finland.
Genom förvaltningsövergripande och omfattande beredning har man velat försäkra sig om att de åtgärder som ingår i planen stöder både regeringsprogrammets och ministeriernas samt de olika förvaltningsområdenas strategiska mål. Samtidigt stärker man det välfärdsekonomiska tänkandet.Genomförandeplanen offentliggjordes den 22 april vid webbinariet Mer välfärd, hälsa och säkerhet för alla fram till 2030!, som ordnades av Folkhälsodelegationen. Samtidigt gavs redan exempel på vad olika förvaltningsområden och intressentgrupper gör för att främja välfärd, hälsa och säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att de temporära undantag som gällt under coronan ska förlängas inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Lagändringarna som ska förlängas gäller lagen om fartygspersonal, lagen om transportservice och lotsningslagen.Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 22 april 2021.Genom propositionen bereder man sig på en fortsättning av covid-19-epidemin. Genom ändringarna tryggas kontinuiteten i sjötrafiken och en smidigare organisering av kollektivtrafiken genom att giltighetstiden för de tidigare föreskrivna temporära undantagen förlängs.Även om epidemiläget förbättras i Finland, återspeglas det allvarliga läget i resten av världen också på sjöfartsbranschen i Finland. De föreslagna temporära undantagen behövs också med tanke på sjöfartsbranschens internationalitet. Sjötrafikens funktionsduglighet är starkt knuten till såväl Finlands som andra staters begränsningar i rörelsefriheten.Undantaget i fråga om kollektivtrafiken behövs också, eftersom det kan ta en tid för passagerarna att återvända, trots att epidemiläget skulle förbättras. Dessutom förutsätter stagnationen i utbildningsefterfrågan flexibilitet i fråga om behörighetskraven för fartygspersonal.Utöver det som nämns ovan ska man temporärt förlänga beredskapsskyldigheten i fråga om passagerares hälsosäkerhet. Detta gäller innehavare av taxitrafiktillstånd, innehavare av mindre persontrafiktillstånd samt innehavare av godstrafiktillstånd som bedriver persontrafik. De nuvarande temporära undantagen gäller till och med den 30 juni 2021. De nya lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla till och med den 31 oktober 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum). Därefter lämnas propositionen till utskottsbehandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets finansutskott fastställde den 22 april 2021 ett förslagsanslag för utbetalning av årets Kemera-stöd. Anslaget för understöd till skogsvårds- och grundförbättringsarbeten i privata skogar är 58,8 miljoner euro. Tillsammans med reservationsanslagen uppgår stödet till sammanlagt 67,8 miljoner euro.I samband med anslaget och bevillningsfullmakten beaktade man också tilläggsanslaget för vård av ungskog och drivning av klenträd, vilket ingår i den första tilläggsbudgeten 2021. Syftet med tilläggsanslaget är att förbättra rättidig vård av skog och öka drivningen av klenträd.Tyngdpunkten i utbetalningen av stöd ligger på tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog, cirka ¾ av stödbeloppet går till dessa arbetsslag. Andra arbeten som beviljas stöd är vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog samt byggande och grundlig förbättring av skogsvägar. Enligt regeringens riktlinjer från förra året beviljas vitaliseringsgödslingsstöd bland annat för ökad gödsling med aska för att förbättra kolupptaget i skogarna. – Nu finns det betydligt mer pengar än tidigare år i synnerhet för vård av ungskog och drivning av klenträd samt för vitaliseringsgödsling, säger Niina Riissanen, forstråd vid jord- och skogsbruksministeriet.I år beviljas stöd för tidig vård av ungskog på cirka 125 240 hektar, tidig vård av plantbestånd på cirka 43 750 hektar, vitaliseringsgödsling på cirka 21 450 hektar och för vård av torvmarksskog på cirka 16 000 hektar. Ytterligare beviljas det stöd för att bygga cirka 95 kilometer ny skogsväg och för att grundligt förbättra cirka 765 kilometer gamla skogsvägar.Hänsyn till miljön vid beviljande av stödI projekt som bidrar till vård av torvmarksskog beaktas när stöd beviljas projektens inverkan på miljön och naturens biologiska mångfald. Om torvmarksskogen ligger i närheten av myrskyddsområden eller Natura 2000-områden, ska projektet planeras i samarbete med de regionala miljömyndigheterna.Då nya vägprojekt godkänns ska också miljöaspekterna beaktas. Gamla stråk ska användas som grund för planering av vägar i synnerhet då det är fråga om skogsområden av ödemarkskaraktär samt enhetliga skogsområden. Vid godkännande av projekt som gäller grundlig förbättring av vägar ska projekt som omfattar reparation av en bro eller broar prioriteras.Stödbeslut enligt den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk får fattas fram till 31 december 2023 och de utgifter som följer av dem är det möjligt att betala fram till 31 december 2026. Arbetsgruppens förslag till ett nytt incitamentssystem för skogsbruket blev färdigt i slutet av januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Polisens nya personuppgiftslag trädde i kraft den 1 juni 2019. Inrikesministeriet har sänt en begäran om yttrande till polisen och berörda parter om hur lagen fungerar och hur den verkställs. Regeringen ska lämna en utredning om verkställigheten av lagen till riksdagens förvaltningsutskott före utgången av året.Polisens nya personuppgiftslag, dvs. lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, godkändes i riksdagen den 18 mars 2019 och trädde i kraft den 1 juni 2019. Riksdagen förutsätter att regeringen bevakar och bedömer verkställigheten av polisens personuppgiftslag och utarbetar en detaljerad utredning till förvaltningsutskottet före utgången av 2021.Vid inrikesministeriet pågår ett projekt för att bevaka och bedöma verkställigheten av polisens personuppgiftslag inom Polisstyrelsen och den underlydande förvaltningen. Inrikesministeriet sände i dag, torsdagen den 22 april, en begäran om yttrande till polisen och berörda parter om hur lagen fungerar och hur den verkställs. Det begärs att de som lämnar yttrande ska fästa särskild uppmärksamhet vid hur regleringen fungerar, hur skyddet för personuppgifter tillgodoses och huruvida lagändringen har haft konsekvenser för polisens och andra myndigheters verksamhetsförutsättningar eller övervakningen av behandlingen av personuppgifter. Den förändrade verksamhetsmiljön förutsatte ändringar också i lagstiftningenEtt viktigt syfte med lagreformen har varit att säkerställa polisens möjligheter att reagera på förändringarna i säkerhetsmiljön utifrån korrekt och så uppdaterad information som möjligt. Målet har också varit att trygga den informationsgång som är nödvändig med tanke på myndighetsverksamheten samt att förtydliga och förenkla den komplicerade lagstiftningen.– I polisens nya personuppgiftslag har strävan varit att beakta förändringarna i polisens verksamhetsmiljö och de behov som dessa medfört. I synnerhet gäller behoven behandlingen av personuppgifter för att förebygga brott, berättar Katriina Laitinen, tf avdelningschef vid inrikesministeriets polisavdelning.Den utredning som ska lämnas till förvaltningsutskottet avses bli överlämnad till riksdagen före utgången av året. 

Källa: Valtioneuvosto.fi