NordenBladet — Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 3 augusti. Foto: Kimmo RäisänenFölj presskonferensen  i direktsändning på webben  kl. 14.15. Presskonferensen börjar kl. 14.30.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med FN:s generalförsamling i september ordnas ett toppmöte på statschefsnivå om världens livsmedelssystem. Ett ministermöte som förbereder toppmötet ordnades i Rom den 26–28 juli. I mötet deltog från Finland jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Det förberedande mötet i Rom samlade ett rekordstort antal deltagare: närmare 20 000 deltog på distans och omkring 500 på plats. Mer än hundra ministrar från hela världen, inklusive små östater, bidrog till diskussionerna. I mötet deltog utöver representanter för stater också ett flertal representanter för frivilligorganisationer, matproducenter, näringsliv och forskning.Ministrarna i Finlands regering deltog i mötet virtuellt. Minister Leppä höll Finlands nationella anförande där han presenterade Finlands åtgärder för att förbättra livsmedelssystemens hållbarhet, inklusive One health-modellen, skolmåltider, näringsrekommendationer, diskussionsforumet Gemensamt matbord samt forskning och innovationer i anslutning till bindning av koldioxid i marken.Minister Skinnari höll ett öppningsanförande vid temasessionen om skolmåltider. I sitt anförande betonade han skolmatens betydelse för barns hälsa och inlärningsresultat. Enligt honom har gratis skolmåltider varit en av orsakerna bakom Finlands utveckling till en välfärdsstat. Minister Skinnari är skolmatsambassadör för FN:s livsmedelsprogram WFP och leder det globala arbetet med att bilda en koalition för skolmat.  ”De globala målen för hållbar utveckling kan endast uppnås genom att förbättra livsmedelssystemens hållbarhet”FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed betonade i sitt anförande livsmedelssystemens betydelse för att de övriga målen för hållbar utveckling ska nås. Enligt henne kan de globala målen för hållbar utveckling endast uppnås genom att förbättra livsmedelssystemens hållbarhet. Mohammed betonade också att det är viktigt att involvera alla parter i arbetet.Vid mötet lades särskild vikt vid insatser från kvinnor, unga och urfolk. En del frivilligorganisationer kritiserade dock särskilt de stora företagens roll i beredningen och protesterade mot det förberedande mötet genom att samtidigt ordna ett skuggmöte. Biträdande generalsekreterare Mohammed vädjade till organisationerna och önskade att de också deltog i beredningsprocessen – ett aktivt engagemang är det enda sättet påverka innehållet i arbetet.Samma allvarliga fakta upprepades flera gånger under mötet: till följd av coronapandemin lider redan över 800 miljoner människor av hunger, och upp till tre miljarder människor har inte råd med näringsrik mat. Samtidigt ska de globala målen för hållbar utveckling uppnås om endast nio år, dvs. nio skördar, före 2030.Vi måste snabbt och effektivt ändra kurs, annars glider målen oss ur händerna. Engagemang och åtgärder till förmån för livsmedelssystemen behövs omedelbart.I slutet av mötet presenterades sju fokusområden som har stor inverkan på livsmedelssystemens hållbarhet: näring och avskaffande av svält, minskat matsvinn, skolmat, agroekologi, blå mat (sjömat), försörjning och arbetsförhållanden samt resiliens. Målet är att så många länder som möjligt ansluter sig till koalitioner som arbetar mot dessa mål.Läs också:More than 100 countries discuss visions for national food futures to accelerate global action ahead of September Summit (FN:s pressmeddelande 28.7.2021)Ruokajärjestelmien muuttamiseen tarvitaan meitä kaikkia (Aulikki Hulmis JSM-blogg 26.7.2021, på finska)United Nations: Food Systems Summit 2021 (un.org /en/food-systems-summit)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvidgningen av läroplikten till andra stadiet medför ändringar i den lag som tillämpas på arbete som utförs av unga under 18 år. Utgångspunkten är att arbetsskiften för en ung person inte får överlappa undervisning som förutsätter hans eller hennes närvaro. Ändringarna gäller från och med den 1 augusti 2021.Den nya läropliktslagen trädde i kraft den 1 augusti 2021. Läroplikten upphör när den unga fyller 18 år eller innan dess avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen).Unga som har fyllt 15 år och som har gått ut grundskolan kan anställas i ordinarie arbeteEnligt lagen om unga arbetstagare har arbetsgivaren kunnat anställa en person som har fyllt 15 år och som har fullgjort sin läroplikt. Bestämmelsen gäller anställning i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande av ordinarie eller annars permanent karaktär.Genom lagändringen får man i fråga om ordinarie arbete i fortsättningen anställa en ung person som har fyllt 15 år och som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs enligt lagen om grundläggande utbildning eller vars skyldighet att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs annars har upphört. Unga slutför oftast den grundläggande utbildningens lärokurs (grundskolan) det år då de fyller 16 år.En ung person som slutfört grundskolan kan även i fortsättningen arbeta på till exempel deltid vid sidan av studierna på andra stadiet till den del som arbetet är lämpligt för en ung arbetstagare. Det är också fortfarande möjligt att genomföra yrkesutbildning som läroavtalsutbildning som grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande för viss tid.Innan en ung arbetstagare anställs ska arbetsgivaren skaffa en tillförlitlig utredning om den ungas ålder samt om huruvida den ungas skyldighet att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs har upphört.I lagen föreskrivs det också om de förutsättningar under vilka personer som är yngre än 15 år och som ännu håller på att avlägga grundskolans lärokurs kan börja arbeta under skolloven eller vid sidan av skolarbetet. Lagen anger också villkor för när en person som är 13 år eller yngre tillfälligt kan anställas för att arbeta som aktör eller assistent vid olika evenemang, till exempel konstnärliga eller kulturella föreställningar. Dessa bestämmelser har inte ändrats.Arbetsgivaren ska beakta studier på andra stadiet i arbetsskiften för ungaAtt fullgöra läroplikten är en ung persons primära skyldighet. Därför har det till lagen fogats en bestämmelse om arbetstagare som är yngre än 18 år och som fullgör sin läroplikt efter den grundläggande utbildningen, dvs. i allmänhet studier på andra stadiet. För en sådan ung person ska arbetsgivaren förlägga arbetstiden så att arbetsskiften inte utgör något hinder för att delta i undervisningen. En ung arbetstagare ska i god tid underrätta arbetsgivaren om när det är nödvändigt att han eller hon närvarar i studierna så att arbetsgivaren kan beakta det vid planeringen av arbetsskiften.Om arbetet och studierna överlappar varandra har den unga rätt att vägra ta emot ett arbetsskift som hindrar hans eller hennes deltagande i undervisningen.De ovan nämnda ändringarna gäller också arbete inom sjöfarten och på fiskefartyg. Arbete till sjöss och ombord på fiskefartyg förutsätter även i fortsättningen 16 års ålder. Syftet med lagen är att skydda ungaLagen om unga arbetstagare tillämpas på arbete som utförs av unga under 18 år. I lagen föreskrivs bland annat om de förutsättningar under vilka en ung arbetstagare kan anställas, om arbetstider och vilotider samt om de krav som gäller säkerheten och hälsan i arbetet. Avsikten med de särskilda bestämmelserna om unga arbetstagare är att skydda unga från alltför stor arbetsbelastning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Haavisto träffar Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi i Helsingfors den 3 augusti.Ministrarna diskuterar Finlands och Jordaniens bilaterala relation och aktuella regionala frågor. ”Jordanien är en viktig partner för Finland och EU i Mellanöstern. Vi värdesätter Jordaniens insatser för att främja stabilitet och fred i området som drabbats av många kriser. Det finns många möjligheter att intensifiera samarbetet inom de bilaterala politiska och kommersiella relationerna”, kommenterar utrikesminister Haavisto besöket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Protokoll nr 15 om ändring av Europakonventionen, som godkändes i juni 2013, träder i kraft den 1 augusti 2021. Protokollets ikraftträdande förkortar besvärstiden till fyra månader och medför också andra ändringar i rätten att överklaga till Europadomstolen. Den kortare besvärstiden omfattas dock av en övergångsperiod som löper ut den 1 februari 2022.Det femtonde ändringsprotokollet till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) godkändes och öppnades för undertecknande den 24 juni 2013. I och med att alla parter i Europakonventionen – inklusive Finland –har ratificerat protokollet träder det i kraft den 1 augusti 2021.Genom protokollet ändras förfarandet för att klaga till Europadomstolen i Strasbourg till vissa delar. Den viktigaste förändringen för den klagande är den kortare besvärstiden. Tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen förkortas från sex till fyra månader från den dag den nationella domstolen avgett sin slutliga dom.Den kortare besvärstiden omfattas dock av en övergångsbestämmelse enligt vilken tidsfristen på fyra månader tillämpas först från och med den 1 februari 2022. Den kortare besvärstiden tillämpas inte heller på fall där den slutliga nationella domen har meddelats före protokollets ikraftträdande, det vill säga före den 1 augusti 2021.En annan betydande ändring gäller mål där en klagande inte har lidit avsevärt av en konventionskränkning. Domstolen kan efter ändringen avvisa mål där den klagande inte har lidit avsevärt, även om kränkningen av de mänskliga rättigheterna inte har utretts på behörigt sätt vid den nationella domstolen. Europadomstolen behandlar således inte längre mål som kan anses vara obetydliga.Protokollet framhåller att systemet för överklagande enligt Europakonventionen är sekundärt i förhållande till den nationella tillämpningen av konventionen. Påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska i första hand behandlas vid de nationella domstolarna.Genom protokollet slopas möjligheten för parterna i ett mål att motsätta sig att en kammare beslutar att målet ska hänskjutas till domstolen i stor sammansättning, om det är fråga om ett ärende som gäller en allvarlig fråga som rör tolkningen av konventionen eller ett ärende där avgörandet eventuellt kommer att stå i strid med tidigare rättspraxis.Vidare fastställs en övre åldersgräns på 65 år för domarkandidater till Europadomstolen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 10 augusti 2021 kl. 13-15 ordnar kommunikationsministeriet ett möte för intressentgrupperna. Mötet handlar om beredningen av trafiksäkerhetsstrategin. Mötet är för inbjudna deltagare men det går att följa mötet i direktsändning. Även andra än de som inbjudits till mötet kan kommentera och ställa frågor under mötet.Kommunikationsministeriet bereder just nu en ny trafiksäkerhetsstrategi. Visionen är att alla trafikformer före 2050 ska vara så säkra att ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken.Strategiutkastet har utarbetats i brett förvaltningsövergripande samarbete med berörda parter i trafikbranschen. Utkastet är just nu på remiss.Mötet öppnas av kommunikationsminister Timo Harakka. Vid mötet berättar direktören för säkerhetsenheten Elina Immonen om trafiksäkerhetsstrategin och beredningen av den. Vid mötet hörs också inlägg från företrädare för Polisstyrelsen, Finlands Sjöräddningssällskap rf och Transport- och kommunikationsverket.Mötet är en del av konferensen om Europas framtid där alla EU-medborgare är välkomna att delta i diskussionerna och skapa en vision om en gemensam framtid. Kom med och hör om var beredningen av trafiksäkerhetsstrategin står just nu, vad målet är och varför. Säg din åsikt och berätta om din vision om säker trafik.Välkommen att följa mötet med intressentgrupperna via nätetMötet med intressentgrupperna om trafiksäkerhetsstrategin direktsänds på nätet. Sändningen är kl. 13.00-15.00 på ministeriets YouTube-kanal.En mötesinspelning med undertexter kommer senare att finnas på samma adress.I anslutning till direktsändningen på nätet finns ett diskussionsforum som är öppet för alla. Man kan också delta i diskussionen på sociala medier med hashtaggarna #liikenneturvallisuustrategia, #SinunTulevaisuutesi och #EuroopanTulevaisuus.Det är också möjligt att påverka beredningen av strategiutkastet genom att ge ett remissvar i tjänsten Utlåtande.fi. Remisstiden för trafiksäkerhetsstrategin går ut den 13 augusti 2021.Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av strategin som tjänstemannaarbete tillsammans med intressentgrupperna. Syftet är att ett statsrådets principbeslut om strategin ska fattas senast vid slutet av det här året.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Förordningen träder i kraft den 31 juli 2021.Restaurangernas öppettider och serveringstider begränsas i enlighet med accelerationsfasen i landskapen Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Norra Karelen, Norra Savolax och Satakunta. De begränsningar som tidigare infördes i accelerationsfasen i landskapen Kymmenedalen, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland fortsätter gälla.  Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol använder hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger använder 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna för förplägnadsrörelser i landskapen Åland, Södra Österbotten, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Södra Savolax, Österbotten, Södra Karelen och Lappland från och med den 31 juli:  Inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i områden på basnivå och i accelerationsfasen.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.Under nästa vecka ser man över epidemiläget i regionerna på nytt och ändrar begränsningarna så att de stämmer överens med epidemiläget i regionerna.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en attitydundersökning om yrkesutbildningen, som undervisnings- och kulturministeriet och Skills Finland låtit göra vartannat år, har ungdomar som själva studerar inom yrkesutbildningen den mest positiva bilden av den. Arbetsgivarna uppskattar yrkesutbildningen och den behövs också i framtiden i Finland. Det kan vara svårt att främja olika studerandes studiemotivation, och behovet av en mer individuell handledning och ett mer individuellt stöd anses öka.Syftet med attitydundersökningen om yrkesutbildningen var att utreda bilden av yrkesutbildningen och olika målgruppers uppfattningar och åsikter om samt erfarenheter av den. Målgrupperna för undersökningen var ungdomar i årskurs 9 och deras föräldrar, studiehandledare i grundskolan, vuxna som studerar inom yrkesutbildningen och chefer i personalfrågor vid företag med över fem anställda.Förväntningarna på studierna inom yrkesutbildningen har uppfyllts
Den mest positiva bilden av yrkesutbildningen har ungdomar som studerar inom yrkesutbildningen. Yrkesutbildning anses vara lämplig i synnerhet för dem som har hittat sin bransch och sitt yrke och som föredrar studier som innefattar konkret arbete. Studierna betraktas som praktiska, mångsidiga, nyttiga, flexibla och lediga. Studier som innefattar mycket lärande på arbetsplatsen anses vara en bra förberedelse för yrket, och förväntningarna på studierna har i regel uppfyllts.Samarbetet mellan studerande, lärare och arbetsgivare borde förbättras. Tillräckliga resurser inom yrkesutbildningen och utbildningens kvalitet oroar i någon mån alla målgrupper.
Av alla målgrupper som deltog i undersökningen värderades yrkesutbildningen lägst jämfört med gymnasiet bland elever i årskurs 9. Elevernas föräldrar värdesätter också gymnasiet högre, men för deras del handlar det om en klart mindre skillnad än för deras barns del (ungdomar i årskurs 9).Yrkesutbildningens framtid anses vara ljusYrkesutbildningens framtid betraktas i huvudsak som ljus i alla målgrupper. Yrkeskunniga med inriktning på praktiskt arbete behövs också i fortsättningen och Finland klarar sig inte med enbart högutbildad arbetskraft. Enligt arbetsgivarna finns det oroväckande skillnader hos dem som utexamineras i fråga om kompetens, och en del av dem kan ha stora brister även ifråga om grundläggande färdigheter. En del av arbetsgivarna upplever sig ha ett alltför stort ansvar och arbete med att utbilda de studerande/nyutexaminerade till den nivå som arbetet egentligen kräver.Bakgrund till undersökningen 
Undersökningen genomfördes av IROResearch Oy på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet och Skills Finland ry i september–december 2020. Undersökningen är en fortsättning på undersökningarna som gjordes 2007, 2010, 2013, 2016 och 2018. Undersökningen omfattade både en kvalitativ och en kvantitativ del.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet nya coronafall ökar nu för femte veckan i rad. Under vecka 29 (19–25.7) konstaterades sammanlagt 2 895 nya fall. Antalet fall har ökat med nästan 30 procent jämfört med den föregående veckan. Det togs cirka 116 600 tester i hela landet, och andelen positiva testresultat var 2,5 procent.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat internationella icke-statliga organisationer totalt 17 miljoner euro för 2021–2024. Stöd beviljas fem organisationer som arbetar för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) över hela världen och särskilt i Afghanistan, samt transparens i beskattningen i Afrika söder om Sahara.Genom finansieringen främjas i betydande grad målen för Finlands utvecklingssamarbete. Stödet till internationella civilsamhällesorganisationer är en kanal för ett resultatrikt och verkningsfullt utvecklingssamarbete. I denna ansökningsomgång beviljas 15 miljoner euro i statsunderstöd för främjande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt 2 miljoner euro för ökad skatterättvisa.Den finansiering som riktas till skatterättvisa är en del av genomförandet av regeringens handlingsprogram för beskattning och utveckling.”Ett pålitligt och effektivt skattesystem som upplevs som rättvist är en nödvändig del av ett fungerande samhälle. Denna finansiering stöder det civila samhällets förmåga att uppmana regeringarna att samla in skatteinkomster och att använda dem till offentliga tjänster”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är ett av de viktigaste målen för Finlands utvecklingsarbete. Coronapandemin har globalt försämrat tillgången till tjänsterna för sexuell och reproduktiv hälsa.”Genom den finansiering som nu beviljas stöder vi kvinnors och flickors tillgång till dessa livsviktiga tjänster. Genom stödet påverkar vi också ställningen för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning samt kvinnor och flickor som tillhör minoriteter eller som lider av humanitära kriser”, säger Skinnari.Följande organisationer får statsunderstöd:International Planned Parenthood Federation (IPPF), 3,5 miljoner euro för 2021–2022. IPPF är ett internationellt förbund för familjeplaneringsorganisationer. Dess 118 nationella medlemsorganisationer (i Finland Befolkningsförbundet) erbjuder information, utbildning och tjänster som gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Dessutom är organisationen en av de viktigaste påverkarna på internationella arenor när det gäller SRHR-tematiken.Ipas, 3,5 miljoner euro för 2021–2022. Ipas är en av de få internationella SRHR-aktörer som huvudsakligen fokuserar på trygga aborter och bättre tillgång till moderna preventivmedel. En av tyngdpunkterna i Ipas verksamhet ligger på afrikanska länder där tillgången till aborttjänster är dålig.MSI Reproductive Choices, 8 miljoner euro för 2021–2024. MSI är en internationell civilsamhällesorganisation som verkar i 37 länder för att främja sexuell och reproduktiv hälsa. MSI är den långvarigaste oberoende SRHR-aktören i Afghanistan, där organisationen har som mål att minska mödra- och barndödligheten.Natural Resource Governance Institute (NRGI), 1,2 miljoner euro för 2021–2022. NRGI är en internationell civilsamhällesorganisation som fokuserar på transparens inom olje-, gas-, och gruvindustrin. Organisationensmål är att säkerställa en ansvarsfull verksamhet inom sektorn och en hållbar nytta för medborgarna.Stichting Onderzoek Multinationale Ondernemingen (SOMO), 800 000 euro för 2021–2022. SOMO är en internationell civilsamhällesorganisation som fokuserar på att följa multinationella företags verksamhet. Organisationen undersöker vilka konsekvenser dessa företags affärsverksamhet har för människor och miljön och samarbetar tätt ihop med afrikanska civilsamhällesorganisationer för att främja skatterättvisa.

Källa: Valtioneuvosto.fi