NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 4 oktober till ett arbetsmöte för att diskutera värderingar, principiella frågor och begrepp i anslutning till den sociala tryggheten. Diskussionen baserade sig på de frågor och kommentarer som kommit fram vid beredningen av utkastet till kommitténs ställningstaganden.Diskussionsfrågorna diskuterades av fyra olika paneler: Orsaksbasering och skyldigheterFalla mellan olika förmåner och att vara utan inkomsterArbetsförmåga och tjänsterBoende och ungaOrsaksbasering och skyldigheterI den första panelen diskuterade kommittén för social trygghet på vilka grunder den primära sociala tryggheten ska beviljas i framtiden. Krävs det fortfarande en orsak? Gäller det både grundskyddet och förtjänstskyddet? Kan skyddet vara individuellt, om det inte är orsaksbaserat? Kan samfundet ställa villkor och förväntningar för erhållande av förmånen?Kommittén fick en beskrivning att det nordiska orsaksbaserade systemet som strävar efter ”rättvisa utdelad med kirurgisk noggrannhet” Orsaksbaseringen gör det möjligt att sträva efter ett skydd som är individuellt skräddarsytt, men å andra sidan ökar den också komplexiteten. Jämfört med de övriga nordiska länderna fortsätter utbetalningen av penningförmåner länge i Finland utan andra stödåtgärder, såsom tillgång till eller skyldighet att delta i tjänster. Å andra sidan har Finland lyckats väl med att undanröja stigman i anslutning till social trygghet. Orsaksbaseringen diskuterades både som ideologiska val som grundar sig på värderingar och på människosynen och som en praktisk fråga. Svarar det nuvarande systemet på riskerna i dagens samhälle? Och hur ser det ut i framtiden? Kommittén diskuterade också livligt alternativa modeller för social trygghet, i synnerhet basinkomst, men också baskonto och negativ inkomstskatt. I diskussionen lyftes behovet av att utreda alternativa modeller fram, även om problemen med det orsaksbaserade systemet behandlas samtidigt. Andra teman som diskuterades var bl.a. de olika logikerna inom grundskyddet och förtjänstskyddet, sammanslagning av orsaksbaserade förmåner, livscykeltänkande, samordning av förmåner och tjänster, samhället efter corona, digitalisering och barn inom den sociala tryggheten.I många anföranden lyftes det fram att det bör och är möjligt att i framtiden ställa villkor för förmånerna och att det är berättigat att rikta förväntningar mot människors verksamhet.Falla mellan olika förmåner och att vara utan inkomsterI början av den andra panelen konstaterades hur coronatiden har visat att den finländska modellen för social trygghet är stark: nästan ingen blir utanför förmånerna. Systemet är dock inte perfekt, i synnerhet inte om man eftersträvar en situation där det finns en primär förmån för var och en.
Utkomststödets roll som en del av den sociala trygghetens struktur lyftes fram flera gånger i kommitténs anföranden.Kommittén utmanades också att på praktisk nivå dryfta hur sammanslagningen av förmånerna skulle genomföras och vad det skulle innebära. På vilket sätt hänvisas förmånstagarna till tjänsterna? Hur ska behovet av förmåner fastställas eller kontrolleras?Arbetsförmåga och tjänsterDen tredje panelen behandlade arbetsförmåga och tjänster. I panelen dryftades om det nuvarande systemet leder till att man i högre grad koncentrerar sig på arbetsförmåga eller arbetsoförmåga. I diskussionen lyftes särskilt fram att förmånerna och tjänsterna är separata. Paneldeltagarna dryftade också om förmånerna vid arbetsoförmåga borde sammanfogas. I många länder har man under de senaste åren frångått den tidsbegränsade invalidpensionen. Man beslutade att gå igenom reformerna som gjorts i andra länder som underlag för kommitténs fortsatta arbete.  Boende och ungaDen fjärde panelen kopplade ihop frågor om boende och unga. I panelen dryftades individanpassade bostadsbidrag. Kommittén informerades om FPA:s färska kalkyler, enligt vilka ett individanpassat stöd på nuvarande villkor och nivåer skulle öka dess totala utgifter avsevärt. I diskussionen behandlades också boendehelheten i vidare bemärkelse, till exempel bostadsbidragets maximibelopp och hyresnivån.För det andra diskuterades stöden i de ungas självständighetsfas. I synnerhet behandlades situationer där en ung person inte har en studieplats eller ett arbete. Unga personer som får utkomststöd uppfattar eller litar nödvändigtvis inte på nyttan med studierna och tvekar inför att inleda studier i och med att tyngdpunkten för studiestödet ligger på lån. Kommittén begrundade olika individuella livssituationer och bidragens betydelse för att man ska kunna avancera i livet.“Att bo med rumskamrater och att studera, hur gör vi dessa två saker attraktivare?” sammanfattade kommitténs ordförande Pasi Moisio den fjärde panelens diskussion.Rättigheter och jämlikhet kan inte förverkligas utan ansvar och solidaritetPolitices doktor Markku Lehto höll ett inledningsanförande om välfärdssamhällets värden, deras historiska utveckling och nuvarande tillstånd. “Frihet, jämlikhet och broderskap, de tre målen för franska revolutionen, har kompletterat varandra och styrt uppkomsten och utvecklingen av välfärdsstaten. Den har varit en stor framgång, men på något sätt sitter vi fast. Solidariteten behöver väckas till liv. Solidariteten förbinder parterna att tillsammans arbeta för att uppnå målet. Solidaritet bygger på förtroende, delaktighet och en gemensam uppfattning om ömsesidighet. Vi bär ett ansvar gentemot varandra och för varandra”, konstaterar Lehto. Ändring av kommittémedlemSamlingspartiets riksdagsledamot Arto Satonen är ny medlem i kommittén. Han ersätter Juhana Vartiainen.Följande möten och arbetsmötenKommittén för social trygghet håller sitt nästa möte måndagen den 11 oktober 2021. Dess teman är bedömningen av grundskyddets tillräcklighet, behandlingen av alternativa modeller för social trygghet i kommittén och det fortsatta arbetet med utkastet till ställningstagande.Arbetsmötet i november (8.11)Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandetMötet i november (29.11)Förändringarna arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna, Godkännande av de slutliga problemrapporternaMötet i januari (31.1)Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, godkännande av principerna i utkastet till ståndpunktArbetsmötet i februari (14.2)
Mötet i mars (21.3)
Arbetsmötet i april (25.4)
Mötet i maj (23.5) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet begär yttrande om utkastet till ändring av körkortslagen. Remisstiden löper ut den 17 november 2021.Körkortslagen sågs över 2018. I samband med detta förutsatte riksdagen att det görs en uppföljningsundersökning om hur lagändringen har genomförts och vilka effekter den haft. De första undersökningsresultaten publicerades i mars 2021.Enligt studien har trafikolyckor bland unga förare minskat åren 2019 och 2020. Däremot ökade antalet olyckor bland 17-åringar som kört personbil 2020, och 17-åringar begick nästan dubbelt fler körförbudsförseelser jämfört med 18-åringar.Syftet med ändringarna i körkortslagen är att bemöta de farhågor som särskilt gäller unga förare. Avsikten är samtidigt att göra anskaffningen av körkort och myndigheternas verksamhet smidigare.– Vi vill göra det möjligt för unga att röra på sig även i fortsättningen. Det förutsätter att trafiksäkerheten uppmärksammas mer än tidigare, konstaterar kommunikationsminister Timo Harakka.De viktigaste förslagen1. Förarutbildningen ska utvecklas genom att kraven på riskidentifieringsutbildningen höjs och genom att halkkörning i regel förutsätts undervisas på en övningsbana. Till följd av ändringarna kommer timantalet inom riskidentifieringsutbildningen att utökas med två timmar (en timme teoriundervisning och en timme körundervisning).2. Körförbudsutbildningen ska utsträckas till att gälla körkortskategorierna AM/120, AM/121 och T samt förare som polisen meddelat temporärt körförbud.3. Dispensförfarandet ska slopas. I fortsättningen ska det vara möjligt att med vårdnadshavarens samtycke avlägga körkort för kategori B (begränsad körrätt för kategori B) som 17-åring.4. Bilkörning för 17-åriga förare som har körrätt för kategori B ska begränsas genom förbud mot körning på lördagar kl. 00-05 och på söndagar kl. 00-05. Begränsningen ska upphöra när föraren fyller 18 år.5. För 17-åriga förare föreslås en skyldighet att använda en symbol för minderårig förare som fästs på bilen tills föraren fyller 18 år.6. Som en allmän åtgärd som främjar trafiksäkerheten föreslås att det i teoriprovet för förarexamen föreskrivs om en påföljd för fusk: ett förbud på sex månader mot att delta i provet och ett förbud på sex månader mot att tolka i teoriprovet för en tolk som eventuellt använts i provet.Vad händer härnäst?Utlåtanden om lagutkastet kan lämnas på webben på www.utlåtande.fi. Alla organisationer och privatpersoner kan lämna utlåtanden.Lagberedningen fortsätter som tjänsteuppdrag efter remissbehandlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas stats- och regeringschefer samlades till ett informellt middagsmöte den 5 oktober för att föra en strategisk diskussion om EU:s internationella roll. Mötet ordnades i Slovenien, som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Särskild uppmärksamhet ägnades åt frågor som rör säkerhet, handelspolitik och relationerna mellan EU och Kina.Stats- och regeringscheferna behandlade säkerhetspolitiska frågor i Europa ur ett brett perspektiv. De lyfte fram behovet att stärka unionens yttre handlingsförmåga med tanke på såväl säkerhets- och försvarssamarbetet som resiliensen, det strategiska oberoendet och de internationella partnerskapen i anslutning till det.
 
Diskussionen gick också in på förbindelserna mellan EU och Kina på stats- och regeringschefsnivå. I sitt anförande framhöll statsminister Sanna Marin att unionen bör hålla enad front och samtidigt förvänta sig bättre ömsesidighet av Kina inom alla samarbetsområden.
 
Utanför mötets egentliga agenda diskuterade stats- och regeringscheferna den delade oron över ökningen av energipriserna. Diskussionen kring temat fortsätter vid Europeiska rådets oktobermöte.I dag, den 6 oktober, fortsätter arbetet under toppmötet EU–västra Balkan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) är unionens äldsta makroregionala strateg, inom vilkens ramar ett stort antal aktörer runt Östersjön samarbetar. Den återkommande höjdpunkten för verksamheten är ett årligt forum, som ordnas turvis i de länder som deltar i strategin. År 2022 är det igen dags för Finland att stå värd för forumet. Utrikesministeriet kartlägger nu det finländska aktörsfältets intresse för att ordna det årliga forumet för EU:s Östersjöstrategi 2022.I de årliga forumen sprider man kunskap och bildar nätverkForumen är en plattform för att utbyta information och bästa praxis, träffa människor och bilda nätverk. Sedan 2010 har forumen årligen samlat 600–1 200 deltagare från många olika samhällssektorer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begär utlåtanden om en proposition som hänför sig till bestämmelsen om ränteavdragsbegränsning. I propositionen föreslås ändringar i det undantag som baserar sig på balansavvägning och i det undantag som gäller infrastrukturprojekt.Ränteavdragsbegränsningen föreslås bli reviderad för att förhindra ännu effektivare överföring av beskattningsbar inkomst utanför Finlands beskattningsrätt till exempel med hjälp av kapitalplaceringsstrukturer. Samtidigt tryggar man ränteavdragsrätten för finländska företags investeringar.Dessutom föreslås ett undantag från räntebegränsningsbestämmelsen i fråga om offentliga infrastrukturprojekt för bolag som ägs av offentliga samfund. Ränteavdragsbegränsningen ska inte tillämpas på offentliga infrastruktursammanslutningar som ansvarar för genomförandet eller underhållet av den offentliga infrastrukturen.Samtidigt föreslås bestämmelser om avdrag av de nettoränteutgifter för en förvärvskälla för annan verksamhet vid beskattningen av näringsförvärvskälla som inte dragits av innan indelningen av förvärvskällor slopats.Finansministeriet sände förslagen på remiss den 6 oktober. Remisstiden går ut den 20 oktober. Ministeriet publicerar de inkomna utlåtandena på projektets webbplats. Ministeriet gör nödvändiga ändringar i lagutkasten efter remissbehandlingen. Avsikten är att lagen ska träda i kraft vid ingången av 2022. Regeringen kommer att bedöma tillräckligheten hos de nu föreslagna ändringarna i balansavvägningen och är beredd att föreslå ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa beskattningsmakten med en snabb tidsplan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skogsbruksministrarna från fem skogrika EU-länder, Finland, Sverige, Tyskland, Slovakien och Österrike, samlades den 5 oktober 2021 på initiativ av Österrike till ett informellt möte i Wien. Även ordförandelandet Slovenien hade företrädare vid mötet. Efter mötet lämnade ministrarna ett gemensamt uttalande om att främja skogssamarbetet, vilket fick bifall även av Frankrike.Ministrarna diskuterade bland annat följande frågor: Definitionen av hållbar skogsvård bör även i fortsättningen basera sig på processen FOREST EUROPE som sedan 1990 tillämpats på skogssamarbetet i Europa. I processen som bland annat omfattar regelbundna ministermöten, arbetar länderna kontinuerligt för att fastställa kriterier och indikatorer för en hållbar skogsvård och skogsanvändning och för att utveckla tillhörande system för uppföljning och rapportering.När EU-länderna fattar beslut om skog och skogsbruk bör de ta tillvara på den skogskompetens och skogskunskap som de tillägnat sig under flera generationer. Den nationella skogspolitiken och lagstiftningen har under årtiondenas lopp hjälpt till att utveckla kompetens på hög nivå som man också har kunnat anlita framgångsrikt. Även skogsägarnas och skogsexperternas erfarenheter och det handfasta vetenskapliga arbetet har legat som grund för de skogliga lösningarna.Ett närmare samarbete mellan EU-länderna, Europeiska kommissionen och de andra partnerna i regionen är viktigt eftersom många av de skogspolitiska frågorna kräver samordning och gemensamma åtgärder. Flera skogsfrågor har konsekvenser som sträcker sig över stats- och sektorsgränserna, till exempel utmaningar när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen och att främja naturens biologiska mångfald och cirkulär bioekonomi. Samarbetet ska vara öppet, övergripande och inkluderande.– Skogspolitiken hör till den nationella beslutanderätten. Samtidigt är det viktigt att vi stärker vårt samarbete, delar med oss av bästa praxis och beaktar den övergripande hållbarheten i skogsanvändningen. Det som också är av avgörande betydelse är att marknadsbaserade incitament styr skogsägarna att vårda och skydda väl sina skogar. Nationella skogstaxeringar och andra skogsdata bildar ett starkt och tillförlitligt beslutsunderlag, sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt anförande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har beviljat sammanlagt en miljon euro för fem projekt inom cirkulär ekonomi. Finansieringen ska starta olika samarbetsprogram mellan den privata och offentliga sektorn som gynnar cirkulär ekonomi samt stöder innovationer och kompetens.Fram till den utsatta tiden 4.6.2021 lämnades totalt 25 ansökningar in. Vid valet av projekt som ska finansieras betonade arbets- och näringsministeriet hur projektet främjar cirkulär ekonomi genom att föra den vidare från grundutredningarna till följande skeden, vilket samarbete projektet skapar och vilka konsekvenser projektet har regionalt, nationellt eller internationellt.Aktörer och projekt som finansieras: •    GBC Suomi ry, Kompetenscentrum för cirkulär ekonomi inom fastighets- och byggbranschen 2.0 (84 000 euro)
•    Yrkeshögskolan Haaga-Helia, CCEF – Climate & Circular Economy Factory (375 802 euro)
•    Stiftelsen för Pemars sanatorium sr, PARANTOLA – kompetenscentrum för förnyande byggd miljö (207 213 euro)
•    Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, synbio inom cirkulär ekonomi (175 000 euro)
•    Åbo yrkeshögskola Ab, kompetensplattform inom cirkulär ekonomi för konsumenter (123 750 euro).Syftet med projekten är att skapa nya verksamhetsmodeller, affärsverksamhet och arbetsplatser. Främjande av cirkulär ekonomi är ett av regeringens mål för att stödja omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet öppnar på nytt ansökan om understöd som beviljas för främjande av innovativa framtida lösningar inom cirkulär ekonomi. Ett anslag på en miljon euro har beviljats för understöden, varav 575 000 euro ännu inte har använts. Ansökningstiden för stödet går ut den 28 oktober 2021.Arbets- och näringsministeriet beviljar företag understöd för innovativa lösningar inom cirkulär ekonomi. Målet är att skapa nya arbetstillfällen, främja klimatmålen och främja en förändring av verksamhetssätten för att målen för cirkulär ekonomi ska uppnås. Understödet är avsett för antingen investeringar eller utvecklingsprojekt som syftar till investeringar. Investeringar som främjar cirkulär ekonomi kan hänföra sig till teknik eller stödja nya verksamhetssätt eller tjänster. Utvecklingsprojekt kan vara utredningar som krävs för betydande investeringar eller skapande av nätverk och samverkan som behövs för genomförandet av investeringar. Understöd kan också sökas för genomförande av innovativa lösningar inom cirkulär ekonomi som stöder sysselsättningen. Då kan också aktörer inom tredje sektorn få understöd. De projekt som genomförs med detta understöd ska genomföras senast den 30 juni 2023. Stödbeloppet är högst 200 000 euro per företag enligt de minimis-villkoren. Understöd kan sökas fram till torsdagen den 28 oktober 2020 kl. 16.15. Ansökningarna ska skickas till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.tem(at)gov.fi. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och andra ministerier som använder säkerhetsnätet TUVE inför nya e-postadresser med ändelsen govsec.fi den 5 oktober. Ändringen gäller så kallade TUVE-adresser och är ett led i förenhetligandet av statsrådets e-postsystem och e-postadresser.Inrikesministeriets e-postadresser har i fortsättningen formen [email protected] Meddelanden som skickas till de gamla adresserna hittar fram två år framöver. Också inrikesministeriets allmänna e-postadresser ändras. Till exempel registratorskontorets e-postadress ändras till [email protected] Kontrollera de aktuella kontaktuppgifterna på Inrikesministeriets webbplats.Adressen till ministeriets webbplats ändras inte. TUVE-e-post används av säkerhetsmyndigheter på datorer och andra enheter som är anslutna till den offentliga förvaltningens säkerhetsnät. Tjänsten uppfyller kraven på förhöjd informationssäkerhetsnivå.TUVE används förutom vid inrikesministeriet också vid andra ministerier. Efter ändringen har TUVE-adresserna formen [email protected] Alla anställda vid ministerierna har inte en TUVE-adress.Alla ministerier får nya e-postadresser Hela statsrådet får nya, enhetliga e-postadresser. De flesta ministerier, det vill säga arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, försvarsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, kommunikationsministeriet, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, statsrådets kansli och undervisnings- och kulturministeriet, har redan infört den nya gov.fi-ändelsen. Datum för ibruktagande av gov.fi-adresser inom utrikesförvaltningen fastställs senare.E-postadresserna ändras som ett led i den normala uppdateringen av e-postsystemet. I samband med reformen förbättras också hela statsrådets e-postsäkerhet och förmågan att upptäcka eventuella säkerhetsluckor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Luxemburg den 6 oktober för att diskutera  EU:s klimatpaket (det s.k. 55 %-paketet), EU:s skogsstrategi och EU:s förhandlingsmål för klimatkonferensen i Glasgow. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen företräder Finland vid mötet.Kommissionen lade fram ett stort paket med förslag till klimatlagstiftning i juli 2021. Genom förslagen i det så kallade 55 %-paketet genomförs de skyldigheter som åläggs i EU:s klimatlag att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå fram till 2030. Miljöministrarna diskuterar de författningsförslag som ska behandlas av miljörådet (utsläppshandelsdirektivet, förordningen om ansvarsfördelning, LULUCF-förordningen, förordningen om CO2-gränsvärden för person- och paketbilar och förordningen om samhällsfaciliteten för klimatåtgärder).“Det väsentliga är att klimatpaketets mål att minska utsläppen med 55 procent uppnås eller överskrids. Vid behandlingen av de många förslagen måste det säkerställas att klimatambitionen som helhet inte minskar, utan snarare växer och stöder EU:s omställning till en klimatneutral ekonomi”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Det centrala målet för klimatkonferensen i Glasgow (COP26) är att sporra ländernas ambitioner när det gäller klimatåtgärder. Länderna förväntas meddela om stramare åtaganden före mötet. På dagordningen för förhandlingarna står slutförandet av regelboken för Parisavtalet, finansieringen av klimatåtgärder och anpassningen till klimatförändringar. Avsikten är att miljörådet ska anta rådets slutsatser som ska utgöra EU:s förhandlingsmandat inför klimatkonferensen i Glasgow.“Det centrala i förhandlingarna är att fastställa regler för de internationella marknadsmekanismerna. Robusta regler möjliggör sådana åtgärder som stöder ett ambitiöst genomförande av klimatavtalet från Paris och genom vilka dubbelräkning undviks”, säger minister Mikkonen.Finland understöder ordförandens förslag till rådets slutsatser. Slutsatserna utgör en god grund för EU:s förhandlingsmandat inför klimatkonferensen i Glasgow och täcker alla centrala frågor.Ministrarna ska också diskutera EU:s skogsstrategi som kommissionen publicerade i samband med klimatpaketet i juli 2021. Finland ser mycket gott i EU:s skogsstrategi. Klimat- och biodiversitetsaspekterna i skogsfrågor har tagits väl i beaktande, och strategin har en koppling till den europeiska gröna given och EU:s strategi för biologisk mångfald 2030. Detta främjar målen i Finlands regeringsprogram och i regeringens färdplan för hållbarhet, särskilt vad gäller ekologisk hållbarhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi