NordenBladet — Enligt utkastet till proposition förlängs giltighetstiden för kommunförsöken med sysselsättning till utgången av 2024. Syftet med förlängningen av försökslagen är att undvika en situation där kunder hos försökskommunerna överförs tillbaka till arbets- och näringsbyråerna efter att den nuvarande lagen om kommunförsök upphört att gälla den 30 juni 2023, det vil säga innan ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster permanent överförs på kommunerna.Samtidigt föreslås sådana ändringar i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och lagen om utkomstskydd för arbetslösa som genomförandet av lagen om kommunförsök förutsätter. Bakgrundsinformation om kommunförsöken med sysselsättning och tidtabellerKommunförsöken med sysselsättning inleddes den 1 mars 2021. Försökslagen gäller i nuläget till och med den 30 juni 2023. Arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna under 2024. För att säkerställa en smidig överföring föreskrivs en fortsättning på kommunförsöken tills arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna. De föreslagna ändringarna påverkar inte de uppgifter som fastställs i lagen om kommunförsök.
Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 11 november 2021. Avsikten är att överlämna regeringspropositionen till riksdagen i december. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att stärka det multilaterala samarbetet är ett långsiktigt mål i Finlands utrikespolitik. Utrikesministeriet gav ut en publikation i augusti, som lyfter fram Finlands engagemang i multilateralt internationellt samarbete, den regelbaserade internationella ordningen och internationell rätt. I publikationen presenteras också exempel på Finlands styrkor och möjligheter.För att lösa gränsöverskridande globala problem krävs samarbete som baserar sig på regler och internationell rätt. Utrikesministeriets färska publikation “Tiden är inne för ett nytt samarbete. Utrikesministeriets roll i att stärka det multilaterala samarbetet “presenterar idéer till stöd för det multilaterala samarbetet i form av mål och exempel.Publikationen tar upp teman som utrikesministeriet, utifrån Finlands styrkor, kommer att satsa på i det multilaterala internationella samarbetet under de närmaste åren. De viktigaste temana är lika rättigheter och delaktighet, klimatets och miljöns förändringar, ansvarstagande i den nya informationsmiljön, expertis i frågor som gäller fred och säkerhet, en rättvis och demokratisk värld samt framtidens smarta samhällen. Temana är inte oberoende av varandra utan nära sammanlänkade.“Genom multilateralt samarbete har vi fått till stånd väldigt mycket gott i världen. För många av oss är de så självklara att vi inte alltid ens känner igen dem. Hur skulle samhället se ut utan ett fungerande rättsväsende eller utan mänskliga rättigheter? Eller en värld utan FN:s livsmedelshjälp, en världshälsoorganisation eller internationell rätt?” Utrikesminister Pekka HaavistoDet multilaterala samarbetet utgör en viktig del av vår säkerhetI regeringsprogrammet och i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse från 2020 konstateras att ett fungerande multilateralt samarbete utgör en oskiljaktig del av Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd. Vår multilaterala verksamhet grundar sig såväl på våra nationella intressen som på viljan att göra världen till en rättvisare och bättre plats.Finland måste målmedvetet arbeta på internationella arenor och kommunicera om sina mål för att kunna påverka utvecklingen. Utrikesministeriets publikation bidrar till att fylla detta behov. Den stöder också Finlands kampanj för medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024 och på längre sikt kandidaturen till FN:s säkerhetsråd för perioden 2029–2030.   Publikationen “En tid för nytt samarbete – Utrikesministeriet stärker det multilaterala samarbetet” i publikationsarkivet Valto

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Helsingfors den 6 oktober.Ministrarna ska diskutera de bilaterala relationerna mellan Finland och Rwanda, regionala frågor och det multilaterala samarbetet. De ekonomiska relationerna mellan länderna fördjupas genom att ministrarna undertecknar ett samförståndsavtal om handel och investeringar. Med utrikesminister Biruta följer en affärsdelegation till Finland.”Rwanda är en viktig partner för Finland i Afrika bland annat när det gäller arbetet mot klimatförändringarna. Vårt samarbete kring cirkulär ekonomi framskrider och Rwanda har nyligen anslutit sig till finansministrarnas klimatkoalition. Vi vill fortsätta detta arbete tillsammans. Också när det gäller våra handelsrelationer finns det många möjligheter som tjänar samma mål”, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen diskuterade måndagen den 4 oktober om aktuella EU-frågor. Efter mötet besökte de Teknologiska forskningscentralen VTT för att bekanta sig med ett projekt som gäller prioriteringarna i Finland återhämtnings- och resiliensplan. I samband med mötet i Helsingfors offentliggjorde kommissionen en positiv bedömning av Finlands plan.Under mötet diskuterade statsminister Marin och kommissionens ordförande von der Leyen kommissionens skogsstrategi som publicerades i somras och dess åtgärdspaket för att minska koldioxidutsläppen samt de frågor som tas upp vid toppmötena i Slovenien 5-6 oktober och vid Europeiska rådets möte i oktober.  Under ordförande von der Leyens besök offentliggjorde Europeiska kommissionen en positiv bedömning av Finlands återhämtnings- och resiliensplan. Samtidigt framförde kommissionen ett förslag till rådets genomförandebeslut, som innefattade bland annat mål och delmål för Finlands återhämtningsplan.  ”Syftet med Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att försöka lösa de strukturella utmaningarna och främja hållbar tillväxt genom att investera i digitalisering och grön ekonomi. Planen måste ännu godkännas av Europeiska unionens råd. Efter det går vi in i genomförandefasen, som är viktig eftersom vi vill att medborgarna och företagen ska gagnas av planen. Återhämtnings- och resiliensplanen är en del av Finlands nationella program för hållbar tillväxt”, säger finansminister Annika Saarikko. Europeiska unionens råd beslutar om godkännandet av Finlands plan om ungefär fyra veckor. Efter det får Finland tillgång till 13 procent av EU:s finansiering av planen i förskott.  Samtliga EU-länder måste lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens (RRP) så att de kan få finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Finlands återhämtnings- och resiliensplan överlämnades till EU den 27 maj. Statsminister Marin och kommissionens ordförande von der Leyen besökte Teknologiska forskningscentralen VTT för att bekanta sig med kvantberäkning, som ingår i Finlands återhämtnings- och resiliensplan främst i följande investeringar:Investeringar som har en nyckelroll när det gäller att påskynda digitaliseringen (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantberäkning)Investeringar i verksamhet som främjar sysselsättning och kunnande genom forskning, utveckling, innovationer, forskningsinfrastruktur och pilotförsök.Utlysningen av finansieringen för investeringarna har ännu inte börjat, så därför är det ännu osäkert om VTT kommer att få återhämtningsfinansiering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen avlägger ett officiellt besök i Frankrike den 5-6 oktober 2021. Under besöket träffar minister Kaikkonen Frankrikes försvarsminister Florence Parly. Ministrarna ska diskutera aktuella frågor som rör det bilaterala och europeiska försvarssamarbetet, krishanteringen och säkerhetsläget i Europa.
Onsdagen den 6 oktober 2021 öppnar minister Kaikkonen evenemanget Finnish-French Track 1.5 Det är fråga om en samarbetsform som infördes 2018 där man behandlar frågor som gäller Europas säkerhet och försvar. Till evenemanget inbjuds förutom försvars- och utrikesförvaltningarna också medlemmar i bägge ländernas parlament samt experter från tankesmedjor, forskningsinstitut och universitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet lämnade den 4 oktober sitt förslag till fjärde tilläggsbudgetpropositionen. I tilläggsbudgeten har man justerat kalkylerna över skatteinkomsterna utifrån den ekonomiska prognosen och uppgifterna om influtna belopp samt beaktat de nödvändiga utgiftsbehoven.Kalkylen över skatteinkomster föreslås bli höjt med sammanlagt 1 544 miljoner euro. Den mest betydande enskilda ändringen gäller skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Kalkylen över influtna inkomster höjs med 1 204 miljoner euro. Ändringen beror bland annat på en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat samt på uppgifter om kapitalinkomster och källskatt.Kalkylen över inkomster av blandad natur föreslås bli höjd med 452,5 miljoner euro, varav den viktigaste faktorn är inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens på 271 miljoner euro. I utgiftsförslagen har man beaktat nödvändiga utgiftsbehov som föranleds av coronavirussituationen, övriga nödvändiga utgiftsbehov inom förvaltningsområdena samt förslag som hänför sig till Finlands plan för återhämtning och resiliens. Flera förmånsutgifter föreslås bli minskade eftersom behovskalkylerna har preciserats. Bakgrunden till att behovskalkylerna har preciserats är att konjunkturläget har förbättrats. För att trygga polisens verksamhet och stärka förutsättningarna för verksamheten föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro i polisens anslag. Samtidigt inleds en utredning om användningen av polisens anslag och utvecklingsutsikterna i anslutning till utgiftsbehoven.De ordinarie inkomsterna föreslås bli ökade med ca 2 miljarder euro. Det föreslås att anslagen minskas med sammanlagt 0,5 miljarder euro. Finansministeriets förslag till den fjärde tilläggsbudgeten minskar behovet av nettoupplåning med ca 2,5 miljarder euro, varvid statens nettoupplåning för 2021 beräknas uppgå till ca 11,9 miljarder euro.Regeringens förhandlingar om den fjärde tilläggsbudgeten förs den 2 november. Avsikten är att tilläggsbudgetpropositionen överlämnas till riksdagen den 4 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om ett utkast till ändring av 2 och 6 § i social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer.Enligt 2 § 1 mom. i den gällande förordningen ska personer för vilkas hälsa influensa utgör ett väsentligt hot eller vilkas hälsa avsevärt gagnas av en influensavaccination få vaccin mot influensa varje år innan epidemiperioden börjar. Det föreslås att momentet ska ändras så att omnämnandet av att vaccinerna ges innan epidemiperioden börjar stryks. Trots att principen är att influensavaccinerna ska ges innan influensasäsongen börjar ges de i praktiken också när influensasäsongen redan har börjat.Det föreslås också att influensavacciner ska ges även till personer som upprepat är i nära kontakt med en person som är särskilt mottaglig för allvarlig influensa eller med en person som är mottaglig för allvarlig influensa och som inte kan skyddas med vaccin. Genom att vaccinera de personer som är i nära kontakt med särskilt utsatta personer kan man bättre skydda de som blivit vaccinerade men som har ett sämre skydd på grund av sjukdom, medicinering eller ålder och de som inte kan vaccineras alls med influensavacciner.Till förordningens 6 § fogas dessutom för tydlighetens skull ett omnämnande om att också de som studerar för ett yrke inom hälso- och sjukvården får ge vacciner.Remisstiden går ut den 11 oktober 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i ett informellt möte mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer tisdagen den 5 oktober och i ett toppmöte mellan EU och västra Balkan onsdagen den 6 oktober. Mötena ordnas i Slovenien, som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.Enligt förhandsbesked samlas EU-ländernas stats- och regeringschefer till ett middagsmöte för att föra en strategisk diskussion om EU:s internationella roll i ljuset av den senaste tidens händelser, situationen i Afghanistan, säkerhetsutvecklingen i Asien och relationerna mellan EU och Kina.Vid onsdagens toppmöte ska stats- och regeringscheferna från EU-länder och från länder på västra Balkan föra en omfattande diskussion om västra Balkans betydelse för EU och om EU:s förbindelser med regionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Frankrike och Tyskland den 4–6 oktober 2021. I Paris deltar Skinnari i OECD:s årliga ministermöte och träffar franska ministrar och företrädare för näringslivet. I Stuttgart deltar Skinnari i ett businessforum om bilbranschens framtid. I programmet ingår möten med tyska företag och beslutsfattare i delstaten Baden-Württemberg.Temat för ministermötet i Organisationen för ekonomiskt utveckling och samarbete (OECD) är de gemensamma värderingarna och hur de kan användas när man bygger en grön och inkluderande framtid. I samband med mötet firas också organisationens 60-årsjubileum. Dagens OECD är en plattform där medlemsländerna utarbetar standarder som passar värdegrunden i demokratiska öppna samhällen och lär sig av varandra. Det genomgripande klimatarbetet, projektet för att reformera den internationella företagsbeskattningen och frågor som gäller datahantering är exempel på områden där OECD:s arbete har en långtgående global relevans.”Den gemensamma värdegrunden är en verklig tillgång för organisationen. Vi måste se till att värderingarna håller sin ställning i kärnan av arbetet även i framtiden. Endast på det sättet kan vi se till att verksamhetens och standardernas kvalitet förblir tillräckligt hög och att de tjänar medlemsländernas intressen”, säger minister Skinnari.Syftet med resan till Frankrike och Tyskland är att skapa förutsättningar för samarbete kring genomförandet av återhämtningsprojekt och att främja finländska företags tillgång till marknaden. Frankrike är världens sjunde största ekonomi. Landet gör för närvarande stora industriinvesteringar i framtidens teknik och koldioxidfria energiformer, till exempel tillämpningar av grön vätgas.”Finländska företag har mycket expertis inom Frankrikes prioriterade områden. Särskilt lovande branscher är till exempel hälsosektorn, den digitala sektorn och lösningar som stöder den gröna omställningen. Det är viktigt att våra företag aktivt försöker dra nytta av dessa möjligheter”, säger minister Skinnari.Den tyska delstaten Baden-Württemberg är ett betydande centrum för bilindustrin. År 2019 riktades en sjättedel av Finlands export till Tyskland, och över 2 procent av hela varuexporten gick till Baden-Württemberg. I Stuttgart ämnar minister Skinnari särskilt lyfta fram de finländska företagens utbud när det gäller digitalisering, cirkulär ekonomi och artificiell intelligens.”Finland har mycket att erbjuda Tyskland, men konkurrensen är hård. Vi måste hela tiden försvara vår position som en intressant samarbetspartner för Tyskland och de tyska företagen. I Tyskland är det särskilt viktigt att fokusera arbetet på delstaterna. Baden-Württemberg är alldeles central för Finlands export”, konstaterar minister Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson deltar i Europarådets justitieministermöte i Budapest den 5 oktober och i RIF-rådets (rådet för rättsliga och inrikes frågor) möte i Luxemburg den 7 oktober.På Europarådets justitieministermöte diskuterar ministrarna utmaningarna inom och resultaten av digitaliseringen av rättsvården samt tryggt utnyttjande av artificiell intelligens i rättsprocesser. Under besöket kommer minister Anna-Maja Henriksson också att ha bilaterala möten med Ukrainas justitieminister Denis Maljuska och Ungerns justitieminister Judit Varga.På EU:s justitieministermöte behandlas främjandet av barns rättigheterPå RIF-rådets möte i Luxemburg är avsikten att justitieministrarna ska anta rådets slutsatser om EU:s rekommendationer i anslutning till genomförandet av strategin för barns rättigheter. EU:s strategi för barns rättigheter är en viktig del av det strategiarbete som bygger på en gemensam europeisk tradition av mänskliga rättigheter och som främjar tillgodoseendet av barnens rättigheter.På mötet ska ministrarna dessutom diskutera frågor som rör häktning. EU:s medlemsstater har redan förbundit sig bland annat till flera av Europarådets rättsnormer om häktning. Ministrarna granskar nu metoder för att främja verkställandet av regleringen och stärka förtroendet mellan medlemsstaterna.Ministrarna får också ta del av en lägesrapport om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), som inledde sin verksamhet i somras. Myndigheten har redan fått många rapporter och inlett utredningar om misstänkta bedrägerier som riktar sig mot EU:s medel.I samband med mötet träffar minister Henriksson också Frankrikes justitieminister Éric Dupond-Mortin. Frankrike inleder sitt EU-ordförandeskap i början av nästa år. Minister Henriksson besöker dessutom Europeiska unionens domstol i Luxemburg och träffar domstolens president Koen Lenaerts och de finländska domarna vid domstolen.

Källa: Valtioneuvosto.fi