NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto besöker Polen den 4–5 oktober. Ministern ska delta i en paneldiskussion om säkerheten och det strategiska läget i östra Europa under det årliga säkerhetsforumet i Warszawa.Under sitt besök träffar minister Haavisto Polens utrikesminister Zbigniew Rau, ledamöter i det polska parlamentet och företrädare för internationella organisationer och det civila samhället. Diskussionerna kommer särskilt att fokusera på aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, till exempel i Europas östra grannskap och Afghanistan.De bilaterala relationerna mellan Finland och Polen är goda och Polen är en av Finlands viktigaste handelspartner.”Polen är en viktig regional och internationell partner för Finland. Det som förenar oss är bland annat viljan att främja säkerheten kring Östersjön och den ekonomiska utvecklingen i Europa”, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regionförvaltningsverken har tillsatt välfärdsområdesvalnämnderna för det första välfärdsområdesvalet.Valnämnderna för välfärdsområdesvalet sköter myndighetsuppgifter i samband med kandidatuppställningen vid välfärdsområdesval, sammanför de röstetal som räknats i kommunerna till ett valresultat för välfärdsområdet och fastställer valresultatet.Varje välfärdsområde har en välfärdsområdesvalnämnd. Varje välfärdsområdesvalnämnd består av minst fem medlemmar och minst fem ersättare.Justitieministeriet utbildar regionvalnämnderna i uppgifterna.Välfärdsområdesvalet förrättas söndagen den 23 januari 2022.Anvisningar till regionvalnämnderna på webbplatsen valfinland.fi:Organisering  av välfärdsområdesvalnämndens arbete PDFBrev till de temporära beredningsorganen för välfärdsområdena. Välfärdsområdesval 2022: Administrativt stöd för välfärdsområdesvalnämndens arbete PDF 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet skickade ett utkast till regeringsproposition om ändring av medborgarskapslagen på remiss den 1 oktober. Syftet med ändringarna är att uppdatera och förtydliga lagen. Avsikten är inte att underlätta eller försvåra förvärv eller förlust av medborgarskap.Ändringsförslagen bygger på en förstudie från 2020 och de remissvar som kom in om förstudien. Avsikten är att förbättra funktionen av bestämmelserna så att de ska vara tydligare både med tanke på föremålet för bestämmelserna och med tanke på den som tillämpar dem.Förvärv av medborgarskap för barn och lagens definitioner uppdaterasMedborgarskapslagens definitioner av barn och statslösa uppdateras så att de motsvarar definitionerna i internationella avtal som är bindande för Finland. Således ska en person under 18 år alltid betraktas som ett barn, och ingående av äktenskap som minderårig inverkar inte på det. Statslösa ska inte längre delas in i ofrivilligt statslösa och frivilligt statslösa.Förvärv av medborgarskap för barn ska förnyas så att ett barn vid födelsen alltid får finskt medborgarskap av sin finska förälder direkt med stöd av lag. Också barn som adopteras av finska medborgare ska alltid få medborgarskap direkt med stöd av lag. För närvarande kräver förvärv av medborgarskap för barn i vissa situationer en anmälan till Migrationsverket. Ändringen klargör situationen och bidrar också till att göra arbetet vid Migrationsverket smidigare.Preciseringar i ansökan om medborgarskapUtgångspunkten för förvärv av medborgarskap är att sökanden är bosatt i Finland. Beräkningen av den boendetid som krävs ska förtydligas bland annat genom enklare bestämmelser om de utlandsresor som tillåts under boendetiden. Allt som allt kan man vistas utomlands lika mycket som för närvarande. Det blir dock lättare för den som ansöker om medborgarskap att själv bedöma när boendetidsvillkoret uppfylls.Bestämmelserna om bevis på språkkunskaper preciseras så att även yrkesexamina som avlagts på Åland beaktas. Även auktoriserade finsk- eller svensköversättare samt registrerade rättstolkar anses ha behövliga språkkunskaper.Dessutom görs det ändringar av en mer teknisk natur i lagen bland annat på grund av ändringar i den allmänna lagstiftningen.Det är viktigt att tidvis bedöma hur lagstiftningen fungerar och hur den förhåller sig till utvecklingen av den allmänna lagstiftningen och rättspraxis. På så sätt säkerställs att regleringen är aktuell och av god kvalitet samt förebyggs tolkningsproblem.Remissbehandlingen avslutas 12.11. Avsikten är att en regeringsproposition om detta ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 1 oktober diskuterade EU-ministerutskottet lagstiftningsförslag som verkställer EU:s klimatpaket, det så kallade 55 %-paketet. Ministerutskottet diskuterade också ärenden som ska behandlas vid rådsmöten nästa vecka.EU-ministerutskottet fortsatte behandlingen av 55 %-paketet genom att fastställa Finlands ståndpunkter i fråga om följande lagstiftningsförslag som Europeiska kommissionen lagt fram:

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet följer åren 2021–2024 upp genomförandet av den utvidgade läroplikten som trädde i kraft i augusti 2021. Uppföljningen gäller sju omfattande helheter. Uppföljningen baserar sig på de uppföljningsbehov som anges i regeringspropositionen samt på de 22 uttalanden som riksdagen godkände i samband med att lagen antogs. Uppföljningsplanen har offentliggjorts 1.10.Ansökan till utbildning för läropliktiga och antagningen av dem till utbildning följs årligen upp med beaktande av de viktigaste tidpunkterna gällande ansökan, såsom tidtabellerna för gemensam ansökan. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att alla läropliktiga söker sig till utbildning efter den grundläggande utbildningen och även får en studieplats. Som ett led i uppföljningen utvecklas register och rapporteringstjänster för att man systematiskt ska kunna följa upp alla läropliktigas ansökan och antagning till utbildning.Inom studiehandledningen följs och utvärderas i synnerhet kvaliteten på samt mängden och resursfördelningen gällande de nya eller fastställda former av studiehandledning som tagits i bruk i samband med reformen samt hur studiehandledningen inriktas och hur väl den räcker till. Dessutom inriktas uppföljningen på utbildningen av studiehandledare, utbildningsvolymerna och kompetensbehoven för deras del samt på den övriga undervisnings- och handledningspersonalens kompetensbehov.För undervisningens del fokuserar uppföljningen på kvaliteten på undervisningen och handledningen samt på det kunnande som utbildningen ger. Särskild uppmärksamhet fästs vid tillgången till kompetent arbetskraft på båda nationalspråken.Syftet med uppföljningen av det särskilda stödet och stödtjänsterna i anslutning till det är att säkerställa att även personer med funktionsnedsättning och andra unga som behöver särskilt stöd får en studieplats och de stödtjänster de behöver. Vid uppföljningen fästs uppmärksamhet också vid andra studerande som behöver stöd och deras möjligheter att få den service de behöver, t.ex. stödundervisning eller specialundervisning på deltid.De studerandes välbefinnande och reformens eventuella effekter på välbefinnandet följs upp med hjälp av enkäten Hälsa i skolan, studeranderesponsen (studeranderesponsen i Arvo, Amisbarometern och Gymnasiebarometern) samt en utvärdering av Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) 2022 –2024, som ska omfatta bl. a. teman som gäller de studerandes välbefinnande.Enligt regeringsprogrammet ersätts anordnarna av olika utbildningsformer som anknyter till läropliktsuppgiften ersätts till fullt belopp för kostnaderna för uppgiften. Ett syfte med uppföljningen är att säkerställa att detta genomförs. Utöver den kvantitativa uppföljningen med utgångspunkt i de kostnadsuppgifter som samlats in, görs en separat utredning som fokuserar på hur utbildningsanordnarna i praktiken ser till att de studerande får tillgång till de läromedel och arbetsredskap som de behöver (2022 –2023).Uppföljningsplanen
  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet låter göra en preliminär utredning om ett försök med regional studielånskompensation och om olika alternativ för genomförandet av försöket. Syftet med utredningen är att ta fram information om olika alternativ för genomförande av en sådan regional modell för studielånskompensation som används i Norge eller en motsvarande modell och om deras konsekvenser.Undervisnings- och kulturministeriet började i juni 2021 bereda ett projekt för försök med regional studielånskompensation. Syftet är att öka tillgången på kompetent arbetskraft i glesbygden. Som en del av beredningen av projektet görs på basis av anbudsförfarandet en förutredning som är beställd av Region- och kommunforsknings- centralen Spatia vid Östra Finlands universitet.Syftet med utredningen är att ta fram information för att precisera utgångspunkterna och alternativen för ett försök som görs utifrån den regionala studielånskompensationsmodell som används i Norge eller en motsvarande modell, att bedöma vilka samhälleliga konsekvenser en eventuell regional studielånskompensation kan ha för ekonomin, arbetskraftens rörlighet och utbildningen i Finland samt hur villkoren för målgruppen för försöket och den regionala kompensationen kan fastställas.Den preliminära utredningen ska vara klar inom detta år. Målet är att man i början av 2022 utifrån den preliminära studien ska kunna bedöma förutsättningarna för att inleda beredningen av försökslagstiftningen.Mer om detta temaI sin slutrapport har den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder (HAMA) som tillsatts av statsrådet (1.11.2017-30.9.2019) lagt fram förslag till lösningar på problemen i glesbygden.En av HAMA-arbetsgruppens förslag är en sådan regional modell för studielånskompensation som tillämpas i Norge. Modellen innebär att personer med studielån som flyttar till glesbygden ska få skuldlättnad till ett värde av 2 600 euro per år. Låneräntorna måste de betala själva. Om de bor tillräckligt länge i glesbygden behöver de inte betala tillbaka studielånet. En förutsättning för studielånskompensationen att personen bor i en viss kommun och arbetar eller bedriver annan därmed jämförbar verksamhet i tillräcklig grad inom kommunens område.Enligt den grundlagsenliga förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den norska modellen som HAMA-arbetsgruppen beställt är det inte möjligt att göra en ingående författningsrättslig bedömning av åtgärdsförslagen förrän genomförandet framskridit till lagberedningsfasen och förrän det finns tillräckligt med konsekvensbedömningar och annan forskningsdata som gäller åtgärdsförslagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä reser 4–7 oktober 2021 till världsutställningen Expo 2020 Dubai tillsammans med en företagsdelegation. Deltagandet i Expon är de finländska ministrarnas första exportfrämjande Team Finland-resa efter coronapandemin.Målet med ministerns resa till världsutställningen är att stärka relationerna mellan Finland och Förenade Arabemiraten och att främja finländska företags affärsverksamhet i länderna kring Persiska viken.”Världen öppnas efter coronapandemin och världsutställningen i Dubai är ett utmärkt tillfälle att sätta fart på finländska företags export till växande och potentiella marknadsområden”, säger näringsminister Mika Lintilä. Finland och Förenade Arabemiraten har redan goda relationer, särskilt när det gäller handel. För närvarande är cirka 70 finländska företag verksamma i Förenade Arabemiraten, och år 2020 var landet Finlands näst största exportland i Persiska viken. Före coronaviruset var landet också ett populärt resmål bland finländarna. ”Förenade Arabemiraten har ambitiösa mål för hållbar förvaltning och användning av naturresurser. Finländska företag å sin sida har kompetens för att nå dessa mål till exempel inom förnybar energi samt bioekonomi och cirkulär ekonomi “, säger minister Lintilä. Under resan träffar ministern tillsammans med företagen beslutsfattare och myndigheter på hög nivå. Cirka 100 finländska företag deltar i Finlands paviljongFinlands Lumi-paviljong lyfter fram finländsk kompetens på ett mångsidigt sätt bland annat när det gäller ren teknik, cirkulär ekonomi, hållbar energi, digitalisering, utbildning och turism. Sammanlagt cirka 100 finländska företag deltar i utställningen. Huvudsamarbetsparterna är Kone, Wärtsilä, Fiskars Group, Nokia, Konecranes, Metso Outotec, Fortum, Isku, Valmet, Finnair, Haga-Helia, iLOQ, Granlund, Black Donuts, Collaprime, Genelec, Smart Nuclear Energy Solutions, Education Finland och Neles.Världsutställningen som skjutits upp med ett år på grund av coronapandemin öppnas den 1 oktober 2021. Det är första gången man varit tvungen att flytta på utställningen under världsutställningarnas hela 168-åriga historia. Dubai Expo är också den första världsutställningen i arabvärlden. Expon pågår från början av oktober till slutet av mars nästa år och sammanlagt deltar över 190 länder i programmet.Företagen som deltar i Team Finland-företagsdelegationen är BMH Technology, GTK, Griffin Refineries, Korkia, L7 Drive, Nokia, Valmet, Valoe och Wärtsilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt fem har sökt tjänsten som generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen. Tjänsten tillsätts för en period på fem år från och med den 1 mars 2022.Tjänsten som generaldirektör har sökts av följande:Kiukas Vertti
Riivari Antti
Viskari JanneTvå av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut torsdagen den 30 september 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.Patent- och registerstyrelsen främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen och den samhälleliga verksamheten i Finland och internationellt. Patent- och registerstyrelsen hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet delar ut statsunderstöd för utveckling av helheten av tjänster som stöder boende hemma. Målet är att för varje välfärdsområde skapa en enhetlig verksamhetsmodell för service som stöder äldre personers boende hemma.Sammanlagt 30 miljoner euro har reserverats för detta för åren 2022–2023.Statsunderstöd beviljas till varje framtida välfärdsområde för en projekthelhet. Projektet är en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral. Vid beredningen och genomförandet av projektet ser man till att helheten samordnas med de andra projekten inom programmet Framtidens social- och hälsocentral.Understödet söks genom en gemensam ansökan för kommunerna och samkommunerna i området, men ansökan lämnas in av en av kommunerna eller samkommunerna. Ansökningstiden är 29.9−29.10.2021. Social- och hälsovårdsministeriet fattar besluten om understöden i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet lämnade den 30 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till en ny förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Syftet med förslaget är att markanvändningssektorn i högre grad ska kopplas samman med utvecklingen i fråga om EU:s klimatpolitik samt att förenkla beräkningen och minska rapporteringsbördan.Syftet med LULUCF-förordningen är att få medlemsländerna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen eftersom de är de enda effektiva sätten att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären.Förslaget till en ny LULUCF-förordning ingår i det omfattande klimat- och energipaket (det s.k. 55 %-paketet) som Europeiska kommissionen publicerade i juli. Uppnåendet av klimatmålen inom markanvändningssektorn ska enligt förslaget från och med 2026 i allt högre grad bedömas utifrån sektorns faktiska utsläpp och sänkor i stället för de gällande komplicerade beräkningsreglerna. Tiden för när förordningen ska tillämpas ändras samtidigt från 2021–2030 till 2021–2035.Förordningen genomförs i femårsperioderLULUCF-förordningen kommer att genomföras i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035.Under perioden 2021-2025 håller man fortfarande fast vid beräkningssystemet enligt den nuvarande LULUCF-förordningen, och Finland får under denna period tillämpa en särskild flexibilitet motsvarande fem miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekvivalenter). Under perioden 2026-2030 förenklas granskningen så att den baserar sig på de faktiska rapporterade växthusgasutsläppen.Det helt nya i förslaget är en skyldighet som är gemensam för medlemsländerna: EU-länderna ska förbinda sig att inom markanvändningssektorn avlägsna sammanlagt -310 Mt CO2-ekvivalenter från atmosfären år 2030. Finlands andel av detta är -17,8 Mt CO2-ekvivalenter. Under exempelvis 2016-2018 var EU-ländernas sammanlagda nettokolsänka inom markanvändningssektorn i genomsnitt cirka -268 Mt CO2-ekvivalenter och inom Finlands markanvändningssektor i genomsnitt -13,6 Mt CO2-ekvivalenter. Målen för 2026-2029 fastställs i ett senare skede.Från och med 2031 ska i markanvändningssektorns utsläpp räknas med även de utsläpp från jordbruket som för närvarande betraktas som en del av ansvarsfördelningssektorn. Målet är att bilda en ny helhet (AFOLU) som avses omfatta alla utsläpp och kolsänkor från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning. Enligt förslaget ska AFOLU-sektorn vara klimatneutral 2035.Behandlingen av förslaget har redan inletts i EU-rådets arbetsgrupp och rådet för jordbruk och fiske diskuterar frågan vid ett möte den 11-12 oktober. Behandlingen av förslaget i EU-organen kommer enligt en preliminär bedömning att ta minst ett år.U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. U-skrivelse om LULUCF-förordningenMer om LULUCF (mmm.fi/sv)EU har i och med den nya klimatlagen förbundit sig att före 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå och att före 2050 uppnå klimatneutralitet på EU-nivå. EU:s klimatpaket (det s.k. 55 %-paketet) innehåller tolv lagstiftningsförslag genom vilka målet om minskning av utsläpp ska genomföras. Förslagen gäller bland annat förnyande och utvidgning av utsläppshandeln, ansvarsfördelningen mellan länderna, markanvändningssektorns (LULUCF) roll,  gränserna för CO2-utsläpp från bilar, mekanismen för koldioxidjustering, energibeskattningen, energieffektiviteten samt förnybar energi.

Källa: Valtioneuvosto.fi