NordenBladet — En slutrapport som beskriver hur räddningsväsendets åtgärdsprogram för förebyggande av olyckor omsätts i praktiken har nu publicerats. Enligt rapporten måste samarbetet mellan olika aktörer intensifieras och verktyg för kvalitativ bedömning utvecklas.År 2019 utarbetades under ledning av inrikesministeriet ett för räddningsbranschen gemensamt åtgärdsprogram för förebyggande av olyckor. I programmet fastställs nationella effektmål för verksamheten. Genom dessa mål kommer man inom räddningsväsendet åt de viktigaste företeelserna med tanke på samhällets och människors säkerhet.Samarbete, ledarskapskultur och konsekvensbedömning i nyckelpositionI workshopparna lyfte räddningsväsendets personal fram samarbetet som det viktigaste effektmål som ska utvecklas. I rapportens slutsatser konstateras att utöver det arbete som utförs med andra aktörer har samarbetet inom organisationerna en nyckelroll med tanke på uppnåendet av effektmålen. Samarbetet mellan dem faktorer som förebygger olyckor och den operativa sidan måste intensifieras och all potentiell synergi utnyttjas.Personalens inställning erbjuder en bra grogrund för utvecklingRäddningsväsendet har goda förutsättningar att utveckla nämnda helheter. I workshopparna framgick det tydligt att personalen inom räddningsbranschen har en öppen inställning och många framåtblickande goda idéer som det lönar sig att utnyttja när tjänsterna för förebyggande av olyckor utvecklas och effektmålen omsätts i praktiken.
Enligt rapporten ska organisationerna skapa förutsättningar för att höra, förädla, följa och genomföra idéer. Genom att stärka försökskulturen kan nya idéer användas på ett mer naturligt sätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade den 30 september 2021 en proposition som syftar till att göra det möjligt att genom ett riksomfattande arbets- eller tjänstekollektivavtal i större utsträckning än för närvarande avtala om organisering av den ordinarie arbetstiden i arbete som utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken arbetstagaren ska vara beredd att arbeta. Sådant arbete utförs vanligen inom räddningsbranschen och den prehospitala akutsjukvården.Genom ovan avsett kollektivavtal kan avtalas om både den ordinarie arbetstiden per dygn och den ordinarie arbetstiden per vecka så att arbetsskiftet kan vara 24 timmar och den ordinarie veckoarbetstiden får överstiga i genomsnitt 40 timmar per vecka.Straffansvar för brott mot bestämmelsen om nödarbete preciserasRegeringen föreslår dessutom att straffansvaret för brott mot bestämmelsen om nödarbete preciseras. En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot de gränser som föreskrivs för nödarbete ska för arbetstidsförseelse dömas till böter. Enligt den gällande bestämmelsen är det straffbart att bryta mot bestämmelserna om maximiarbetstid och minimivilotid, genom vilka brott mot bestämmelsen om nödarbete redan nu kan ha blivit straffbart.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 30 september 2021 lämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bekämpning av skogsskador. Syftet med ändringarna är att minska riskerna för skogsskador. Den uppdaterade lagen ska enligt planen träda i kraft vid ingången av 2022.Klimatuppvärmningen prövar skogarna bland annat genom ökade risker för insekt- och svampskador, och hanteringen av dessa risker är en väsentlig del av Finlands beredskap för klimatförändringar. Förebyggande av skogsskador är också en förutsättning för att kolsänkor och kollager ska upprätthållas och stärkas. De viktigaste lagändringarna handlar om att effektivare bekämpa skador av granbarkborre och rotticka samt att utvidga skyldigheten att utöva egenkontroll till nya grupper.– Tillsvidare har Finland besparats allvarliga skador av granbarkborren, men klimatuppvärmningen ökar risken för omfattande skador också hos oss. De ändringar som föreslås i lagen utgör en ansvarsfull helhet som hjälper skogsbranschen att förbereda sig på de utmaningar som klimatförändringarna medför, konstaterar minister Jari Leppä.Tidsfristen för att transportera bort färskt virke föreslås tidigareläggas i mellersta FinlandEnligt skogsskadelagen ska barrträdsvirke som avverkats mellan ingången av september och utgången av maj transporteras bort från skogar och vägrenar senast en viss dag, så att skadeinsekter som växer under barken inte hinner sprida sig i skogen. När det gäller tidpunkten för att transportera bort virket indelas Finland, utgående från förekomsten av skadeinsekter och temperatursumman, i tre områden från söder till norr (A, B och C). Närmare bestämmelser om de bekämpningsåtgärder som ska tillämpas i områdena utfärdas genom förordning av statsrådet.I B-området, det vill säga mellersta Finland, finns det enligt olika undersökningar ett klart behov av att tidigarelägga borttransporten av obarkat granvirke. Det föreslås därför att delar av B-området ska överföras till A-området, där tidsfristen för borttransport av granvirke är redan den 15 juli i stället för den 24 juli.Små travar av tallvirke, på mindre än 50 kubikmeter fast mått, föreslås å andra sidan bli helt befriade från skyldigheten att transportera bort virket. Befrielsegränsen höjs således från nuvarande 20 till 50 kubikmeter fast mått. Travar på mindre än 50 kubikmeter utgör enligt den senaste forskningen inte något betydande hot mot den närliggande skogen.Skyldigheten att bekämpa rotticka utvidgasDet föreslås att skyldigheten att bekämpa rotticka genom stubbehandling utvidgas till att omfatta även annan avverkning än beståndsvårdande avverkning och slutavverkning. Skyldigheten ska i fortsättningen också omfatta barrträdsavverkning som inte räknas som skogsvård, till exempel röjning för elledningar, järnvägar och vägområden. Det föreslås att skyldigheten till stubbehandling ska omfatta även talldominerad skog i torvmarker i södra Finland, som inte tidigare har omfattats av skyldigheten.Rotticka behöver fortsättningsvis inte bekämpas under de särskilda omständigheter som nämns i lagen, till exempel vid husbehovsavverkning. Skyldigheten gäller inte heller skogar som används för forskning, eller avverkning som är av särskild betydelse för bevarandet av skogens mångfald.Andra föreslagna ändringarInnehållet i avtal om rotförsäljning varierar i fråga om tidpunkten för överföringen av ägandet, och skogsägare som idkar virkeshandel mer sällan känner inte nödvändigtvis till de skyldigheter i skogsskadelagen som gäller säljaren. Den tidpunkt då ägandet överförs i rotförsäljning ska i fortsättningen fastställas i skogsskadelagen med tanke på tillämpningen av 3 och 4 § i lagen.I propositionen föreslås dessutom att aktörer som bedriver yrkesmässig virkesförmedling ska omfattas av egenkontrollen och att Forststyrelsens ställning ska förtydligas i fråga om egenkontrollen. Till lagen fogas också en skyldighet att utarbeta en skriftlig plan för egenkontroll.Lagen om bekämpning av skogsskador är stiftad för att begränsa den risk för insekt- och svampskador som bland annat virkeslager och stormskador kan förorsaka växande trädbestånd. Lagen begränsar mellanlagringen av färskt barrvirke sommartid i och i närheten av skogen. Den senaste informationen för beredningsarbetet kommer från en vidare utredning av Naturresursinstitutet från i våras om behoven av att ändra skogsskadelagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I sin ståndpunkt betonar statsrådet kostnadseffektiviteten i fråga om uppnåendet av utsläppsminskningsmålen. Det utsläppsminskningsåtagande som föreslås för Finland är ambitiöst, men det strikta målet stöder samtidigt vårt eget mål om klimatneutralitet före 2035.EU-kommissionen föreslår att utsläppsminskningsåtagandet för ansvarsfördelningssektorn ska skärpas med 10 procentenheter i hela EU, det vill säga från nuvarande 30 procent till 40 procent före 2030 jämfört med 2005 års nivå. Kommissionen föreslår att Finlands åtagande ska höjas från 39 procent till 50 procent. Ett nytt åtagande innebär att man måste hitta fler utsläppsminskningar inom ansvarsfördelningssektorn än vad som hittills planerats, och de bör hittas snabbare.Enligt förslaget varierar åtagandena bland medlemsstaterna från 10 procent till 50 procent. Åtagandet grundar sig på bruttonationalprodukten per capita, precis som för närvarande.Flexibilitetens roll betonas när åtagandet skärpsStatsrådet anser det vara positivt att tillämpningsområdet för ansvarsfördelningsförordningen, som gäller utsläppsminskningsåtagandena inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, i huvudsak förblir oförändrat. Enligt statsrådet är det bra att vägtrafiken och uppvärmningen av byggnader fortfarande omfattas av ansvarsfördelningen fram till 2030.I sin ståndpunkt betonar statsrådet kostnadseffektiviteten när det gäller att fullgöra åtagandet. Kommissionen föreslår att de befintliga flexibla mekanismerna mellan och inom alla sektorer ska hållas kvar och att ny flexibilitet ska införas. Statsrådet anser att flexibiliteten är viktig i synnerhet nu när åtagandet skärps.Ansvarsfördelningsförordningen är ett av lagstiftningsförslagen i 55 %-paketetEuropeiska kommissionen lade i juli fram sitt förslag till lagstiftningspaket, det så kallade 55 %-paketet. Genom det genomförs EU:s mål att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030. Statsrådet anser det vara viktigt att ambitionsnivån för 55 %-paketet i sin helhet säkerställs och att målet om att minska utsläppen med 55 procent uppnås eller överskrids.Ansvarsfördelningsförordningen är ett av lagstiftningsförslagen i paketet. Förordningen tillämpas på de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, det vill säga utsläppen från bland annat trafiken, jordbruket och byggandet. Sammanlagt står EU:s ansvarsfördelningssektor för 60 procent av EU:s växthusgasutsläpp. Den gällande ansvarsfördelningsförordningen innehåller de kvantitativa, procentuella och bindande utsläppsminskningsåtaganden som fastställts för medlemsländerna för åren 2021–2030. De nationella utsläppsminskningsåtagandena fastställs i huvudsak proportionellt utifrån ett per invånare uträknat BNP-kriterium. Dessutom innehåller förordningen bland annat regler för fastställandet av årliga utsläppskvoter och regler som gäller de olika flexibla mekanismer som medlemsstaterna har till sitt förfogande.Statsrådets ståndpunkt framgår av en U-skrivelse som överlämnats till riksdagen. U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet föreslår att anslaget för utbildningsmässig jämlikhet som beviljas anordnare av förskoleundervisning, grundläggande utbildning och småbarnspedagogik ska etableras som en bestående del av statsunderstödssystemet. Arbetet är en del av projektet Utbildning för alla. Förslaget överlämnades till undervisningsminister Li Andersson på torsdagen.Med jämlikhetsunderstödet kan man stärka likvärdigheten inom utbildningen genom att rikta resurser särskilt till områden där socioekonomiska faktorer kan leda till sämre inlärningsresultat.  regeringsrådet Kirsi Lamberg,  tfn 02953 30397överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 02953 30258
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte upphovsrättsrådet för mandattiden 15.10.2021–14.10.2024. Rådets huvudsakliga uppgift är att ge utlåtanden om tillämpningen av upphovsrättslagen.I rådet finns företrädare dels för de viktigaste innehavarna av de rättigheter som regleras i upphovsrättslagen, dels för användarna av skyddade objekt. Rådets ordförande, vice ordförande och minst en av de övriga medlemmarna ska vara så kallade opartiska medlemmar. Samtliga förutsätts ha avlagt juris kandidatexamen och vara förtrogna med upphovsrätten.Upphovsrättsrådets medlemmar under mandatperioden 2021–2024Ordförande (suppleanten inom parentes): 
 Juris doktor Ulla-Maija Mylly / ( juris doktor Anette Alén-Savikko)Vice ordförande:
Juris doktor Juli Mansnérus / ( juris doktor Juha Vesala)Medlemmar:
Forskaren, IPR-experten Samuli Melart, medlem förtrogen med upphovsrätten / (professor Rosa Maria Ballardini)
jurist Mirkka Kivilehto, scenkonst/(verksamhetsledare Elina Kuusikko)
verksamhetsledare Anne Salomaa, litteratur/( jurist Sanna Nikula, journalisterna)
verksamhetsledare Aku Toivonen, kreativ konstmusik/ ( arkitekt Gunilla Lång-Kivilinna, byggnadskonst)
advokat Mari Lampenius, bildkonst, design (verksamhetsledare Tommi Nilsson)
verksamhetsledare Jari Muikku, musikförläggarbranschen/ (verksamhetsledare Antti Kotilainen, ljudinspelningsbranschen)
Financial Manager Mika Toivainen, audiovisuell produktion / (direktör Koopee Hiltunen, spelbranschen)
VD Valtteri Niiranen, kollektiva organisationer för upphovsrättsinnehavare/ (förste jurist Teemu Pitkänen) 
chefen för juridiska ärenden Ismo Huhtanen, mediebranschen / (direktören för näringspolitik Riikka Tähtivuori)
medieregleringschef Anniina Dahlström, radio & tv / (jurist Minna Aalto-Setälä, näringslivet)
upphovsrättsombud Maria Rehbinder, universiteten, forskning och vetenskap / ( jurist Salla Viitanen)
jurist Timo Enroth, museibranschen/ ( jurist Pekka Heikkinen, biblioteksbranschen)
expert Albert Mäkelä, företagarna / ( expert Juho Mäki-Lohimaa, industrin)
jurist Asko Metsola, informations- och kommunikationsteknik / (direktör Jussi Mäkinen) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Kirsi Heinivirta till direktör för servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Utnämningen är på fem år och inleds den 11 oktober 2021.Heinivirta har länge varit anställd vid undervisnings- och kulturministeriet och före det vid Utbildningsstyrelsen. I sin nuvarande tjänst som planeringschef har hon ansvarat för beredningen och samordningen av reformen gällande kontinuerligt lärande, utvecklingen och samordningen av invandrarärenden inom verksamhetsområdet samt resultatstyrningen gällande Utbildningsstyrelsen. Hon har i egenskap av den parlamentariska gruppens generalsekreterare  ansvarat för beredningen och genomförandet av reformer som hänför sig till kontinuerligt lärande. Ytterligare en merit är hennes erfarenhet av att genomföra strategiska reformer och av administrativa förändringar.Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning stöder och samordnar tjänsterna för lärande och sysselsättning på ett nytt sätt. Verksamheten inleds i höst. Centret ger kontinuitet i utvecklingen av tjänsterna och utnyttjandet av information samt stöder producenter av kompetens- och sysselsättningstjänster och nätverk inom området. Lagarna gällande inrättandet av servicecentret trädde  i kraft den 1 september 2021. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen. Tjänsten söktes av 34 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tillsatte en ny samarbetsgrupp för försörjningsberedskapen. Gruppen ska bistå ministeriet i att samordna utvecklings- och beredskapsåtgärderna för försörjningsberedskapen på statsrådsnivå. Samarbetsgruppens mandatperiod är 1.10.2021–30.9.2024.Gruppens ordförande är överdirektör Antti Neimala och vice ordförande industrirådet Eeva Vahtera från arbets- och näringsministeriet. Om försörjningsberedskapsverksamheten har gjorts flera utredningar under covid-19-pandemin. Att tillsätta en samarbetsgrupp är också delvis ett svar på de rekommendationer och utvecklingsförslag som framförts i utredningarna.Den grupp som utvärderat Försörjningsberedskapscentralens verksamhet lade våren 2021 fram en rekommendation om utveckling av samarbetet mellan olika aktörer inom statsrådet. Enligt arbets- och näringsministeriet som tog emot utvärderingen kommer rekommendationen att ytterligare effektivisera statsrådets gemensamma beredskap, utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsåtgärderna. Enligt lagen om tryggande av försörjningsberedskapen är det arbets- och näringsministeriet som ansvarar för att utveckla försörjningsberedskapen och samordna beredskapsåtgärderna. Varje ministerium ska utveckla försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde. Den nya förvaltningsövergripande samarbetsgruppen för försörjningsberedskap bidrar till dessa samordnande uppgifter.Samarbetsgruppen ska bland annat främja bytet av information på statsrådsnivå och samordna försörjningsberedskapsfrågor, medverka i att se över och revidera statsrådets målbeslut om försörjningsberedskapen samt kartlägga behoven att utveckla lagstiftningen om försörjningsberedskapen på kort och lång sikt. Gruppens övriga medlemmar är beredskapschef Antti Ellonen (kommunikationsministeriet), konsultativa tjänstemannen Riitta Ukkonen (jord- och skogsbruksministeriet), ledande sakkunnig Niina Puolusmäki (justitieministeriet), regeringsrådet Juho-Antti Jantunen (undervisnings- och kulturministeriet), enhetschef Tarja Jaakkola (försvarsministeriet), konsultativa tjänstemannen Eero Kytömaa (inrikesministeriet), konsultativa tjänstemannen Merja Rapeli (social- och hälsovårdsministeriet), beredskapschef Timo Saastamoinen (finansministeriet), överinspektör Jyrki Pohjolainen (arbets- och näringsministeriet), beredskapschef Sampo Kemppainen (statsrådets kansli), biträdande avdelningschef Leena Gardemeister (utrikesministeriet), regeringsrådet Kirsi Martinkauppi (miljöministeriet). Varje medlem har en ersättare från sin egen organisation.Till gruppen hör också sakkunnigmedlemmar som är förvaltningsdirektör Rain Mutka från Försörjningsberedskapscentralen, enhetschef Miikka Salonen från Cybersäkerhetscentret, direktör Pietari Pentinsaari från Transport- och kommunikationsverket Traficom och generalsekreterare Petri Toivonen från Säkerhetskommitténs sekretariat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets utkast till förordning om klimatdeklaration för byggnader gav upphov till 72 utlåtanden. Majoriteten av remissinstanserna upplever att metoden för beräkning av byggnaders klimatpåverkan är tydlig och att den passar väl in i processen för att ansöka om byggnadstillstånd. Det behövs ännu vidare utveckling när det gäller kompetenskraven för den som gör klimatdeklarationen och i fråga om hur beräkningen av klimatpåverkan stämmer överens med lagstiftningen om energieffektivitet.”Utlåtandena innehåller mycket värdefull respons, men inga stora överraskningar. Nu inleds följande fas i lagberedningen och vi försöker samordna de utvecklingsbehov som framkom under remissbehandlingen med det nordiska harmoniseringsarbetet”, säger specialsakkunnige Matti Kuittinen.I Nordiska ministerrådets projekt samordnas detaljer i de nordiska ländernas respektive författningar om livscykelanalys för byggnader. Klimatdeklarationer för byggnader blir lagstadgade i de nordiska länderna under de närmaste åren. En motsvarande utveckling håller på att sätta igång i hela Europa.”De nordiska länderna är föregångare när det gäller  harmoniseringen av livscykelanalysen. Byggnadssätten och traditionerna är relativt lika i Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Vi har också en snabbare tidsplan för klimatneutralitet än resten av Europa, så det nordiska samarbetet kring klimatdeklarationer är både nödvändigt och nyttigt”, säger Matti Kuittinen.Målet är att klimatutsläppen från vissa nya byggnader ska regleras genom lagstiftning före 2025 så att det i byggbestämmelserna ingår gränsvärden för koldioxidavtryck. Klimadeklarationen är ett verktyg som möjliggör detta i praktiken. Den synliggör klimatpåverkan under hela den nya byggnadens livscykel och efter en omfattande renovering, såväl negativ som positiv påverkan. Deklarationen ska läggas fram när man ansöker om byggnadstillstånd.Utkastet till förordning om klimatdeklaration för byggnader hänger samman med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. Förslaget till en ny plan- och bygglag är på remiss till den 7 december 2021.Matti Kuittinen
specialsakkunnig
tfn 0295 250 268
[email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen deltar den 1 oktober 2021 i ett ministermöte på hög nivå om konventionen om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Avsikten är att vid ministermötet godkänna ett nytt betydande skyddsområde på det fria havet, som syftar till att skydda de havsfågelpopulationer som söker föda i området. Också i Finland häckar flera fågelarter för vilka området är en livsviktig rastplats under flyttningen.Det marina skyddsområdet Nordatlantiska strömmen och Evlanov Seamount, som skyddar havsfåglar, är något större än Frankrike. Skyddsområdet är beläget på det så kallade fria havet, som inte omfattas av något lands jurisdiktion. Hittills har liknande områden på det fria havet skyddats på global nivå endast i ytterst liten utsträckning.Finland är en av de 15 medlemsstaterna i konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR). EU är också part i konventionen.”För Finland är det viktigt att de marina skyddsområdenas täckning förbättras så att 30 procent av havet är skyddat före 2030, i enlighet med målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Dessutom ska Finland ta upp arktiska frågor vid mötet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Avsikten är också att det vid mötet ska utfärdas en ministerförklaring. Finland strävar efter att i förklaringen få med en skrivning om intensifierat arktiskt samarbete inom OSPAR. Finlands arktiska strategi har som mål att inrätta ett täckande nätverk av marina skyddsområden i Norra ishavet. Hittills är OSPAR det enda internationella avtalsorgan som har behörighet att inrätta ett marint skyddsområde inom detta område. Ministrarnas förklaring förbättrar förhoppningsvis möjligheterna att inrätta ett nätverk av skyddsområden i Ishavet. OSPAR ger rekommendationer och fattar juridiskt bindande beslut. Avsikten är att inrätta det nya skyddsområdet genom ett juridiskt bindande beslut. Det geografiska område som omfattas av OSPAR sträcker sig från Gibraltarsundet i söder till centrala Ishavet i norr. Cirka 40 procent av den areal som konventionen omfattar utgörs av arktiska områden.Det marina skyddsområdet Nordatlantiska strömmen och Evlanov Seamount (NACES MPA) på kartan

Källa: Valtioneuvosto.fi