NordenBladet — I Finland har 83,8 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått den första vaccindosen, och 69,7 procent båda vaccindoserna. Under den senaste veckan (22–29.9.) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,4 procentenheter, och med 2,5 procentenheter för den andra dosen.I åldersgrupperna över 60 år har redan över 86 procent fått båda vaccindoserna. I befolkningen i åldrarna 50–59 år är vaccinationstäckningen över 82 procent, och i åldrarna 40–49 år över 74 procent. Under den senaste veckan ökade vaccinationstäckningen för den första vaccindosen mest i åldersgruppen 12–15 år (1,2 procentenheter, dvs. från 66,5 procent till 67,7 procent). Vaccinationstäckningen för den andra vaccindosen ökade mest i åldersgruppen 16–19 år (7,8 procentenheter, dvs. från 30,3 procent till 38,1 procent.  Den 26 september vårdades sammanlagt 81 patienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem vårdades 56 på bäddavdelningar och 25 på intensivvårdsavdelningar. Totalt 1 072 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 29 september.Största delen av patienterna inom den specialiserade sjukvården är inte vaccineradeJämfört med våren 2020 har antalet personer som inte är vaccinerade och som behöver specialiserad sjukvård ökat under de senaste veckorna. Det här beror främst på att viruset nu sprids mera bland dem som inte är vaccinerade. Under den senaste veckan har personer i åldrarna 20−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 17 gånger oftare än personer i samma åldersgrupper som fått båda vaccinerna. Redan genom den ena vaccindosen har man uppnått ett bra skydd mot de allvarliga sjukdomssymtom som kan kräva sjukhusvård.  Antalet smittfall sjunker dock inte längre så som de gjort flera veckor i rad. Belastningen på sjukhusvården har varierat lite varje vecka, men som helhet stannat på samma nivå. Coronaviruset är fortfarande en stor belastning särskilt för intensivvårdsavdelningarna. Största delen av dem som behöver sjukhusvård har inte blivit vaccinerade. Enligt prognosen kommer antalet patienter som behöver sjukhusvård att sjunka något. För att behovet av sjukhusvård ska minska krävs det att vacciantionstäckningen ökar och att antalet smittfall minskar. I vissa områden rapporteras det stora smittkluster särskilt bland ungdomar, där viruset spritts till exempel när studerande har träffats. Under de två senaste veckorna (13–26.9.) har det rapporterats 102 nya smittfall per 100 000 invånare, vilket är 20 procent färre än de 127 fall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna. Under vecka 38 konstaterades det sammanlagt 2855 fall jämfört med 2789 fall den föregående veckan.  Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärds uppföljningsrapport publiceras på webbsidan med uppföljningsrapporterna om hybridstrategin.  Efter torsdagen den 30 september kommer Institutet för hälsa och välfärd vid uppföljningen av läget att koncentrera sig på vaccinationstäckningen och antalet allvarliga sjukdomsfall i stället för antalet coronafall.  Översikterna kommer att publiceras på Institutet för hälsa och välfärds webbsidor varje torsdag på eftermiddagen.  Hybridstrategins uppföljningsrapport (THL) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (THL)Lägesöversikt om coronaviruset (THL)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL) Coronaviruset i siffror (HUS) Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin 2021–22 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:30) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin, på finska (THL) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nästa år tar Finland emot åtminstone 1 050 kvotflyktingar. Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet fastställde i dag hur kvoten fördelas mellan olika flyktinggrupper.
Som en del av flyktingkvoten 2022 tar Finland emot sammanlagt 500 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet samt 200 kongolesiska flyktingar från Zambia. Finland tar dessutom emot 70 flyktingar som evakuerats från Libyen till Rwanda samt 130 flyktingar utan nationalitets- och områdesavgränsning, inklusive nödfall.Behovet av att skydda kvotflyktingar bedöms redan på förhand
Mottagande av kvotflyktingar är också ett effektivt sätt att stödja länder där det finns stora grupper flyktingar. De finländska myndigheterna väljer enligt UNHCR:s förslag de flyktingar som tas emot i Finland. Behovet av skydd för flyktingarna och förutsättningarna för integration bedöms redan innan de anländer till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med Världsbankens nya program Coach är att förbättra inlärningsresultaten genom att stödja lärarnas yrkeskompetens i utvecklingsländerna. Finland stöder Coach-programmets globala del och pilotprojektet som genomförs i Moçambique. Att lära ut grundläggande färdigheter är särskilt viktigt för inlärningsresultaten. Foto: Liang Qiang / World BankNumera får majoriteten av barnen i världen gå i skola. Ändå talas det om en så kallad global inlärningskris. I skolan får barnen nämligen inte lära sig sådana färdigheter som är nödvändiga i framtiden.Redan före koronaviruspandemin bedömde Världsbanken att 53 procent av de 10-åriga barnen i utvecklingsländerna inte kan läsa och förstå enkel text. Pandemin och de skolstängningar och ekonomiska svårigheter som den medför har ytterligare förvärrat inlärningskrisen.Med tanke på inlärningen är den viktigaste enskilda faktorn att det finns utbildade och kompetenta lärare. För att åstadkomma resultat på kortare sikt är det viktigt att utveckla redan yrkesverksamma lärares yrkeskompetens. En av de viktigaste faktorerna för en hållbar utveckling är högklassig och tillgänglig utbildning för alla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Produktiviteten inom den finländska företagssektorn har halkat efter både jämfört med de viktigaste jämförbara länderna och ur globalt perspektiv. Enligt produktivitetsnämndens bedömning kan gapet till de främsta länderna inte minskas utan strukturella reformer, vilket bland annat avser främjande av konkurrens, innovationer och arbetskraftens rörlighet.Produktivitetsnämnden som är verksam vid finansministeriet publicerade den 29 september en rapport som behandlar bland annat produktiviteten och matchningen av resurser. Den centrala orsaken till den låga genomsnittliga produktiviteten är enligt rapporten det alltför låga antalet företag med hög produktivitet. Inom industrin ligger produktiviteten, till skillnad från många servicebranscher, på en god internationell nivå. Finland har halkat efter jämförelseländerna i synnerhet inom de digitala servicebranscherna.Enligt produktivitetsnämnden bestämmer samhällsekonomiska institutioner hur nära produktivitetstoppen ekonomin kommer. En bidragande orsak till den lägre produktiviteten och den sämre produktivitetsutvecklingen i Finland är att resurserna, dvs. kapitalet och arbetet, inte riktas lika effektivt till verksamhet med hög produktivitet: de mest produktiva företagen är för små med tanke på samhällsekonomin och arbetskraften har ur nettoperspektiv övergått från mycket produktiva arbeten till mindre produktiva arbeten. Försvagningen av resursallokeringen började i början av 2000-talet, men situationen har sedermera förbättrats något. Arbetets andel av nationalinkomsten har minskat. I företagen har dock arbetets andel av inkomsten allmänt taget ökat. Fenomenet förklaras av att arbetskraften riktats till olika företag: företag där arbetets andel av inkomsten har varit liten och lönsamheten god har ökat sina marknadsandelar.I sin rapport tar nämnden särskilt upp tre frågor för de politiska beslutsfattarna: Hur får Finland fler företag med hög produktivitet?Hur kan man främja bättre matchning av resurser och rörlighet från lågproduktiv verksamhet till högproduktiv verksamhet?Hur kan produktiviteten inom servicebranscherna förbättras och hur kan man vända produktivitetsutvecklingen i en stigande riktning synnerhet inom de digitala servicebranscherna?Hur påskyndar man produktivitetsökningen?Enligt nämnden kan produktiviteten främjas genom att öka den offentliga finansieringen för forskning och utveckling samt genom åtgärder som ökar incitamenten för företag att investera i FoU. Tillgången till kompetent personal och kompetenta ledare kan förbättras genom utbildningspolitik och arbetsrelaterad invandring.Främjande av konkurrens, marknadsinträde och investeringar skulle uppmuntra högproduktiva företag att öka sin produktion och skaffa sig en större andel av resurserna. Enligt nämnden borde regleringen av näringslivet och investeringarna övervägas också ur detta perspektiv.En förbättring av arbetskraftens rörlighet och invandring av kunnig arbetskraft kan förbättra resursallokeringen och därmed produktiviteten. Regleringen av arbetsmarknaden bör övervägas även ur detta perspektiv.God priskonkurrenskraft främjar export, sysselsättning inom den öppna sektorn och den också lockar investeringar. Priskonkurrenskraften påverkas främst av inhemska kostnader som bestäms på marknaden och vid förhandlingarna om anställningsvillkoren, arbetsproduktiviteten samt konkurrentländernas produktivitet och kostnader. Löner och andra arbetsvillkor bör enligt nämnden hållas inom ramarna för produktiviteten, de övriga kostnaderna och priserna i konkurrentländerna, för att den öppna sektorns förmåga att skapa välstånd ska bevaras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ungdomsforskningsnätverket och Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) vid Helsingfors universitet utredde i sin undersökning risker som hänför sig till bakgrunden till personer som begår sexualbrott, vilka omständigheter som inverkar på att sexualbrott inträffar samt förslag till åtgärder för att förebygga sexualbrottslighet.”För att kunna förebygga sexualbrott på ett effektivt sätt måste vi förstå de riskfaktorer och beteendemönster som har en anknytning till dem som begår brotten”, säger Teemu Vauhkonen, forskare vid Institutet för kriminologi och rättspolitik.Psykisk ohälsa, användning av berusningsmedel och social utsatthet utgör riskfaktorerEnligt undersökningens resultat är i synnerhet ung ålder, tidiga riskfaktorer (till exempel problem med skolgången) och social utsatthet kopplade till sexualbrott, men dessa faktorer kan ändå inte sägas förutsäga sexualbrott.Enskilda riskfaktorer är till exempel psykisk ohälsa och användningen av berusningsmedel. Antisocialt beteende och ett tidigare kriminellt förflutet är faktorer som är av betydelse för att förutsäga sexualbrott. Också personer födda utomlands har en högre tendens att begå sexualbrott.Det är dock inte alltid möjligt att använda gärningspersonens sociala ställning eller bakgrund för att förklara varför personen begår sexualbrott. Den som begår sexualbrott kan befinna sig i vilken social ställning som helst, även om tendensen till sexuellt våld är vanligare bland socialt utsatta män med en anhopning av många riskfaktorer.Enligt de experter som intervjuats i undersökningen förklarar ingen enskild faktor sexualbrott, utan brott är alltid summan av många faktorer. Gärningspersonerna är ofta dåliga på att lösa problem, impulsiva, har problem med känsloreglering och dålig självkänsla.Sexualundervisning, mentalvårdstjänster samt digital kompetens och kompetens i sociala medier spelar en viktig roll i förebyggandetEnligt forskarnas utredning behövs det ett brett spektrum av åtgärder för att bekämpa sexualbrottslighet, såsom förebyggande av utslagning, påverkan på attityder genom sexualundervisning samt utveckling av digitala färdigheter och färdigheter som berör sociala medier.Det är viktigt att lära barnen vilka risker som är förknippade med att dela personlig information och interagera med främlingar på nätet, lära dem att identifiera gromning och berätta varifrån barnet eller den unga personen kan få hjälp vid behov. Det är viktigt att utveckla den digitala kompetensen och kompetensen i sociala medier för yrkesutbildade som arbetar med unga och för föräldrar, inte bara för att förebygga sexualbrott utan också för att stödja offren.Också den allmänna samhällsutvecklingen inverkar på sexualbrottslighet. Att förhindra social utsatthet och utslagning och framför allt förbättra tillgången till mentalvårdstjänster är också en nyckel till att förebygga sexualbrott. Uppskattningsvis lider mellan 20 och 25 procent av ungdomarna av olika grader av psykiska störningar, men vanligen söker de flesta ungdomarna inte hjälp eller så uppsöker de hjälp med fördröjning.Kognitiv beteendeterapi och läkemedelsbehandling har en väletablerad ställning i minskandet av återfallsbrottsligheten hos dem som begått sexualbrott. Dessutom spelar de stödtjänster med låg tröskel som tillhandahålls av organisationer en viktig roll när det gäller att stödja personer som löper ökad risk att begå sexualbrott.BakgrundDen nu färdigställda undersökningen är en del av målet att minska vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn som ingår i programmet för statsminister Sanna Marins regering.I undersökningen granskades personer som begått sexualbrott och gärningssituationer samt bedömdes möjligheterna att förebygga sexualbrott i Finland med hjälp av en litteraturöversikt om förebyggande åtgärder. I undersökningen användes register- och enkätmaterial samt intervjumaterial som samlats in från personer som begått sexualbrott och experter som arbetar med dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sänt nya styrningsbrev till regionerna. Genom breven styrs regionerna i genomförandet av befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar och i ibruktagandet av den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin.I och med ändringarna i 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar kan både de kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverken fatta beslut som är flexiblare och mer anpassade till situationen. SHM:s styrningsbrev: Ändringar i 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar som gäller att förhindra spridning av covid-19 i utrymmen avsedda för kunder och deltagare Hybridstrategin för hantering av coronakrisen och dess handlingsplan har reviderats i september 2021. Social- och hälsovårdsministeriet styr de regionala och lokala myndigheterna i genomförandet. Handlingsplanen tas genast i bruk stegvis. SHM:s styrningsbrev: Uppdaterad handlingsplan för hybridstrateginHandlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av COVID-19-epidemin 2021–22Alla myndighetsanvisningar som social- och hälsovårdsministeriet utfärdat har sammanställts på webbplatsen:Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tietokarhu Oy försattes i likvidation från och med 1 januari 2021, vilket har lett till att bolaget nu har upplösts. Ägarna till Tietokarhu Oy, dvs. staten och TietoEVRY Abp, beslutade i dag den 28 september om upplösningen av bolaget.Under likvidationen har bolaget betalat alla sina skulder och sagt upp sina avtal om affärsverksamhet och förvaltning med olika intressentgrupper. Bolagets tillgångar har delats ut till ägarna i proportion till deras ägarandelar. Statsrådet bemyndigade den 17 september 2020 finansministeriet att på statens vägnar godkänna att bolaget försätts i likvidation.
Tietokarhu Oy har för egen del svarat för att Skatteförvaltningens informationssystem gör det möjligt att verkställa beskattningen i tid och korrekt. Skatteförvaltningen inledde 2013 projektet Valmis, vars syfte var att förnya skatteförvaltningens informationssystem och stegvis ersätta skatteförvaltningens informationssystem med färdig programvara. Övergången till den färdiga programvaran och en kontrollerad nedläggning av bolaget har genomförts planmässigt i gott samarbete mellan parterna.
Tietokarhu Oy grundades 1997 som ett gemensamt företag mellan TT Tieto Oy (numera TietoEVRY Abp) och staten för att sköta Skatteförvaltningens IT-tjänster. Staten har innehaft en ägarandel på 20 procent och en rösträtt på 80 procent i Tietokarhu Oy. TietoEVRY Abp har innehaft 80 procent av aktierna i Tietokarhu och 20 procent av rösträtten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 21 maj 2021 enades statens och kommunernas förhandlare om att bilda ett projektbolag som ska främja planeringen av Östbanan. Projektbolagets ansvarsområde och uppgifter omfattar planeringen av det spårprojekt som gäller linjen Flygbanan-Borgå-Kouvola och finansieringen av planeringen fram till byggstarten. Statsrådets finanspolitiska ministerutskott behandlade bildandet av projektbolaget för statens del den 28 september 2021.Finanspolitiska ministerutskottet anser att finska staten, med kommunikationsministern som företrädare, kan godkänna aktieägaravtalet om projektbolaget för Östbanan och att bolaget bildas tillsammans med minoritetsaktieägarna.I projektbolaget ska delta de kommuner vars behöriga beslutsorgan fattar ett officiellt verkställbart beslut om deltagande i och finansiering av projektet på det sätt som beskrivs i aktieägaravtalet.Finska statens finansieringsförbindelse vid bildandet ska utgöra högst 51 procent av det totala beloppet av finansieringsförbindelserna. En förutsättning för bildandet av bolaget är att statens och kommunernas finansieringsförbindelser tillsammans täcker de uppskattade kostnaderna för planeringen fram till byggstarten och för projektbolagets övriga verksamhet. De mervärdesskattefria planeringskostnaderna för projektbolaget för Östbanan uppgår enligt en preliminär uppskattning till 79 miljoner euro i alternativet Flygbanan-Borgå-Kouvola.Riktlinjen i fråga om projektbolaget för Östbanan utesluter inte att andra trafikförbindelser i östlig riktning utvecklas i framtiden. Ministerutskottet är medvetet om behovet av att utveckla tillgängligheten i östra Nyland och Sydöstra Finland samt förutsättningarna för industrins transporter.Kommunikationsministeriet har gett Transport- och kommunikationsverket i uppdrag att genomföra en utredning om utvecklingen av näringslivets transporter i östra Nyland och Sydöstra Finland och om stärkandet av näringslivets konkurrenskraft. Transport- och kommunikationsverket slutför för närvarande sin utredning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Diskrimineringsombudsmannen utredde praxis för uppehållstillstånd för offer för människohandel. En central fråga i undersökningen, som beställdes av inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet, var hur sårbarheten hos offren för människohandel har bedömts. Undersökningen visade att bedömningen var mångsidig men varierande. När det gäller positiva beslut var människohandel nödvändigtvis inte den viktigaste grunden för beviljande av internationellt skydd eller uppehållstillstånd.Föremål för undersökningen var de beslut om uppehållstillstånd och asyl som Migrationsverket fattade 2018–2020 och där det fanns tecken på att personen eventuellt fallit offer för människohandel. Antalet beslut var 461. I regel hade offret för människohandel hamnat i tvångsarbete eller blivit utsatt för sexuellt utnyttjande eller tvångsäktenskap. Samma person hade eventuellt blivit utsatt för flera olika former av utnyttjande.Vid bedömningen av offrets sårbarhet var bland annat utnyttjande som offret upplevt samt offrets ålder, kön, utbildning, arbetserfarenhet och hälsotillstånd av betydelse. Dessutom bedömde Migrationsverket i sina beslut hur offret i sitt hemland kan sörja för sin försörjning, sköta sin hälsa, ta hand om sina barn och förhindra att människohandeln upprepas. Bedömningen gällde också det skydd och stöd som samhället och familjen ger.Vid bedömningen av sårbarheten användes prövning från fall till fall och lösningar söktes genom en balansgång mellan olika faktorer. Undersökningen visade att bedömningen var mångsidig men inte alltid enhetlig. Utlänningslagens särskilda bestämmelse tillämpades sällanAv de beslut som ingick i undersökningsmaterialet var cirka 67 procent positiva och 33 procent negativa. I regel gällde de positiva besluten internationellt skydd, men människohandel var inte nödvändigtvis den huvudsakliga grunden för beviljandet av skyddet. Undersökningen visade att flera offer för människohandel i första hand ansökte om internationellt skydd och lade fram även andra grunder för det. Näst flest uppehållstillstånd beviljades av individuella mänskliga orsaker.Bestämmelsen om uppehållstillstånd för offer för människohandel, som togs in i utlänningslagen 2006, tillämpades sällan. Antalet positiva beslut var 29. Offer för människohandel beviljades således uppehållstillstånd oftare av individuella mänskliga orsaker på grund av deras sårbara ställning än på basis av den särskilda bestämmelsen om offer för människohandel. Enligt undersökningen var tröskeln hög för en tolkning av att ett offer för människohandel befinner sig i en särskilt sårbar ställning.Resultaten av undersökningen utnyttjas i statsrådets arbete mot människohandelDiskrimineringsombudsmannen rekommenderar att lagstiftningen och tillämpningspraxisen ändras så att allt fler offer för människohandel uppfyller förutsättningarna för kontinuerligt uppehållstillstånd. Förutsättningarna för tillfälligt uppehållstillstånd bör ändras så att uppehållsrätten och andra rättigheter för offret för människohandel som målsägande i brottmål tryggas under hela straffprocessen. Dessutom bör olika myndigheter, domare och föredragande vid domstolarna, juridiska biträden samt företrädare för organisationer ges utbildning i särställningen för offer för människohandel.Efter referensperioden har tillämpningspraxisen redan utvecklats: Migrationsverket gav hösten 2020 en anvisning som syftar till att främja en enhetlig tillämpning av utlänningslagen när det gäller offer för människohandel. Även handlingsplanen mot människohandel innehåller åtgärder i anslutning till detta.Statsrådet har förbundit sig till arbetet mot människohandel, och utifrån resultaten av undersökningen bedöms eventuella fortsatta åtgärder. I regeringsprogrammet finns flera föresatser om effektivisering av arbetet mot människohandel. Målet är att kunna ge offren bättre hjälp, att kunna identifiera och avslöja människohandel i ett tidigare skede samt att realisera straffansvaret.Riksdagens begäran om utredning i bakgrundenRiksdagen har förutsatt att statsrådet utreder om det finns behov av att ändra lagstiftningen om grunderna för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Till exempel har diskrimineringsombudsmannen tidigare fäst uppmärksamhet vid uppehållstillståndsförfaranden i fråga om offer för människohandel. Frågor som gäller uppehållstillstånd har lyfts fram också i samband med beredningen av statsrådets handlingsplan mot människohandel.Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och även nationell rapportör om människohandel. Till den nationella rapportörens uppgifter hör att styra myndigheternas verksamhet, ge råd, främja utbildning och sammanställa utredningar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens kundserviceställen slås samman före 2030. Målet är att förbättra och förenhetliga tjänsterna samt att i samarbete med Folkpensionsanstalten och kommunerna koncentrera kundbesöken hos statliga myndigheter till gemensamma kundserviceställen. Arbetet inleds till en början i tre landskap i Norra Karelen, Päijänne-Tavastland och Södra Karelen. Finansministeriet tillsatte projektgrupper för regionerna den 23 september.Projektgrupperna bereder och verkställer sina regionala planer i samarbete med landskapsförbundet, kommunerna och de statliga aktörerna. Planeringen och genomförandet sker i samarbete med personalen och kunderna inom den offentliga förvaltningen i regionerna, till exempel genom att utveckla verksamheten utifrån den respons som fåtts.”De gemensamma kundserviceställena och de nya elektroniska distanstjänsterna innebär att tjänsterna förs närmare människorna redan inom den närmaste framtiden. Samtidigt effektiviserar vi rörligheten och användningen av lokaler, vilket medför besparingar och utsläppsminskningar. Ändringen gör det också möjligt för anställda inom den offentliga förvaltningen att arbeta flexibelt på olika platser. Övergången till det nya normala efter coronan ger en möjlighet att påskynda denna utveckling”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Utgångspunkten är ännu mera kundorienterade, kostnadseffektiva och systematiska tjänster för kundernaI reformen deltar av de statliga serviceproducenterna i första hand regionförvaltningsverken, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Migrationsverket, Lantmäteriverket, rättshjälpen och intressebevakningstjänsterna, polisens tillståndsförvaltning, Brottspåföljdsmyndighetens byråer för samhällspåföljder, arbets- och näringsbyråerna, Utsökningsmyndigheten och Skatteförvaltningen. Reformen gäller dessutom Folkpensionsanstalten, för vars del man i synnerhet granskar möjligheterna att koncentrera besöken hos den offentliga förvaltningens gemensamma kundserviceställen. Medlemmarna i projektgrupperna består förutom av dessa aktörer också av företrädare för finansministeriet, landskapsförbunden och kommunerna. Projektgruppernas mandatperiod är 23.9.2021–31.12.2023.I framtiden kommer de primära servicekanalerna att bestå av heltäckande och lättanvända e-tjänster. Reformen främjar för egen del medborgarnas användning av elektroniska tjänster genom att tillhandahålla digitalt stöd vid de gemensamma serviceställena.Reformen av statens service- och lokalnät verkställer strategin för den offentliga förvaltningen, som blev klar 2020, från regionalisering till regional närvaro -strategin samt statens lokalstrategi, som blir klar hösten 2021. Målet med reformen av den offentliga förvaltningen är att göra vardagstjänsterna smidigare, trygga rättssäkerheten i samhället och skapa nya möjligheter för företag och sammanslutningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi