NordenBladet — Fredagen den 24 september 2021 ordnade ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Tho-mas Blomqvist och social- och hälsovårdsministern Hanna Sarkkinen ett rundabordsmöte som handlade om hur man kan förhindra sexuella trakasserier.I mötet deltog företrädare för arbetsmarknadens centralorganisationer samt arbetslivsexperter och sakkunniga inom utbildning, jämställdhet och likvärdighet. Diskussionen är en del av regeringens jämställdhetsprogram och syftet är att uppmuntra människor att försöka förhindra trakasserier långsiktigt och systematiskt så att man kan få slut på trakasserierna i samhället.    De sexuella trakasserierna är ett stort samhälleligt problem De sexuella trakasserierna är ett utbrett samhälleligt problem som är svårt att få slut på och som syns bland annat i arbetslivet, läroanstalter och hobbyverksamhet. De sexuella trakasserierna är ett klart hinder för jämställdheten mellan könen. Trakasserierna grundar sig på könsföreställningarna och maktfördelningen i samhället. De könsrelaterade strukturerna i arbetslivet och samhället behöver upplösas. Det är främst kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier, och särskilt unga kvinnor eller kvinnor som hör till någon minoritet. Trakasserierna kan leda till att en person har svårare att klara sig i arbetslivet och har sämre möjligheter att påverka och delta i samhället.  Minister Blomqvist anser att det är ytterst viktigt att vi alla funderar på hur vi agerar när vi ser att någon blir utsatt för sexuella trakasserier.   
 
”Det allra viktigaste är att ingen lämnas ensam, och att också de som bevittnar trakasserierna ingriper och erbjuder sitt stöd. Jag anser att det är dags för oss män att börja bära vårt ansvar och ingripa i sexuella trakasserier som vi bevittnar”, säger minister Blomqvist.   Öppenhet, kunskap och utbildning i en nyckelroll vid förändringen av verksamhetskulturenUnder diskussionen på fredagen lyftes vikten av en förtroendefull diskussionskultur upp, och organisationsledningens roll i detta. I organisationer där man kan diskutera öppet om problemen är det också lättare att berätta om man utsätts för sexuella trakasserier och lita på att arbetsgivaren gör allt som kan göras för att få ett slut på trakasserierna.  Vid mötet konstaterade man också att det behövs tydligare förfaranden i organisationerna. Arbetsplatser, läroanstalter, hobbymiljöer och andra verksamhetsmiljöer behöver ha anvisningar så att var och en vet hur de ska agera när det förekommer sexuella trakasserier, och det ska finnas en möjlighet att rapportera om dem och ge personer som utsätts för trakasserier stöd med låg tröskel. För att verksamhetsmiljön ska förändras krävs det dessutom mera kunskap och utbildning i hur man bemöter människor som utsätts för trakasserier.  ”Aktörerna betonade betydelsen av en förtroendefull och öppen diskussionskultur för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatserna. En arbetsgemenskap där de anställda vågar berätta om trakasserier och litar på att arbetsgivaren ingriper i sexuella trakasserier är avgörande”, sammanfattar minister Sarkkinen. ”Sexuella trakasserier hör inte hemma i någon bransch eller arbetsplats. Vi vet hur vi kan ingripa, men nu måste vi också våga göra det”, säger minister Sarkkinen.  Aktörerna förbinder sig till att förhindra sexuella trakasserier Diskussionen visade att aktörerna har den vilja och de samarbetsmöjligheter som krävs för att förhindra sexuella trakasserier.  ”Ett samhälle fritt från trakasserier kännetecknas av respekt. Vi måste tillsammans förbinda oss till att skapa en kultur med ömsesidig respekt. Diskussionen visade att det är möjligt”, konstaterar minister Sarkkinen.  Enligt minister Blomqvist var diskussionen lyckad. Han konstaterade att det är viktigt att diskussionen om sexuella trakasserier fortsätter under regeringsperioden. Lika viktigt som att föra en samhällsdebatt är att alla aktörer aktiverar sig inom sitt eget område i arbetet mot sexuella trakasserier.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet samlar in respons på det lagförslag genom vilket bestämmelserna i EU:s upphovsrättsdirektiv och direktivet om onlinesändningar föreslås bli införlivade i finsk lagstiftning. Genomförandet av direktiven förutsätter omfattande ändringar i upphovsrättslagen. Begäran om utlåtande finns i tjänsten utlåtande.fi. Remisstiden löper ut den 31 oktober 2021.I utkastet till regeringsproposition anpassas upphovsrättslagstiftningen så att situationen i den digitala omgivningen beaktas bättre än för närvarande. Genom ändringarna förbättras bl.a. möjligheterna att använda verk vid datautvinning, inom undervisning och vid tillgängliggörande av kulturarvet.  Därtill är ett mål att förenkla möjligheterna att använda alster genom att underlätta licensieringen och säkerställa en fungerande marknad med avseende på upphovsrätten. Vid förverkligandet av målen beaktas användarnas och rättsinnehavarnas intressen och rättigheter samt säkerställs att yttrandefriheten förverkligas. Dessutom utvecklas bestämmelserna om utsändning och vidaresändning av radio- och tv-program.Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen i december 2021. Direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden (DSM-direktivet) och direktivet om onlinesändningar och vidaresändningar av radio- och tv-program trädde i kraft i juni 2019.Centrala ändringar: Möjligheterna att använda verk tryggas genom inskränkningar i upphovsrätten – nytt är bl.a. att göra det möjligt i datautvinningssyfteInskränkningarna i upphovsrätten revideras. Enligt DSM-direktivet ska medlemsstaterna föreskriva om begränsningar för datautvinning, användning av verk i undervisningen, tillgängliggörande av kulturarv samt förverkligande av yttrandefriheten. En inskränkning i upphovsrätten innebär att upphovsmannen inte kan förbjuda användningen av verket i enlighet med de begränsningar som föreskrivs i lag. Det föreslås att det till lagen fogas en ny inskränkning i upphovsrätten som tillåter framställning av exemplar av verk för datautvinning. Upphovsmannen kan enligt förslaget dock om han eller hon så önskar förbjuda eller begränsa framställning av exemplar för datautvinning genom avtal eller tekniska åtgärder, om det inte är fråga om datautvinning i vetenskapligt syfte, varvid utvinningen  inte får begränsas. De  inskränkningar som gäller användningen av verk i undervisningssyfte utvidgas enligt förslaget så att  i synnerhet behoven av distansundervisning och digitala nyttjandemöjligheter beaktas. Det föreslås att upphovsmännen ska få ersättning för internt bruk av alster inlärningsmiljöer eller i klassrum. I undervisning, liksom vid gudstjänster, får man i fortsättningen även visa filmverk och scenografiska verk.Genom direktivet har man velat göra arkivens, bibliotekens och museernas kulturarvsmaterial lättare tillgängligt för allmänheten än för närvarande. I enlighet med direktivet ska det skapas ett system på EU-nivå som gör det möjligt för kulturarvsinstitutioner att göra verk som ingår i deras samlingar tillgängliga för allmänheten när de har tagits ur kommersiell distribution.För att trygga yttrandefriheten ska det i lagen tas in en inskränkning i upphovsrätten som möjliggör karikatyrer, parodier och pastischer av verk samt t.ex. skapande av mem i sociala medier.Ändringar i avtalsförhållanden och närstående rättigheter – förbättringar gällande upphovsmannens ställningDet föreslås att upphovsmännens och de utövande konstnärernas ställning i avtalsförhållandet ska stärkas. Upphovsmän och utövande konstnärer föreslås ha rätt att få en redovisning om kommersiell användning av verken. Om verket inte har använts kommersiellt, har upphovsmannen och den utövande konstnären enligt förslaget rätt att återkalla överlåtelsen av upphovsrätten.Dessutom utvidgas utövande konstnärers rättigheter till framföranden på bildupptagningar.
I bestämmelserna om förlagsavtal beaktas i synnerhet övergången till elektronisk publikationsverksamhet. Det föreslås att det till skyddet för upphovsmännen fogas en bestämmelse enligt vilken rätten att utge ett verk i form av ljudbok eller översättning inte övergår på förläggaren, om det inte uttryckligen har avtalats om detta. För att främja öppen vetenskap ska upphovsmännens ställning stärkas så att upphovsmannen, om han eller hon så önskar, kan parallellpublicera vetenskapliga artiklar i öppna publikationsarkiv. En ny närstående rättighet för tidningsförläggare fogas i enlighet med direktivet till lagen. Den nya ensamrätten skyddar förläggaren mot användningen av tidningsartiklar i nyhetsaggregatorer och tjänster för mediabevakning samt på förbättrar förläggarnas möjligheter att bevaka sina rättigheter.Vidaresändning av anknutna nättjänster med stöd av avtalslicens blir möjlig. Reformen möjliggör t.ex. att den svenska televisionens nättjänst SVT Play (motsvarande tjänst i Finland är YLE Arenan) med tillstånd av SVT och avtalslicensorganisationen kan tillhandahållas i Finland. Ansvar för delningstjänster för innehåll avseende material som kränker upphovsrättenEnligt förslaget får en onlineleverantör av delningstjänster för innehåll, dvs. en plattform för sociala medier, större ansvar för det material som lagras i tjänsten, medan upphovsmännens och innehållsproducenternas ställning stärks. Yttrandefriheten tryggas. Enligt förslaget ska en onlineleverantör av delningstjänster för innehåll säkerställa att tjänsten inte ger tillgång till sådant material som tjänsten inte har rätt till. Onlineleverantören ska erhålla tillstånd av upphovsmannen eller på upphovsmannens begäran även på förhand göra åtkomsten  till material som kränker upphovsrätten omöjlig. Enligt förslaget inrättas ett nytt alternativt organ för att lösa tvister mellan innehållsproducenter och rättsinnehavare eller onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll. Nämndens avgöranden är till sin natur rekommendationer.Utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av upphovsrättslagen och 184 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och begäran om utlåtande och handlingar i tjänsten Utlåtande.fiInformation om beredningen av ändringarna Riksdagens bibliotekets lagfaktapaket om ändring av upphovsrättslagen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har tillsatt ett projekt för utveckling av statsrådets förutsättningar för och färdigheter i krisledning, särskilt i syfte att stödja statsministerns ledaruppgift. Fokus ligger på att utveckla statsrådets gemensamma funktioner vid statsrådets kansli och inom kansliets ansvarsområde.Den utdragna coronakrisen har utmanat statsrådets verksamhet på många sätt. Hösten 2020 gjordes det en utredning om den första fasen av krisen. I den kartlades erfarenheterna av statsrådets krisledning och av ibruktagandet av beredskapslagen från början av januari till slutet av juni 2020. Vid sin behandling av utredningen identifierade regeringen tre utvecklingsområden, som nu ligger till grund för det aktuella projektet: 1) ledning och befogenheter 2) lagberedning och resurser samt 3) föregripande verksamhet och beredskap.I projektet beaktas åtgärdsrekommendationerna från den oberoende utredningskommission som statsrådet tillsatte i september 2020 samt uppdateringen av säkerhetsstrategin för samhället och revideringen av beredskapslagen. Utredningskommissionen var verksam i anslutning till Olycksutredningscentralen och hade till uppgift att undersöka de åtgärder som vidtagits till följd av coronapandemin under perioden 1 januari–31 juli 2020 samt ge rekommendationer om hur erfarenheterna av pandemin kan användas för att utveckla beredskapen och säkerheten i samhället. Utredningsrapporten och åtgärdsrekommendationerna lämnades till statsrådet den 30 juni 2021.Statsrådets säkerhetsdirektör Ahti Kurvinen leder projektet. Projektets mandatperiod löper ut den 31 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utbildning om trygghetskompetens inom projektet Turvallinen Oulu (Tryggt Uleåborg) har vunnit den nationella brottsförebyggande tävlingen 2021. Temat var förebyggande av mobbning och våld mot minderåriga.En jury tillsatt av rådet för brottsförebyggande utsåg en utbildningshelhet om trygghetskompetens inom projektet Turvallinen Oulu (Tryggt Uleåborg) till årets vinnare i den nationella brottsförebyggande tävlingen. Syftet med utbildningen i trygghetskompetens är att förebygga mobbning, trakasserier och våld mot barn och unga i interaktionen mellan barn samt mellan barn och vuxna, såväl i fysiska som i digitala miljöer. Tävlingsjuryn anser att projektets aktörer förtjänstfullt har utnyttjat befintlig kompetens och välvalda metoder för att förebygga sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande. Utbildningen riktar sig till barn i alla åldrar, till föräldrar och pedagoger. Inom ramen för projektet har det tagits fram bestående verksamhetsmodeller för stadens organisation och strukturer. Modellen för utbildning om trygghetskompetens är dessutom väl dokumenterad och materialet är tillgängligt för alla. Modellen kan lätt implementeras också annanstans. Planen för utvärdering och insamling av respons till stöd för vidare utveckling fick också beröm. I tävlingen om brottsförebyggande deltog fem fina och aktuella projekt. Enligt juryn var också de andra bidragen lyckade och värdefulla: stöd- och rådgivningscentret Valopilkku för mobbingsärenden (Harjulan Setlementti), ett projekt för trygghet i sociala medier Sua varten somessa (Loisto-setlementti), K-0-arbetet mot mobbning (Stationens barn rf) och ReDirection-projektet (Skydda barnen rf.).Det vinnande projektet representerar Finland i EU:s brottsförebyggande tävling som ordnas av ordförandelandet Slovenien i december.Trygghetskompetens i förskolan och grundskolan Inom projektet Turvallinen Oulu har det skapats en modell enligt vilken barn och unga från Uleåborg från och med denna höst får undervisning i trygghetskompetens, från förskolan till nionde klassen. Innan modellen infördes ordnades pilotförsök under 2020. Syftet med utbildningen är att stärka barns och ungas självkänsla och emotionella färdigheter, sociala kompetens, förmåga att klara sig och tryggetsfärdigheter på nätet.– Barn och unga ska veta att de är värdefulla, viktiga och värda att behandlas väl, så vill de också försvara sig själva. Barnen och ungdomarna får bland annat lära sig tre punkter för hotfulla situationer: säg bestämt ”nej”, lämna situationen och berätta för en trygg vuxen, berättar projektchefen Kati Kettukivi från Uleåborgs stad. Enligt Kettukivi är det viktigt att trygghetskompetensen integreras i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, eftersom det är ett effektivt sätt att förhindra sexuellt våld mot barn, till exempel gromning i digitala medier.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Barnets rätt att få stöd inom småbarnspedagogiken stärks. Måndagen den 27 september lämnade regeringen en proposition där man för första gången tar in i lagen barnets rätt till stöd i tre steg, genomförandet av stödet och bedömningen av stödbehovet, stödformerna och stödtjänsterna.I lagen om småbarnspedagogik finns för närvarande inga bestämmelser om strukturen på det stöd som ges eller om ordnandet av stödet.  Riksdagen förutsatte 2018 när den antog lagen om småbarnspedagogik att statsrådet bereder en proposition om det stöd som erbjuds inom småbarnspedagogiken som en täckande helhet. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering utvecklas en modell för stöd i tre steg för småbarnspedagogiken.– Småbarnspedagogiken är en viktig startpunkt för barnets lärande. Vi stärker nu varje barns rätt till stöd så att problem i barnets färdigheter och lärande kan åtgärdas genast i början av lärandevägen. Stöd som ges vid rätt tidpunkt och är tillräckligt starkt i alla utvecklingsskeden är en förutsättning för ett jämlikt och lyckligt samhälle, säger Li Andersson.I lagen föreskrivs det om barnets rätt till stöd inom småbarnspedagogiken, om det stöd som ges, om genomförande av stödet, om bedömning av stödbehovet och om meddelande av beslut om särskilt stöd. Det stöd som ges inom småbarnspedagogiken ska förstärkas i enlighet med barnets individuella behov. Det föreslås att stödet stärks så att det har tre steg (allmänt – intensifierat – särskilt stöd) på samma sätt som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Stödet ska genomföras på ett inkluderande sätt.Stödåtgärderna ska alltid inledas genast när stödbehovet har framkommit. Stödet ska alltid vara individuellt, men stödnivån ska öka när man övergår till intensifierat och särskilt stöd. På den starkaste stödnivån ska ett förvaltningsbeslut fattas. Det föreslagna stödet ska tillämpas på alla anordnare och producenter av småbarnspedagogik som är verksamma med stöd av lagen om småbarnspedagogik. Enligt förslaget gäller stödet alla barn som omfattas av lagen om småbarnspedagogik oberoende av hur småbarnspedagogiken ordnas.Det bedöms att kostnader uppstår till följd av beredningen av beslut om särskilt stöd och stödtjänster. Kostnaderna för stödet inom småbarnspedagogiken beräknas uppgå till ca 15 miljoner euro per år från och med 2023 i form av en permanent anslagsökning. Enligt förslaget får kommunerna ersättning för den del av förvaltningsbesluten som faktiskt är nya förpliktelser för dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen ett anslag på sammanlagt cirka 1 miljard euro för justitieministeriets förvaltningsområde. Nivån på det totala anslaget är densamma som i den ordinarie budgeten för innevarande år. Tilläggsfinansiering har reserverats bland annat för att utveckla systemet för bevisupptagning, för att ändra åtalsrätten för olaga hot och för att stärka finländarnas ekonomiska kunnande.Med den årliga budgeten på cirka 1 miljard euro för justitieministeriets förvaltningsområde sköts en stor  del av den finländska rättsstatens funktioner, bland annat hela domstolsväsendet (300 miljoner euro), omfattande verksamhet vid rättshjälps- och intressebevakningsbyråerna (83 miljoner euro), högklassig åklagarverksamhet (55 miljoner euro), effektiv utsökning (107 miljoner euro) samt verkställighet av fängelsestraff och samhällspåföljder (238 miljoner euro).Stärkt ekonomiskt kunnande och ökad säkerhet i fängelsernaI budgeten anvisades 1 miljon euro för att stärka finländarnas ekonomiska kunnande. Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen kompletteras med en ny funktion för att främja den finansiella läskunnigheten. Målet är att öka människors förståelse för betydelsen av kunskaper i ekonomi och att bidra till en hållbar privatekonomi. 
– Ökad finansiell förmåga hjälper inte bara de enskilda människorna att fatta goda ekonomiska beslut, utan skapar välfärd för alla samhällsekonomiska sektorer, betonar minister Henriksson.Andra sakkomplex som ingår i budgetenEU:s dataskyddsförordning (GDPR) har gett dataombudsmannens byrå fler anmälningar om personuppgiftsincidenter än väntat. I budgeten anvisades sammanlagt 296 000 euro i anslag för behandling av anmälningarna, för certifiering av informationssäkerhet samt för dataombudsmannens kostnader för lagprojekt som gäller EU:s informationssystem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teman för diskussionerna i konkurrenskraftsrådet är EU:s 55 %-paket, dvs. klimatpaketet ur industrins synvinkel, vilken roll bättre lagstiftning spelar i utvecklandet av EU:s konkurrenskraft och av verksamheten på den inre marknaden samt reformen av förvaltningen av det europeiska forskningsområdet.EU:s konkurrenskraftsråd sammanträder i Bryssel den 28–29 september 2021. Ministrarna med ansvar för den inre marknaden och industripolitiken möts den 29 september. Vid mötet representeras Finland av arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä.EU:s 55 %-paket skapar nya möjligheter till affärsverksamhetMinistrarna diskuterar genomförandet av den nya industristrategi för Europa som uppdaterades våren 2021, påskyndandet av den gröna omställningen och 55%-paketet ur industrins synpunkt som kommissionen publicerade i juli. Syftet med 55 %-paketet är att säkerställa att EU uppnår sitt klimatmål 2030, då EU:s utsläpp av växthusgaser ska vara 55 procent lägre jämfört med 1990.”Den europeiska industrin spelar en central roll i genomförandet av EU:s klimatpaket och i ibruktagandet av nya energilösningar. EU-lagstiftningen ska på alla sätt stödja och främja innovationer och digitala lösningar genom vilka industrin på bästa sätt kan dra nytta av de möjligheter som den gröna omställningen innebär”, säger näringsminister Lintilä.Omställningen till en koldioxidneutral verksamhetsmodell som är baserad på cirkulär ekonomi skapar affärsmöjligheter och öppnar marknader för högklassiga återvinningsmaterial, ren teknik och innovationer. Hållbara lösningar inom bioekonomi är också en del av EU:s strategiska verktyg. Klimatmålen ska vara ambitiösa, men åtgärdernas konsekvenser för konkurrenskraften ska samtidigt beaktas på ett täckande sätt.Investeringar i forskning, utbildning och innovationer som förnyar industrin är en förutsättning för den europeiska industrins och företagens konkurrenskraft och omställning till en koldoxidneutral ekonomi. Finland betonar att de förhandlingar som gäller 55 %-paketet måste framskrida snabbt för att det ska finnas tillräckligt med tid att genomföra klimatåtgärderna.Bra reglering möjliggör en effektiv inre marknadPå ministrarnas agenda står också diskussionen om bättre reglering. Genom bättre reglering främjas ekonomisk återhämtning och ny tillväxt. Regeringsprogrammet och statsrådets EU-redogörelse innehåller flera föresatser om utveckling av kvaliteten på EU:s lagberedning och lagstiftning.”Grunden för EU:s inre marknad och konkurrenskraft är en välfungerande regleringsmiljö. EU-regleringen ska vara tydlig, effektiv och verkningsfull”, säger arbetsminister Haatainen.Beslutsfattandet ska vara grundat i tillräckligt omfattande konsekvensbedömningar. Finland stöder kommissionens mål att utveckla konsekvensbedömningen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid tryggandet av små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar, till exempel genom att man undviker att öka den administrativa bördan. Välberedda och klara EU-rättsakter stöder också ett effektivt nationellt genomförande, vilket främjar tillgodoseendet av medborgarnas och företagens rättigheter.Finland understöder EU:s strategiarbete för internationellt samarbete inom forskning och innovationerMinistrarna med ansvar för forskning och innovationer sammanträder tisdagen den 28 september. Finland representeras vid mötet av Finlands Coreper I-ambassadör vid Finlands EU-beskickning Tuuli-Maaria Aalto som ställföreträdare för näringsminister Mika Lintilä.På konkurrenskraftsrådets möte godkänns rådets slutsatser om internationellt samarbete inom forskning och innovationer. Finland välkomnar EU:s strategiarbete för internationellt samarbete inom forskning och innovationer. Dessutom diskuterar ministrarna utvecklandet och genomförandet av förvaltningen inom det europeiska forskningsområdet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet begär utlåtanden om förslaget till regeringsproposition om en plan- och bygglag. Den nya lagen avses ersätta den nuvarande markanvändnings- och bygglagen. I enlighet med regeringsprogrammet är syftet med reformen att säkerställa att Finland når målet om klimatneutralitet 2035. Utlåtanden kan lämnas fram till den 7 december 2021.“Nu befäster vi grunden för ett klimatneutralt Finland. Den nya lagen kommer under de följande årtiondena att reglera hur man ska bygga i Finland och hur områdesanvändningen ska planeras. En tredjedel av växthusgasutsläppen orsakas av den byggda miljön, vilket innebär att en minst lika stor del av klimatlösningen kan hittas där. Vi säkerställer nu att den lag som styr planläggningen och byggandet svarar mot de nuvarande och framtida behoven i vårt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Lagförslaget är omfattande också till formen: det innehåller nästan 400 paragrafutkast. Utöver den innehållsmässiga reformen säkerställs också att lagen är tydlig och enhetlig.Målen är klimatneutralitet, biologisk mångfald, smidigare byggande, kvalitet och digitaliseringEnligt förslaget ska begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen i fortsättningen beaktas i all planläggning, allt byggande och allt underhåll av byggnader. Genom planläggningen ska till exempel en sammanhållen bebyggelsestruktur stärkas i synnerhet i stadsregioner, och byggandet styras till att dra fördel av den redan befintliga infrastrukturen och de befintliga tjänsterna. Vid planläggningen ska man också skapa förutsättningar för koldioxidsnål trafik och koldioxidsnåla och förnybara energiformer. Tryggandet av den biologiska mångfalden, kulturmiljöerna och världsarvet ingår i kraven för alla planer.Kvaliteten på byggandet förbättras genom att man redan på förhand förebygger problem. Nytt är till exempel att ansvaret för ett byggprojekt ska bäras av den huvudansvariga genomföraren och att byggprojekten ska ha en ansvarstid på fem år. Parterna i projekten ska vara skyldiga att samverka för att säkerställa kvaliteten. Man strävar också efter att på ett mer effektivt sätt ställa byggnadstillsynsenheternas kompetens till alla kommuners förfogande.Förslaget styr byggandet i en koldioxidsnål riktning och gör principerna för cirkulär ekonomi till en del av byggkedjan. Byggnaderna ska planeras så att de är långlivade, mångfunktionella och lättare att reparera. Att hålla bygg- och rivningsmaterialen kvar i kretsloppet så länge som möjligt minskar förbrukningen av naturresurser och utvecklar sekundärmarknaden för materialen.Byggandet och planläggningen förs in i den digitala tidsåldern i och med att planerna och byggloven i fortsättningen utarbetas i en elektronisk och nationellt interoperabel form. Byggandet blir smidigare och behovet av bygglov minskas så att till exempel ett förråd eller en bastustuga som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan tillstånd, förutsatt att övriga författningar och föreskrifter om byggande uppfylls.De olika plannivåernas roller förtydligas. I lagtexten skapas inga nya plannivåer, men det tas i bruk en stadsregionplan som främjar en fungerande, ekonomisk och hållbar bebyggelsestruktur i de största stadsregionerna i Finland, där kommunerna redan nu planerar sin områdesanvändning tillsammans. Förslaget förbättrar också ställningen för vårt enda ursprungsfolk när det i lagen tas in en skyldighet att i planläggningen och byggandet beakta samernas rätt att bevara och utveckla sin kultur och utöva sina traditionella näringar.Reformen har beretts i drygt fyra år tillsammans med olika intressentgrupperMiljöministeriet har lotsat reformen av markanvändnings- och bygglagen sedan 2017. Över 250 personer har aktivt deltagit i beredningen. Utöver en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och företrädare för olika intressentgrupper, en parlamentarisk uppföljningsgrupp bestående av företrädare för riksdagspartierna och en ministergrupp för uppföljning har reformen regelbundet diskuterats i ett forum för intressentgrupper, där cirka 100 centrala aktörer från olika samhällsområden är representerade.”Vårt drygt fyra år långa gemensamma arbete har nått en viktig etapp nu när paragrafutkasten är på remiss i tio veckor. Jag tackar alla som redan har bidragit till arbetet med den nya lagen. Vi önskar nu få rikligt med utlåtanden om vårt förslag”, säger Teppo Lehtinen, överdirektör vid miljöministeriet.Som bakgrund till reformen har det gjorts en omfattande bedömning av den gällande lagen och många utredningar och undersökningar.Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 7 december 2021.Utlåtande.fi: RemissmaterialMrluudistus.fi: Frågor och svar om reformen av markanvändnings- och bygglagen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras. I lagförslaget föreskrivs om finansiering av utbildning som handleder för examensutbildning (TUVA-utbildning), förenhetligas finansieringsnivån för olika aktörer och säkerställs en tillräcklig finansieringsnivå för ordnandet av TUVA-utbildning. Statsrådet lämnade på måndagen en regeringsproposition om detta.Till utbildningen som handleder för examensutbildning överförs från och med den 1 augusti 2022 utbildningar i övergångsskedet enligt gällande lagstiftning, det vill säga påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 27 september överlämnade regeringen sin proposition till riksdagen med förslag till budget för 2022. I budgetpropositionen uppgår anslaget för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till 7,41 miljarder euro. I nästa års budget fortsätter satsningarna på att förbättra kvaliteten och jämlikheten i utbildningen och finansieringen av vetenskap och forskning tryggas. Medel riktas också till återuppbyggnaden av kultursektorn efter coronapandemin.Arbetet för att stärka kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och andra stadiet fortsätter 2022. För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken föreslås 80 miljoner euro och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen 60 miljoner euro. För programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning föreslås 10 miljoner euro år 2022. Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Enligt förslaget höjs finansieringen som riktas till tjänsterna till 20 miljoner euro år 2022. ‒ Vi fortsätter arbeta målmedvetet för att varje finländares närskola också i fortsättningen ska höra till de bästa skolorna i världen. För oss är det också prioriterat att säkerställa att barn och unga får allt stöd de behöver i skolan i tid, säger undervisningsminister Li Andersson.Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter med finansiering på 65 miljoner euro. För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen föreslås tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro. På alla utbildningsnivåer görs dessutom indexjusteringar till fullt belopp. ‒ En högklassig utbildning på andra stadiet är nödvändig för att man ska klara sig i dagens samhälle. Utvidgningen av läroplikten förbättrar de ungas stödnätverk och förpliktar samhället att följa den unga genom andra stadiet, säger minister Li Andersson.Finansieringsnivån för vetenskap och forskning tryggas, arbetskraftsinvandringen underlättasFinansieringsnivån för vetenskap och forskning tryggas också 2022. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt 2022 är 390,5 miljoner euro, i vilket ingår den tilläggsfullmakt på 40 miljoner euro för 2022 som beslutades om vid budgetförhandlingarna samt ett tillägg på 40,5 miljoner enligt programmet för hållbar tillväxt. Nivån på bevillningsfullmakten för 2023 fastställs vid regeringens ramförhandlingar våren 2022. För nya nybörjarplatser vid högskolorna föreslås 15 miljoner euro i finansiering ur återhämtnings- och resiliensplanen. Med stöd av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras donation kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro år 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.Enligt förslaget förbättras förutsättningarna för sysselsättning av unga genom att inkomstgränserna för studiestödet höjs temporärt för år 2022. ‒ Ekonomin växer nu i snabb takt och många företag lider av brist på kompetent arbetskraft. Höjningen av inkomstgränserna för studiestödet är ett snabbt sätt att åtgärda situationen. Finland klarar sig endast genom att vi har kunniga människor som forskar och skapar nytt. Det är viktigt att regeringen beslöt att trygga finansieringen för högskoleutbildning och forskning för nästa år, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.För att kompensera förmånstagarna för avkastningen av penningspelsverksamheten föreslås sammanlagt 330 miljoner euro år 2022. På undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är kompensationen 174 miljoner euro år 2022. Regeringen har inlett ett parlamentariskt beredningsarbete om anordnandet av penningspelsverksamheten från och med 2024. Utredningsarbetet blir färdigt före utgången av 2021 och avsikten är att besluten fattas vid ramförhandlingarna våren 2022.Stöd till kulturen och de kreativa branschernaFör utveckling av produktions- och verksamhetsmodellerna inom kulturområdet och de kreativa branscherna föreslås 14 miljoner euro i enlighet med programmet för hållbar tillväxt. Enligt förslaget kapitaliseras fonden som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamheten med 7,5 miljoner euro nästa år som en del av regeringens framtidsinvesteringar. Resten av den finansiering som reserverats för kapitalisering avgörs i kommande budgetprocesser.För kompensation för kopiering för enskilt bruk föreslås 11 miljoner euro för att trygga Kopiostos och AVEK:s stöd till kulturen och de kreativa branscherna. Modellen för utställningsarvode får fortsatt finansiering. Regeringen förbinder sig också att ersätta skäliga merkostnader som föranleds av besvär över projektet för grundläggande renovering och ombyggnad av Finlands Nationalteater under nästa år.‒    Kultursektorn skapar arbetsplatser och livskraft i hela Finland. Det är viktigt att vi efter coronapandemin får fart på återuppbyggnaden av sektorn genom stimulanspaketet och den nya fonden. Utkomsten för aktörerna inom kultursektorn är också en viktig fråga. I detta avseende är både tryggandet av nivån på kompensationen för kopiering för enskilt bruk och den fortsatta finansieringen av utställningsarvodesmodellen mycket positiva beslut, säger minister Kurvinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi