NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i företags- och organisationsdatalagen som gäller handelsregistret. Syftet med ändringarna är att underlätta rörligheten för information mellan myndigheterna i olika EU-medlemsstater. De föreslagna ändringarna hänför sig till digitaliseringsdirektivet om företagsregister samt genomförandet av penningtvättsdirektivet.Regeringen lämnade den 27 september 2021 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av handelsregisterlagen och företags- och organisationsdatalagen. De föreslagna ändringarna påverkar konkret Patent- och registerstyrelsens (PRS) verksamhet, närmare bestämt det handelsregister som förs av PRS. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022. De har inte någon väsentlig inverkan på företagen.Digitaliseringsdirektivet förutsätter att aktiebolag i alla EU-medlemsstater kan bildas och registreras elektroniskt i vilket EU-land som helst. Likaså kan en filial till ett aktiebolag registreras elektroniskt i vilket EU-land som helst. En etableringsanmälan som lämnats elektroniskt och som gäller ett aktiebolag ska behandlas inom fem vardagar. Propositionen underlättar rörligheten av uppgifter i registren mellan registermyndigheterna i olika EU-länder. Om till exempel ansvarspersonerna i ett aktiebolag byts, sprids information om förändringarna också till det land där den registrerade filialen till aktiebolaget är verksam. Allmänt taget underlättar främjandet av elektronisk kommunikation inlämnandet av anmälningar, påskyndar behandlingen av dem, sänker kostnaderna och förbättrar företagssäkerheten. Syftet med Europeiska unionens penningtvättsdirektiv är att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. I Finland svarar PRS för registreringen och uppdateringen av uppgifterna om företagens verkliga förmånstagare, dvs. oftast bolagets ägare, i handelsregistret. Penningtvättsdirektivet förutsätter att uppgifterna om de faktiska företrädarna är lättare tillgängliga mellan medlemsstaterna än tidigare. Genomförandet av digitaliseringsdirektivet har också konsekvenser för statsbudgeten för 2022. Eftersom direktivet förutsätter att största delen av de uppgifter som är införda i handelsregistret över aktiebolag är avgiftsfria för användarna, kompenseras PRS för en halv miljon euro 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I regeringens budgetproposition för nästa år föreslås ett anslag på 5,1 miljarder euro för försvarsförvaltningen. Detta är 223 miljoner euro (5 procent) mer än budgetförslaget för i år. Merparten av ökningen föranleds av mervärdesskatteutgifter för anskaffningen av multirollflygplan. Av det militära försvarets utgifter utan mervärdesskatteutgifter används 2,7 miljarder euro till materialanskaffningar, utrustning av trupper och underhåll av materiel. I summan ingår också de medel som reserverats för HX- och Flottilj-projekten.

– I nästa års försvarsutgifter betonas de upphandlingar som är centrala med tanke på vår försvarsförmåga och som varit allmänt kända sedan länge, konstaterar försvarsminister Antti Kaikkonen.
– Också den ökning av antalet anställda och uppgifter inom Försvarsmakten som skrivits in i regeringsprogrammet framskrider. Utvecklingen av försvaret är långsiktig och systematisk.

I budgetpropositionen förblir försvarsmaktens omkostnader nästan oförändrade. För ökningen av försvarsmaktens personal- och uppgiftsvolym anvisas stegvis i enlighet med regeringsprogrammet sju miljoner euro. I budgeten för 2022 uppgår ökningen till sex miljoner euro. Därtill föreslås för den militära krishanteringens materiel- och förvaltningsutgifter ungefär 64 miljoner euro.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår i samband med budgetpropositionen ändringar bl.a. i beskattningen av förvärvsinkomster, det maximala beloppet för hushållsavdraget samt tobaksskatten.Ändringar i inkomstbeskattningenGrunderna för beskattningen av förvärvsinkomster ska i enlighet med regeringsprogrammet indexjusteras på alla inkomstnivåer så att beskattningen inte skärps på grund av den allmänna inkomstutvecklingen. Justeringen baserar sig på en ökning av inkomstnivåindexet med 3,0 procent.Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom att höja grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inflödes- och minskningsprocenter. Ändringen beräknas minska förvärvsinkomstskatteintäkterna med cirka 520 miljoner euro.Statens progressiva inkomstskatteskala år 2022Grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjsGrundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjs från 3 630 euro till 3 740 euro. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på 3 740 euro per år, en löneinkomst på ca 7 800 euro per år och en pensionsinkomst på ca 12 200 euro per år. För mottagare av dagpenningsinkomst har grundavdraget en effekt på en inkomst på upp till ca 24 400 euro per år, för mottagare av löneinkomst på upp till ca 31 000 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till ca 25 600 euro per år.Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjsDet maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 840 euro till 1 930 euro. Avdragets minskningsprocent höjs från 1,89 procent till 1,96 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 132 200 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag. Avdragets inflödesprocent höjs från 12,7 procent till 13 procent.Maximala beloppet för hushållsavdraget höjs Maximala beloppet för hushållsavdraget höjs och den procentandel av kostnaderna som ska dras av höjs. Ändringen gäller hushållsavdrag som beviljas på basis av hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete 2022 och 2023. Motsvarande höjning gäller även temporärt för avstående från oljeuppvärmning under 2022-2027. Hushållsavdraget förblir oförändrat i fråga om andra arbeten som berättigar till hushållsavdrag.Hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 3 500 euro. Den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna höjs från 40 procent till 60 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 30 procent när det gäller löner. Med avstående från oljeuppvärmning avses åtgärder genom vilka det byggnadsspecifika systemet för oljeuppvärmning tas ur bruk och ett byggnadsspecifikt uppvärmningssystem som inte använder fossila bränslen installeras som ersättande uppvärmningssystem. För hushållsarbetets, omsorgsarbetets och vårdarbetets del är minskningen ca 43 miljoner euro på årsnivå. Avståendet från oljeuppvärmning beräknas minska skatteinkomsterna med ca 8 miljoner euro på årsnivå. Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks för viss tidBeskattningsvärdet för en tjänstebil sänks med 85 euro i månaden, om bilens koldioxidutsläpp under körning enligt WLTP-metoden är minst 1 och högst 100 gram per kilometer.Målet är att öka andelen utsläppssnåla bilar i tjänstebilbeståndet. Det tidsbundna skattestödet gäller vid beskattningen 2022–2025. Stödet ska gälla bilar som registrerats första gången i Finland 2021 eller senare.Ändringen beräknas minska skatteintäkterna med sammanlagt ca 43 miljoner euro under fyra år. Ändringen minskar skatteintäkterna med cirka 7 miljoner euro år 2022. Ränta på skuld för förvärv av en andel i samfälld skog blir avdragbarRäntan på skuld som hänför sig till förvärv av en andel av en samfälld förmån som används för förvärvande av inkomst ska vara avdragsgilla ränteutgifter enligt inkomstskattelagen. Ändringen gäller i praktiken räntorna på skuld som hänför sig till förvärv av andelar i samfällda skogar.Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.Skogsavdraget begränsas i fråga om skogsfonderSkogsavdraget ändras så att samfällda skogar i fortsättningen ska ha skogsavdragsrätt på basis av skog som förvärvats under skatteåret 2022 eller därefter endast om minst hälften av andelarna i dess delägarlag vid utgången av skatteåret ägs av fysiska personer eller dödsbon. Ändringen bedöms inte ha några konsekvenser för skatteinkomsterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland står värd för ett möte i syriska kvinnors rådgivande FN-kommitté (Women’s advisory board) den 26 september till den 1 oktober 2021.Kommittén är ett nätverk av syriska kvinnor som bistår FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien Geir O. Pedersen i hans arbete för att medla i Syriens konflikt enligt säkerhetsrådets resolution 2254. Medlemmarna i nätverket har varierande socioekonomisk, politisk, kulturell och geografisk bakgrund. I sina råd till den särskilda representanten lyfter kommittén fram kvinnors självbestämmanderätt och rättigheter. Nätverket förmedlar de syriska kvinnornas olika åsikter och synpunkter på politiska diskussioner.Under mötet i Finland ska den rådgivande kommitténs medlemmar fortsätta sin interna diskussion om kommitténs roll. De kommer också att diskutera med finländska partner om kvinnors roll i konfliktlösning och om vikten av utbildning.Finland har understött den rådgivande kommitténs arbete från starten. Stödet till kommittén är en del av Finlands finansiering till FN:s jämställdhetsorganisation UN Womens program för Syrien 2020–2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Spaniens förste vice premiärminister, ministern för ekonomi och digitalisering Nadia Calviño besöker Finland måndagen den 27 september. I besöket deltar också statssekreteraren med ansvar för digitalisering och artificiell intelligens Carme Artigas och statssekreteraren med ansvar för telekommunikation och digital infrastruktur Roberto Sánchez. Vice premiärminister Calviño besöker Finland på inbjudan av kommunikationsminister Timo Harakka.Förste vice premiärministern Calviño träffar förutom minister Harakka även finansminister Annika Saarikko och utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Skinnari.Vid mötet mellan vice premiärminister Calviño och minister Harakka diskuteras bland annat dataekonomi, samarbete i digitaliseringsfrågor och cybersäkerhet.Vid mötet mellan vice premiärministern och finansminister Annika Saarikko diskuteras den europeiska ekonomins återhämtning samt andra aktuella ekonomiska och finansiella frågor.Diskussionerna med utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Skinnari kommer att handla om de möjligheter ländernas återhämtningsprogram erbjuder. Huvudområden inom Spaniens återhämtningsprogram är bland annat den gröna övergången och digitaliseringen, där Finland har mycket kompetens att erbjuda.Vice premiärminister Calviño deltar dessutom i en rundabordsdiskussion med finländska teknologiföretag som Business Finland ordnar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett utkast till statsrådets förordning om stöd för energiinvesteringar 2022–2026 enligt Finlands återhämtnings- och resiliensplan har färdigställts. Arbets- och näringsministeriet tar emot utlåtanden om utkastet fram till den 20 oktober 2021 på webbplatsen Utlåtande.fiGenom stödprogrammet främjas energiinvesteringar och projekt för energiinfrastruktur som minskar växthusgasutsläppen i vårt land och som stöder målet om koldioxidneutralitet 2035. Ett annat mål är att minska de tekniska och ekonomiska riskerna i anslutning till förnybar energi och ny teknologi bland annat för projekt som gäller väte. Enligt förordningen kan stöd beviljas sådana projekt för energiinfrastruktur, ny telnologi, produktion och lagring av koldioxidsnålt väte, avskiljning och användning av koldioxid samt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processer, som anges i Finlands återhämtnings- och resiliensplan.I förordningen föreskrivs det bland annat om vilka projekt som kan få stöd, om förutsättningarna för godkännande, om stödnivåerna och om godtagbara kostnader. Därtill fastställs tidsfrister för när projekten ska slutföras och resultaten rapporteras. Tidsfristerna baserar sig i främsta hand på EU-förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och på Finlands återhämtnings- och återhämtningsplan.Beslut om beviljande av stöd fattas av arbets- och näringsministeriet och av innovationsfinansieringsverket Business Finland utifrån de villkor som anges i förordningen. Dessutom ska Business Finland besluta om beviljande av stöd för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (Important Projects of Common European Interest) som gäller väte.EU:s förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens utfärdades den 12 februari 2021. Syftet är att stödja medlemsstaternas återhämtning efter coronakrisen. För att få ekonomiskt stöd ska medlemsstaterna lägga fram en nationell återhämtnings- och resiliensplan. Den finländska planen är en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Programmet stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Inom de delområden som faller under planens pelare för grön omställning är avsikten att stödja investeringar i energiinfrastruktur, återvinning av spillvärme, ny teknologi, elektrifiering av industrin och väteprojekt.Ytterligare upplysningar: 
Inkeri Lilleberg, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 472 0706, inkeri.lilleberg(at)gov.fi
Nicoleta Kaitazis, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 434 5386, nicoleta.kaitazis(at)gov.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Strategin för friluftsliv syftar till att göra rekreation i naturen till en nationell framgångsfaktor. Förhoppningen är att allt fler finländare ska hitta lämpliga sätt att vistas och röra sig i naturen. I strategin fäster man särskild vikt vid närnaturens tillgänglighet, folkhälsoaspekten av vistelse i naturen och ett starkare samarbete. Utlåtanden om strategiutkastet kan lämnas fram till den 22 oktober.”För rekreation i naturen utarbetas nu för första gången en egen nationell strategi. Strategin behövs, eftersom allt fler har funnit värdet av att röra sig i naturen, i synnerhet under coronapandemin. Också antalet besökare i nationalparkerna har ökat under hela 2000-talet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Målet med strategin för friluftsliv är att göra finländarna medvetna om nyttan med att idka friluftsliv och få dem att ta del av denna nytta. Strategin bereds i år i brett samarbete och den sträcker sig fram till 2030. De strategiska målen i strategin för friluftslivSom strategiska mål föreslås att närnaturen ska vara tillgänglig och att folkhälsan ska främjas genom friluftsliv. Målet är att närnaturen ska vara tillgänglig för alla på lika villkor i Finland. Friluftsliv och vistelse i naturen ska också i allt högre grad tas med i folkhälsoarbetet.Med hjälp av strategin vill man stärka samarbetet kring idkandet av friluftsliv. Ett mål är också att identifiera och stärka de kunskapsmässiga och ekonomiska resurserna utgående från efterfrågan. En konkret åtgärd är att skapa en nationell informationstjänst för friluftsliv som ger heltäckande information om tjänster och möjligheter för friluftsliv och att inrätta ett samordningsorgan för att främja samarbetet. När det gäller rekreation i naturen ska man alltid värna om naturens hållbarhet genom att respektera naturen och dess mångfald och genom att sörja för naturens bärkraft. Strategiutkastet har beretts genom ett omfattande samarbeteStrategin för friluftsliv har beretts i en arbetsgrupp och i workshoppar som miljöministeriet sammankallat. I den bredbasiga beredningen av strategin har man också använt de svar som intressentgrupperna och allmänheten lämnat i justitieministeriets webbtjänst dinåsikt.fi. Det kom totalt 8 074 svar. Den omfattande delaktigheten har varit motiverad, eftersom friluftsliv i naturen är en sak som berör nästan alla finländare.I styrgruppen för strategiarbetet har deltagit sju olika ministerier, Forststyrelsens naturtjänster, NTM-centralernas ansvarsområde för miljö, Kommunförbundet, Jord- och skogsbruksproducenternas Centralförbund samt Ulkoilufoorumi (ett forum för friluftsliv), vars 17 medlemsorganisationer representeras av Suomen Latu.Respons på strategiutkastet kan lämnas fram till den 22 oktober på adressen utlåtande.fi. Det är meningen att strategin ska bli klar under 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen har nu skickats ut på remiss.I propositionen föreslås det att det i fortsättningen ska förrättas röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar. I och med ändringen får de röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor rätt till anstaltsröstning.Vid kommunalvalet 2021 ordnades röstning i anstalt med stöd av en temporär lagändring.Lagändringarna avses träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 januari 2022, så att de ska vara i kraft vid det välfärdsområdesval som förrättas i januari 2022.Remisstiden löper ut den 11 oktober 2021.
Utlåtande.fi: Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen – Utkast
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president fattade ett beslut om sidoackreditering fredagen den 24 september.Republikens president har befullmäktigat chefen för Finlands ambassad i Nairobi, ambassadör Pirkka Tapiola, att representera Finland i Eritrea och Somalia.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utbildningsstyrelsen har beviljat anordnarna av gymnasieutbildning statsunderstöd för att jämna ut följderna av de exceptionella förhållanden som coronaepidemin har orsakat inom gymnasieutbildningen. Statsunderstödet är avsett för att finansiera tilläggsresurser som behövs i anslutning till undervisning, handledning, välbefinnande och stödåtgärder åren 2021–2023.Understöd beviljades 211 anordnare av gymnasieutbildning till ett totalt belopp av 15 miljoner euro. Syftet med statsunderstödet är att stödja anordnarna av gymnasieutbildning i den utdragna coronasituationen. Med understödet finansieras stödåtgärder som ska åtgärda de studerandes kunskapstapp och stärka deras välbefinnande. Målet är att förbättra de gymnasiestuderandes förutsättningar att fortsätta sina studier i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan samt att stödja dem i förberedelserna inför studentexamen och övergången till fortsatta studier.Understödet kan också användas för tilläggsresurser till stöd för lärandet och studiehandledning samt till det gemensamma eller individuella stödet för välbefinnande som ges åt de studerande.

Källa: Valtioneuvosto.fi