Kommitté diskuterade den sociala trygghetens värderingar och framtida utvecklingstrender

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 4 oktober till ett arbetsmöte för att diskutera värderingar, principiella frågor och begrepp i anslutning till den sociala tryggheten. Diskussionen baserade sig på de frågor och kommentarer som kommit fram vid beredningen av utkastet till kommitténs ställningstaganden.Diskussionsfrågorna diskuterades av fyra olika paneler: Orsaksbasering och skyldigheterFalla mellan olika förmåner och att vara utan inkomsterArbetsförmåga och tjänsterBoende och ungaOrsaksbasering och skyldigheterI den första panelen diskuterade kommittén för social trygghet på vilka grunder den primära sociala tryggheten ska beviljas i framtiden. Krävs det fortfarande en orsak? Gäller det både grundskyddet och förtjänstskyddet? Kan skyddet vara individuellt, om det inte är orsaksbaserat? Kan samfundet ställa villkor och förväntningar för erhållande av förmånen?Kommittén fick en beskrivning att det nordiska orsaksbaserade systemet som strävar efter ”rättvisa utdelad med kirurgisk noggrannhet” Orsaksbaseringen gör det möjligt att sträva efter ett skydd som är individuellt skräddarsytt, men å andra sidan ökar den också komplexiteten. Jämfört med de övriga nordiska länderna fortsätter utbetalningen av penningförmåner länge i Finland utan andra stödåtgärder, såsom tillgång till eller skyldighet att delta i tjänster. Å andra sidan har Finland lyckats väl med att undanröja stigman i anslutning till social trygghet. Orsaksbaseringen diskuterades både som ideologiska val som grundar sig på värderingar och på människosynen och som en praktisk fråga. Svarar det nuvarande systemet på riskerna i dagens samhälle? Och hur ser det ut i framtiden? Kommittén diskuterade också livligt alternativa modeller för social trygghet, i synnerhet basinkomst, men också baskonto och negativ inkomstskatt. I diskussionen lyftes behovet av att utreda alternativa modeller fram, även om problemen med det orsaksbaserade systemet behandlas samtidigt. Andra teman som diskuterades var bl.a. de olika logikerna inom grundskyddet och förtjänstskyddet, sammanslagning av orsaksbaserade förmåner, livscykeltänkande, samordning av förmåner och tjänster, samhället efter corona, digitalisering och barn inom den sociala tryggheten.I många anföranden lyftes det fram att det bör och är möjligt att i framtiden ställa villkor för förmånerna och att det är berättigat att rikta förväntningar mot människors verksamhet.Falla mellan olika förmåner och att vara utan inkomsterI början av den andra panelen konstaterades hur coronatiden har visat att den finländska modellen för social trygghet är stark: nästan ingen blir utanför förmånerna. Systemet är dock inte perfekt, i synnerhet inte om man eftersträvar en situation där det finns en primär förmån för var och en.
Utkomststödets roll som en del av den sociala trygghetens struktur lyftes fram flera gånger i kommitténs anföranden.
Kommittén utmanades också att på praktisk nivå dryfta hur sammanslagningen av förmånerna skulle genomföras och vad det skulle innebära. På vilket sätt hänvisas förmånstagarna till tjänsterna? Hur ska behovet av förmåner fastställas eller kontrolleras?Arbetsförmåga och tjänsterDen tredje panelen behandlade arbetsförmåga och tjänster. I panelen dryftades om det nuvarande systemet leder till att man i högre grad koncentrerar sig på arbetsförmåga eller arbetsoförmåga. I diskussionen lyftes särskilt fram att förmånerna och tjänsterna är separata. Paneldeltagarna dryftade också om förmånerna vid arbetsoförmåga borde sammanfogas. I många länder har man under de senaste åren frångått den tidsbegränsade invalidpensionen. Man beslutade att gå igenom reformerna som gjorts i andra länder som underlag för kommitténs fortsatta arbete.  Boende och ungaDen fjärde panelen kopplade ihop frågor om boende och unga. I panelen dryftades individanpassade bostadsbidrag. Kommittén informerades om FPA:s färska kalkyler, enligt vilka ett individanpassat stöd på nuvarande villkor och nivåer skulle öka dess totala utgifter avsevärt. I diskussionen behandlades också boendehelheten i vidare bemärkelse, till exempel bostadsbidragets maximibelopp och hyresnivån.För det andra diskuterades stöden i de ungas självständighetsfas. I synnerhet behandlades situationer där en ung person inte har en studieplats eller ett arbete. Unga personer som får utkomststöd uppfattar eller litar nödvändigtvis inte på nyttan med studierna och tvekar inför att inleda studier i och med att tyngdpunkten för studiestödet ligger på lån. Kommittén begrundade olika individuella livssituationer och bidragens betydelse för att man ska kunna avancera i livet.“Att bo med rumskamrater och att studera, hur gör vi dessa två saker attraktivare?” sammanfattade kommitténs ordförande Pasi Moisio den fjärde panelens diskussion.Rättigheter och jämlikhet kan inte förverkligas utan ansvar och solidaritetPolitices doktor Markku Lehto höll ett inledningsanförande om välfärdssamhällets värden, deras historiska utveckling och nuvarande tillstånd. “Frihet, jämlikhet och broderskap, de tre målen för franska revolutionen, har kompletterat varandra och styrt uppkomsten och utvecklingen av välfärdsstaten. Den har varit en stor framgång, men på något sätt sitter vi fast. Solidariteten behöver väckas till liv. Solidariteten förbinder parterna att tillsammans arbeta för att uppnå målet. Solidaritet bygger på förtroende, delaktighet och en gemensam uppfattning om ömsesidighet. Vi bär ett ansvar gentemot varandra och för varandra”, konstaterar Lehto. Ändring av kommittémedlemSamlingspartiets riksdagsledamot Arto Satonen är ny medlem i kommittén. Han ersätter Juhana Vartiainen.Följande möten och arbetsmötenKommittén för social trygghet håller sitt nästa möte måndagen den 11 oktober 2021. Dess teman är bedömningen av grundskyddets tillräcklighet, behandlingen av alternativa modeller för social trygghet i kommittén och det fortsatta arbetet med utkastet till ställningstagande.Arbetsmötet i november (8.11)Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandetMötet i november (29.11)Förändringarna arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna, Godkännande av de slutliga problemrapporternaMötet i januari (31.1)Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, godkännande av principerna i utkastet till ståndpunktArbetsmötet i februari (14.2)
Mötet i mars (21.3)
Arbetsmötet i april (25.4)
Mötet i maj (23.5)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi







High quality & nature friendly luxury cosmetics from Scandinavia - ElishevaShoshana.com

error: Content is protected !!
Copyright © NordenBladet 2008-2021 All Rights Reserved.
Skandinaviska / Nordiska nyheter och information på svenska.
Scandinavian / Nordic news and info in Swedish.
Nordic News Service & Link Directory