NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har beviljat tre miljoner euro i statsunderstöd för att starta ett kompetenscenter för sociala företag i enlighet med de riktlinjer som regeringen drog upp vid sin halvtidsöversyn. Finansieringsbeslutet undertecknades av arbetsminister Tuula Haatainen.Kompetenscentrets verksamhet inleds omedelbart och fortsätter med statsunderstöd till utgången av 2023. Avsikten är att projektet också ska finansieras med medel ur Europeiska socialfonden. Kompetenscentret erbjuder riksomfattande rådgivning och vägledning till företagare och sammanslutningar som bedriver eller startar socialt företagande oberoende av företagsform och bransch. Samtidigt bygger centret upp nätverksbaserade experttjänster som stärker verksamhetsförutsättningarna för socialt företagande och ökar sysselsättningen av partiellt arbetsföra.Statsunderstöd beviljades till ett konsortium som fungerar i form av ett nätverk av sex organisationer, dvs. ett samprojekt. Projektet samordnas av alliansen Yhteiskunnallisten yritysten liitto Arvo ry. Övriga parter är Diakonia-ammattikorkeakoulu Oy, Stiftelsen för rehabilitering sr, Osuustoimintakeskus Pellervo Oy, Silta-Valmennusyhdistys ry och Vates-stiftelsen Sr.Parterna i konsortiet kompletterar varandra genom sitt kunnande så att deras kompetensområden täcker hela det finländska sociala företagandet och företagandet. Denna helhet omfattar aspekter som sociala innovationer, samhälleliga effekter, affärsverksamhet, hållbar utveckling och sysselsättning av partiellt arbetsföra.
Kompetenscentret utnyttjar kompetensen hos experter inom olika områdenTack vare sin nätverksbaserade verksamhet kan kompetenscentret dra nytta av expertisen hos olika aktörer och erbjuda experthjälp till dem som behöver den. Sådana är utöver företag och personer som är intresserade av socialt företagande t.ex. läroanstalter och forskningssammanslutningar, närings-, trafik- och miljöcentralerna och andra organisationer som producerar offentliga företagstjänster. Utöver rådgivnings- och vägledningstjänster samt experthjälp främjar kompetenscentret ibruktagandet av effektbaserade affärsmodeller, sociala innovationer, forskning, datainsamling och utbildning kring olika teman. Till kärnuppgifterna hör också kuvös- och acceleratorverksamhet.Kompetenscentret ger också företagen stöd för att utveckla arbetet med intressentgrupper och hitta nya partnerskap, ordna förvaltningen och hjälp med att sysselsätta partiellt arbetsföra. Det finns efterfrågan på ny typ av affärsverksamhetEtt socialt företag inrättas av viljan att komma fram till en lösning på ett socialt problem och producera s.k. gemensamt gott. Företagens verksamhet är lönsam, men de eftersträvar inte i första hand vinst för sina ägare utan styr största delen av sin rörelsevinst för att uppfylla det samhälleliga mål de valt. Målet har fastställts i samfundets bolagsordning eller stadgar. Verksamhetsformen för ett socialt företag kan vara vilken som helst: förening, stiftelse, aktiebolag eller andelslag.Enligt en utredning som arbets- och näringsministeriet beställde i fjol finns det i Finland uppskattningsvis 1 700 sociala företag med över 50 000 anställda. De sociala företagens sammanräknade omsättning är nästan 5,8 miljarder euro. Största delen av företagen är verksamma inom social- och hälsovården samt välfärdstjänsterna samt bl.a. inom cirkulär ekonomi och miljö. Det finns efterfrågan på socialt företagande och på nya affärsmodeller även annanstans än inom social- och hälsovården eller inom miljöfrågor. Detta beror bland annat på att företagandet blivit mångsidigare, såsom den växande skaran självsysselsatta. Socialt företagande är ett av de sätt som anges i statsminister Sanna Marins regeringsprogram för att bygga upp en arbetsmarknad som bygger på förtroende och jämlikhet och för att höja sysselsättningsgraden.Bakom inrättandet av kompetenscentret ligger den strategi för sociala företag som regeringen godkände vid sin halvtidsöversyn våren 2021. Dess mål är att öka antalet nya sociala företag och kännedomen om dem samt utveckla deras kompetens i synnerhet för att förbättra verksamhetens genomslagskraft. Ett av strategins centrala mål är att sysselsätta partiellt arbetsföra och personer som annars har en svår ställning på arbetsmarknaden. Kompetenscentret är en del av regeringens program för arbetsförmåga och regeringens sysselsättningsåtgärder som helhet. Avsikten med programmet för arbetsförmåga är att främja partiellt arbetsföras sysselsättning och arbetsmotivation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) har gjort en internationell jämförelse som gäller bekämpning av exploatering av utländsk arbetskraft i olika länder. Utredningen beskriver särskilt myndigheternas samarbetsmodeller i Norge, Belgien och Storbritannien.  Utredningen som gjorts på uppdrag av arbets- och näringsministeriet behandlar också den lagstiftning som Nederländerna, Belgien och Storbritannien har infört för att ingripa i exploatering av arbetskraft. Vidare presenterar utredningen Estlands arbetstvistkommitté och Sveriges lagstiftning om människoexploatering. Utredningen visar att åtgärderna för att ingripa i exploatering av utländsk arbetskraft kräver gott strukturerat samarbete mellan arbetarskyddet, polisen, skattemyndigheten och andra centrala aktörer. De gemensamma arbetssätten och den gemensamma arbetskulturen uppstår på regional nivå när de centrala myndigheterna möter regelbundet och sprider information med låg tröskel. ”Arbetskraftsexploatering är ett mångsidigt fenomen som också ändrar form. När det gäller att bekämpa exploateringen bör man hela tiden vara lyhörd och fundera på nya metoder som fortsättning på de åtgärder som redan vidtagits under denna regeringsperiod. HEUNI:s utredning ger nya perspektiv på detta behov”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 6 oktober har 84 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, det vill säga 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 72 procent båda vaccindoserna. Enligt den nuvarande bedömningen är det möjligt att uppnå en vaccinationstäckning på 80 procent före utgången av oktober, förutsatt att vaccinationstakten inte avtar.I åldersgrupperna över 60 år har redan över 87 procent fått båda vaccindoserna. Av befolkningen i åldrarna 50–59 år har 83 procent fått båda vaccindoserna, och av befolkningen i åldrarna 40–49 år 76 procent.  Vaccinationstäckningen för den första vaccindosen har ökat mest i åldersgruppen 12–15 år under den senaste veckan (1 procentenhet, dvs. från 68 procent till 69 procent). När det gäller den andra vaccindosen har vaccinationstäckningen under den senaste veckan ökat mest i åldersgrupperna 12–15 och 16–19 år (8 procentenheter i båda grupperna), och är således nu 15 procent i åldrarna 12–15 och 47 procent i åldrarna 16–19.  Under den senaste veckan har personer i åldrarna 12−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 14 gånger oftare än personer i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Belastningen på sjukhusvården har börjat öka i många sjukvårdsdistrikt. 
Det viktigaste är nu att med alla medel försöka öka vaccinationstäckningen och främja hälsosäkerheten både regionalt och lokalt. Det regionala och lokala epidemiläget kan också förutsätta omfattande informationsstyrning och beslut om begränsningar som gäller större områden än enskilda kommuner.  I september var 74 procent av sjukhuspatienterna ovaccineradeAntalet nya coronapatienter som tas in på sjukhus per vecka har varierat mellan 60 och 81 patienter inom den specialiserade sjukvården de senaste sex veckorna. Förra veckan togs det in sammanlagt 69 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården, och 22 nya patienter till intensivvårdsavdelningar. I slutet av vecka 39 vårdades sammanlagt 105 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 72 på bäddavdelningar och 33 på intensivvårdsavdelningar. Den föregående veckan vårdades 56 inom den specialiserade sjukvården och 25 på intensivvårdsavdelningar.  Det är främst personer i åldern 50−79 år som inte är vaccinerade som har behövt sjukhusvård. Risken att hamna på sjukhus har varit 18 gånger större jämfört med de i samma ålder som fått båda vaccindoserna.  Av de som togs in på sjukhus i september var 74 procent ovaccinerade. För att förhindra flera allvarliga sjukdomsfall och minska behovet av sjukhusvård krävs det att vaccinationstäckningen ökar och antalet coronafall minskar avsevärt.  Coronafallen har börjat ökaAntalet coronafall har börjat öka igen, vilket är oroväckande. Nu drabbas främst de som inte är vaccinerade. Under de två senaste veckorna (20.9–3.10.) har det rapporterats 123 nya smittfall per 100 000 invånare, vilket är 15 procent mer än de 107 smittfall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna. Jämfört med den föregående veckan har antalet nya coronafall per vecka ökat med över 800 fall. Vecka 39 rapporterades sammanlagt 3 826 fall jämfört med 3 008 den föregående veckan. Totalt 1 089 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 6 oktober.  Anvisningarna har ändrats och därför tas det nu färre tester. Vecka 39 togs det cirka 10 procent färre tester än den föregående veckan. Att det tas färre tester och att testningskriterierna ändrats har lett till att antalet positiva testresultat har ökat. Av de tester som togs förra veckan var 4,9 procent positiva. Detta är en ökning jämfört med den föregående veckan när andelen positiva testresultat var 3,5 procent. Att de positiva testresultaten ökat så tydligt betyder att det finns fler smittfall i befolkningen än vad som rapporteras. Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärds uppföljningsrapport publiceras på webbsidan med uppföljningsrapporterna om Hybridstrategin varje torsdag på eftermiddagen.Hybridstrategins uppföljningsrapport (THL) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (THL)Lägesöversikt om coronaviruset (THL)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL) Coronaviruset i siffror (HUS) Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin 2021–22 (SHM:s publikationer 2021:30) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin, på finska (THL) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Museet för nutidskänsla är ett virtuellt, upplevelsebaserat museum som ska hjälpa oss att reflektera över de känslor som coronapandemin väckte i Finland. Museet kombinerar vetenskap och konst när det visar upp känslor som finländarna upplevt under pandemin, med början från mars 2020.Det första steget mot återhämtning är att vi möter våra känslor. På den principen bygger Museet för nutidskänsla, som lanseras i dag. Museets virtuella samlingar omfattar upplevelsebaserade berättelser om pandemitidens känslor i Finland.Samspel mellan vetenskap och konstHasan & Partners Oy har ansvarat för det kreativa arbetet bakom museet och Into-Digital Ab för det tekniska genomförandet. Även konstnärer, organisationer, forskare i människans beteende och olika fenomen samt sakkunnigföretag inom informationsbranschen har bidragit till museet.
Den insamlade informationen kompletteras med inlägg från experter och forskare på olika områden, där de redogör för känslorna bakom statistiken och fenomenen. Psykoterapeuten Maaret Kallio analyserar vilken betydelse känslor har med tanke på återhämtning. Psykoterapeuten och psykologen Suvi Laru redogör å sin sida för känslor i parförhållanden. Sorgforskaren Mari Pulkkinen talar om förlust och om verkningarna av att sörja, och sömnforskaren Markku Partinen om sömn, sömnlöshet och coronasomnia. Niko Pyrhönen, som är forskare vid Helsingfors universitet, redogör för mekanismerna och känslorna bakom konspirationsteorier. Studeranden Dan Santamäki, som är delegationsmedlem vid Åbo universitets studentkår och ordförande för ämnesföreningen Affekti ry, ger ett ansikte åt studerandes känslor under undantagstiden. Riikka Nurmi, som är expert i främjande av psykisk hälsa inom småbarnspedagogiken, talar om hur barn har mått under undantagstiden. Tuulia Kovanen, som är expert i våldsförebyggande arbete vid Förbundet för mödra- och skyddshem, berättar om de utmaningar som undantagstiden medförde i hemmen och för familjerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet och kommunikationsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda en modell som skulle utvidga finansieringsbasen för audiovisuella produktioner. Möjligheten att ålägga av-aktörer att investera i produktion av inhemskt innehåll ska utredas.Arbetsgruppen har till uppgift att utreda modeller för genomförande av investeringsskyldigheten i fråga om medietjänster enligt direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMS) och konsekvenserna av modellerna. Tilläggsfinansieringen som fås genom den reglering som direktivet möjliggör uppgår uppskattningsvis till 6–20 miljoner euro per år. I praktiken kan de finansieringsandelar som tas ut av medietjänsterna genomföras som direkta investeringar i innehållsproduktion och förvärv av rättigheter eller som andelar som betalas till nationella fonder. – Jag anser det vara viktigt att vi utreder alla sätt genom vilka vi kan stärka konkurrenskraften för aktörerna inom de kreativa branscherna i Finland. Målet är att stärka hela vår audiovisuella sektors ställning i den internationella konkurrensen, konstaterar forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.– Det inhemska innehållet har en viktig roll för finländarna. Vi måste garantera dess konkurrenskraft. Därför är det bra att arbetsgruppen noggrant utreder konsekvenserna av de förpliktelser som EU-lagstiftningen möjliggör, säger kommunikationsminister Timo Harakka. Arbetsgruppen lämnar sin utredning före utgången av augusti 2022. Ordförande för arbetsgruppen är direktör Jorma Waldén vid undervisnings- och kulturministeriet. Medlemmarna är enhetsdirektör Emil Asp (kommunikationsministeriet), specialsakkunnig Sirpa Sillstén (kommunikationsministeriet), kulturrådet Laura Mäkelä (undervisnings- och kulturministeriet), verkställande direktör Lasse Saarinen (Finlands filmstiftelse) och juristen Eliisa Reenpää (Transport- och kommunikationsverket Traficom). Arbetsgruppen ska också höra och involvera företag, forskare, myndigheter, organisationer och andra centrala aktörer inom branschen.Beställ-tv-tjänster såsom Netflix, Amazon och HBO utgör en betydande del av konsumenternas användning av medier. Flera länder i Europa planerar att införa investeringsskyldigheten enligt artikel 13.2 i direktivet för sådana medietjänster. Hittills har Finland inte infört någon sådan skyldighet.I Finland har frågan förberetts i en utredning som Petri Kemppinen gjorde 2020. I utredningen granskades då inte olika regleringsalternativ eller deras konsekvenser för olika aktörer. Kemppinen föreslog att finansieringsskyldigheten kunde utsträckas också till leverantörer av medietjänster etablerade i andra medlemsstater vars målgrupper finns i Finland. Avgiften skulle bestämmas som en procentandel av medietjänstleverantörens omsättning eller alternativt utifrån antalet beställningar som riktas till Finland. Arbetsgruppens projektinformation och uppdrag Utredning av nya möjligheter att stärka finansieringsbasen för inhemsk audiovisuell innehållsproduktion (2020, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en uppföljningsgrupp för stärkandet av klienternas och patienternas självbestämmanderätt. Den bredbasiga gruppen har till uppgift att stödja beredningen av lagstiftning som gäller klienternas och patienternas rättigheter, ta fram expertbaserad kunskap och delta i bedömningen av alternativ och förslag samt konsekvenserna av dem.  Klienternas och patienternas ställning inom social- och hälsovårdstjänsterna kan förbättras på olika sätt. I reformarbetet, som inleddes i år, bereds ändringar i både lagstiftningen och verksamhetssätten.Syftet är att ändra lagstiftningen så att klienternas och patienternas självbestämmanderätt tillgodoses så helt och fullt som möjligt. Samtidigt utvecklas verksamhetssätt som ökar klienternas och patienternas delaktighet och som minskar användningen av begränsningsåtgärder. Reformen genomförs stegvis, eftersom projektet är omfattande. Avsikten är att regeringens proposition om ändringarna i den första fasen ska överlämnas till riksdagen under nästa år.Uppföljningsgruppen har en viktig roll i det omfattande projektetI uppföljningsgruppen ingår bland annat företrädare för organisationer, servicesystemet och myndigheter. Gruppens första mandattid löper ut vid utgången av 2023. Uppföljningsgruppen sammanträdde för första gången tisdagen den 5 oktober. Kanslichef Kirsi Varhila betonade i sitt öppningsanförande den viktiga betydelse som uppföljningsgruppen har i att stöda beredningsarbetet. Varhila lyfte fram det djupa sambandet mellan projektet för självbestämmanderätt, etiska värderingar och de grundläggande fri- och rättigheterna. Varhila betonade att man utöver lagstiftningen också bör utveckla verksamhetssätten och beakta de praktiska behoven i utvecklingen av lagstiftningen.Vid de följande mötena fortsätter uppföljningsgruppen behandla projektet genom olika teman. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Temat för toppmötet EU–västra Balkan onsdagen den 6 oktober var fördjupat samarbete mellan unionen och länderna på västra Balkan. Vid mötet behandlades särskilt möjligheterna för länderna på västra Balkan att bli EU-medlemmar, fördjupat ekonomiskt samarbete och hanteringen av coronakrisen.Vid mötet konstaterades det att EU-länderna förbinder sig till en utvidgningsprocess som bygger på villkorlighet. Den egentliga utvidgningen stod emellertid inte på mötets dagordning. Geografiskt är västra Balkan beläget mitt i EU, och regionens stabilitet är viktig för unionen och Finland. De reformer som medlemskapskriterierna förutsätter moderniserar samhällen och gagnar medborgarna redan innan medlemskapet blir verklighet. Det är särskilt viktigt att stärka medlemskapsperspektivet i en situation där stormakternas inflytande i västra Balkan blir allt starkare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 4 oktober till ett arbetsmöte för att diskutera värderingar, principiella frågor och begrepp i anslutning till den sociala tryggheten. Diskussionen baserade sig på de frågor och kommentarer som kommit fram vid beredningen av utkastet till kommitténs ställningstaganden.Diskussionsfrågorna diskuterades av fyra olika paneler: Orsaksbasering och skyldigheterFalla mellan olika förmåner och att vara utan inkomsterArbetsförmåga och tjänsterBoende och ungaOrsaksbasering och skyldigheterI den första panelen diskuterade kommittén för social trygghet på vilka grunder den primära sociala tryggheten ska beviljas i framtiden. Krävs det fortfarande en orsak? Gäller det både grundskyddet och förtjänstskyddet? Kan skyddet vara individuellt, om det inte är orsaksbaserat? Kan samfundet ställa villkor och förväntningar för erhållande av förmånen?Kommittén fick en beskrivning att det nordiska orsaksbaserade systemet som strävar efter ”rättvisa utdelad med kirurgisk noggrannhet” Orsaksbaseringen gör det möjligt att sträva efter ett skydd som är individuellt skräddarsytt, men å andra sidan ökar den också komplexiteten. Jämfört med de övriga nordiska länderna fortsätter utbetalningen av penningförmåner länge i Finland utan andra stödåtgärder, såsom tillgång till eller skyldighet att delta i tjänster. Å andra sidan har Finland lyckats väl med att undanröja stigman i anslutning till social trygghet. Orsaksbaseringen diskuterades både som ideologiska val som grundar sig på värderingar och på människosynen och som en praktisk fråga. Svarar det nuvarande systemet på riskerna i dagens samhälle? Och hur ser det ut i framtiden? Kommittén diskuterade också livligt alternativa modeller för social trygghet, i synnerhet basinkomst, men också baskonto och negativ inkomstskatt. I diskussionen lyftes behovet av att utreda alternativa modeller fram, även om problemen med det orsaksbaserade systemet behandlas samtidigt. Andra teman som diskuterades var bl.a. de olika logikerna inom grundskyddet och förtjänstskyddet, sammanslagning av orsaksbaserade förmåner, livscykeltänkande, samordning av förmåner och tjänster, samhället efter corona, digitalisering och barn inom den sociala tryggheten.I många anföranden lyftes det fram att det bör och är möjligt att i framtiden ställa villkor för förmånerna och att det är berättigat att rikta förväntningar mot människors verksamhet.Falla mellan olika förmåner och att vara utan inkomsterI början av den andra panelen konstaterades hur coronatiden har visat att den finländska modellen för social trygghet är stark: nästan ingen blir utanför förmånerna. Systemet är dock inte perfekt, i synnerhet inte om man eftersträvar en situation där det finns en primär förmån för var och en.
Utkomststödets roll som en del av den sociala trygghetens struktur lyftes fram flera gånger i kommitténs anföranden.Kommittén utmanades också att på praktisk nivå dryfta hur sammanslagningen av förmånerna skulle genomföras och vad det skulle innebära. På vilket sätt hänvisas förmånstagarna till tjänsterna? Hur ska behovet av förmåner fastställas eller kontrolleras?Arbetsförmåga och tjänsterDen tredje panelen behandlade arbetsförmåga och tjänster. I panelen dryftades om det nuvarande systemet leder till att man i högre grad koncentrerar sig på arbetsförmåga eller arbetsoförmåga. I diskussionen lyftes särskilt fram att förmånerna och tjänsterna är separata. Paneldeltagarna dryftade också om förmånerna vid arbetsoförmåga borde sammanfogas. I många länder har man under de senaste åren frångått den tidsbegränsade invalidpensionen. Man beslutade att gå igenom reformerna som gjorts i andra länder som underlag för kommitténs fortsatta arbete.  Boende och ungaDen fjärde panelen kopplade ihop frågor om boende och unga. I panelen dryftades individanpassade bostadsbidrag. Kommittén informerades om FPA:s färska kalkyler, enligt vilka ett individanpassat stöd på nuvarande villkor och nivåer skulle öka dess totala utgifter avsevärt. I diskussionen behandlades också boendehelheten i vidare bemärkelse, till exempel bostadsbidragets maximibelopp och hyresnivån.För det andra diskuterades stöden i de ungas självständighetsfas. I synnerhet behandlades situationer där en ung person inte har en studieplats eller ett arbete. Unga personer som får utkomststöd uppfattar eller litar nödvändigtvis inte på nyttan med studierna och tvekar inför att inleda studier i och med att tyngdpunkten för studiestödet ligger på lån. Kommittén begrundade olika individuella livssituationer och bidragens betydelse för att man ska kunna avancera i livet.“Att bo med rumskamrater och att studera, hur gör vi dessa två saker attraktivare?” sammanfattade kommitténs ordförande Pasi Moisio den fjärde panelens diskussion.Rättigheter och jämlikhet kan inte förverkligas utan ansvar och solidaritetPolitices doktor Markku Lehto höll ett inledningsanförande om välfärdssamhällets värden, deras historiska utveckling och nuvarande tillstånd. “Frihet, jämlikhet och broderskap, de tre målen för franska revolutionen, har kompletterat varandra och styrt uppkomsten och utvecklingen av välfärdsstaten. Den har varit en stor framgång, men på något sätt sitter vi fast. Solidariteten behöver väckas till liv. Solidariteten förbinder parterna att tillsammans arbeta för att uppnå målet. Solidaritet bygger på förtroende, delaktighet och en gemensam uppfattning om ömsesidighet. Vi bär ett ansvar gentemot varandra och för varandra”, konstaterar Lehto. Ändring av kommittémedlemSamlingspartiets riksdagsledamot Arto Satonen är ny medlem i kommittén. Han ersätter Juhana Vartiainen.Följande möten och arbetsmötenKommittén för social trygghet håller sitt nästa möte måndagen den 11 oktober 2021. Dess teman är bedömningen av grundskyddets tillräcklighet, behandlingen av alternativa modeller för social trygghet i kommittén och det fortsatta arbetet med utkastet till ställningstagande.Arbetsmötet i november (8.11)Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandetMötet i november (29.11)Förändringarna arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna, Godkännande av de slutliga problemrapporternaMötet i januari (31.1)Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, godkännande av principerna i utkastet till ståndpunktArbetsmötet i februari (14.2)
Mötet i mars (21.3)
Arbetsmötet i april (25.4)
Mötet i maj (23.5) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet begär yttrande om utkastet till ändring av körkortslagen. Remisstiden löper ut den 17 november 2021.Körkortslagen sågs över 2018. I samband med detta förutsatte riksdagen att det görs en uppföljningsundersökning om hur lagändringen har genomförts och vilka effekter den haft. De första undersökningsresultaten publicerades i mars 2021.Enligt studien har trafikolyckor bland unga förare minskat åren 2019 och 2020. Däremot ökade antalet olyckor bland 17-åringar som kört personbil 2020, och 17-åringar begick nästan dubbelt fler körförbudsförseelser jämfört med 18-åringar.Syftet med ändringarna i körkortslagen är att bemöta de farhågor som särskilt gäller unga förare. Avsikten är samtidigt att göra anskaffningen av körkort och myndigheternas verksamhet smidigare.– Vi vill göra det möjligt för unga att röra på sig även i fortsättningen. Det förutsätter att trafiksäkerheten uppmärksammas mer än tidigare, konstaterar kommunikationsminister Timo Harakka.De viktigaste förslagen1. Förarutbildningen ska utvecklas genom att kraven på riskidentifieringsutbildningen höjs och genom att halkkörning i regel förutsätts undervisas på en övningsbana. Till följd av ändringarna kommer timantalet inom riskidentifieringsutbildningen att utökas med två timmar (en timme teoriundervisning och en timme körundervisning).2. Körförbudsutbildningen ska utsträckas till att gälla körkortskategorierna AM/120, AM/121 och T samt förare som polisen meddelat temporärt körförbud.3. Dispensförfarandet ska slopas. I fortsättningen ska det vara möjligt att med vårdnadshavarens samtycke avlägga körkort för kategori B (begränsad körrätt för kategori B) som 17-åring.4. Bilkörning för 17-åriga förare som har körrätt för kategori B ska begränsas genom förbud mot körning på lördagar kl. 00-05 och på söndagar kl. 00-05. Begränsningen ska upphöra när föraren fyller 18 år.5. För 17-åriga förare föreslås en skyldighet att använda en symbol för minderårig förare som fästs på bilen tills föraren fyller 18 år.6. Som en allmän åtgärd som främjar trafiksäkerheten föreslås att det i teoriprovet för förarexamen föreskrivs om en påföljd för fusk: ett förbud på sex månader mot att delta i provet och ett förbud på sex månader mot att tolka i teoriprovet för en tolk som eventuellt använts i provet.Vad händer härnäst?Utlåtanden om lagutkastet kan lämnas på webben på www.utlåtande.fi. Alla organisationer och privatpersoner kan lämna utlåtanden.Lagberedningen fortsätter som tjänsteuppdrag efter remissbehandlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas stats- och regeringschefer samlades till ett informellt middagsmöte den 5 oktober för att föra en strategisk diskussion om EU:s internationella roll. Mötet ordnades i Slovenien, som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Särskild uppmärksamhet ägnades åt frågor som rör säkerhet, handelspolitik och relationerna mellan EU och Kina.Stats- och regeringscheferna behandlade säkerhetspolitiska frågor i Europa ur ett brett perspektiv. De lyfte fram behovet att stärka unionens yttre handlingsförmåga med tanke på såväl säkerhets- och försvarssamarbetet som resiliensen, det strategiska oberoendet och de internationella partnerskapen i anslutning till det.
 
Diskussionen gick också in på förbindelserna mellan EU och Kina på stats- och regeringschefsnivå. I sitt anförande framhöll statsminister Sanna Marin att unionen bör hålla enad front och samtidigt förvänta sig bättre ömsesidighet av Kina inom alla samarbetsområden.
 
Utanför mötets egentliga agenda diskuterade stats- och regeringscheferna den delade oron över ökningen av energipriserna. Diskussionen kring temat fortsätter vid Europeiska rådets oktobermöte.I dag, den 6 oktober, fortsätter arbetet under toppmötet EU–västra Balkan.

Källa: Valtioneuvosto.fi