NordenBladet — Det sextonde mötet för den ekonomiska samarbetskommissionen för Finlands och Rysslands regeringar och ett enskilt möte mellan ordförandena hålls i Helsingfors den 14 oktober 2021. Ordförande i samarbetskommissionen är utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och Rysslands industri- och handelsminister Denis Manturov. Under samarbetskommissionens möte behandlas frågor som rör affärsmiljön i Finland och Ryssland och potentiella nya samarbetsområden. Under mötet behandlas även aktuella frågor som kommit upp i kommissionens arbetsgrupper. Ministrarna kommer också att träffa företrädare för finländska och ryska företag.Den ekonomiska samarbetskommissionens syfte är att förbättra företagens villkor och skapa kontakter mellan företag i Finland och Ryssland. Under samarbetskommissionen lyder olika sektorspecifika och regionala arbetsgrupper. Den ekonomiska samarbetskommissionen sammanträdde senast i S:t Petersburg 2018. Samarbetskommissionens ordförande träffades senast i juni i år i samband med det internationella ekonomiska forumet i S:t Petersburg.  Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och industri- och handelsminister Denis Manturov.
Samarbetskommissionens arbetsgrupper är en viktig kanal för samarbetet mellan finländska och ryska myndigheter. Arbetsgrupperna har fortsatt sitt arbete på distans även under coronapandemin. Konkret samarbete bedrivs till exempel inom transportsektorn, energisektorn och skogsindustrin.”Den ekonomiska samarbetskommissionens arbete är viktigt för de finländska företag som är verksamma i Ryssland, och den är också en viktig kanal för myndigheternas samarbete. Jag är glad att vi kan ordna mötet här i Helsingfors i år. Jag ser speciellt fram emot diskussionerna med minister Manturov om möjligheterna till samarbete inom skogssektorn. Vi har också ett separat möte med finländska och ryska företag”, säger minister Skinnari. ”Finsk-ryska handelskammaren och East Office är viktiga samarbetsparter för detta möte.”Också näringsminister Mika Lintilä träffar minister Manturov i samband med samarbetskommissionens möte. Diskussionen kommer att fokusera på aktuella frågor som kommit upp i samarbetskommissionens arbetsgrupper och som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde.
”Finländska företag har mycket kunnande inom bioekonomi, cirkulär ekonomi och energiteknik, och jag tror att vi genom kommissionen kan öka vårt handelsekonomiska samarbete ytterligare. Finland och Ryssland har gemensamma mål bland annat när det gäller att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen”, säger minister Lintilä.Cirka 900 finländska företag är verksamma i Ryssland, och värdet av de finländska investeringarna i landet beräknas uppgå till 15 miljarder euro. Ryssland är Finlands sjätte största exportland och tredje största importland. Finland bedriver handel med Ryssland inom ramarna för EU:s ekonomiska sanktioner och de motsanktioner som Ryssland infört. EU:s sanktioner mot Ryssland, som införts på grund av den illegala annekteringen av Krim och östra Ukraina, är fortfarande i kraft.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har inrättats ett nytt kompetenscenter vid Utbildningsstyrelsen som ska stärka Finlands roll i att lösa den globala utbildningskrisen. Centret ska främja utnyttjandet av den finländska utbildningssektorns kompetens i utvecklingssamarbetet och göra utbildningen bättre och mer inkluderande i utvecklingsländerna. Samtidigt stärker det finländska aktörers kapacitet att arbeta med utvecklingssamarbete.Kompetenscentret ska tillhandahålla sakkunnigstöd för utveckling av utbildningssektorn på systemnivå som en del av det övriga utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn. Kompetenscentret har ett tätt samarbete med finländska högskolor och civilsamhällesorganisationer och med aktörer inom den offentliga och prSivata sektorn. Centret samarbetar också med utvecklingsländer, EU-organ, FN-organ och utvecklingsbanker. ”Utbildning är ett av Finlands kompetensområden där vi har goda möjligheter att stödja hållbar utveckling.  Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn är en framtidsinvestering som gör det möjligt att utnyttja den finländska expertisen i större utsträckning och mer långsiktigt”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Verksamheten vid kompetenscentret finansieras ur medlen för utvecklingssamarbete, som förvaltas av utrikesministeriet. För åren 2021–2023 har det reserverats 4 miljoner euro. Kompetenscentret har anställt tre experter och arbetet vid Utbildningsstyrelsen inleds hösten 2021. Centret ska samla finländska experter inom utbildningssektorn till ett expertnätverk för utvecklingssamarbete. Nätverkets experter kan till exempel vara tjänstemän som arbetar med att utveckla utbildning, sakkunniga inom utvärdering och kvalitetssäkring, personer som arbetar med undervisning, forskning och utveckling vid högskolor eller sakkunniga som arbetar med utbildningsfrågor i civilsamhällesorganisationer eller företag. Kompetenscentret ordnar också utbildning för nätverkets experter.Genom centret kan nätverkets experter sändas ut på olika kortare och lägre uppdrag till internationella organisationer och utvecklingsländer för att stödja utrikesministeriets utvecklingssamarbetsprojekt. Centret kan också ge stöd i form av kortvarigt eller tidsbundet expertstöd för en viss uppgift i partnerländer eller till multilaterala aktörer inom utvecklingssamarbetet. Kompetenscentret fattar beslut hur stödet riktas i samarbete med utrikesministeriet. ”Vi anser att det är viktigt att utbildningens betydelse i utvecklingssamarbetet får större erkänsla och att det görs satsningar den. Inrättandet av det nya kompetenscentret är ett bra exempel på en sådan satsning. Kompetenscentrets verksamhet ska utvecklas i nära samarbete med utrikesministeriet, aktörer inom undervisningssektorn och andra intressegrupper”, säger direktör Samu Seitsalo från Utbildningsstyrelsen.Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn (Utbildningsstyrelsens webbplats)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under hälsoministrarnas inofficiella videokonferens den 12 oktober 2021, som ordnas av EU-ordförandelandet Slovenien, kommer bland annat coronavirusvaccin, tillgången till läkemedel, EU:s beredskap inför hälsokriser samt stärkandet av hälso- och sjukvårdssystemen att diskuteras. Finland representeras vid mötet av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.Coronavirusepidemin har visat på utmaningar i fråga om tillgången till läkemedel. Finland understöder EU-samarbete i medicinupphandlingar och i säkerställandet av tillgången till andra nödvändiga förnödenheter. Upphandlingar på EU-nivå får dock inte begränsa nationella beredskapsåtgärder. I synnerhet bör möjligheten till nationella upphandlingar som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen säkerställas. Finland har starkt förbundit sig till vaccinsolidaritet och stöder tillgången till vacciner genom det internationella vaccinsamarbetet COVAX. För att få ett slut på pandemin måste tillgången till vacciner förbättras över hela världen. Främjandet av vaccinationstäckningen i tredjeländer tjänar också hälsosäkerheten och ekonomin inom hela EU. 
 
Att på lång sikt stärka hälso- och sjukvårdssystemen mot epidemier och andra hälsorisker är ett av de viktigaste målen i det nya hälsoprogrammet EU4Health. Finland ser det som viktigt att det nya hälsoprogrammet även betonar främjandet av människors välfärd och hälsa och minskandet av hälsoskillnaderna, vid sidan av de åtgärder som blivit mer aktuella i och med coronapandemin och som stöder den övergripande säkerheten, beredskapen och kriståligheten.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet finansierade seminariet Bärkraftigt från jord till bord som hör till Finlands program under ordförandeskapet 2021 av Nordiska ministerrådet. Seminariet verkställdes i hybridform, med vd Lotta Nummelin som ordförande, i samarbete med Högskolan på Åland och som del av SM Mathantverk 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministrarnas klimatkoalition sammanträder tisdagen den 12 oktober till sitt årsmöte. Finland har en synlig roll under mötet, eftersom finansminister Saarikko leder ordet tillsammans med Indonesiens finansminister Sri Mulyani.Ministrarna behandlar klimatkoalitionens arbete under verksamhetsåret 2020–2021 och fastställer mål för nästa år. Mötet ordnas virtuellt i samband med Världsbankens och Internationella valutafondens (IMF) årsmötesvecka.Ministrarna diskuterar bland annat•    Integrationen av klimatfrågor i den ekonomiska politiken och finansieringslösningarna
•    konsekvenserna av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald för det ekonomiska beslutsfattandet
•    reformer som förändringarna förutsätter, såsom prissättning av kol, grön budgetering och rättvis övergång.Ministrarna godkänner också koalitionens årsrapport. Årsmötet är ett förberedande möte för finansministrarnas möte som hålls i samband med FN:s klimatförhandlingar i Glasgow, Skottland den 3 november.Utöver finansministrarna deltar ett stort antal institutionella samarbetsparter i årsmötet. IMF representeras av verkställande direktören Kristalina Georgieva och Världsbanken av generaldirektör David Malpass. Professor lord Nicholas Stern från London School of Economics deltar också i mötet. Han är dessutom rådgivare för koalitionen samt ordförande för Grantham Research Institute.Finansministrarnas klimatkoalition grundades på Finlands initiativ i april 2019 i Washington. Koalitionen har under de senaste sex månaderna utvidgats med över 10 nya medlemsländer. Koalitionen har nu 63 medlemsländer som förbundit sig till de så kallade Helsingforsprinciperna. En bärande tanke och ett mål i koalitionens verksamhet är att etablera klimatfrågorna i det finanspolitiska beslutsfattandet och det finansiella beslutsfattandet samt att göra klimatriskerna till en del av planeringen av finansieringslösningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald COP15 inleds i Kunming i Kina i dag den 11 oktober. Under konferensen strävar parterna efter att komma överens om mål och åtgärder för att stoppa den globala förlusten biologisk mångfald. Egentliga beslut väntas i den andra delen av partskonferensen, som ordnas i månadsskiftet april-maj 2022.I det första skedet av partskonferensen sammanträder ministrarna huvudsakligen virtuellt. De har för avsikt att godkänna uttalandet i Kunming, som drar upp riktlinjerna för graden av ambition i de slutresultat som länderna tillsammans ska sträva efter. Finland representeras vid mötet av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som talar vid högnivåsessionen tisdagen den 12 oktober. ”Målet är att fastställa ramarna för det pågående årtiondets arbete för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Vi är i allvarligt behov av en samhällelig förändring med större respekt för naturen. Vi måste förbinda oss till dessa mål, och vi måste följa gemensamma spelregler på internationell nivå. Eftersom bekämpningen av förlusten av biologisk mångfald alltid sker lokalt behöver vi aktiva åtgärder även på nationell nivå”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Förhandlingarna har fyra mål som ska nås före 2050. En central fråga är de skyddade havs- och markområdenas areal, som man vill höja till 30 procent. EU har redan förbundit sig till detta i sin egen strategi för biologisk mångfald. Också förhandlingarnas andra mål, hållbart utnyttjande av naturen, ingår i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald. De övriga målen gäller rättvis fördelning av nyttan av tillgången till och användningen av genetiska resurser samt integrering av naturresursfrågorna, dvs. att den biologiska mångfalden i fortsättningen ska vara en del av alla politiska och samhälleliga beslut och genomförandet av dem.De fyra långsiktiga slutmålen har sammanlagt cirka 20 delmål, med vilka framstegen aktivt följs upp. Målens bakre gräns ska vara 2030.”Målen bör vara noggrant avgränsade och kvantitativa, så att de faktiskt styr verksamheten. Målet är att nettoeffekten ska vara positiv, dvs. att naturen, samhället och ekonomin får större nytta än skada, till exempel genom restaureringar”, säger Finlands chefsförhandlare, miljörådet Marina von Weissenberg. De mål som fastställs baserar sig på vetenskapliga bedömningar som gjorts av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES, Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC.Förlusten av biologisk mångfald hotar förutsättningarna för livetMed biologisk mångfald avses mångfalden av arter och livsmiljöer samt den genetiska variationen hos arterna. En natur med biologisk mångfald ger också vatten, mat och läkemedel. Nu utarmas naturen dock snabbare än någonsin tidigare. Enligt rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald IPBES hotas cirka en miljon djur- och växtarter av utrotning, flera redan under de närmaste årtiondena. I Finland är redan var nionde art och varannan naturtyp hotad. Enligt IPBES rapport är de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald förändringar i markanvändningen, överexploatering av djur och växter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter.Förlusten av biologisk mångfald är kopplad till klimatförändringarna. Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot naturens mångfald och förlusten av biologisk mångfald påskyndar klimatkrisen. På motsvarande sätt främjar tryggandet av den biologiska mångfalden stävjandet av och anpassningen till klimatförändringarna. Därför betonar Finland och EU betydelsen av naturbaserade lösningar även i internationella förhandlingar.Det globala arbetet för biologisk mångfald baserar sig på FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), som ingicks 1992. Målet för konventionen är bevarande av ekosystem och djur- och växtarter, hållbart utnyttjande av naturresurser samt rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser. Konventionen har undertecknats av 196 parter och den trädde i kraft 1993. Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP, Conference of the Parties) ordnas vartannat år och är konventionens högsta beslutande organ.Som ett led i konferensen ordnas också partskonferenser för Cartagenaprotokollet om biosäkerhet (MOP-10) och Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning (MOP-4). FN:s konvention om biologisk mångfaldUtkast till nya målInternationell politik för biologisk mångfald

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beredningen av ett omfattande strategiskt naturprojekt för att motarbeta förlusten av biologisk mångfald har inletts under ledning av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Forststyrelsens Naturtjänster, som har planerat och lett flera LIFE-projekt, svarar för beredningen av Finlands första strategiska naturprojekt.”Under den första ansökningsomgången 2022 bereder vi en kort projektbeskrivning för EU-kommissionen. Om ansökan går vidare lämnas en detaljerad projektansökan in i början av 2023. Om projektet får finansiering inleds det i början av 2024 och pågår till 2031”, säger Mikko Tiira från Forststyrelsens Naturtjänster.För att stoppa förlusten av biologisk mångfald krävs mångsidiga åtgärder och förvaltningsövergripande samarbete. Utöver konkreta iståndsättnings- och vårdinsatser behövs det åtgärder som stöder och underlättar arbetet för den biologiska mångfalden. ”Målet är att projektet ska göra det enkelt för användarna att hitta viktig information om naturen och att det till exempel för skogsägare ska finnas bättre alternativ och rådgivning som stöder ekonomiskogarnas mångfald. Detta förutsätter ett smidigare samarbete över organisations- och markägargränserna”, konstaterar Matti Heikurainen från jord- och skogsbruksministeriet.Iståndsättning av livsmiljöer utgör naturprojektets kärna. För att säkerställa iståndsättningen planeras utbildningar som förbättrar kunnandet inom ett brett aktörsfält, allt från tjänstemän till de aktörer som utför den konkreta iståndsättningen. Iståndsättningsåtgärderna riktas på mål där det utvecklas effektiva verksamhetssätt som överskrider skyddsområdesgränserna. Inom naturprojektets pilotområden försöker man motverka de problem som orsakar förlust av biologisk mångfald. Det kan till exempel handla om iståndsättningsåtgärder som förbättrar tillståndet i småvatten, bekämpning av invasiva främmande arter eller om skogsvårdsmetoder som stöder naturvärden i närheten av naturskyddsområden. Projektet baserar sig på frivillighet bland markägarna. De erbjuds möjligheter att låta naturobjekt på sina marker iståndsättas och att på olika sätt delta i bekämpningen av förlusten av biologisk mångfald.Genom projektet ökas finansieringen för biologisk mångfaldMålet för hela projektets budget är 50 miljoner euro, varav 60 procent finansieras från EU:s LIFE-fond. Projektet genomför ramprogrammet för prioriterade åtgärder inom nätverket Natura 2000 (PAF) och stöder livsmiljöprogrammet Helmi som pågår till 2030. ”Projektet har ett starkt samband med Helmi-programmets åtgärder och områden. För att uppnå programmets mål krävs det att gruppen av aktörer utvidgas, att kunnandet förbättras och att samarbetet intensifieras. Jag anser att det strategiska naturprojektet kan bidra med en kraftig extra insats i genomförandet av Helmi-programmet och det övriga arbetet för biologisk mångfald genom att verksamheten utvecklas”, säger Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef för Helmi-programmet vid miljöministeriet.”Med hjälp av projektet ökar finansieringen för att stödja biologisk mångfald betydligt, då de nationella medlen kompletteras med ett belopp från EU:s LIFE-finansiering som är 1,5 gånger så stort. Ett särdrag hos de strategiska LIFE-projekten är att de ger upphov till verksamhet med liknande mål och egen finansiering till exempel genom en annan EU-finansieringskälla eller privat finansiering. Detta ökar projektåtgärdernas effekt och flerfaldigar finansieringen som stöder mångfald”, säger specialsakkunniga Milka Parviainen från miljöministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Marinen inleder ett dykningsuppdrag i Skärgårdshavet för att tömma vraket Beatris bränsletankar på olja. Risken är stor för att olja börjar läcka ut ur vraket inom en nära framtid. I programmet för effektiverat vattenskydd, som samordnas av miljöministeriet, identifieras och saneras vrak som utgör riskobjekt i Östersjön. Tre sådana vrak har redan sanerats.Miljöministeriet, Marinen och GränsbevakningsväsendetUppdraget, som pågår i cirka två veckor, inleds till havs den 14 oktober och det egentliga arbetet beräknas sätta i gång i slutet av veckan. Marinen ansvarar för genomförandet av uppdraget och marinens oljebekämpningsfartyg Halli är uppdragets stödfartyg. Uppdraget stöds av Gränsbevakningsväsendets dykare i tillägg till Marinens dykare.I programmet för effektiverat vattenskydd utreder man vilka vrak i finskt territorialvatten som inom en nära framtid kan medföra risk för oljeutsläpp. Finlands miljöcentral bedömer att det i finskt territorialvatten och i Finlands ekonomiska zon finns över tusen gamla vrak som har använt olja som bränsle eller som har varit lastade med olja eller andra farliga ämnen. Av dessa uppskattas ett tjugotal vara högriskobjekt, vilket innebär att de håller på att rosta sönder eller ligger i närheten av viktiga eller känsliga naturobjekt.I projektet har man 2020–2021 sanerat mudderverket Veli, som ligger utanför Hangö, och torrlastfartyget Hanna-Marjut och fregatten Fortuna, som ligger i Skiftet. Dessutom har det som ett led i projektet ordnats utbildningar i sanering samt gjorts resor för att kartlägga och undersöka vrak som utgör riskobjekt.Efter saneringarna kommer man att lägga fram förslag på en ny verksamhetsmodell för hantering av miljöfarliga vrak. I modellen beaktas ett eventuellt samarbete mellan den privata sektorn och myndigheterna.Bland annat de lokala räddningsmyndigheterna har informerats om dykningsuppdraget. Man har berett sig på eventuella små oljeläckage under arbetets gång. Fartyget Halli har tunga havsbommar och absorptionslänsar med sig för säkerhets skull. Egentliga Finlands räddningsverk ställer sina oljebekämpningsfartyg i beredskap på platsen under uppdraget.Programmet för effektiverat vattenskydd 2019–2023 utgör en betydande satsning på skyddet av våra vatten: målet är god miljöstatus i Östersjön och i inlandsvattnen. Syftet med åtgärderna i programmet är att minska näringsbelastningen från jord- och skogsbruket, tömma vrak på olja, restaurera vattendrag och minska mängden skadliga ämnen i vattnet i städerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regionturnén i välfärdsområdena ordnas genom hybridevenemang under tiden 19.10-17.11.2021. I regionturnén deltar ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård med ministrarna Krista Kiuru, Sirpa Paatero, Hanna Sarkkinen, Thomas Blomqvist, Antti Kaikkonen och Annika Saarikko samt tjänstemän från social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. Ministrarna och tjänstemännen besöker samtliga välfärdsområden och Helsingfors stad.Målet för regionturnén är att ge aktuell information och diskutera innehållen i reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och hur reformen ska genomföras i välfärdsområdena. Ett av temana vid evenemangen är också välfärdsområdesvalet i januari, som ordnas för första gången. Regionturnén är avsedd för representanterna för välfärdsområdena och de lokala aktörerna inom social- och hälsovården. Representanter för media är välkomna att följa med evenemangen. I sam-band med varje evenemang är det också möjligt att intervjua deltagarna.  Turnén börjar i Helsingfors och fortsätter sedan med de evenemang som ordnas av välfärdsområ-dena. Välfärdsområdena planerar och ansvarar för evenemangen tillsammans med social- och hälso-vårdsministeriet. Programmet för regionturnén i välfärdsområdena
19.10.2021 Helsingfors stad, Helsingfors kl. 8.30-10.3019.10.2021 Lapplands välfärdsområde, Rovaniemi kl. 15.00-17.0020.10.2021 Vanda och Kervo välfärdsområde, Vanda kl. 9.00-11.00
 
20.10.2021 Västra Nylands välfärdsområde, Esbo kl. 12.00-14.0022.10.2021 Norra Österbottens välfärdsområde, Uleåborg kl. 9.00-11.0022.10.2021 Kajanalands välfärdsområde, Kajana kl. 15.00-17.0027.10.2021 Norra Savolax välfärdsområde, Kuopio kl. 11.00-13.0027.10.2021 Norra Karelens välfärdsområde, Joensuu kl. 16.00-18.0029.10.2021 Birkalands välfärdsområde, Tammerfors kl. 9.00-11.0029.10.2021 Mellersta Finlands välfärdsområde, Jyväskylä kl. 14.00-16.009.11.2021 Södra Österbottens välfärdsområde, Seinäjoki kl. 8.00-10.009.11.2021 Mellersta Österbottens välfärdsområde, Karleby kl. 12.00-14.009.11.2021 Österbottens välfärdsområde, Vasa kl. 16.00-18.0010.11.2021 Södra Karelens välfärdsområde, Villmanstrand kl. 12.00-14.0010.11.2021 Södra Savolax välfärdsområde, S:t Mickel kl. 16.00-18.0011.11.2021 Östra Nylands välfärdsområde, Borgå kl. 8.00-10.0011.11.2021 Kymmenedalens välfärdsområde, Kotka kl. 11.30-13.3011.11.2021 Päijänne Tavastlands välfärdsområde, Lahtis kl. 16.00-18.0015.11.2021 Egentliga Finlands välfärdsområde, Åbo kl. 9.30-11.3015.11.2021 Satakunta välfärdsområde, Björneborg kl. 14.00-16.0017.11.2021 Mellersta Nylands välfärdsområde, Hyvinge kl. 9.00-11.0017.11.2021 Egentliga Tavastlands välfärdsområde, Tavastehus kl. 12.00-14.00Välfärdsområdena informerar om sina lokala evenemang. Evenemangen kan följas via social- och hälsovårdsministeriets Youtube-kanal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den sista ansökningsomgången för fonden för inre säkerhet (ISF) under programperioden 2014–2020 för EU:s fonder för inrikes frågor öppnades den 11 oktober. EU-stöd kan sökas till ett belopp av cirka 4,5 miljoner euro för projekt enligt fondens mål. Ansökningsomgången är öppen till den 29 oktober.Med medel ur fonden stöds projekt som gäller kontroll av de yttre gränserna, viseringspolitik, polissamarbete, förebyggande och bekämpning av brott samt hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser.Utlysningen gäller i huvudsak genomförandet av sådana obligatoriska ändringar i informationssystem som föranleds av EU-kraven och som gör det möjligt att i Finland införa nya informationssystem som omfattar hela EU (EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd Etias, in- och utresesystemet).Dessutom stöds uppgradering och automatisering av tekniken för gränskontroll. Både för genomförandet av in- och utresesystemet och för anskaffningen av automatiserad gränskontrollutrustning kan sökas cirka 1,5 miljoner euro och för Etias cirka 970 000 euro.Dessutom finns det en liten finansieringsandel att sökas för utveckling av andra informationssystem för myndigheter, såsom det nationella informationssystemet för viseringar och passagerarinformationssystemet.Det finansieringsbelopp som kan sökas för åtgärderna anges i bilagan till utlysningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi