NordenBladet — Demokratiutmärkelsen inom projektet Öppen förvaltning, som samordnas av finansministeriet, beviljades i dag den 13 oktober. Utmärkelserna tilldelades Helsingfors stads kultur- och fritidssektor för verksamheten Helsingfors-hjälp, samt aktionsgruppen för flerspråkig och flerkanalig coronakommunikation vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). Ett särskilt tema för 2021 års utmärkelse var de samarbetsformer mellan förvaltningen och frivilligorganisationerna som utvecklades under coronatiden.Vid bedömningen av förslaget fästes uppmärksamhet vid hur den föreslagna samarbetsformen har gjort det möjligt att fortsätta med befintlig verksamhet eller befintliga tjänster under coronaundantagsförhållandena. Utmärkelsen tilldelades aktörer som kunde erbjuda stöd och hjälp på ett nytt sätt så att också tillgänglighetsfrågor och behovet av stöd hos de människor som inte själva kan använda till exempel digitala tjänster hade beaktats. Vid tilldelandet av priset bedömdes dessutom hur tjänsten och stödet kunde erbjudas nya målgrupper, hur konsekvensbedömningen av restriktionerna för undantagstiden hade beaktats ur olika målgruppers synvinkel och vilka konkreta resultat och vilket mervärde som uppnåtts genom det nya tillvägagångssättet.Helsingfors-hjälpen erbjöd äldre personer praktisk hjälp och psykiskt stödHelsingfors-hjälpen var en tjänst för personer över 70 år som ordnades i samarbete av Helsingfors stad och de evangelisk-lutherska församlingarna i Helsingfors. I genomförandet deltog dessutom Finlands Röda Kors, Helsingforsmissionen, Diakonissanstalten samt flera frivilliga och samarbetsparter. På grund av smittrisken kunde tjänster inte ordnas på sedvanligt sätt. Samarbetsmodellen gick ut på att de äldre tillfrågades aktivt om deras behov i den nya situationen och man svarade även på dessa behov. Modellen innebär att människor från olika bakgrundsorganisationer arbetade tillsammans och att alla parters särskilda expertis kunde utnyttjas i arbetet. Samarbetsmodellen kan utnyttjas i framtiden både i krissituationer och under normala förhållanden. Anställda vid staden och församlingarna ringde 67 902 samtal till personer över 70 år från början av pandemin fram till slutet av augusti 2020. De frivilliga delade ut 3 662 matpåsar, gjorde 342 läkemedelstransporter och levererade 2 535 akuta påsar som främst består av svinnmat. Dessutom ringde de frivilliga cirka 700 samtal för att erbjuda diskussionshjälp. Aktionsgruppen för flerspråkig och flerkanalig kommunikation kommunicerade på över 20 språkInstitutet för hälsa och välfärd startade i mars 2020 på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet en aktionsgrupp för flerspråkig och flerkanalig kommunikation. Arbets- och näringsministeriet deltog också i samarbetet. Aktionsgruppens uppgift har varit att kartlägga åtgärder genom vilka flerspråkig kommunikation kan genomföras på ett effektivare och lättillgängligt sätt. Den har dessutom utarbetat anvisningar för kontaktande av hälso- och sjukvården i syfte att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till tjänster under coronaepidemin. Aktionsgruppen strävar efter att säkerställa likabehandling av medborgarkommunikationen i krissituationer.För att uppnå detta mål har gruppen bedrivit nära samarbete med nyckelpersonerna i samfund med utländskt bakgrund samt med mångkulturella organisationer. Genom dem har man kartlagt informationsbehoven hos människor som hör till målgruppen, avvecklat problemsituationer och byggt upp förtroende för myndigheternas verksamhet. Medlemmarna i målgrupperna för kommunikationen har varit med om att planera och genomföra kommunikationen. Samarbetsmodellen kan i framtiden också utnyttjas då man kommunicerar om andra viktiga frågor.Det lämnades sammanlagt åtta förslag till mottagare av utmärkelsen inom den utsatta tiden. Överdirektören Juha Sarkio vid finansministeriet,  överdirektören Johanna Suurpää vid justitieministeriet och strategidirektören Markus Pauni vid Finlands Kommunförbund valde ut mottagarna av utmärkelserna.Med demokratiutmärkelsen vill man tacka pristagarna för ett välgjort arbete och dela erfarenheter och lärdomar. De prisbelönade instanserna uppmuntras dessutom att utveckla sin verksamhet ytterligare. Demokratiutmärkelsen för öppen förvaltning, som beviljas myndigheter, delades nu ut för femte gången. Utmärkelsen delas ut av finansministeriet, justitieministeriet och Kommunförbundet. Nästa år utdelas justitieministeriets Demokratipris. Det beviljas civilsamhällesaktörer som främjat demokrati. Demokratiutmärkelsen för öppen förvaltning och justitieministeriets Demokratipris delas ut vartannat år och kring nya teman.Ytterligare information:
Johanna Nurmi, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30171, johanna.nurmi(at)gov.fi
Maria Wakeham-Hartonen, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 02951 50416
maria.wakeham-hartonen(at)gov.fi
Päivi Kurikka, specialsakkunnig, Finlands kommunförbund, tfn 050 301 9068
paivi.kurikka(at)kuntaliitto.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förbereder en utlysning av statsunderstöd som en del av det nationella stöd som betalas via EU:s återhämtningsinstrument. Finansieringen av Finlands program för hållbar tillväxt fördelas via Europeiska unionens återhämtningsinstrument till välfärdsområdenas projekthelheter.Serviceanordnarna planerar hur den vårdskuld inom social- och hälsovården som orsakats av coronavirusläget ska avvecklas och hur uppfyllandet av vårdgarantin ska främjas. Med hjälp av återhämtningsinstrumentet finansieras dessutom projekt som bygger upp stödtjänster för arbetsförmågan och stöder sysselsättningen. Utlysningen av statsunderstöd för välfärdsområdenas projekthelheter öppnas i december 2021.Eftersom det är fråga om finansiering av ett program enligt Europeiska unionens mekanism för återhämtning och resiliens, kan statsunderstödet beviljas utan självriskandel till ett belopp som motsva-rar beloppet för alla de kostnader som berättigar till statsunderstöd. Finansieringen utlyses för 2022–2025. Finansieringens perioder, belopp och användningsändamål preciseras under senhösten. Finansieringen via återhämtningsinstrumentet kan sökas för att förnya verksamhetsmodellerna och för att utveckla digitala tjänster och lösningar för ledarskap. Målet är att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld inom social- och hälsovården som coronavirusläget orsakat och att främja uppfyllelsen av vårdgarantin. Finansieringen riktas till projekt som främjar tillgången och tillgängligheten till tjänster i synnerhet för personer i svag eller sårbar ställning. Dessutom riktas finansiering bl.a. till att utveckla ett sektorsövergripande servicekoncept för välfärd samt till att utvidga sysselsättningsfrämjande åtgärder för partiellt arbetsföra.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digi i vardagen -delegationen, som tillsatts av finansministeriet, föreslår åtgärder för att förbättra de grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna i digitala tjänster.Delegationen har utifrån rundabordssamtal utarbetat en rapport med nio åtgärder för att förbättra förståelsen för de grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna såväl på individuell nivå, företagsnivå som på samhällelig nivå. ”Vi måste se oss i spegeln och konstatera att de grundläggande och mänskliga rättigheterna ännu inte tillgodoses i nationella och globala digitala tjänster på ett tillgängligt och jämlikt sätt. Vår delegation har arbetat länge för att påverka och samarbeta med olika aktörer i syfte att identifiera strukturella, funktionella och lagstiftningsmässiga hinder för att tillgodose de digitala rättigheterna”, säger delegationens ordförande, Marthaförbundets generalsekreterare Marianne Heikkilä.Orsakerna till problem med de digitala rättigheterna har identifieratsVid rundabordssamtal och i rapporten avses med digitala rättigheter de grundläggande och mänskliga rättigheterna i den digitala miljön – dvs. rättigheter som hör till alla människor och som alltid bör tillgodoses när digitala lösningar används. Med mänskliga och grundläggande rättigheter avses rättigheter enligt grundlagen och internationella fördrag.Vid rundabordsdiskussionen identifierades fyra delområden som påverkar det svaga tillgodoseendet av de digitala rättigheterna: nivån på förståelsen för de mänskliga och grundläggande rättigheterna varierar i samhället,regleringen av digitala rättigheter och tjänster är komplicerad och oklar,utvecklingen av välfungerande digitala tjänster kräver mer kunnande, resurser samt tydligare lagstiftning ochalla har inte tillgång till tjänsterna eller kan inte använda dem särskilt väl.”Det skapades inga mänskliga rättigheter på internet då det grundades. Detta måste göras nu för att den digitala miljön ska vara rättvis och trygg såväl för vuxna som för barn. De mänskliga rättigheterna kan beaktas också i den digitala miljön, men det förutsätter att vi har djupare förståelse för och höjer nivån på arbetet både när det gäller tolkningen av lagen, tillsynen över den och uppbyggnaden av digitala tjänster”, säger Jussi Kivipuro från Finlands Unicef, ordförande för rundabordsbordet, ersättare vid delegationen.Delegationens åtgärdsförslagDelegationen har utifrån diskussionerna vid rundabordssamtalet  utarbetat åtgärdsförslag för att förbättra tillgodoseendet av de digitala rättigheterna. Bakgrunden till förslagen och motiveringarna till dem presenteras närmare i delegationens rapport.Lagstiftningen och tillsynenFullt utnyttjande av konventionerna om grundläggande och mänskliga rättigheter och den nationella lagstiftningen i regleringen av digitala tjänsterUtveckling av ledningen av digitaliseringen och koncentrering av tillsynenTillgänglighetsaspekten obligatorisk vid upphandling inom den offentliga sektornUtbildning och rådgivningIntegrering av digitala rättigheter i läroplanerna och i lärarutbildningenInrättande av en rådgivande myndighetstjänst för medborgare och företagVerktyg och incitamentKostnadsbedömningen av tillgänglighet görs lätt att bedömaTestningstjänst för överensstämmelse med anvisningarnaCertifikat för ansvarsfull digital aktörKommunikationTemaåret för digitala rättigheter 2022Rundabordsdiskussionen söker lösningar mångstämmigtI den omfattande rundabordsdiskussionen deltog cirka 100 personer från nästan 55 olika organisationer. Diskussionsdeltagarna var experter på digitala tjänster och digitala rättigheter från organisationer, forskningssektorn, statsförvaltningen, kommunerna och näringslivet. De framlagda åtgärdsförslagen kräver fortsatt beredning, och delegationen kommer att förmedla information om ämnet och fortsätta diskussionen med olika aktörer.Rundabordsdiskussionen i två delar var det tredje evenemanget i diskussionsserien. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Vid den andra rundabordsdiskussionen behandlades digitala färdigheter och digital delaktighet. Det fjärde rundabordssamtalet ordnas i november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har beställt en halvtidsutvärdering av programmet Sunda lokaler 2028. Syftet med utvärderingen är att analysera programmets framsteg, resultat och effekter. Utifrån analyserna läggs det fram utvecklingsförslag för det fortsatta genomförandet av programmet.Utvärderingen genomförs med blandade metoder. Också programmets målgrupper och intressegrupper engageras på bred front. Utvärderingen ska skapa klarhet i programmets komplexa teman genom intervjuer med experter, en enkät och fallstudier. Den insamlade informationen utnyttjas i utvecklingsarbetet i regionala workshoppar. Målet är att få en så heltäckande representation av de olika målgrupperna och intressegrupperna som möjligt i workshopparna. Utifrån utvärderingen ska det också läggas fram indikatorer för mätning av programmets effekter.Utvärderingen genomförs av Owal Group Oy i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT. Utvärderingen inleddes i september och blir klar före utgången av februari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har idag tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ett program för att utveckla skolmaten i enlighet med regeringsprogrammet. Programmet omfattar teman som gäller skolbespisning i grundskolan och på andra stadiet. Programmets centrala mål är att göra skolmaten mera uppskattad och öka deltagandet i skolbespisning samt att utveckla praxis i anslutning till skolbespisningen.En avsikt är att till exempel göra mellanmål till en del av skolmaten vid varje skola. Målet är att skolmatens grad av inhemskt ursprung, hälsosamhet och ekologi ska förbättras och att den jämlika och kollektiva skolbespisningen utvecklas.Enligt tidsplanen blir arbetet med att utarbeta programmet klart i oktober 2022. Vid beredningen vill man på bred front höra intressentgrupperna kring skolbespisning och i synnerhet dess kunder, alltså eleverna. Utöver utarbetandet ser arbetsgruppen till att utvecklingsförslagen i programmet omsätts i praktiken och att samarbetet kring skolbespisning stärks.– Finland har redan i över sjuttio år varit en föregångare när det gäller att erbjuda alla elever en jämlik och hälsosam skolmåltid som är avgiftsfri för alla elever. I bästa fall bidrar måltiderna till glädje i skolans verksamhet och ökar trivseln, tillfredsställelsen i skolan och inlärningsresultaten. Skolbespisningens effekter är bärande som livslånga matminnen, som utvidgade smakpreferenser och som modell för gott ätande. Jag är nöjd över att en bred arbetsgrupp med god yrkeskunskap inleder sin verksamhet med målet att alla ska äta sin skolmåltid, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.– Det är bra att komma ihåg att en livskraftig nationell livsmedelsproduktion och dess totala hållbarhet är en garanti för högklassig och heltäckande skolmat. Därför har vi dragit upp riktlinjer för ansvarsfull offentlig livsmedelsupphandling där hållbarheten beaktas ända från jord till bord, fortsätter Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i april 2021 en riksomfattande trafiksystemplan för åren 2021-2032. Riksdagen har tagit ställning till planen.Kommunikationsministeriet följer årligen hur åtgärderna i den riksomfattande trafiksystemplanen framskrider och utarbetar en sammanfattande rapport om dem. Den första sammanfattande rapporten publicerades den 12 oktober 2021.I den sammanfattande rapporten ges en översikt över finansieringen av trafiksystemet och hur åtgärderna inom trafiksystemets olika delområden framskrider. Den sammanfattande rapporten beskriver främst hur statens åtgärder framskrider. Informationen utnyttjas vid planeringen av nästa års verksamhet och den betjänar interaktivt trafiksystemarbetet på olika planeringsnivåer.En central utmaning vid genomförandet av åtgärderna i den riksomfattande trafiksystemplanen är att den plan för de offentliga finanserna som fastslogs våren 2021 och budgetförslaget för 2022 inte innehåller planenliga anslag för genomförandet av planen. I planen föreslogs nästan inga nya åtgärder som kräver finansiering för 2022, men på längre sikt kommer bristen på finansiering att synas.Åtgärder som inte kräver finansiering framskrider planenligt.Läget i trafiksystemet och uppnåendet av målen för den riksomfattande trafiksystemplanen följs upp i Transport- och kommunikationsverkets analys av transportsystemet. Den första versionen av transportsystemanalysen publicerades den 4 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den svenska översättningen av integrationsordlistan har publicerats. Integrationsordlistan förenhetligar användningen av begreppen som hänför sig till integration, likabehandling och diskriminering.Ordlistan publicerades ursprungligen på finska tillsammans med de svenskspråkiga motsvarigheterna i juni 2021. Nu har även definitioner av termerna och anmärkningar på svenska tagits in till ordlistan.
Ordlistan betonar likabehandling och invandrarnas egen aktivitet. I stället för integration ska man i fortsättningen helst tala om främjande av integration.  
Arbetet med integrationsordlistan gäller definition av begrepp som hänför sig till integrationslagen (lagen om främjande av integration) och de centrala tjänster som stöder integration. I den nya ordlistan har det också tagits in begrepp som gäller likabehandling, delaktighet och diskriminering. De termer som används i politiken och lagstiftningen påverkar myndighetsspråket och klientarbetet samt den allmänna debatten och attitydklimatet. 
De nya termerna betonar likabehandling
Termerna har bedömts med tanke på om de främjar eller minskar jämlikheten. Som resultat av bedömningen har man i ordlistan tagit in termen invandrad som synonym till termen invandrare. Den senare termen uttrycker tydligare att det är fråga om en person som faktiskt har flyttat till landet. 
I fråga om termen invandrare betonas det i ordlistan att begreppet inte bör användas när det hänvisas till personer som antas vara invandrare till exempel på grund av namn, utseende eller modersmål. Termen ska användas endast i sådana situationer där den har ett förklarande värde, såsom exempelvis i statistiker. 
Den svenskspråkiga termen invandrad kan användas i stället för termen invandrare. Termen invandrare används särskilt i författningar, men termen anses ha en negativ ton. I den svenska lagstiftningen används även termen nyanlända invandrare.
Integration är en process som går i flera riktningar  Integration är en process som går i två eller flera riktningar och där också det omgivande samhället förändras och utvecklas till följd av invandringen. Begreppet integration beskriver denna dubbelriktning väl. I integrationsordlistan definieras den finska motsvarigheten för integration (kotoutuminen) dock som en individuell process som sker i interaktion med samhället. Denna process ökar invandrarens delaktighet, jämlikhet och jämställdhet i samhället. I integrationsordlistan beskriver begreppsparet integration och samhällets mottaglighet denna process som går i två riktningar.
Den tidigare finska termen för integration (kotouttaminen) har i ordlistan ersatts med termen kotouttamisen edistäminen, det vill säga främjande av integration. Den tidigare finska termen rekommenderas inte, eftersom den kan tolkas så att invandraren endast är ett objekt för verksamheten utan någon aktiv roll i processen. Till främjandet av integration hör också främjande av samhällets mottaglighet.
Diskussionen om integrationsbegrepp fortsätter i brett samarbete Integrationsordlistan har publicerats i serien arbets- och näringsministeriets publikationer som tvåspråkig förstaupplaga. Till ordlistan fogas eventuella nya begrepp i samband med revideringen av integrationslagen och de tjänster som stöder integration. Begreppsarbetet fortsätter i samarbete med olika intressentgrupper, såsom organisationer på området och delegationen för etniska relationer (Etno). 
Arbets- och näringsministeriet och Terminologicentralen inledde arbetet med integrationsordlistan i augusti 2019. Arbetsgruppen har utöver sakkunniga från arbets- och näringsministeriet bestått av företrädare för justitieministeriet (Etno), närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringstjänsterna, Institutet för hälsa och välfärd, Befolkningsförbundet och Utbildningsstyrelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet, Vattenverksföreningen och Kommunförbundet har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Avtalet syftar till att minska den miljöbelastning som orsakas av näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse.Frivilliga avtal har stor betydelse för vattenskyddet genom att de utvecklar reningsverkens verksamhet till en högre nivå än kraven i miljötillståndsvillkoren och främjar vattenvården. Det Green deal-avtal som nu undertecknats är en fortsättning på det första avtalet från 2012 som baserar sig på frivillighet. I det nya avtalet blir miljömålen för reningsverken och de åtgärder som vidtas för att uppnå dem allt mer ambitiösa.“Det Green deal-avtal som nu har ingåtts är ett ambitiöst steg mot bättre rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Avtalet föregår den kommande reformen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och stöder också alla aktörer i att uppnå målen i ramdirektivet för vatten”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nationella och kvantitativa målI avtalet ställer man upp nationella kvantitativa mål för alla reningsverk som behandlar avloppsvatten från tätbebyggelser och som omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. De reningsverk som omfattas av direktivet behandlar en mängd avloppsvatten som motsvarar den genomsnittliga mängden avloppsvatten som minst 2 000 personer producerar per dygn. Personekvivalenten 2 000 hänvisar till detta. Också mindre miljötillståndspliktiga avloppsreningsverk uppmuntras att delta i arbetet för att minska näringsbelastningen från avloppsvattnet.  Före utgången av 2027 är målet att 90% av helhetsresultaten från alla reningsverk som är dimensionerade för mer än 10 000 personekvivalenter ska vara bättre än de gränsvärden som anges i miljötillstånden. Motsvarande mål för reningsverk som är dimensionerade för 2 000–10 000 personekvivalenter är 80%. Enligt miljötillstånden är till exempel kväve- och fosforhalten i avloppsvattnet sådana resultat som ska övervakas.Ett ytterligare mål är att den sammanlagda faktiska biologiska syreförbrukningen ska vara högst 2 600, fosforbelastningen 100, ammoniumkvävebelastningen 400 och kvävebelastningen 2 800 ton per år vid reningsverk som är dimensionerade för minst 2 000 personekvivalenter.Avtalet stöder utvecklingen av sektorn genom frivilliga åtgärderVattentjänstverk och avloppsreningsverk som ingår frivilliga avtal för att genomföra åtgärder som ytterligare minskar den belastning som näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse orsakar miljön spelar en nyckelroll i utvecklingen. Reningsverken kan också ställa upp egna mål för sin verksamhet.“Kommunala avloppsreningsverk spelar en viktig roll i skyddet av vattendrag. Kontinuerlig utveckling av verksamheten och reningsresultat som är bättre än tillståndsvillkoren är ett allmänt tillvägagångssätt vid avloppsreningsverken. I och med avtalet etableras förhoppningsvis en praxis där det inte finns behov av att granska tillståndsbeslutet, om avloppsreningsverket åtar sig att frivilligt uppnå bättre resultat än vad som anges i tillståndet. Detta frigör resurser för annat arbete såväl vid vattentjänstverken som hos myndigheterna”, konstaterar Osmo Seppälä, verkställande direktör för Vattenverksföreningen.De föreningar som undertecknat avtalet uppmuntrar sina medlemmar, kommuner, vattentjänstverk och avloppsreningsverk att ingå egna åtaganden i avtalet. Miljöministeriet och föreningarna ställer tillsammans upp mål för behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse, identifierar väsentliga utvecklingsobjekt och drar upp strategiska riktlinjer för utvecklingen av vattentjänstverkens och avloppsreningsverkens verksamhet. Dessutom främjar de projekt för utvecklande av vattenskyddet och andra åtgärder som stöder målen i avtalet. Ministeriet utarbetar sammandrag av åtgärderna och resultaten samt bedömer hur målen har nåtts och avtalets effekter.”Kommunerna äger största delen av reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse i vårt land. Reningen av avloppsvatten har redan i årtionden varit en av de mest verkningsfulla kommunala miljöskyddsåtgärderna. Det nya avtalet uppmuntrar kommunerna inom ägarstyrningen att göra beslut som främjar en allt hållbarare livsmiljö”, påminner Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten, näringslivet och kommunsektorn. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att söka lösningar för att stävja klimatförändringarna, trygga den biologiska mångfalden, minska användningen av naturresurser och främja cirkulär ekonomi.  Avloppsreningsverken har en viktig betydelse för vattenskyddet. I Finland finns nästan 400 reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Ungefär 85 procent av befolkningen i vårt land bor i ett område som omfattas av centraliserad avloppshantering och avloppsvattenrening. Den största miljöbelastningen i avloppsvattnet från tätbebyggelse orsakas av syreförbrukning orsakat av organiskt material, fasta partiklar, fosfor och kväve.Sitoumus2050.fi: Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (på finska)Sitoumus2050.fi: Tidigare Green deal-avtal

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försöken att påverka vårens kommunalval genom automatiserade konton i sociala medier, så kallade bottar, var varken särskilt många eller verkningsfulla. Detta framkommer av slutrapporten från forskningsprojektet ELEBOT-2021. I detta avseende har det inte skett någon stor förändring i förhållande till riksdagsvalet 2019.Automatiserade botkonton i sociala medier har under de senaste åren använts som verktyg för valpåverkan runt om i världen.ELEBOT-2021 är ett samprojekt där forskare vid institutionen för datateknik vid Aalto-universitetet och forskare vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet undersökte robotkonton på Twitter vid tiden för kommunalvalet i maj–juni 2021. I forskningsprojektet utreddes också i vilken utsträckning det i den politiska debatten på Twitter då förekom avstängda konton som hade spärrats eller raderats av Twitter.Enligt rapporten var mängden botliknande konton liten och deras effekt på den politiska diskussionen var låg. Det har inte skett någon stor förändring i detta avseende, eftersom antalet bottar och bottarnas effekt var liten också vid riksdagsvalet 2019.Det förekom väldigt få avstängda konton i samband med kommunalvalet. Antalet avstängda konton var större i samband med riksdagsvalet 2019.I projektet utreddes också hur botliknande konton och avstängda konton stod i samband med olika åsiktsbubblor.Materialet i undersökningen bestod av 1 124 550 meddelanden som samlades in i maj–juni 2021.I framtiden är det viktigt att utveckla ett verktyg för att identifiera bottar som använder finska, för att grundligare kunna reda ut hur de fungerar.ELEBOT-2021 har finansierats av justitieministeriet. Projektet är en repris av ELEBOT-2019, där man undersökte bottarnas inverkan på riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2019. Forskningsrapporten representerar forskarnas åsikter. Resultaten av undersökningen kommer att utnyttjas för att skapa en helhetsbild av valpåverkan och valtrakasserier i Finland.Länk till forskningsrapporten: Slutrapport från ELEBOT-2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har utfärdat en ny rekommendation om hälsosäkerhet för småbarnspedagogiken, skolorna, läroanstalterna och högskolorna. I rekommendationen har man beaktat ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar och övergången till lokala och regionala precisionsåtgärder när coronabegränsningarna avvecklas. Rekommendationen har uppdaterats så att den motsvarar de övriga gällande rekommendationerna om coronaepidemin och statsrådets riktlinjer. Syftet med rekommendationen är att stöda tryggt ordnande av småbarnspedagogik och utbildning samt trygg användning av lokaler medan coronaepidemin pågår. Genom att följa rekommendationen kan man förebygga smitta och minska antalet exponerade. Om regionala smittkluster uppstår ska epidemin i första hand bekämpas genom lokala och regionala åtgärder som baserar sig på lagen om smittsamma sjukdomar. Den nya rekommendationen ersätter motsvarande rekommendation som utfärdades i augusti.Rekommendationerna om användningen av munskydd kan variera regionaltEnligt den uppföljning som Institutet för hälsa och välfärd har gjort har risken för coronavirussmitta varit liten inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna, och det finns inte längre något behov av att ge en allmän nationell rekommendation om användningen av munskydd för undervisningssektorn. Regionala och lokala behöriga myndigheter kan i enlighet med epidemiläget ge egna kompletterande eller mer begränsade rekommendationer som grundar sig på deras riskbedömning. Utbildningsanordnarna ansvarar för säkerheten i studiemiljön och kan utfärda egna rekommendationer om munskydd som gäller lokaler för undervisning och tentamina. Rekommendationerna om användningen av munskydd i läroanstalter, skolor och inom småbarnspedagogiken kan därför variera regionalt och från läroanstalt till läroanstalt.De temporära bestämmelserna om åtgärder för att förebygga coronaepidemin i lagen om smittsamma sjukdomar gäller fram till den 31 december 2021. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska man fortfarande säkerställa effektiviserad rengöring av lokalerna och se till att det t.ex. finns möjlighet att rengöra händerna. Det tidigare kravet på två meters avstånd har slopats i lagen om smittsamma sjukdomar. Det är dock fortfarande bra att ordna vistelsen i lokaler så glest som möjligt. Tillräckliga avstånd och undvikande av närkontakter förhindrar smitta. Den nationella rekommendationen om att undervisningsgrupperna ska hållas isär kan slopas. Likaså slopas den tidigare nationella rekommendationen om säkerhetsavstånd på två meter.Övergång till befogenheter enligt lagen om smittsamma sjukdomarI enlighet med statsrådets principbeslut av den 9 september 2021 slopas de begränsningar och rekommendationer som tidigare baserat sig på regionala epidemifaser (basnivå, accelerationsfas, samhällsspridning) när en tillräcklig vaccinationstäckning har uppnåtts. Om smittläget tillåter kan regionerna börja avveckla restriktioner stegvis redan före det. Förfarandena inom småbarnspedagogiken och i skolorna, läroanstalterna och högskolorna grundar sig på de lagar som reglerar deras verksamhet och i första hand på befogenheter enligt lagen om smittsamma sjukdomar.För att förhindra att eventuella infektioner sprids är det viktigt att alla iakttar den praxis att man inte deltar i småbarnspedagogik, undervisning eller annan verksamhet som ordnas i läroanstalternas lokaler om man har symtom eller är sjuk.UKM-THL rekommendation till anordnare av utbildning och småbarnspedagogik under coronavirusepidemin (PDF)UKM-THL rekommendation till universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna under coronavirusepidemin (PDF)

Källa: Valtioneuvosto.fi