Med frivilligt avtal mot allt effektivare rening av avloppsvatten

NordenBladet — Miljöministeriet, Vattenverksföreningen och Kommunförbundet har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Avtalet syftar till att minska den miljöbelastning som orsakas av näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse.Frivilliga avtal har stor betydelse för vattenskyddet genom att de utvecklar reningsverkens verksamhet till en högre nivå än kraven i miljötillståndsvillkoren och främjar vattenvården. Det Green deal-avtal som nu undertecknats är en fortsättning på det första avtalet från 2012 som baserar sig på frivillighet. I det nya avtalet blir miljömålen för reningsverken och de åtgärder som vidtas för att uppnå dem allt mer ambitiösa.“Det Green deal-avtal som nu har ingåtts är ett ambitiöst steg mot bättre rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Avtalet föregår den kommande reformen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och stöder också alla aktörer i att uppnå målen i ramdirektivet för vatten”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nationella och kvantitativa målI avtalet ställer man upp nationella kvantitativa mål för alla reningsverk som behandlar avloppsvatten från tätbebyggelser och som omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. De reningsverk som omfattas av direktivet behandlar en mängd avloppsvatten som motsvarar den genomsnittliga mängden avloppsvatten som minst 2 000 personer producerar per dygn. Personekvivalenten 2 000 hänvisar till detta. Också mindre miljötillståndspliktiga avloppsreningsverk uppmuntras att delta i arbetet för att minska näringsbelastningen från avloppsvattnet.  Före utgången av 2027 är målet att 90% av helhetsresultaten från alla reningsverk som är dimensionerade för mer än 10 000 personekvivalenter ska vara bättre än de gränsvärden som anges i miljötillstånden. Motsvarande mål för reningsverk som är dimensionerade för 2 000–10 000 personekvivalenter är 80%. Enligt miljötillstånden är till exempel kväve- och fosforhalten i avloppsvattnet sådana resultat som ska övervakas.Ett ytterligare mål är att den sammanlagda faktiska biologiska syreförbrukningen ska vara högst 2 600, fosforbelastningen 100, ammoniumkvävebelastningen 400 och kvävebelastningen 2 800 ton per år vid reningsverk som är dimensionerade för minst 2 000 personekvivalenter.Avtalet stöder utvecklingen av sektorn genom frivilliga åtgärderVattentjänstverk och avloppsreningsverk som ingår frivilliga avtal för att genomföra åtgärder som ytterligare minskar den belastning som näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse orsakar miljön spelar en nyckelroll i utvecklingen. Reningsverken kan också ställa upp egna mål för sin verksamhet.“Kommunala avloppsreningsverk spelar en viktig roll i skyddet av vattendrag. Kontinuerlig utveckling av verksamheten och reningsresultat som är bättre än tillståndsvillkoren är ett allmänt tillvägagångssätt vid avloppsreningsverken. I och med avtalet etableras förhoppningsvis en praxis där det inte finns behov av att granska tillståndsbeslutet, om avloppsreningsverket åtar sig att frivilligt uppnå bättre resultat än vad som anges i tillståndet. Detta frigör resurser för annat arbete såväl vid vattentjänstverken som hos myndigheterna”, konstaterar Osmo Seppälä, verkställande direktör för Vattenverksföreningen.De föreningar som undertecknat avtalet uppmuntrar sina medlemmar, kommuner, vattentjänstverk och avloppsreningsverk att ingå egna åtaganden i avtalet. Miljöministeriet och föreningarna ställer tillsammans upp mål för behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse, identifierar väsentliga utvecklingsobjekt och drar upp strategiska riktlinjer för utvecklingen av vattentjänstverkens och avloppsreningsverkens verksamhet. Dessutom främjar de projekt för utvecklande av vattenskyddet och andra åtgärder som stöder målen i avtalet. Ministeriet utarbetar sammandrag av åtgärderna och resultaten samt bedömer hur målen har nåtts och avtalets effekter.”Kommunerna äger största delen av reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse i vårt land. Reningen av avloppsvatten har redan i årtionden varit en av de mest verkningsfulla kommunala miljöskyddsåtgärderna. Det nya avtalet uppmuntrar kommunerna inom ägarstyrningen att göra beslut som främjar en allt hållbarare livsmiljö”, påminner Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten, näringslivet och kommunsektorn. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att söka lösningar för att stävja klimatförändringarna, trygga den biologiska mångfalden, minska användningen av naturresurser och främja cirkulär ekonomi.  Avloppsreningsverken har en viktig betydelse för vattenskyddet. I Finland finns nästan 400 reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Ungefär 85 procent av befolkningen i vårt land bor i ett område som omfattas av centraliserad avloppshantering och avloppsvattenrening. Den största miljöbelastningen i avloppsvattnet från tätbebyggelse orsakas av syreförbrukning orsakat av organiskt material, fasta partiklar, fosfor och kväve.Sitoumus2050.fi: Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (på finska)Sitoumus2050.fi: Tidigare Green deal-avtal

Källa: Valtioneuvosto.fi