NordenBladet — Marinen inleder ett dykningsuppdrag i Skärgårdshavet för att tömma vraket Beatris bränsletankar på olja. Risken är stor för att olja börjar läcka ut ur vraket inom en nära framtid. I programmet för effektiverat vattenskydd, som samordnas av miljöministeriet, identifieras och saneras vrak som utgör riskobjekt i Östersjön. Tre sådana vrak har redan sanerats.Miljöministeriet, Marinen och GränsbevakningsväsendetUppdraget, som pågår i cirka två veckor, inleds till havs den 14 oktober och det egentliga arbetet beräknas sätta i gång i slutet av veckan. Marinen ansvarar för genomförandet av uppdraget och marinens oljebekämpningsfartyg Halli är uppdragets stödfartyg. Uppdraget stöds av Gränsbevakningsväsendets dykare i tillägg till Marinens dykare.I programmet för effektiverat vattenskydd utreder man vilka vrak i finskt territorialvatten som inom en nära framtid kan medföra risk för oljeutsläpp. Finlands miljöcentral bedömer att det i finskt territorialvatten och i Finlands ekonomiska zon finns över tusen gamla vrak som har använt olja som bränsle eller som har varit lastade med olja eller andra farliga ämnen. Av dessa uppskattas ett tjugotal vara högriskobjekt, vilket innebär att de håller på att rosta sönder eller ligger i närheten av viktiga eller känsliga naturobjekt.I projektet har man 2020–2021 sanerat mudderverket Veli, som ligger utanför Hangö, och torrlastfartyget Hanna-Marjut och fregatten Fortuna, som ligger i Skiftet. Dessutom har det som ett led i projektet ordnats utbildningar i sanering samt gjorts resor för att kartlägga och undersöka vrak som utgör riskobjekt.Efter saneringarna kommer man att lägga fram förslag på en ny verksamhetsmodell för hantering av miljöfarliga vrak. I modellen beaktas ett eventuellt samarbete mellan den privata sektorn och myndigheterna.Bland annat de lokala räddningsmyndigheterna har informerats om dykningsuppdraget. Man har berett sig på eventuella små oljeläckage under arbetets gång. Fartyget Halli har tunga havsbommar och absorptionslänsar med sig för säkerhets skull. Egentliga Finlands räddningsverk ställer sina oljebekämpningsfartyg i beredskap på platsen under uppdraget.Programmet för effektiverat vattenskydd 2019–2023 utgör en betydande satsning på skyddet av våra vatten: målet är god miljöstatus i Östersjön och i inlandsvattnen. Syftet med åtgärderna i programmet är att minska näringsbelastningen från jord- och skogsbruket, tömma vrak på olja, restaurera vattendrag och minska mängden skadliga ämnen i vattnet i städerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regionturnén i välfärdsområdena ordnas genom hybridevenemang under tiden 19.10-17.11.2021. I regionturnén deltar ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård med ministrarna Krista Kiuru, Sirpa Paatero, Hanna Sarkkinen, Thomas Blomqvist, Antti Kaikkonen och Annika Saarikko samt tjänstemän från social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. Ministrarna och tjänstemännen besöker samtliga välfärdsområden och Helsingfors stad.Målet för regionturnén är att ge aktuell information och diskutera innehållen i reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och hur reformen ska genomföras i välfärdsområdena. Ett av temana vid evenemangen är också välfärdsområdesvalet i januari, som ordnas för första gången. Regionturnén är avsedd för representanterna för välfärdsområdena och de lokala aktörerna inom social- och hälsovården. Representanter för media är välkomna att följa med evenemangen. I sam-band med varje evenemang är det också möjligt att intervjua deltagarna.  Turnén börjar i Helsingfors och fortsätter sedan med de evenemang som ordnas av välfärdsområ-dena. Välfärdsområdena planerar och ansvarar för evenemangen tillsammans med social- och hälso-vårdsministeriet. Programmet för regionturnén i välfärdsområdena
19.10.2021 Helsingfors stad, Helsingfors kl. 8.30-10.3019.10.2021 Lapplands välfärdsområde, Rovaniemi kl. 15.00-17.0020.10.2021 Vanda och Kervo välfärdsområde, Vanda kl. 9.00-11.00
 
20.10.2021 Västra Nylands välfärdsområde, Esbo kl. 12.00-14.0022.10.2021 Norra Österbottens välfärdsområde, Uleåborg kl. 9.00-11.0022.10.2021 Kajanalands välfärdsområde, Kajana kl. 15.00-17.0027.10.2021 Norra Savolax välfärdsområde, Kuopio kl. 11.00-13.0027.10.2021 Norra Karelens välfärdsområde, Joensuu kl. 16.00-18.0029.10.2021 Birkalands välfärdsområde, Tammerfors kl. 9.00-11.0029.10.2021 Mellersta Finlands välfärdsområde, Jyväskylä kl. 14.00-16.009.11.2021 Södra Österbottens välfärdsområde, Seinäjoki kl. 8.00-10.009.11.2021 Mellersta Österbottens välfärdsområde, Karleby kl. 12.00-14.009.11.2021 Österbottens välfärdsområde, Vasa kl. 16.00-18.0010.11.2021 Södra Karelens välfärdsområde, Villmanstrand kl. 12.00-14.0010.11.2021 Södra Savolax välfärdsområde, S:t Mickel kl. 16.00-18.0011.11.2021 Östra Nylands välfärdsområde, Borgå kl. 8.00-10.0011.11.2021 Kymmenedalens välfärdsområde, Kotka kl. 11.30-13.3011.11.2021 Päijänne Tavastlands välfärdsområde, Lahtis kl. 16.00-18.0015.11.2021 Egentliga Finlands välfärdsområde, Åbo kl. 9.30-11.3015.11.2021 Satakunta välfärdsområde, Björneborg kl. 14.00-16.0017.11.2021 Mellersta Nylands välfärdsområde, Hyvinge kl. 9.00-11.0017.11.2021 Egentliga Tavastlands välfärdsområde, Tavastehus kl. 12.00-14.00Välfärdsområdena informerar om sina lokala evenemang. Evenemangen kan följas via social- och hälsovårdsministeriets Youtube-kanal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den sista ansökningsomgången för fonden för inre säkerhet (ISF) under programperioden 2014–2020 för EU:s fonder för inrikes frågor öppnades den 11 oktober. EU-stöd kan sökas till ett belopp av cirka 4,5 miljoner euro för projekt enligt fondens mål. Ansökningsomgången är öppen till den 29 oktober.Med medel ur fonden stöds projekt som gäller kontroll av de yttre gränserna, viseringspolitik, polissamarbete, förebyggande och bekämpning av brott samt hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser.Utlysningen gäller i huvudsak genomförandet av sådana obligatoriska ändringar i informationssystem som föranleds av EU-kraven och som gör det möjligt att i Finland införa nya informationssystem som omfattar hela EU (EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd Etias, in- och utresesystemet).Dessutom stöds uppgradering och automatisering av tekniken för gränskontroll. Både för genomförandet av in- och utresesystemet och för anskaffningen av automatiserad gränskontrollutrustning kan sökas cirka 1,5 miljoner euro och för Etias cirka 970 000 euro.Dessutom finns det en liten finansieringsandel att sökas för utveckling av andra informationssystem för myndigheter, såsom det nationella informationssystemet för viseringar och passagerarinformationssystemet.Det finansieringsbelopp som kan sökas för åtgärderna anges i bilagan till utlysningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Visste du att du har samarbetat med nepaleser, somalier och kenyaner och på så vis varit med och stött flickors skolgång, utbildat journalister och skapat nya jobb? Om det här kommer som en överraskning, så gör det ingenting. Resultaten av utvecklingssamarbetet är imponerande, men vi finländare vet ganska lite om dem. Den 11 oktober inleder utrikesministeriet en kampanj som presenterar resultaten av Finlands utvecklingssamarbete på ett begripligt sätt.Krisen i Afghanistan har väckt offentlig debatt om vad utvecklingssamarbetet egentligen åstadkommit och hur det går med arbetets resultat. Ofta väcker just kriser debatt om utvecklingssamarbetets betydelse.Det långsiktiga samarbetet för en bättre värld pågår emellertid också när kriserna inte når rubrikerna. Det viktiga att förstå är att utvecklingssamarbete inte är något enkelriktat bistånd utan det bedrivs tillsammans med partnerländerna och olika partnerorganisationer. Partnerländernas egna utvecklingsplaner är utgångspunkten.Genom utvecklingssamarbetet minskar vi fattigdomen, ökar jämlikheten, skapar hållbara arbetsplatser och förebygger uppkomsten av nya kriser runt om i världen. Genom utvecklingssamarbetet påverkar vi i vilken riktning världen utvecklas. På så vis är utvecklingssamarbetet en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.Med sin nya kampanj Min påverkan vill utrikesministeriet lyfta fram hur utvecklingssamarbetet berör var och en av oss. Som finländare deltar vi alla i samarbetet med våra partnerländer och arbetar för en bättre värld – också just nu.”De föreställningar som finländarna har om utvecklingssamarbete är ibland förlegade och ganska ensidiga. Genom kampanjen vill vi föra fram hur utvecklingssamarbetet ser ut idag och hur viktigt samarbetet är till exempel när det gäller klimatkrisen och pandemier. Utvecklingssamarbetet anpassas när behoven förändras och vi söker hela tiden nya, effektiva sätt att bedriva verksamheten”, säger enhetschef Ville Cantell vid enheten för kommunikation om hållbar utveckling och handel. Under kampanjen deltar flera finländska opinionsbildare i diskussionen om utvecklingssamarbetet. En av dem är kaptenen i finska herrarnas fotbollslandslag Tim Sparv, som upplever att kampanjen i hög grad motsvarar hans egna värderingar.”Jag tror på att göra saker tillsammans och på allt som ett team kan få till stånd när vi stöder varandra. I fotbollen är individen ingenting utan sina lagkamrater. Vi alla har våra egna mål och drömmar, men utan andra är det omöjligt att uppnå dem. Jag anser att samarbete är avgörande på flera livsområden. I vår globaliserade värld är alla länder bundna till varandra, mer än någonsin tidigare. Samarbetet med utvecklingsländer är ett sätt att bygga en bättre värld och jag är verkligen stolt över det arbete som Finland gör ute i världen.Att delta i den här kampanjen känns väldigt meningsfullt för mig. Kampanjen står för värderingar som jag delar. Jag ser fram emot att få sprida kunskap om det här viktiga arbetets resultat, som ofta går obemärkta förbi”, säger Sparv.Den mest följda finländaren på Instagram, artisten och influencern  Joalin Loukamaa, vill delta i kampanjen för att hon tycker den inger hopp om att alla faktiskt kan påverka världens tillstånd.   ”Jag har levt i två mycket olika kulturer och har med egna ögon fått se och uppleva hur ojämlikt flickor och pojkar behandlas i olika delar av världen, än idag. Deltagandet i den här kampanjen väcker definitivt en tro att det går att påverka genom samarbete. Om jag fick bestämma skulle varje flicka i världen får gå i skolan och varenda mamma skulle få det stöd hon behöver”, säger Loukamaa.Förutom Sparv och Loukamaa deltar också radioprogramledaren Anni Hautala och artisten/programledaren Cristal Snow synligt i kampanjen.Kampanjen Min påverkan inleds den 11 oktober och pågår till den 24 oktober. Kampanjens innehåll i sociala medier delas på Musikhusets vägg i Helsingfors vecka 41. På radio pågår kampanjen i två veckor. I sociala medier kan du följa diskussionen med hashtaggen #munvaikutus. Läs mer på adressen munvaikutus.fi.Kampanjen genomförs av utrikesministeriet och planeras av kommunikationsbyrån Måndag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsminister Timo Harakka deltar i MaaS Summit med temat trafik som service och i världskongressen om intelligenta transportsystem den 11-12 oktober 2021 i Hamburg.MaaS Summit, som ordnas för sjunde gången, är en diskussionskonferens på hög nivå som ordnas gemensamt av Finlands kommunikationsministerium och MaaS Alliance. I konferensen deltar nästan 80 framstående experter inom trafik och transport från olika håll i världen.Förutom minister Harakka talar också transportkommissionär Adina Vălean och ordförande för MaaS Alliance Jacob Bangsgaard på konferensen.– Koldioxidneutralitet är ofta en konkurrensfördel för företagen. Framsyn lämnar utrymme för kreativitet och innovationer, till skillnad från att bara uppfylla externa förpliktelser. Här kommer trafiken som service in i bilden.– Trafiken som service är en så stark vision att den lyckas förena både hållbarheten hos kollektivtrafik, delad trafik och beställningstrafik och användningen av egen bil. Med tanke på hållbarheten är MaaS (Mobility as a Service) ett övergripande alternativ till det nuvarande starkt på biltrafik fokuserade trafiksystemet, konstaterar minister Harakka.Under kongressen ITS World Congress träffar minister Harakka bland annat ordföranden för MaaS Alliance Jacob Bangsgaard och delstatens transportsenator Anjes Tjarks.Dessutom besöker Harakka utställningens gemensamma nordiska avdelning där Finlands, Norges, Danmarks, Sveriges och Estlands ITS-organisationer är representerade. I ministerns program ingår också företagsbesök.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utvecklingsministrar håller ett videomöte måndagen den 11 oktober för att diskutera situationen i Afghanistan. Finland representeras av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Under mötet diskuteras EU:s gemensamma insatser för att stödja afghanerna i detta läge när den humanitära situationen har förvärrats och samhällets grundläggande tjänster håller på att rasa. Det befaras att läget i Afghanistan förvärras ytterligare när vintern kommer. Nu är det ytterst viktigt att trygga de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnornas och flickornas rättigheter.Finland anser att det är viktigt att EU-länderna samordnar sitt humanitära bistånd effektivt. Samtidigt behövs en diskussion om utvecklingssamarbetets framtid och gemensamma kriterier.  Utgångspunkten för EU:s åtgärder är att EU inte stöder talibanförvaltningen. Det är också viktigt att stödja Afghanistans grannstater. ”En humanitär katastrof måste förhindras. EU är en central aktör när det gäller att möjliggöra ett omfattande internationellt politiskt och ekonomiskt samarbete. Vi kan inte tillåta att Afghanistan blir en bas för irreguljär migration och narkotikahandel eller en grogrund för terrorism”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet utlyser den 8.10.2021 en ansökningsomgång för statsunderstöd för regional utveckling och samordning i samarbetsområdena, där maximibeloppet för finansieringen är 12 500 000 euro. Statsunderstöd kan sökas av universitetssjukhusens sjukvårdsdistrikt. Ansökningstiden går ut den 4.10.2021.Syftet med finansieringen är att utveckla den regionala utvärderingen av psykoterapeutiska och psykosociala metoder. Målet är också att stödja upprätthållandet av kompetensen som en del av vård- och servicekedjorna och vård- och servicehelheterna. Avsikten är att etablera den regionala samordningen vid ibruktagandet och upprätthållandet av evidensbaserade metoder.Finansieringen kompletterar finansieringen av strategin för psykisk hälsa som styrts till programmet Framtidens social- och hälsocentral. Med anslaget strävar man också efter att lindra de negativa konsekvenserna som coronavirussituationen har orsakat för barn och unga.Avsikten är att kompetens- och stödcentren för krävande tjänster för barn och unga ska stödja yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården på ett nätverksbaserat sätt så att de barn, unga och familjer som har behov av mångprofessionella och integrerade tjänster får det stöd och den service de behöver.De nuvarande separata och enskilda tjänsterna räcker inte till för att tillgodose alla barns, ungas och familjers behov. En del av fallen som kompetens- och stödcentret stött på är så sällsynta att det eventuellt finns expertis och hjälp att få endast inom ett samarbetsområde. I sådana fall kan expertnätverket vara verksamt på nationell nivå.Utlysningen har samband med den pågående kompletterande utlysningen av statsunderstöd för Framtidens social- och hälsocentral-projekten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordförande för Internationella fonden för jordbruksutveckling (International Fund for Agricultural Development, IFAD), Gilbert F. Houngbo, besöker Finland den 12 oktober på inbjudan av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.IFAD är ett av FN:s fackorgan. Finland har länge samarbetat med fonden och finansierat den. IFAD arbetar för bättre livsmedelsförsörjning och nutrition och för att minska fattigdomen på landsbygden. Verksamheten fokuserar på småbrukare, som utgör en tredjedel av alla världens jordbrukare. De är särskilt sårbara för klimatförändringarnas följder. Över 128 miljoner människor omfattades av IFAD:s stöd 2020, och av dem var 49 procent kvinnor.”IFAD är en betydande partner för Finland. Hungern har ökat oroväckande runtom i världen till följd av konflikter, klimatförändringar och coronapandemin. Tillsammans med IFAD söker vi nya lösningar för att minska hungern och fattigdomen. IFAD stöder också det viktiga arbetet mot klimatförändringarna”, säger minister Ville Skinnari.Tack vare IFAD fick över 23 miljoner människor tillgång till finansiella tjänster år 2020 och 3,7 miljoner människor fick utbildning för att kunna utveckla lönsam företagsverksamhet. Närmare 1,7 miljoner hektar mark började brukas med klimatsmarta metoder. Dessutom fick nästan 73 000 personer hjälp med att registrera ägande eller nyttjanderätt till mark i nationella datasystem.Under sitt besök träffar generaldirektör Houngbo förutom minister Skinnari också jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio och chefen för Nordiska utvecklingsfonden (Nordic Development Fund, NDF) Karin Isaksson. NDF har sitt högkvarter i Helsingfors. 
Houngbo diskuterar med representanter för Baltic Sea Action Group och Meteorologiska institutet om möjligheterna med odlad mark som kolsänkor för att motverka klimatförändringarna. Därtill deltar Houngbo i ett evenemang där finska företag presenterar sina lösningar. Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD: IFAD (International Fund for Agricultural Development) är ett internationellt finansieringsinstitut som stöder utveckling. Fonden är ett av FN:s fackorgan. IFAD är en av världens största finansiärer av jordbruk och landsbygdsutveckling i de fattigaste länderna.IFAD planerar och finansierar program och projekt som främjar livsmedelsförsörjning och nutrition och minskar fattigdomen på landsbygden i utvecklingsländer. Verksamheten fokuserar på jämställdhets- och klimatfrågor. Fondens tolfte finansieringsperiod (2022–2024) inleds inom kort. Under den tolfte perioden riktas 3,8 miljarder euro till projekt som stöder den fattiga befolkningen på landsbygden. IFAD höjer sitt klimatfinansieringsmål och satsar såväl på anpassningsåtgärder som på att motverka klimatförändringar. IFAD satsar också allt mer på svaga stater och på Afrika. Finland stöder IFAD med en finansieringsandel på totalt 15 miljoner euro 2022–2024. Därtill förhandlar Finland om att bevilja ett så kallat partnerskapslån till IFAD. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning enligt vilken kommuner, samkommuner och Åland ersätts för de direkta kostnader som uppstått till följd av covid-19-pandemin. Enligt förordningen ska statsunderstöd beviljas i synnerhet för testning, spårning, vaccinering och vård.Det är huvudsakligen kalkylerade kostnader som ersätts med statsunderstödet. Beloppet av det verksamhetsbaserade understödet bestäms genom att antalet (t.ex. testerna) multipliceras med den ersättning per enhet som fastställs i förordningen. Nivån på ersättningarna dimensioneras så att de kostnader som orsakats av vården täcks till fullo på riksnivå. På så sätt orsakar coronakostnaderna inget underskott för kommunerna, och inte heller något betydande överskott. För att täcka övriga direkta kostnader som orsakats av coronapandemin, såsom ökad användning av skyddsutrustning och höjda hälsosäkerhetskrav, innehåller understödshelheten också en kalkylerad post som baserar sig på invånarantalet.I helheten ingår dessutom en behovsprövad andel med vilken det är möjligt att höja understödsbeloppet ifall de ersättningar som bestäms enligt kalkylerade principer inte ger tillräcklig kompensation. I helheten beaktas de kostnader som sökanden har orsakats under hela året, de understöd som sökanden redan fått och annan statlig finansiering.I fråga om kommunernas åtgärder för bekämpning av covid-19 är det i princip fråga om verksamhet som enligt lag hör till kommunernas organiserings- och kostnadsansvar. I det exceptionella pandemiläget är det dock motiverat att staten tar ett mer omfattande ansvar för de kostnader som uppstått.Förutom kommunerna beviljas även sjukvårdsdistrikt understöd. Dessutom kan sådana samkommuner som tagit över kommunens organiseringsansvar söka understöd, förutsatt att kommunen överför ansökningsrätten till samkommunen. Statsunderstödet utlyses i två omgångar. Den första ansökningsomgången börjar vecka 41, och den andra i början av år 2022. Ansökningsmaterialet publiceras på social- och hälsovårdsministeriets webbplats:Ansökan om statsunderstöd år 2021  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård är nöjd med genomförandet av social- och hälsovårdsreformen som inletts och följer fortlöpande med genomförandet. Ministerarbetsgruppen anser det vara viktigt att välfärdsområdenas beredningsarbete är fortsatt planmässigt.Ministerierna bedömer förberedelserna inför inledandet av välfärdsområdenas verksamhet och förvaltning och även hur den finansiering som anvisas för ändamålet används och om den är tillräcklig. Avsikten är bl.a. att under slutet av året samla in uppgifter om välfärdsområdenas ekonomiplaner. Regeringen har lagt fram att sammanlagt 262 miljoner euro avsätts för beredningsarbetet i välfärdsområdena under åren 2021–2022. Finansieringen beviljas som statsunderstöd från finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Välfärdsområdenas eventuella behov av tilläggsfinansiering bedöms i takt med att genomförandet framskrider, och man bereder sig på behovet i tilläggsbudgetpropositionerna under 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi