NordenBladet — Regeringen har beslutat inleda beredningen av en redogörelse för rättsvården. Målet är att ge beslutsfattarna en övergripande och uppdaterad bild av rättsvårdens tillstånd i Finland. Redogörelsen bereds av justitieministeriet.Behovet av en redogörelse lyftes fram i våras av riksdagens lagutskott. Oron över rättsstaten och rättsvårdens verksamhetsförutsättningar har diskuterats under hela valperioden och justitieministeriets förvaltningsområde har upprepade gånger anvisats tilläggsresurser på grund av den otillräckliga basfinansieringen. Samtidigt har det blivit klart att de resurser som myndigheterna i en rättsstat förfogar över också måste ses som en helhet. Därför sammanställs nu en redogörelse med målet att trygga verksamhetsförutsättningarna genom en granskning som överspänner mer än en valperiod.– Medborgarna måste kunna lita på att grunden för vår rättsstat är stabil och fungerande. Det är utmärkt att vi nu med hjälp av redogörelsen får en helhetsbild av rättsvården i Finland. Det här är den första redogörelsen om rättsvården som görs och den kommer att fungera som ett viktigt verktyg för kommande regeringar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.I redogörelsen kommer man att ge en täckande och jämförbar lägesbild av nuläget inom rättsvården och den närmaste tidens utvecklingsutsikter samt föreslå behövliga fortsatta åtgärder. Beslut om anslagen för rättsvården fattas alltid som en del av ram- och budgetförfarandet.Redogörelsen gäller domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten, Utsökningsverket, Brottspåföljdsmyndigheten och Rättsregistercentralen samt rättshjälpen och intressebevakningen.Redogörelsen lämnas till riksdagen hösten 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De pedagogiska studierna för lärare (60 sp) bildar den gemensamma kärnan i lärarbehörigheterna och de olika lärarutbildningarna. Lärarutbildningen utvecklades och förenhetligades vid universiteten i ett omfattande samarbete under början av 2000-talet. Även de yrkespedagogiska lärarhögskolorna har under årens lopp utvecklat lärarutbildningen i samarbete. Man har dock märkt att de pedagogiska studier som ger allmän pedagogisk behörighet har börjat skilja sig från varandra.Undervisnings- och kulturministeriet beställde i samarbete med Lärarutbildningsforumet en utredning om pedagogiska studier för lärare av docent Riitta Jyrhämä. Syftet med utredningen var att kartlägga nuläget för de pedagogiska studier för lärare som erbjuds vid universitet och yrkeshögskolor. Utredningen har samband med genomförandet av Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen, som utarbetats av Lärarutbildningsforumet. Avsikten är att hjälpa till att identifiera utvecklingsobjekt i de pedagogiska studierna för lärare.– Jag är stolt såväl över våra utmärkta lärare som över vår strålande lärarutbildning. Den färska utredningen hjälper oss att se till att lärarutbildningen också i framtiden följer med sin tid och håller hög kvalitet, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.På basis av utredningen verkar det som att de pedagogiska studierna för lärare delvis är splittrade och att högskolorna erbjuder mycket olika pedagogiska studier.– Antalet pedagogiska studier som ger allmän behörighet som lärare närmar sig etthundra. Det är svårt att tala om en enhetlig och allmän pedagogisk behörighet, sammanfattar utredaren Riitta Jyrhämä.Strukturellt sett är olikheterna inte riktigt lika stora, eftersom till exempel universiteten har strävat efter att skapa en gemensam struktur för sina egna pedagogiska studier, där dock studieavsnittens namn och omfattning kan variera beroende på den eftersträvade lärarbehörigheten.Utredningen lyfter fram frågor vars betydelse med tanke på den breda lärarbehörigheten bör bedömas gemensamt. Dessa är bland annat omfattningen av och innehållet i det pedagogiska materialet i de pedagogiska studierna, undervisningspraktikens omfattning och karaktär, balansen mellan den ”hållbara” lärarutbildningen och tidsfenomen i utbildningen och skillnaderna mellan de lärarbehörigheter som olika utbildningsmiljöer ger.– Utifrån utredningen inleder vi vid Lärarutbildningsforumet i brett samarbete en diskussion om vad den allmänna pedagogiska behörigheten förutsätter av de pedagogiska studierna i framtiden, konstaterar Jari Lavonen, ordförande för Lärarutbildningsforumet.Pedagogiska studier för lärare 60 sp. Rapporten Omfattande behörighet som lärare – lägesbeskrivning 2021 offentliggjordes fredagen den 15 oktober vid Lärarutbildningsforumets höstseminarium.Vid seminariet behandlades frågan med hjälp av följande frågor och på basis av forskningsresultat: Vad är syftet med de pedagogiska studierna för lärare? Hur långt borde de pedagogiska studierna vara enhetliga och varför behövs det skillnader? Vad är framtidens lärares kärnkompetens, som borde beaktas i de pedagogiska studierna för lärare? Hur utökas kunnandet efter grundexamen för lärare?Pedagogiska studier för lärare 60 sp. Omfattande behörighet som lärare – lägesbeskrivning 2021. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2021:41; Riitta Jyrhämä. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt den uppdaterade förvaltningsplanen för lodjursstammen och jaktkvoten 2021–2022. Förvaltningsplanen är en viktig del av storviltspolitiken och förvaltningen av stammar.Lodjursstammens bevarandestatus är gynnsam i Finland och lodjuret har klassificerats som en livskraftig art. Lodjur som är strikt skyddat med stöd av habitatdirektivet påträffas över hela landet. Människorna är i huvudsak neutrala eller positiva till lodjur. För jägarna är lodjuret en uppskattad viltart som jagas årligen med stöd av så kallade stamvårdande dispenser. Åtgärderna i förvaltningsplanen ska hjälpa till att tillgodose såväl lodjursstammens skyddsbehov som behoven hos dem som bor i områden med lodjur med beaktande av de sociala och ekonomiska kraven samt de regionala särdragen.– Vårt mål är fortfarande att upprätthålla gynnsam bevarandestatus och samtidigt fortsätta att genomföra åtgärder som är fungerande. Till åtgärderna hör till exempel att följa upp och undersöka stammen, förebygga och ersätta för skador av lodjur samt att göra stamvårdande insatser, säger Vesa Ruusila, vilt- och fiskeråd vid jord- och skogsbruksministeriet.Planen främjar också flerartsförvaltningen, det vill säga att vid förvaltningen av stammen beaktas växelverkan mellan stora rovdjur och bytesdjur. Till exempel i Finland är lodjur rätt allätande. Utbudet varierar från område till område och i västra Finland äter lodjuren både hardjur och små hjortdjur. Även om lodjur lokalt kan döda stora mängder små hjortdjur, kan djuren inte nödvändigtvis reglera stammarna av de arter som de jagar.– För att minska antalet vitsvarshjortar och rådjur i områden med täta stammar, krävs det i första hand jägarnas engagemang och värdefulla insatser. Inom flerartsförvaltningen, inklusive lodjur, finns det fortfarande behov av såväl forskningsrön som samordning av förvaltningsplanerna, säger Vesa Ruusila.Att genomföra förvaltningsplanenI huvudsak hör det till Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och jord- och skogsbruksministeriet att genomföra förvaltningsplanen. Den som svarar för förvaltningsplanen i Finlands viltcentral samordnar och följer upp arbetet med att genomföra förvaltningsplanen. Den föregående fastställda förvaltningsplanen för lodjursstammen är från 2006. Förvaltningsplanen uppdaterades under ledning av Finlands viltcentral och planen och redogörelsen för bakgrunden till planen var på remiss vid årsskiftet 2017–2018. De inkomna utlåtandena (14) beaktades när förvaltningsplanen fick sin slutliga form. I september 2021 ordnade jord- och skogsbruksministeriet också ett möte med intressegrupperna för att behandla det slutliga planutkastet.Stammen regleras med hjälp av jaktEn av de stamvårdande åtgärderna i förvaltningsplanen är stamvårdande jakt på lodjur. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning är jaktkvoten 320 lodjur utanför renskötselområdet under jaktsäsongen 2021–2022. Kvoten är 13 lodjur större än under föregående säsong och beskattningen är ungefär 15 procent. Syftet med detta är att minska antalet lodjur i områden med täta stammar och därigenom säkra lodjurets sociala hållbarhet. Även om stammen i landets övriga delar är tät, påverkar detta inte på samma sätt näringarna som i renskötselområdet. – Målet med regleringen av lodjursstammen och jakten är att hålla djuren folkskygga. Om stammen är tätare i något område, leder detta till att allt fler lodjur rör sig och jagar på och kring gårdsplaner.  Ytterligare vill vi minska skador på renar och lodjurets predation på skogsvildren, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Lodjursstammen håller på att växa redan för andra året. Enligt den senaste uppskattningen av stammens storlek 2021 har stammen ökat med cirka 4 procent jämfört med året innan. År 2020 var ökningen 11 procent. Värdet av de skador på ren som lodjur orsakar uppgår årligen till cirka en miljon euro. År 2020 var summan cirka 1,22 miljoner euro. För renskötselområdet fastställs ingen egen lodjurskvot. Finlands viltcentral fattar slutliga beslut om hur dispenserna inriktas regionalt i landets övriga delar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland bär sitt ansvar för klimatfinansieringen i enlighet med Parisavtalet. Vid FN:s klimatmöte tillkännager Finland sitt stöd till anpassningsåtgärder i utvecklingsländerna. Klimatkonventionens tjugosjätte partsmöte (COP 26) hålls i Glasgow den 31 oktober till 12 november 2021.Som en del av sin ansvarsfulla klimatpolitik deltar Finland i att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländerna. Utöver klimatfinansieringen spelar också finländska innovationer och finländskt kunnande en viktig roll.Under den pågående regeringsperioden har Finland ökat sin internationella klimatfinansiering med 80 procent, det vill säga nästan fördubblat den jämfört med den föregående fyraårsperioden. Ungefär två tredjedelar av klimatfinansieringen består av investeringar i form av lån och kapital, som i sin tur ger en hävstångseffekt i en betydande mängd privat finansiering. Med hjälp av denna finansieringsmodell kan de positiva klimateffekterna mångdubblas.Finland blir åter en av finansiärerna av FN:s anpassningsfond (Adaption Fund, AF) med en insats om 7 miljoner euro som riktas till fonden för de minst utvecklade länderna (Least Developed Countries Fund, LDCF). Fonden omfattas av FN:s klimatkonvention. Dessutom offentliggörs ett finansieringspaket på 30 miljoner euro för att stödja vädertjänster och varningssystem i utvecklingsländer.Vädertjänster och varningssystem är ett fint exempel på vad Finlands finansiering kan uppnå. Uppskattningsvis 1,4 miljoner människor i de minst utvecklade länderna har förlorat livet på grund av olika väder- och vattenrelaterade naturkatastrofer sedan 1970. Finland stärker sina partnerländers förmåga att reagera på extrema väderfenomen. Tack vare nu pågående projekt gynnas upp till 300 miljoner personer i Nepal, Sudan, Vietnam, Kirgizistan, Tadzjikistan och Etiopien av bättre vädertjänster och varningssystem.Med Finlands stöd stärks också människors, samhällens och små och medelstora företags förutsättningar att ta i bruk lösningar för ren energi, särskilt på landsbygden. Energy and Partnership Programme EEP i Afrika har sedan 2010 investerat 50 miljoner euro i 270 företag i startfasen inom sektorn för förnybar energi. Den affärsverksamhet som uppstått med stöd av programmet har skapat närmare 9 000 arbetstillfällen, av vilka 3 500 för ungdomar, och den producerar årligen totalt 263 GWh energi för sammanlagt 900 000 hushåll. Finland ser till att lösningar för förnybar energi gagnar i synnerhet kvinnor och flickor.Finland har redan i flera års tid långsiktigt främjat utsläppshandeln. Att prissätta koldioxidutsläpp är en av de viktigaste metoderna för att minska utsläppen. Med Finlands finansiering har man utvecklat instrument för koldioxidprissättning i sju länder. Finland har understött sammanlagt 28 system för utsläppshandel, koldioxidskatt eller utsläppskompensation runt om i världen.”Finland har enormt mycket forskningskunskap och kunskap hos företagen på flera områden som är avgörande för klimatåtgärderna. Utöver meteorologin och energisektorn producerar områdena för kolbindning och cirkulär ekonomi nya lösningar och ny teknik också för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Det är emellertid ett faktum att den offentliga sektorn inte ensam löser klimatfrågan. Allas insatser behövs, och det är viktigt att också enskilda individer kan stödja klimatåtgärderna”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Den finska statens bolag för utvecklingsfinansiering Finnfund är en betydande aktör när det gäller Finlands påverkansinvestering och investeringar i utvecklingsländer. I sin nya klimat- och energistrategi förbinder sig Finnfund bland annat till att göra nya klimatinvesteringar som uppgår till 1 miljard euro före 2030 och att bolagets investeringsportfölj ska ha en nettonegativ utsläppseffekt. Idag riktas ca hälften av Finnfunds finansiering till klimatåtgärder.Den stora satsningen på vår internationella klimatfinansiering motsvarar regeringsprogrammets föresats att Finland ska öka sin klimatfinansiering som en del av utvecklingsfinansieringen med beaktande av sina åtaganden enligt Parisavtalet. Målet är en balanserad fördelning av finansieringen mellan åtgärder för att motverka klimatförändringar och anpassningsåtgärder. Finlands finansiering är en del av industriländernas gemensamma löfte att på årsbasis stödja klimatåtgärderna i utvecklingsländerna med 100 miljarder US-dollar 2020–2025. Under denna period stöder Finland klimatåtgärder i utvecklingsländerna med en insats på cirka 900 miljoner euro. En rapport om Finlands internationella klimatfinansiering kommer att lämnas till riksdagen varje år i samband med klimatårsberättelsen.Exempel på resultaten av klimatfinansieringen finns i utrikesministeriets pågående kampanj #munvaikutus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella kemikalieprogrammet ställer upp mål och riktlinjer för utveckling och förbättring av kemikaliesäkerheten. Med hjälp av kemikalieprogrammet utvecklar man skyddet av människors hälsa och miljön i enlighet med målen i Europeiska unionens kemikaliestrategi för hållbarhet. Det nya kemikalieprogrammet, som sträcker sig till 2035, är en fortsättning på det nationella programmet för farliga kemikalier 2006–2020. Miljöministeriet ber intressentgrupper lämna utlåtanden om programutkastet före den 15 november.Åtgärderna i programmet delas in i fem teman1. Skydd för hälsa och miljö mot skadliga kemikalier
Nästan alla material och produkter innehåller kemikalier, och därför spelar kemikalierna en viktig roll i vardagen, på arbetsplatser och inom industrin. Kemikalier är viktiga också i nya innovationer och i utsläppsfri och energi- och resurseffektiv teknik och energi- och resurseffektiva material och produkter. En del kemikalier kan dock vara skadliga för människans hälsa och för miljön. Målet med programmet är att förebygga skador orsakade av kemikalier och kemikaliers samverkanseffekter genom att begränsa kemikalieutsläppen i miljön och genom att ersätta de skadligaste kemikalierna.2. En trygg cirkulär ekonomi och hållbar kemi
Kemikalierna cirkulerar i produkt- och materialflödet, och det är en av utmaningarna inom den cirkulära ekonomin. De risker som kemikalierna medför måste beaktas när man letar efter nya användningsändamål och tar fram nya material. En säker cirkulär ekonomi förutsätter god kemikaliehantering i alla skeden av en produkts livscykel, allt från säker planering av produkter till sortering av avfall och produktion av återvunnet material.3. Kunskapsbaserat beslutsfattande
Det behövs mångsidig forskningsinformation av hög kvalitet som stöd för beredningen och regleringen av beslut. Målet är att stärka växelverkan mellan forskning, myndigheterna, näringslivet och politiken, och att förbättra kunskapsunderlaget för riskhantering.4. EU-samarbete och internationellt samarbete
En hög nivån på kemikaliesäkerheten och miljö- och hälsoskyddet förutsätter samarbete i Europa och globalt. De viktigaste målen och fördelarna med EU:s kemikalielagstiftning är att minska skadorna på miljön och ekosystemen och att skydda befolkningen mot exponering för skadliga kemikalier. Bestämmelserna om kemikalier är viktiga också med tanke på främjandet av innovationer och konkurrens samt säkerställandet av en fungerande inre marknad.5. Kommunikation och utbildning förbättrar kemikaliesäkerheten
Kommunikationen spelar en viktig roll när det gäller att förbättra kemikaliesäkerheten. När man informerar om de faror och risker som är förenade med kemikalier ska man samtidigt ge råd och anvisningar om hur man kan undvika och minska riskerna. Målet med kemikalieprogrammet är att utbildningen från grundskola till högskoleutbildning ska stödja förståelsen för kemikaliernas fördelar och risker, och på detta sätt ge konsumenterna möjligheten att göra ansvarsfulla val.Programutkastet har beretts genom omfattande samarbeteDet nationella kemikalieprogrammet har under våren beretts i workshoppar i samarbete med kemikaliedelegationen som tillsätts av statsrådet, riskgruppen som sammankallats av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) samt vetenskapsgruppen som är en del av pilotprojekten inom miljöministeriets forskarsamarbete.Fyra ministerier och Tukes har deltagit i styrgruppen. Styrgruppens sekretariat har berett utkastet utgående från de synpunkter som tagits fram i verkstäderna och styrgruppen.
Respons på utkastet till program kan lämnas fram till den 15 november på adressen utlåtande.fi. Avsikten är att programmet ska bli klart under 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder i utrikesrådet måndagen den 18 oktober i Luxemburg. Mötets huvudteman är EU:s östliga partnerskap, Etiopien, Persiska viken och Nicaragua. Under mötet diskuteras också Afghanistan, klimatdiplomati, Tunisien och västra Balkan.Utrikesrådet diskuterar toppmötet för det östliga partnerskapet som ska hållas i december. Under toppmötet ska de kommande årens prioriteringar för partnerskapet godkännas. Finland anser att det är viktigt att toppmötet lyckas och understryker att man i arbetsprogrammet utöver det omfattande ekonomi- och investeringsprogrammet också bör betona rättsstatsutvecklingen, kampen mot korruption, god förvaltning, de grundläggande fri- och rättigheterna och den gemensamma värdegrunden samt villkorligheten i anslutning till dessa. Under mötet diskuteras det aktuella läget i Etiopien. Utrikesrådet ska utreda hur EU kan stödja eldupphöret och dialogen mellan parterna i krisen. Utrikesrådet ska också diskutera läget kring Persiska viken. Det ligger i Finlands intresse att stärka den regionala stabiliteten och dialogen kring Persiska viken. Presidentvalet i Nicaragua i november väcker en viss oro, och utrikesministrarna ska diskutera EU:s förhållningssätt till den kommande regeringen och olika metoder för att stödja den demokratiska oppositionen. Under mötet ska utrikesministrarna godkänna slutsatser om Bosnien-Hercegovina och EU:s pågående insats Althea. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den första fasen av partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald gav en god grund för fortsatta förhandlingar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Den viktigaste slutsatsen i mötet, som Kina stod värd för i Kunming och som delvis ordnades virtuellt, var de enhetliga tankarna om ambitionsnivån i de åtgärder som krävs. I Kunmingdeklarationen betonas det att man snabbt inom alla samhällssektorer måste vidta åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.”Naturen lägger grunden för vår existens. Ländernas gemensamma budskap var tydligt i mötet i Kunming: vi måste äntligen försätta förlusten av biologisk mångfald och skyddet av ekosystemen i kärnan av all vår ekonomiska verksamhet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Förlusten av biologisk mångfald erkänns som en kris som hotar mänsklighetens existensFörlusten av biologisk mångfald innebär att livsmiljöer och arter minskar och försvinner, vilket i värsta fall hotar många av de ekosystemtjänster som naturen producerar. I den andra fasen av FN:s konferens om biologisk mångfald i april-maj 2022 är avsikten att länderna ska komma överens om gemensamma målsättningar och åtgärder för att stoppa den globala förlusten av biologisk mångfald. I den första fasen efterlystes framför allt en gemensam linje till stöd för beredningen. Riktlinjer dras upp i Kunmingdeklarationen, som alla 196 länder som är med i FN:s konvention om biologisk mångfald och EU godkände på onsdagen. Förenta staterna är inte part i avtalet.I Kunmingdeklarationen konstateras det att förlusten av biologisk mångfald utgör ett hot för mänsklighetens existens, välbefinnande, samhällen och kultur. I deklarationen ingår en förteckning med 17 punkter över principer som parterna förbinder sig till. Till principerna hör bland annat att integrera biologisk mångfald i alla samhällssektorer och stärka de resurser som tryggar naturen. Deklarationen grundar sig starkt på vetenskapliga bedömningar.”Deklarationen är precis vad EU och Finland önskade sig. Den ger ett starkt mandat att främja en ambitiös global naturpolitik. Det globala skyddsmålet på 30 procent på land och till havs och restaureringsåtgärder fick mycket understöd i mötet. Förhandlingarna gällande dessa ärenden kommer att fortsätta i januari”, säger chefsförhandlare Marina von Weissenberg.I deklarationen konstaterar länderna att det behövs mångsidiga åtgärder för att vända utvecklingen av den biologiska mångfalden. Till dessa åtgärder hör bland annat att skydda och restaurera biologisk mångfald, utöva hållbart nyttjande av naturresurser samt mark, vatten och hav, begränsa klimatförändringar, bekämpa invasiva främmande arter, avlägsna stöd som är skadliga för naturen och inrikta återhämtningen efter coronapandemin på lösningar som är hållbara med tanke på klimatet och naturen. “Det anses också vara viktigt att ursprungsfolken och lokalsamhällena är med och främjar bevarandet och hållbart nyttjande av naturen. Dessutom framhävs kvinnornas, flickornas och de ungas roll i detta arbete”, säger chefsförhandlare Marina von Weissenberg.Förlusten av biologisk mångfald starkt kopplad till klimatförändringarnaFörlusten av biologisk mångfald har en stark koppling till klimatförändringarna. Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot biologisk mångfald och förlusten av mångfalden påskyndar klimatkrisen. På motsvarande sätt främjar tryggandet av den biologiska mångfalden stävjandet av och anpassningen till klimatförändringarna. Sambandet mellan förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna framhävdes också i Kunming.Vid mötet presenterade bland annat EU, Frankrike, Japan och värdlandet Kina sina nya finansieringsförbindelser. Kina inrättar en egen fond för biologisk mångfald och Frankrike föreslog att 30 procent av inkomsterna från landets utsläppshandel ska användas för att främja biologisk mångfald. ”Biologisk mångfald integreras nu i snabb takt i alla samhällssektorer. Även den privata sektorn har åtagit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald, och till exempel många internationella finansinstitut har tagit upp förlusten av biologisk mångfald på sin agenda “, säger von Weissenberg.Förhandlingarna fortsätter i januari i Genève, där man ska bereda beslut inför partskonferensen i april-maj. I maj är avsikten att i Kunming slå fast konkreta och numeriska mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska uppdatera planen för anpassning till klimatförändringen. Gruppen som består av företrädare för olika förvaltningsområden ska vara klar med arbetet vid utgången av 2022.År 2005 var Finland det första EU-landet som kom ut med en nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. Den gällande anpassningsplanen som löper fram till utgången av 2022 godkändes som statsrådets principbeslut 2014. Målet är att uppdateringen sker under 2022 och att planen lämnas till riksdagen i form av statsrådets redogörelse.Den nya anpassningsplanen ska tas fram utifrån erfarenheterna med den gällande planen och med beaktande av både den nationella klimatlagen och EU-kraven. Anpassningsplanen är en del av planeringssystemet för klimatpolitiken enligt Finlands klimatlag. Även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet förutsätter att medlemsländerna har heltäckande nationella anpassningsplaner.Arbetet med anpassningsplanen sker under ledning av jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med åtta andra förvaltningsområden (utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet). I arbetet medverkar också experter från bland annat Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral. Även en uppföljningsgrupp som arbetar under ledning av jord- och skogsbruksministeriet deltar i arbetet. Det kommer också att ordnas diskussionsmöten med företrädare för olika intressegrupper.I planen som sträcker sig till 2030 fastställs målen för beredskap och anpassning samt de därtill hörande politikåtgärderna. Planen kommer också att innehålla en risk- och sårbarhetsanalys, förvaltningsområdesspecifika planer och eventuellt också förvaltningsövergripande och regionala analyser. Ett ytterligare mål är att utveckla ett uppföljningssystem som hjälper att bedöma åtgärdernas utfall och effekter. Läs mer:Beslut om tillsättande av beredningsgruppen 5.10.2021 (på finska)Nationell plan för anpassning till klimatförändringen 2022 Uppföljningsgruppen för planen för anpassning till klimatförändringen (mmm.fi)EU:s anpassningsstrategi 2021 (mmm.fi)Allmänt om anpassningen till klimatförändringen (mmm.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä bekantar sig med restaureringen av det värdefulla fågelvattnet i Salminlahti vid gränsen mellan Kotka och Fredrikshamn fredagen den 15 oktober.Restaureringen stöds genom jakt efter främmande rovdjur, vilket tryggar sjöfåglarnas möjligheter att häcka ostört. Området ingår i Helmi-programmet som stärker den biologiska mångfalden i Finland bland annat på myrar, i lundar, på stränder och i fågelvatten. I programmet restaureras sammanlagt 200 av Finlands viktigaste fågelvattenområden fram till år 2030. ”Det är viktigt att restaurera våtmarker och fågelvatten för att vi ska kunna skydda våra hotade vadarfåglar och sjöfåglar. Genom Helmi-programmet förbättrar vi mångfalden i vår natur på ett konkret sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets Helmi-program är ett centralt verktyg i arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland. Programmet innehåller 40 åtgärder för att påskynda restaureringen, vården och skyddet av olika livsmiljöer. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i vårt land.Jakt efter främmande rovdjur tryggar fåglarnas häckningFrämmande arter har bedömts vara den näst största orsaken till förlusten av biologisk mångfald runt om i världen. Minken och mårdhunden hotar vår ursprungsnatur och framför allt de fågelarter som häckar på marken. Fångst av skadliga främmande rovdjur är lokalt och konkret naturvårdsarbete. Ägg och ungar till fåglar som häckar på marken blir lätt byten för rovdjur. Därför inleds också jakten på främmande rovdjur senare på hösten. Jakten görs i områdets vattendrag och områdets skyddszon på cirka 2–3 kilometer. Effektiv jakt sker i sin helhet på ett cirka 6000 hektar stort område i Salminlahti. Mårdhundar fångas genom jakt med ställande hund, dvs. med hjälp av kompetenta hundar, och med fällor. Mink fångas i huvudsak med slagfällor för minkar och med hjälp av hundar.”Åtgärderna i Helmi-programmet sammanför jägare, fågelentusiaster och miljöfolk som alla arbetar tillsammans för livskraftiga våtmarker och sjöfågelbestånd. Jag ser verkligen fram emot att få bekanta mig med detta samarbete på plats”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Finlands viltcentral och Forststyrelsen ansvarar för projektet Helmi – främmande rovdjur. I det praktiska genomförandet av projektet spelar frivilliga och yrkesskickliga jägare en avgörande roll. Salminlahti är ett av Finlands viktigaste fågelvattenområdenPå grund av sina värdefulla fågelarter anslöts Salminlahti redan på 1980-talet till programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och senare även till nätverket Natura 2000. Förut har strandområdena vid Salminlahti i stor utsträckning använts för bete, vilket har gjort det möjligt för sjöfåglar och vadarfåglar att häcka och rasta i området. På grund av att betesgången upphört och området i allmänhet blivit frodigare har de öppna strandängarna och områdena med öppet vatten blivit mindre. Vassen har sträckt sig längre ut i vattnet och erövrat särskilt strandängar. Antalet häckande fåglar har minskat betydligt i området. För att stävja igenväxningen restaurerades Salminlahti för första gången i början av 2000-talet. Fågelbeståndet reagerade omedelbart på restaureringen och de häckande bestånden av sjöfåglar, vadare och andra våtmarksfåglar började stiga. Den maskinella slåttern av strandängar har fortsatt, men igenväxningen hotar framför allt vattenområdet. Åtgärderna inom ramen för Helmi-programmet påbörjades i Salminlahti i höst. Som en del av restaureringen utvidgas den maskinella slåttern på strandområdena, återinförs betande boskap till området, slås vattenväxtlighet, röjs videsnår och trädbestånd samt avlägsnas främmande rovdjur. Åtgärderna syftar till att öka antalet sjöfåglar och våtmarksfåglar och förbättra deras häckningsframgång i området. Samtidigt hjälper man till att återställa andra naturvärden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 visade att man i samband med statligt firande också kan uppmärksamma mer vardagliga och anspråkslösa men samtidigt också gladare teman med anknytning till det finländska. Detta framgår av en undersökning av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki. Effekterna av jubileumsåret Finland 100 år utvärderas i tre temarapporter.Den öppna ansökningsomgången för projekt inom ramen för Finlands 100-årsjubileum och de tusentals förslag till projekt som lämnades in gav upphov till ett fenomen som saknar motstycke i tidigare statliga jubileumsår. Tillvägagångssättet gav medborgare och olika samhällsaktörer en möjlighet att bidra till jubileumsårets innehåll med sin egen verksamhet. Det demokratiska sättet att genomföra jubileumsåret berättar om det finländska samhället 2017. Denna verksamhetsmodell som engagerade samhället på bred front är en förebild för framtida nationella fester och jubileumsår.Jubileumsåret gjorde det möjligt att behandla många olika teman med anknytning till det finländska, men inget enskilt tema betonades särskilt. Många av jubileumsårets programprojekt hade exempelvis ett jämställdhets- eller likabehandlingstema, och fokus i jubileumsårets program låg förutom på nuläget och det förflutna även på framtiden. Trots det var målet inte att lägga fram särskilda visioner för det finländska samhället. Den samhälleliga debatten vilade på enskilda programprojekt och aktörerna bakom dem.Enligt undersökningen hade jubileumsåret inga betydande effekter på mångfalden i vårt samhälle. Medborgarna upplevde jubileumsåret som ett lockande men tillfälligt fenomen. Enligt undersökningen har finländarnas känsla av samhörighet blivit något svagare tre år efter jubileumsåret.Utöver stora nationella händelser och imponerande hjältedåd uppmärksammade jubileumsårets programprojekt bland annat vardag, arbete och lokalhistoria i det självständiga Finland. Den högtidliga festen blev också en glad fest, vilket i medborgarnas ögon var en välkommen förändring. En glad stämning verkar ha varit en viktigare målsättning än under tidigare jubileumsår.Jubileumsåret förändrade inte de sätt att fira självständigheten som medborgarna betraktar som allra viktigast, och inte heller de centrala temana för vår nationella identitet eller Finlandsbilden utåt. Traditionella teman med anknytning till det finländska och självständigheten spelade en framträdande roll. Okänd soldat, veteraner och slottsbalen är fortfarande en viktig del av finländarnas självständighetsfirande.Enligt undersökningen gav jubileumsårets mångfald inte upphov till några nya, betydande nationella berättelser. Programmet synliggjorde dock teman och traditioner som gärna får bli en del av den nationella identiteten, bland annat vad gäller glädje, vardag och mångfald. Jubileumsårets program och framtoning stöder en fortsatt utveckling av en mångfaldig nationell identitet. Situationen i samhället 2017 efter flyktingkriserna syntes i att jubileumsåret framstod som en fest med bra stämning som är öppen för alla.I den tredje delrapporten om effekterna av Finlands 100-årsjubileum behandlas den nationella identiteten och Finlandsbilden. Den fjärde delrapporten sammanfattar resultaten av rapportserien om effekterna av Finlands 100-årsjubileum. Den första delrapporten som handlar om samarbete och organisering publicerades i september 2020. Den andra delrapporten med temat deltagande och delaktighet publicerades i december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi