NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska uppdatera planen för anpassning till klimatförändringen. Gruppen som består av företrädare för olika förvaltningsområden ska vara klar med arbetet vid utgången av 2022.År 2005 var Finland det första EU-landet som kom ut med en nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. Den gällande anpassningsplanen som löper fram till utgången av 2022 godkändes som statsrådets principbeslut 2014. Målet är att uppdateringen sker under 2022 och att planen lämnas till riksdagen i form av statsrådets redogörelse.Den nya anpassningsplanen ska tas fram utifrån erfarenheterna med den gällande planen och med beaktande av både den nationella klimatlagen och EU-kraven. Anpassningsplanen är en del av planeringssystemet för klimatpolitiken enligt Finlands klimatlag. Även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet förutsätter att medlemsländerna har heltäckande nationella anpassningsplaner.Arbetet med anpassningsplanen sker under ledning av jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med åtta andra förvaltningsområden (utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet). I arbetet medverkar också experter från bland annat Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral. Även en uppföljningsgrupp som arbetar under ledning av jord- och skogsbruksministeriet deltar i arbetet. Det kommer också att ordnas diskussionsmöten med företrädare för olika intressegrupper.I planen som sträcker sig till 2030 fastställs målen för beredskap och anpassning samt de därtill hörande politikåtgärderna. Planen kommer också att innehålla en risk- och sårbarhetsanalys, förvaltningsområdesspecifika planer och eventuellt också förvaltningsövergripande och regionala analyser. Ett ytterligare mål är att utveckla ett uppföljningssystem som hjälper att bedöma åtgärdernas utfall och effekter. Läs mer:Beslut om tillsättande av beredningsgruppen 5.10.2021 (på finska)Nationell plan för anpassning till klimatförändringen 2022 Uppföljningsgruppen för planen för anpassning till klimatförändringen (mmm.fi)EU:s anpassningsstrategi 2021 (mmm.fi)Allmänt om anpassningen till klimatförändringen (mmm.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä bekantar sig med restaureringen av det värdefulla fågelvattnet i Salminlahti vid gränsen mellan Kotka och Fredrikshamn fredagen den 15 oktober.Restaureringen stöds genom jakt efter främmande rovdjur, vilket tryggar sjöfåglarnas möjligheter att häcka ostört. Området ingår i Helmi-programmet som stärker den biologiska mångfalden i Finland bland annat på myrar, i lundar, på stränder och i fågelvatten. I programmet restaureras sammanlagt 200 av Finlands viktigaste fågelvattenområden fram till år 2030. ”Det är viktigt att restaurera våtmarker och fågelvatten för att vi ska kunna skydda våra hotade vadarfåglar och sjöfåglar. Genom Helmi-programmet förbättrar vi mångfalden i vår natur på ett konkret sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets Helmi-program är ett centralt verktyg i arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland. Programmet innehåller 40 åtgärder för att påskynda restaureringen, vården och skyddet av olika livsmiljöer. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i vårt land.Jakt efter främmande rovdjur tryggar fåglarnas häckningFrämmande arter har bedömts vara den näst största orsaken till förlusten av biologisk mångfald runt om i världen. Minken och mårdhunden hotar vår ursprungsnatur och framför allt de fågelarter som häckar på marken. Fångst av skadliga främmande rovdjur är lokalt och konkret naturvårdsarbete. Ägg och ungar till fåglar som häckar på marken blir lätt byten för rovdjur. Därför inleds också jakten på främmande rovdjur senare på hösten. Jakten görs i områdets vattendrag och områdets skyddszon på cirka 2–3 kilometer. Effektiv jakt sker i sin helhet på ett cirka 6000 hektar stort område i Salminlahti. Mårdhundar fångas genom jakt med ställande hund, dvs. med hjälp av kompetenta hundar, och med fällor. Mink fångas i huvudsak med slagfällor för minkar och med hjälp av hundar.”Åtgärderna i Helmi-programmet sammanför jägare, fågelentusiaster och miljöfolk som alla arbetar tillsammans för livskraftiga våtmarker och sjöfågelbestånd. Jag ser verkligen fram emot att få bekanta mig med detta samarbete på plats”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Finlands viltcentral och Forststyrelsen ansvarar för projektet Helmi – främmande rovdjur. I det praktiska genomförandet av projektet spelar frivilliga och yrkesskickliga jägare en avgörande roll. Salminlahti är ett av Finlands viktigaste fågelvattenområdenPå grund av sina värdefulla fågelarter anslöts Salminlahti redan på 1980-talet till programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar och senare även till nätverket Natura 2000. Förut har strandområdena vid Salminlahti i stor utsträckning använts för bete, vilket har gjort det möjligt för sjöfåglar och vadarfåglar att häcka och rasta i området. På grund av att betesgången upphört och området i allmänhet blivit frodigare har de öppna strandängarna och områdena med öppet vatten blivit mindre. Vassen har sträckt sig längre ut i vattnet och erövrat särskilt strandängar. Antalet häckande fåglar har minskat betydligt i området. För att stävja igenväxningen restaurerades Salminlahti för första gången i början av 2000-talet. Fågelbeståndet reagerade omedelbart på restaureringen och de häckande bestånden av sjöfåglar, vadare och andra våtmarksfåglar började stiga. Den maskinella slåttern av strandängar har fortsatt, men igenväxningen hotar framför allt vattenområdet. Åtgärderna inom ramen för Helmi-programmet påbörjades i Salminlahti i höst. Som en del av restaureringen utvidgas den maskinella slåttern på strandområdena, återinförs betande boskap till området, slås vattenväxtlighet, röjs videsnår och trädbestånd samt avlägsnas främmande rovdjur. Åtgärderna syftar till att öka antalet sjöfåglar och våtmarksfåglar och förbättra deras häckningsframgång i området. Samtidigt hjälper man till att återställa andra naturvärden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 visade att man i samband med statligt firande också kan uppmärksamma mer vardagliga och anspråkslösa men samtidigt också gladare teman med anknytning till det finländska. Detta framgår av en undersökning av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki. Effekterna av jubileumsåret Finland 100 år utvärderas i tre temarapporter.Den öppna ansökningsomgången för projekt inom ramen för Finlands 100-årsjubileum och de tusentals förslag till projekt som lämnades in gav upphov till ett fenomen som saknar motstycke i tidigare statliga jubileumsår. Tillvägagångssättet gav medborgare och olika samhällsaktörer en möjlighet att bidra till jubileumsårets innehåll med sin egen verksamhet. Det demokratiska sättet att genomföra jubileumsåret berättar om det finländska samhället 2017. Denna verksamhetsmodell som engagerade samhället på bred front är en förebild för framtida nationella fester och jubileumsår.Jubileumsåret gjorde det möjligt att behandla många olika teman med anknytning till det finländska, men inget enskilt tema betonades särskilt. Många av jubileumsårets programprojekt hade exempelvis ett jämställdhets- eller likabehandlingstema, och fokus i jubileumsårets program låg förutom på nuläget och det förflutna även på framtiden. Trots det var målet inte att lägga fram särskilda visioner för det finländska samhället. Den samhälleliga debatten vilade på enskilda programprojekt och aktörerna bakom dem.Enligt undersökningen hade jubileumsåret inga betydande effekter på mångfalden i vårt samhälle. Medborgarna upplevde jubileumsåret som ett lockande men tillfälligt fenomen. Enligt undersökningen har finländarnas känsla av samhörighet blivit något svagare tre år efter jubileumsåret.Utöver stora nationella händelser och imponerande hjältedåd uppmärksammade jubileumsårets programprojekt bland annat vardag, arbete och lokalhistoria i det självständiga Finland. Den högtidliga festen blev också en glad fest, vilket i medborgarnas ögon var en välkommen förändring. En glad stämning verkar ha varit en viktigare målsättning än under tidigare jubileumsår.Jubileumsåret förändrade inte de sätt att fira självständigheten som medborgarna betraktar som allra viktigast, och inte heller de centrala temana för vår nationella identitet eller Finlandsbilden utåt. Traditionella teman med anknytning till det finländska och självständigheten spelade en framträdande roll. Okänd soldat, veteraner och slottsbalen är fortfarande en viktig del av finländarnas självständighetsfirande.Enligt undersökningen gav jubileumsårets mångfald inte upphov till några nya, betydande nationella berättelser. Programmet synliggjorde dock teman och traditioner som gärna får bli en del av den nationella identiteten, bland annat vad gäller glädje, vardag och mångfald. Jubileumsårets program och framtoning stöder en fortsatt utveckling av en mångfaldig nationell identitet. Situationen i samhället 2017 efter flyktingkriserna syntes i att jubileumsåret framstod som en fest med bra stämning som är öppen för alla.I den tredje delrapporten om effekterna av Finlands 100-årsjubileum behandlas den nationella identiteten och Finlandsbilden. Den fjärde delrapporten sammanfattar resultaten av rapportserien om effekterna av Finlands 100-årsjubileum. Den första delrapporten som handlar om samarbete och organisering publicerades i september 2020. Den andra delrapporten med temat deltagande och delaktighet publicerades i december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det treåriga mandatet i FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) 2022–2024 är Finlands första hela period i rådet. I rådet fortsätter Finland sitt enträgna arbete för att främja de universella mänskliga rättigheterna. Finland fick 180 röster i omröstningen i FN:s generalförsamling i New York den 14 oktober. Finland valdes ur gruppen Västeuropa och andra stater tillsammans med Luxemburg och Förenta staterna. Finland var medlem i ett år 2006–2007 då MR-rådet grundades.”Finland är redo att bära ansvar och samarbeta med olika aktörer för att de mänskliga rättigheterna inte ska förbli tomma ord. Ett fungerande multilateralt regelbaserat system och tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna är nyckeln till såväl det finska samhällets välfärd och säkerhet som till den globala freden och säkerheten och en hållbar utveckling”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.”Finland, och också jag personligen, har utmärkta erfarenheter av civilsamhällets deltagande i skötseln av allmänna ärenden. Vi kommer att bedriva ett nära samarbete med såväl inhemska som internationella civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare. Det är viktigt att inte bara staternas röst hörs i rådet för mänskliga rättigheter, utan att också det civila samhällets, forskarnas och den privata sektorns synpunkter och kompetens får utrymme”, säger minister Haavisto.Rådet för mänskliga rättigheter är FN:s viktigaste organ när det gäller arbetet för de mänskliga rättigheterna. Rådet sammanträder i Genève och består av 47 stater. Dess uppgift är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna globalt, bland annat genom att ingripa i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Rådet har tagit ställning till situationen i flera länder och tillsatt oberoende experter för att övervaka läget till exempel i Syrien, Myanmar och nu senast i Afghanistan.Rådet antar också initiativ och ger rekommendationer i ärenden som berör de mänskliga rättigheterna. Det kan till exempel gälla kvinnors, barns och olika minoriteters rättigheter, människorättsfrågor kopplade till klimatförändringar och digitalisering eller rättigheter och säkerhet för människorättsförsvarare, journalister och det civila samhället. Medlemskapet i MR-rådet är ett led i rättighetsperspektivet i Finlands utrikespolitik
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Talent Boost Summit, som ordnas i slutet av oktober, lyfter fram hur en mångfaldig arbetsgemenskap stöder företagens affärsverksamhet och vilken betydelse internationella experter har för Finlands tillväxt och konkurrenskraft. Vid evenemanget får också arbetsgivare och arbetstagare en möjlighet att träffa varandra.Anneli Karlstedt, Head of Inclusion & Diversity vid Nokia, berättar i sitt huvudanförande vid Talent Boost Summit hur mångfalden i personalen och en inkluderande kultur där alla får plats stödjer affärsverksamheten. Som en sista punkt på dagens gemensamma seminarieprogram redogör Aki Kangasharju, verkställande direktör för Näringslivets forskningsinstitut (Etla), för internationella experters betydelse för Finlands ekonomi.Det årligen återkommande evenemanget Talent Boost Summit erbjuder återigen ett samarbetsforum för företrädare för den offentliga och privata sektorn samt för internationella experter. Vid evenemanget försöker man tillsammans hitta lösningar och samarbetsmodeller för att öka de internationella experternas delaktighet i det finländska arbetslivet och samhället. Talent Boost Summit ordnas virtuellt den 28 oktober 2021. I evenemangets paneldebatt diskuteras hur man genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn kan öka Finland attraktionskraft bland internationella experter. Personliga möten och skapande av en arbetsgivarbildEvenemanget erbjuder arbetsgivare en bra möjlighet att träffa internationella experter och att skapa en arbetsgivarbild även utanför Finlands gränser, samtidigt som internationella experter ges möjligheten att föra fram sitt kunnande. Det erbjuds också information om tjänster som stöder internationell rekrytering och möjligheter att annonsera om lediga jobb.På samma sätt som tidigare år avslutas evenemangsdagen med personliga och virtuella möten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Evenemangsplattformen är öppen också under evenemangets andra dag.Talent Boost Summit är gratis och öppet för alla som anmäler sigTalent Boost Summit ordnas för fjärde gången och hålls på engelska. Evenemanget är gratis och anmälan ska göras senast den 20 oktober med denna anmälningsblankett. De som anmält sig får en inbjudan till den virtuella plattformen. Talent Boost Summit ordnas som ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Business Finland, projektet Kokka kohti Suomea som samordnas av NTM-centralen i Egentliga Finland samt Nylands arbets- och näringsbyrå som svarar för den nationella samordningen av den internationella rekryteringsmodellen.Esbo stad svarar för samordningen av årets evenemang.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Temat för ministrarnas möte är erfarenheterna av och framtidsutsikterna för forsknings- och innovationssamarbetet mellan Finland och Kina. Ett särskilt önskemål är att sätta fart på gemensamma projekt inom områdena koldioxidsnålhet, cirkulär ekonomi samt mat och hälsa.Näringsminister Mika Lintilä och Kinas vetenskaps- och teknologiminister Wang Zhigang träffas för första gången fredagen den 15 oktober 2021 via videolänk.”Finland är intresserat av att stärka samarbetet med Kina bland annat när det gäller smarta energilösningar och hälso- och livsmedelsbranschen. Inom dessa branscher har vi utmärkt kompetens. Den gröna omställningen behöver tekniska lösningar, och det är viktigt att diskutera utvecklandet och ibruktagandet av dem med viktiga innovationsländer”, säger minister Lintilä. Finland och Kina har samarbetsmöjligheter i fråga om koldioxidsnålhet och cirkulär ekonomiDet finns möjligheter till samarbete mellan Finland och Kina bland annat i fråga om teknik som hänför sig till koldioxidsnålhet, cirkulär ekonomi och välfärd. Kina har tillkännagett att det har som mål att minska koldioxidutsläppen från och med 2030 och att uppnå koldioxidneutralitet före 2060. I den nya femårsplanen betonar Kina betydelsen av innovationer. Detta är en möjlighet också för finländska företag och forskningsaktörer. Samarbetet mellan arbets- och näringsministeriet och det kinesiska vetenskaps- och teknologiministeriet baserar sig på det fördrag som varit i kraft sedan 1986. Uppföljningsmöten om avtalet ordnas regelbundet. Även de finländska finansieringsorganisationerna, högskolorna och forskningsorganisationerna har mångahanda samarbetsrelationer med Kina. Ministrarna vill stödja denna aktiva interaktion mellan aktörerna och söka lösningar på gemensamma utmaningar genom forskning och produktutveckling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som kommunikationsdirektör vid arbets- och näringsministeriet fick nio ansökningar. En tjänst på fem år tillsätts från och med den 1 januari 2022.Tjänsten som kommunikationsdirektör har sökts av följande:Arolainen Teuvo
Kairesalo Liisa
Lintunen Jyri
Marjamäki Pipsa Lotta
Sjöholm Anne
Smirnova Anna
Välikangas JarkkoTvå av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut torsdagen den 14 october 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.Kommunikationsdirektören leder kommunikationsenheten som lyder under kanslichefen och svarar för ministeriets interna och externa kommunikation, kontakten med intressentgrupper och personalens kommunikationsfärdigheter. Enheten svarar också för utvecklingen av förvaltningsområdets kommunikation, kommunikationssamarbetet inom statsrådet och medierelationerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I enlighet med den försvarspolitiska redogörelsen deltar Finland aktivt i internationell övningsverksamhet som har en viktig roll i att upprätthålla, utveckla och bevisa Finlands försvarsförmåga. Övningsverksamheten främjar samarbetsförmågan med de viktigaste partnerländerna och stärker den regionala säkerheten.Försvarsmaktens deltagande i det internationella övningssamarbetet år 2022 utgör en fortsättning på de föregående årens långsiktiga deltagande i övningar. Ett intensifierat samarbete med Sverige, Norge, Förenta staterna och Nato påverkar också innehållet i övningssamarbetet. Fokus i övningssamarbetet ligger på krävande internationella stabs- och truppövningar samt på övningar som syftar till att utveckla förmågan att både lämna och ta emot militärt bistånd.“Betydelsen av den internationella övningsverksamheten har accentuerats i utvecklingen av den beredskap och förmåga som den förändrade säkerhetspolitiska miljön, det fördjupade försvarssamarbetet samt försvarsmaktens uppgifter förutsätter. Försvarsmaktens tidigare deltagande i krävande krishanteringsinsatser och internationell övningsverksamhet stödde i betydande grad genomförandet av evakueringsinsatsen i Afghanistan”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.Målet för försvarsmaktens internationella övningsverksamhet under de kommande åren är att utveckla ledningsförmågan, den tekniska kompatibiliteten och insatsernas verkställandekapacitet samt att påvisa den nationella försvarsförmågan.Försvarsmaktens plan för år 2022 innehåller 62 övningsevenemang.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt användningsavgifterna för elektroniska recept och patientuppgiftsarkivet för 2022–2023.Läkare och tandläkare kan fortfarande förskriva läkemedel i Kelain-tjänsten utan användningsavgifter när tjänsten inte används i förtjänstsyfte.Den avgift som tas ut hos apoteken är 0,054 euro för varje elektroniskt recept som apoteket eller dess filialapotek expedierar. Den avgift som tas ut hos tillhandahållarna av kommunala hälso- och sjukvårdstjänster är 2,509 euro per år per invånare i kommunen. Den avgift som tas ut hos tillhandahållarna av privata hälso- och sjukvårdstjänster är 0,489 euro för varje elektroniskt recept som en tillhandahållare skriver. Den avgift som årligen tas ut är dock minst 90 euro. Minimiavgiften gäller också de tillhandahållare av privata hälso- och sjukvårdstjänster som inte skriver ut några recept alls.Avgiften för verksamhetsenheter inom den statliga hälso- och sjukvården är 2,509 euro per klient per år. Folkpensionsanstalten betalar 50 000 euro per år för användningen av uppgifter om läkemedelsersättningar.Förhandsuppskattning av kostnadernaMed avgifterna täcks de certifikattjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar samt de underhållskostnader som Folkpensionsanstalten har för driften av Kanta-tjänsterna. Kanta-tjänsterna omfattar tjänster för elektroniska recept, den nationella elektroniska arkiveringstjänsten för patientuppgifter, medborgargränssnittet Mina Kanta samt informationshanteringstjänsten och viljeyttringstjänsten.Det görs en förhandsuppskattning av kostnaderna, och avgifterna bestäms på basis av uppskattningen. Avsikten är att varje användare – tillhandahållare av offentliga och privata hälso- och sjukvårdstjänster samt apotek – endast ska betala för den faktiska användningen.De totala kostnaderna 2022–2023 beräknas bli 46,8 miljoner euro, varav Folkpensionsanstaltens andel är 42,43 miljoner euro och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas 4,4 miljoner euro. FPA:s andel bidrar till att öka den buffert som tryggar betalningsförmågan. Av detta belopp utgör apotekens andel 7,36 miljoner euro, den offentliga hälso- och sjukvårdens 27,77 miljoner euro och den privata hälso- och sjukvårdens 8,51 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor sammanträder i Luxemburg den 15 oktober. Vid rådets möte representeras Finland av arbetsminister Tuula Haatainen och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Ministrarna ska i rådet diskutera ett effektivt genomförande av EU:s pelare för sociala rättigheter som en del av den europeiska planeringsterminen både i enskilda medlemsstater och i hela unionen. Syftet med den sociala pelaren är att främja rättvisare och mer fungerande arbetsmarknader och välfärdssystem i unionen. På mötets agenda står också mål på EU-nivå som gäller sysselsättning, bekämpning av fattigdom och vuxenutbildning. Finland betonar att ett effektivt genomförande av den sociala pelaren är ett viktigt steg på vägen mot ett rättvisare, mer jämställt och inkluderande EU.Hela unionen har som mål att sysselsättningsmålet för 20 – 64-åringar ska vara 78 procent före 2030. I anslutning till detta godkänner rådet riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik gällande metoder för att främja sysselsättningen.”Återhämtningen från coronapandemin, anpassningen till befolkningens åldrande och den gröna och digitala omställningen kan inte lyckas utan en stark social dimension. Satsningar på sysselsättning, kompetens och social delaktighet är viktiga prioriteringar för EU”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Främjande av arbetarskyddet och arbetshälsan viktigt för FinlandI rådet förs en riktlinjedebatt om EU:s strategiska ram för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Finland stöder EU:s ytterligare åtgärder för att främja arbetarskyddet och arbetshälsan.”Arbetarskyddet, arbetshälsan och arbetssäkerheten måste utvecklas kontinuerligt. Vi behöver en stark lagstiftning och övervakning av den. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt främjande av den psykiska hälsan i arbetslivet. Finland understöder därför utarbetandet av EU:s strategi för psykisk hälsa”, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Rådet diskuterar också uppföljningen av Grönboken om åldrande, särskilt med tanke på de sociala trygghetssystemen i EU där befolkningen åldras. En hållbar silverekonomi förutsätter ett aktivt och hälsosamt åldrande för att människor ska kunna stanna kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Finlands regering har förbundit sig att sträva efter ett mer äldreanpassat samhälle där man erkänner de sociala konsekvenserna av åldrandet och förbereder sig på dem.  

Källa: Valtioneuvosto.fi