NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä besöker Estland tillsammans med Team Finland-företagsdelegationen. Besökets syfte är att diskutera turismens återhämtning och finländska företags möjligheter i Estland.Näringsministern besöker Estland den 20 oktober 2021 tillsammans med representanter för näringslivsorganisationerna. På mötets agenda finns bland annat de möjligheter som återhämtningsfinansieringen och de stora infrastrukturprojekten i Estland erbjuder finländska företag. Dessutom diskuteras återhämtningen av turismen mellan Finland och Estland när coronapandemin är över.”Estland är en viktig och nära partner för Finland. Det är viktigt att samarbetet intensifieras ytterligare för att turismen ska kunna återhämta sig och för att möjligheterna till en digital och grön omställning ska kunna utnyttjas”, säger näringsministern.Under besöket träffar ministern bland annat Estlands ekonomi- och infrastrukturminister Taavi Aas och minister för offentlig förvaltning Jaak Aab. Ministern deltar tillsammans med företagsdelegationen i diskussionsmöten om turism och projekt som förnyar Östra Virland samt om möjligheterna för företag att få EU-finansiering.De organisationer som deltar i Team Finland-delegationen är Finlands Näringsliv EK, Palta, Tapahtumateollisuus, Rederierna i Finland samt Helsingfors stad.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har sänt ett lagutkast om ändring av avfallslagen på remiss. Ändringar föreslås i registerlagstiftningen för avfallsbranschen och i förutsättningarna för godkännande av yrkesmässig transport och förmedling av avfall. Utlåtanden kan lämnas fram till den 29 november 2021.Det lagförslag som sändes på remiss innehåller ändringar vars fortsatta beredning lösgjordes från de ändringar i avfallslagen som gjordes i anslutning till genomförandet av EU:s avfallslagstiftningspaket.Enligt propositionen ska avfallstransportörer och avfallsmäklare som är etablerade utanför Finland och vars verksamhet sträcker sig till Finland ansöka om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Förutsättningarna för godkännande ändras så att de säkerheter som krävs av transportörer och mäklare slopas, och i stället ska transportörerna ha gemenskapstillstånd. Verksamhetsutövare vars verksamhet inte kräver gemenskapstillstånd ska vara tillförlitliga. Tillförlitligheten bedöms utifrån de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar. Syftet med ändringen är att säkerställa att kravnivån är så enhetlig som möjlig för alla aktörer.I propositionen föreslås det att det införs två nya informationstjänster som förbättrar den information som finns tillgänglig om verksamhetsutövare som är införda i avfallsbranschens register. I informationstjänsten för avfallshanteringsregistret kan man kontrollera vilka avfallstransportörer och avfallsmäklare som finns antecknade i registret. I informationstjänsten för producentregistret kan man kontrollera vilka producenter som har godkänts för anteckning i producentregistret och uppgifter om producentsammanslutningar och deras medlemsföretag.Man föreslår också att ett nytt register över transportdokument för avfallstransporter tas i bruk. Registret kompletterar genomförandet av EU:s avfallsdirektiv och förbättrar tillsynen och uppföljningen av transporter av avfall som omfattas av skyldigheten att lämna transportdokument samt kunskapsunderlaget om sådant avfall. Skyldigheten att lämna transportdokument omfattar bland annat farligt avfall, bygg- och rivningsavfall och slam.Till avfallslagen föreslås dessutom kompletteringar som förtydligar de personregisteransvarigas ansvar och förbättrar skyddet av fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter.Utlåtande.fi: Remissmaterial

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och tre andra EU-länders ledare tisdagen den 19 oktober.Mötet förbereder Europeiska rådets möte, som hålls den 21–22 oktober. Teman för mötet är EU:s coronaåtgärder, digital omställning, energipriser, migration och handelspolitik samt frågor som gäller yttre förbindelser, bland annat det östliga partnerskapets toppmöte i december och klimatmötet COP26.
 
Dagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Bulgariens president, Österrikes förbundskansler och Estlands premiärminister.
 
Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition med förslag till ändring av postlagen och till förordningen som gäller ett tidsbundet understöd för tidningsutdelning. Remisstiden för båda går ut 28.11.2021.I utkastet till regeringsproposition föreslås det att man övergår från den nuvarande insamling och utdelning fem dagar i veckan som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna till insamling och utdelning tre dagar i veckan.Det föreslås att man vid övergången till utdelning tre dagar i veckan samtidigt inför ett tidsbundet statsunderstöd som ska beviljas för tidningsutdelning i de områden där det inte finns någon morgondistribution av tidningar på kommersiella villkor och där det inte finns tillgång till en heltäckande morgondistribution fem dagar i veckan. Till postlagen ska fogas specialvillkor som gäller bestämmelserna om understöd.Enligt propositionen ska den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster underrätta Transport- och kommunikationsverket om sina insamlings- och utdelningsdagar minst sex månader innan insamlingen och utdelningen inleds dagarna i fråga. Det föreslås att det upphandlingsförfarande som föreskrivits för den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster stryks ur lagen. I propositionen ska man dessutom definiera vilka i grundlagen angivna offentliga förvaltningsuppgifter Posti Ab sköter för närvarande och precisera den reglering som gäller dessa med stöd av ett beslut av riksdagens biträdande justitieombudsman.Förslagen baserar sig på statssekreterararbetsgruppens slutrapport.Enligt postlagen ska det i hela landet finnas ett permanent utbud av samhällsomfattande posttjänster som ska vara tillgängliga på jämlika villkor. För närvarande ska de försändelser som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna insamlas och utdelas fem dagar i veckan. Avsikten är att trygga tidningsutdelning fem dagar i veckanDet föreslås att understödet för tidningsutdelning bestäms genom förordning av statsrådet. Förordningen föreslås vara i kraft fram till den 31 december 2027. Stödet ska i huvudsak omfatta morgondistribution av tidningar de dagar då Posten inte är skyldig att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt postlagen.Målet med förordningsförslaget är att skapa förutsättningar för tidningsutdelning fem dagar i veckan i områden där det inte finns tillgång till sådan och att på så sätt trygga tillgången till samhälleligt viktig informationsförmedling, stödja mångfald inom nyhetsverksamheten samt en högklassig och mångsidig informationsförmedling.Understödsmottagarna ska väljas genom konkurrensutsättning och de ska förbinda sig att mot stöd sköta utdelningen under stödperioden på basis av ett pris som fastställs närmare vid konkurrensutsättningen.Statsrådets förordning om understöd för tidningsutdelning avses träda i kraft så snart som möjligt efter att förslaget till ändring av postlagen har trätt i kraft.Vad händer härnäst?Begärandena om utlåtande finns på www.utlåtande.fi. Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden om utkasten på webben eller via e-post på adressen [email protected]Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av lagen och förordningen som tjänsteuppdrag.Avsikten är att regeringens proposition med förslag till lag om ändring av postlagen ska överlämnas till riksdagen i slutet av 2021 eller senast i början av 2022.Bestämmelserna om understöd för tidningsutdelning ska vara i kraft i början av 2022, om man vill införa den understödda tidningsutdelningen i enlighet med målen senast vid ingången av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska ministrarna med ansvar för jämställdhets- och HBTQI-frågor sammanträdde till ett virtuellt möte måndagen den 18 oktober. Ordförande för mötet var Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Vid mötet diskuterade ministrarna samarbete och metoder för att kunna motverka den internationella anti-genderrörelsen. Ett annat tema var den internationella kampanjen Generation Equality som samordnas av FN och vars syfte är att påskynda jämställdhetens framskridande. Ministrarna behandlade de nordiska arbetssätt som konstaterats vara bra och med hjälp av vilka man kan trygga och främja jämställdhet och HBTQI-personers rättigheter trots motståndet.Motståndet mot jämställdhet och HBTQI-människors rättigheter har ökat internationellt under de senaste åren. Genom samnordiska lösningar kan länderna uppnå bättre resultat än varje enskilt land kan på egen hand.– De nordiska länderna bör vara starka och eniga och utöva sitt ledarskap när det gäller att främja jämställdhet, HBTQI-personers rättigheter och demokrati, säger minister Blomqvist.– I arbetet mot anti-genderrörelsen är det särskilt viktigt att stödja och samarbeta med det civila samhället, i synnerhet organisationer och rörelser som främjar jämställdhet, HBTQI-personers rättigheter och demokrati. Finlands utrikespolitik, som utgår från de mänskliga rättigheterna, beto-nar starkt vikten av att civilsamhällesorganisationer finansieras på olika håll i världen och att deras verksamhet och möjligheter att påverka främjas.Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet 2021. Finlands huvudsakliga uppgift under ordförandeskapet är att främja de nordiska statsministrarnas vision: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. För att förverkliga visionen prioriteras tre strategiområden: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om Genomcentret och om förutsättningarna för hälsorelaterade genetiska analyser. Lagförslaget är på remiss den 18 oktober – 26 november 2021. Syftet med den föreslagna lagen är att stödja en ansvarsfull, jämlik och informationssäker användning av genomdata för att främja människors hälsa. Social- och hälsovårdsministeriet har tidigare begärt utlåtande om en bedömningspromemoria av arbetsgruppen för genomcentret och om två utkast till regeringsproposition med förslag till lag om genomdata, som föregick detta lagförslag. I lagen föreslås bestämmelser om Genomcentret och dess uppgifterI lagförslaget föreslås att det i Finland inrättas ett genomcenter, som ska vara en nationell expertmyndighet i frågor som gäller behandling av genomdata samt hälsorelaterade genetiska analyser. Genomcentret ska vara en expertmyndighetGenomcentret ska vara expertmyndighet i frågor som gäller behandling av genomdata samt hälsorelaterade genetiska analyser.Det nationella genomdataregistret kräver ytterligare beredning I samband med beredningen av lagen har det framkommit att de omständigheter som hänför sig till det nationella genomdataregistret kräver ytterligare beredning. Därför har man beslutat att dela den lagberedning som gäller genominformation i två separata lagförslag som bereds parallellt. Det utkast som nu sänds på remiss är det första av dem. På grund av detta förfarande kommer regleringen av Genomcentret och inrättandet av Genomcentret inte att fördröjas oskäligt. Med tanke på beredningen av genomdataregistret har det dessutom ansetts vara bäst att först inrätta Genomcentret, eftersom detta ger bättre förutsättningar att inrätta ett genomdataregister när också Genomcentret kan delta i beredningsarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förbereder ett evenemang där man kommer att diskutera fördelningen av social- och hälsovårdens resurser. På detta sätt svarar man på det förslag som arkiater Risto Pelkonens kom med vid Hälsoforum våren 2021. Han föreslog ett nationellt möte i fråga om prioriteringar. Avsikten är att det egentliga evenemanget arrangeras i slutet av 2022.Resurserna måste riktas så att man som helhet får så mycket välfärd och hälsa som möjligt. Då måste man beakta både individens och gemenskapens rättigheter. Syftet med prioriteringen är att främja likabehandling och säkerställa att resurserna används effektivt och verkningsfullt. Prioritering förstås dock ofta felaktigt som en sparåtgärd eller som en åtgärd som riktas mot enskilda befolkningsgrupper. ”Behoven kan vara begränsade och möjligheterna nästan obegränsade, men resurserna är alltid begränsade. Det handlar inte enbart om ekonomiska resurser utan också om tillgången till personal. Vi behöver allmänna, öppna principer för prioriteringen inom social- och hälsovården som alla känner till och som vi kan stödja oss på då vi fattar beslut på olika nivåer”, säger kanslichef Kirsi Varhila.”Traditionellt har man fokuserat på hälso- och sjukvården i diskussionen om prioriteringar. Nu vill vi också få med socialvården så att diskussionen kan föras parallellt. I diskussionen behövs olika infallsvinklar – medborgarnas och experternas tankar samt ett politiskt, strategiskt, juridiskt och etiskt perspektiv”, konstaterar kanslichef Varhila.Förberedelserna för evenemanget inleds hösten 2021. Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att bjuda in ett stort antal olika aktörer för att delta i beredningen, eftersom man vill att diskussionen ska bli genuint tvärvetenskaplig och pluralistisk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har förbundit sig att halvera utsläppen från trafiken och transporterna i hemlandet före 2030 jämfört med 2005. Åtgärderna för att uppnå målet har fastställts i statsrådets principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter. Inom ramen för färdplanens konsekvensbedömning har man även bedömt vilka kostnader som skulle uppstå för olika branscher om bränslepriserna för vägtrafiken stiger.Enligt utredningen skulle företagens produktionskostnader som en följd av de högre bränslepriserna öka fram till 2025, men ökningen varierar beroende på bransch och område.För de flesta aktörerna skulle kostnadsändringarna på grund av de högre bränslepriserna vara rätt måttliga och deras betydelse beror på ekonomiska konjunkturer. År 2025 skulle kostnadseffekterna för prisökningen drabba trafiken och kemiindustrin hårdast, eftersom andelen bränslen som används för trafiken i dessa branscher är stor. På grund av branschstrukturen skulle kostnaderna öka mest i Södra Finland samt Helsingfors och Nyland när man studerar de stora regionerna.I undersökningen användes prisscenarion som jämfördes med ett referensscenario, där bland annat världsmarknadspriset på olja och distributionsskyldigheten för biobränslen varierade jämfört med i dag.Som en följd av ändrade bränslepriser stiger företagens produktionskostnader inom alla granskade alternativ fram till 2025 med i snitt cirka 0,08 procent jämfört med situationen enligt referensscenariot, och fram till 2030 är ökningen i snitt 0,07–0,38 procent. Sett till bransch är prisökningen störst inom de varu- och persontransporttjänster för vägtrafiken där kostnaderna beroende på prisscenario ökar med 0,7–4,0 procent jämfört med situationen enligt referensscenariot.Högre priser på hemmamarknaden, eventuella effekter på konkurrenskraftenDen kostnadsökning som orsakas av de högre bränslepriserna för trafiken skulle enligt utredningen vara måttlig jämfört med företagens genomsnittliga kostnadsökning. Företagens möjligheter att överföra kostnadsökningen till priserna varierar dock beroende på bransch och geografiskt område. Den påverkas till exempel av konkurrenssituationen och marknadsställningen.På den inhemska marknaden kan ökningen av produktionskostnaderna i huvudsak överföras till priserna för mellanprodukter och slutprodukter, eftersom de högre bränslepriserna påverkar alla branscher. I slutändan syns de högre bränslepriserna till exempel i priserna för livsmedel, konsumtionsvaror och bostäder.Inom exportindustrin beror det på den internationella marknadssituationen om kostnaderna helt eller ens delvis kan överföras till produkternas försäljningspriser, och det är i regel svårt. De högre bränslepriserna leder till sämre konkurrenskraft för företagen om samma prisstegring inte sker i andra länder. Exportens andel är stor till exempel inom skogsindustrin, tillverkningen av maskiner och anordningar, metallindustrin och den övriga industrin.De ökade bränslepriserna skulle inom kollektivtrafiken påverka trafikkostnaderna för dieseldrivna bussar och delvis även biljettpriserna. Bussarnas utsläpp förväntas dock minska avsevärt i takt med att utsläppsstandarderna för fordon skärps som en följd av EU-regleringen. I synnerhet stadstrafiken förutspås bli eldriven, medan det i fjärrtrafiken kommer att finnas dieseldrivna fordon även i framtiden.Den modell som tillämpats i studien beaktar inte ekonomins och företagens anpassning till kostnadsökningen. Om företagen förändrar sin verksamhet som en följd av kostnadsökningen blir de totala effekterna mindre än utredningens resultat.Möjligt att vid kompensationer utnyttja metoder som delvis redan användsI utredningen granskades även eventuella kompensationsmetoder. Om man beslutar att kompensera de extra kostnader som beror på de högre bränslepriserna kan man för att allokera stöden vid sidan om eventuella andra lösningar använda liknande stödformer som i dag. Bland dessa kan nämnas till exempel att minska drivkraftsskatten för lastbilar till den inom EU tillåtna miniminivån och regionala transportstöd.Det motiverade beloppet av kompensationen påverkas väsentligen av i vilken grad prisökningen beror på statens åtgärder och hur transportkostnaderna utvecklas som helhet jämfört med konkurrenterna.Utredningen genomfördes av Ramboll Finland Oy. I utredningens styrgrupp ingick representanter för kommunikationsministeriet, finansministeriet och Transport- och kommunikationsverket Traficom.Närmare information:Sakkunnig Heikki Savikko, Ramboll Finland Oy, tfn 040 124 1194 [email protected] och specialsakkunnig Valtteri Härmälä, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 039, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I statsandelsuppgifterna till den kommunspecifika kalkyl över utgiftstrycket som publicerades i samband med kommunekonomiprogrammet hösten 2021 har det upptäckts ett fel som nu har korrigerats i den kalkyl över utgiftstrycket som publicerats på finansministeriets webbplats. Korrigeringen gäller statsandelen för kommunal basservice 2023–2025.På grund av korrigeringen är det sammanlagda beloppet av statsandelarna för basservicen från och med 2023 cirka 340 miljoner euro större än i de tidigare publicerade kalkylerna. Effekten per kommun är lika stor för alla kommuner, dvs. statsandelen ökar med cirka 62 euro per invånare från och med 2023.Korrigeringen inverkar inte på den överföringskalkyl för social- och hälsovårdsreformen som även publicerats på ministeriets webbplats och som har gjorts enligt nivån 2022, och senast uppdaterats i maj 2021. Korrigeringen påverkar inte heller fastställandet och utbetalningen av statsandelarna för 2022. Korrigeringen är således informativ och avsedd att beaktas i kommunernas ekonomiplanering under de närmaste åren. Trots korrigeringen måste man förhålla sig särskilt reserverat till den kommunspecifika kalkylen över utgiftstrycket bland annat på grund av den osäkerhet coronaepidemins effekter medför samt för att överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen fortfarande är preliminär. Både den kommunvisa kalkylen över utgiftstrycket och överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen uppdateras nästa gång våren 2022. Överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen görs och fastställs slutligt utifrån bokslutsuppgifterna för 2021–2022 från slutet av sommaren 2023 när boksluten för 2022 har färdigställts. Kalkylerna över utgiftstrycket uppdateras på samma sätt som tidigare två gånger om året i samband med offentliggörandet av kommunekonomiprogrammet på våren och hösten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen och understatssekreterare Elina Pylkkänen gör ett besök i Stockholm den 18 oktober 2021. I programmet ingår bland annat ett möte med Sveriges arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och ett besök i Samhall-bolaget. Finland har haft Samhall som modell när det planerat ett nytt statsbolag som ska förbättra sysselsättningen för partiellt arbetsföra personer i utsatt ställning.Det statligt ägda aktiebolaget Samhall har till uppgift att skapa arbetstillfällen för partiellt arbetsföra personer som inte själva kan hitta arbete på den öppna arbetsmarknaden. Finland har tagit tillvara Samhall-bolagets goda erfarenheter vid planeringen av det nya bolaget med specialuppgifter.“Det svenska bolaget Samhall har varit ett fungerande koncept som också jag och vi i regeringen tror på”, säger arbetsminister Haatainen.“Vårt nya statsbolag är framför allt ett verktyg för att kunna sysselsätta partiellt arbetsföra i utsatt ställning, det vill säga den grupp som tidigare varit osynlig och bortglömd”, tillägger Haatainen.Den 21 oktober 2021 kommer riksdagen att få regeringens proposition med förslag till att bilda ett nytt bolag med specialuppgifter. Enligt planen ska bolaget inleda verksamheten under 2022.Utöver de frågor som gäller sysselsättningen av partiellt arbetsföra ska arbetsministern diskutera bland annat invandrares etablering på arbetsmarknaden. I besöket ingår också ett besök på den svenska statliga myndigheten Medlingsinstitutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi