NordenBladet – Många fordonsägare har fått ett expropriationsmeddelande från Försvarets resurskontor om att försvarsmakten behöver deras fordon för att utföra uppgifter i en krigsituation. Byrån valde fordonen från trafikregistret utifrån försvarsmaktens behov, men fordonsägaren har rätt att överklaga beslutet.

Expropriationen gäller circa 3 000 fordon totalt som Försvarets resurskontor (KRA) kommer att besluta om enligt ett regeringsbeslut. Dessa inkluderar lastbilar, släpvagnar, traktorer, terrängbilar, ATV och motorcyklar.

Anmälan till reservlistan medför inte fordonets ägare några tunga skyldigheter. När man får ett besked om att ett fordon exproprieras, är ägaren under fredstid skyldig att informera KRA i händelse av förändringar i kontaktinformation eller egendomens plats, försäljning eller ägarbyte, berättade Alo Aulik, chef för KRA: s mobiliseringsresursavdelning, till ERR. På samma sätt måste man meddela om egendom som är föremål för expropriering förstörs eller blir oanvändbar.

Man kan överklaga exproprieringsbeslutet inom 30 dagar genom att kontakta den myndighet som fattade beslutet om exproriationen.
Man kan läsa mer om expropriationer relaterade till försvaret HÄR.

Källa: NordenBladet.ee

NordenBladet – I Estland har invånarna fortfarande estniska kronor värda tiotals miljoner euro, och nästan varje vecka kommer folk till Estlands bank för att byta ut sina hundra och femhundra kronors sedlar till euro.

Även om euron har använts i Estland sedan 1 januari 2011, har inte alla ännu avstått från sina kronor – medborgarna äger fortfarande estniska kronor värda cirka 44 miljoner euro.

”I slutet av året hade vi fortfarande estniska sedlar värda 37,9 miljoner och 6,7 miljoner i mynt i omlopp. Det är ett ganska stort antal, säger Margot Luukas, biträdande chef för kontant- och infrastrukturdepartementet i Estland bank.

Estlands bankmuseums butik tar fortfarande emot kronor, nio år efter införandet av euron. Enligt Luukas kommer sådana dagligen eftersom människor antingen hittar kontanter hos en avliden släkting eller de bara bestämmer sig för att byta sina sedlar som de en gång så ivrigt sparade och som blivit ett älskat valuta till euro.

Källa: NordenBladet.ee

NordenBladet – Estniska kommuner behöver ytterligare pengar för utbildning för barn för utlänningar som tillfälligt arbetar i landet, eftersom det fattas pengar för att anställa assistentlärare.

I en grundskola, som heter Hillar Hansoo i staden Paide, går åtta ukrainsk födda barn som saknar en permanent registrerad hemvist och vars föräldrar kommit in i landet med ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd. Det finns tre barn i Viljanni grundskola från Ukraina och ett från Bulgarien.

Vice borgmästaren i Paide, Anneli Tumaski, sa till Olev Keng att eftersom dessa barn får undervisning på estniska och det inte räcker med vanliga skoltimmar, behöver de extra undervisning i estniska. ”Skolan ansöker nu om en assistentlärarplats och lönen för ett läsår skulle vara 21 000–22 000 euro. I framtiden kommer detta behov naturligtvis att växa och ytterligare en andra och tredje assistentlärare kommer att behövas. Då skulle det vara fantastiskt om staten och ministeriet kunde hjälpa oss i detta avseendet.”

Vice borgmästare i Viljanni, Janika Gedvil, kontaktade ministeriet i september förra året för att finansiera skolavgifter för barn som saknar registrerad hemort. ”Förutom hjälpmedlen har vi också ett antal frågor angående finansieringen av skolans elevplatser. Och vi har redan erfarenheter med utländska barn som saknar sjukförsäkring. Svaret var dock att vi naturligtvis skulle garantera en plats för elever som har skolplikt att gå i skolan, och detta gäller bara för så kallad grundutbildning. Och då rekommenderades vi att göra mer samarbete med entreprenörer i vår egen stad”, säger Gedvil.

Ingar Dubolazov, chef för utbildningsavdelningen vid ministeriet för utbildning och vetenskap, sade att ministeriet redan stöder alla kommuner som ansöker om ytterligare medel för att ge språkstöd till invandrare som inte har estniska som modersmål. Stöd ges av stiftelsen Innove.

Källa: NordenBladet.ee

NordenBladet – Med den nya sammansättningen av Europeiska kommissionen, som inledde sitt arbete i slutet av förra året, har antalet letter ökat markant i förhållande till landets storlek i tunga poster inom Europeiska unionens verkställande organ.

Bland de viktigaste kommissionärerna i Europeiska kommissionen är den tidigare premiärministern i Lettland och den tidigare konstellationens vice president Valdis Dombrovskis, som valdes av kommissionens president Ursula von der Leyen som en av de tre vice ordförandena. Dombrovskis samordnar ekonomiska frågor och har samtidigt befattningen som kommissionär för finansiella tjänster, där han blir generaldirektör för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknaden.

I tisdags övertog den lettiska diplomaten Ilze Juhansone posten som generalsekreterare för Europeiska kommissionen, vilket är den högsta möjliga positionen för en icke-politisk tjänsteman vid Europeiska kommissionen. Juhansone har fungerat som vice generalsekreterare sedan maj, då Martin Selmayr, en av de mest inflytelserika personerna i EU, avgick. Juhansone, som tidigare var Lettlands ständiga representant i Europeiska unionen, anslöt sig till Europeiska kommissionen efter det lettiska ordförandeskapets slut 2015. Höga franska och spanska eurotjänstemän var hennes konkurrenter till generalsekreterarposten.

Peteris Ustubs är också medlem av Von der Leyens kabinett, som ger råd till kommissionens ordförande i utrikespolitiska frågor. Den tidigare diplomaten var tidigare anställd av den lettiska beskickningen till Europeiska unionen, från vilken han gick vidare till Europeiska Unionens utrikestjänst (EEAS).

Även lettiskan Baiba Alexei-Tavaresa är en ledamot i Josep Borrellis kabinett, som är en högt uppsatt representant för utrikes- och säkerhetspolitik i Europeiska Unionen. Hon har arbetat som en lettisk diplomat och senare i administrationen för yttre relationer i Europeiska Unionen.

Henrik Hololei är den högst rankade estlänningen i Europeiska kommissionen, som kom från Siim Kallas kabinettchef 2013 till vice generalsekreterare för Europeiska kommissionen och 2015 blev generaldirektör för Europeiska kommissionen för transport och rörlighet.

Källa: NordenBladet.ee