NordenBladet – På min blogg är jag fortfarande bara i augusti, och det beror på att det var så många händelser i augusti att det helt enkelt inte fanns tid att blogga. I den förra bloggen skrev jag att min äldre dotter Estella Elisheva flyttade hemifrån (till ett studentboende på MUBA) och började leva ett delvis självständigt liv, men det var inte det enda som hände i augusti.

I år har vi haft fullt upp med huset och trädgården. Som alltid när det gäller ett gammalt hus förfaller allt och behöver underhåll och renovering. Därför har vi gjort många renoverings- och förnyelseplaner.

Vi började med det mest grundläggande – att värmeisolera huset (Jag har också skrivit om att göra huset mer energieffektivt HÄR). Planen var att värmeisolera både fönstren och grunden och måla om huset före vintern. Tyvärr kom vi inte så långt den här gången. Delvis för att jag hoppade från ett projekt till ett annat och på ett smidigt sätt orsakade extra arbete i stil med

“Lyssna, älskling, jag ska störa dig ett ögonblick, vad tycker du om att vi hugger ner det där äppelträdet och dess rötter” osv.

Fönstren blev termiskt isolerade, nya och fräscha lister installerades, men isoleringen av husets grund och målningen av husets fasad får vänta till våren. Vi har redan införskaffat materialet – värmeisoleringsmaterialet för grunden kommer inte att påverkas av väntan, men jag hoppas att färgen på huset kommer att kunna användas även efter vintern.

Det har också skett en hel del förändringar i trädgården. Förra året rensade vi ut hela havtornsodlingen och i år tog vi bort “bara” två äppelträd, en gammal tall, flera bärbuskar, en liten häck bäraronia och hälften av en stor rad syrener. Mycket grenklippning, mycket bärande och brännande av grenar och en hel del röjning av rötter och utjämning av marken. Tack, Raido och Marie – det gick så mycket snabbare och var roligare när ni var med som frivilliga!

Det svåraste var att rensa bort syrenerna, eftersom det var en riktig röra. Syrenerna hade redan tagit över ett område på nästan sex meter från kanten av staketet till tomtens inre, men nu finns det mer utrymme. Vi klippte bort syrenerna längs markytan, applicerade en naturlig kompostaccelerator och täckte dem med plastduk. Vi hoppas att det kommer att hjälpa till att “kväva” dem. Nästa år får vi väl se om vi kan få rötterna röjda och hur om det visar sig nödvändigt.

Jag beställde också över hundra tujor (100 Brabant och 8 Smaragd sorter) från Hortese och planterade dem bredvid staketet som ersättning för de syrener som röjdes bort. Fy, vad den där trädgården sväljer plantor! Enbart tujaplantor har jag redan köpt över 400 för trädgården. Jag beställde också lite mull (både tipplass och i säckar med mull för rhododendron och barrträd) och grus från Isekallur.ee.

I augusti skördade jag det mesta av örterna och salladsmaterialet (gräslök, salladsblad, lök), den egna trädgården är verkligen bra! Även igår tog jag lite färsk pepparmynta, oregano och timjan från rabatten. Alla mina medicinal te- och örtväxter kommer från min egen trädgård, örtagård och åkermark (från lindblommor till gullvivor och allt däremellan… Jag älskar att bo på landet!). Jag torkar också örter för vintern och maler dem i burkar. Mitt häxkök fylls på hela tiden. I år fanns det gott om äpplen. Jag har några riktigt bra äppelsorter, av vilka en del kommer att lagras i lådor ett par månader till, tror jag.

Bland de större händelserna som är värda att nämna är min far Jürs födelsedag och Allans familjs årliga fisketradition, som startade med Allans far Reins födelsedag. Även om Rein tyvärr har gått bort, fortsätter den trevliga tradition han startade som firar slutet av sommaren.

Jag fyller också år i augusti, men i år firade jag den inte heller. Jag har faktiskt inte firat min födelsedag på länge, jag vet inte ens varför. I framtiden kommer jag kanske att börja fira, eftersom jag nu fått en ny “attityd” – och den är: GLÖM INTE BORT DIG SJÄLV!

Nedan finns bilder från min pappas lilla födelsedagsfest och från fisketuren.
Tills nästa blogginlägg! Kramar!

NordenBladet – Det korta svaret på rubriken skulle vara att vem är den som kan komma ihåg allt det där längre, men jag ska försöka minnas några av de tillfällen/händelser som fotograferades.

Mitt liv, liksom de flesta andra människors, kretsar kring fyra ledord – man, barn, hem och arbete (nyligen i den här ordningen) och ytterligare två ledord som berör ett något mindre antal människor – tid för mig själv och investeringar.

Den så kallade stora händelsen för mig i augusti var att min äldsta dotter Estella Elisheva (16) delvis flyttade hemifrån – till studentbostaden MUBA.

Estella kom in på Tallinns musik- och balettskola MUBA (jag skrev mer om det HÄR) och började studera på en fyraårig linje på ett yrkesgymnasium med klassisk violin som huvudämne. Hon blir MUBAs s.k. förstaårsstudent. En SUPER vacker skola på toppnivå! Det finns två andra studenter i Estellas rum.

Jag hade gärna gått i skolan själv så att jag kunde gå till klassen i tofflor. Att bo på skolan sparar så mycket tid som kan användas till studier och träning. Dessutom lär hon sig nu hur man spendera pengar klokt och sköta sin egen ekonomi. Tre nätter i veckan är hon hemma – fredag till måndag – och resten av tiden planerar hon sin tid själv. Jag ger henne 150 euro i matersättning i månaden och hennes pappa Margus ytterligare 100 euro, och varje vecka får hon en hyfsad matkasse hemifrån med sig. Övriga utgifter – fickpengar, kläder, evenemang, hobby och oväntade utgifter osv. – betalas separat av mig och Allan.

Otroligt, bara nyligen lät jag henne inte gå längre än till gatan framför hemmet… Bara nyligen var hon så där – liten men saklig…

Jag har varit en mycket frisinnad men superomtänksam, omhändertagande mamma som skämmer bort sina barn – barnen var min så kallade “livets mittpunkt och livets mening”, ända fram till tonåren – barnen skjutsades till skoldörren, hämtades vid dörren efter skolan, en varm måltid väntade hemma, sedan tog jag med dem till hobbyer, under hobbytiden väntade jag på dem i bilen och sedan tillbringade vi planerade kvällar hemma, som till stor del bestod i att “stärka barnens ego”. Jag har aldrig sparat på beröm, jag har heller aldrig varit intresserad av barnens vitsord på skolbetygen, för jag har från början lärt dem och sagt att allt man gör i livet gör man för sig själv. Enligt min åsikt fungerar den här typen av uppfostran, eftersom barnen är helt förnuftiga (ok, Ivanka Shoshana är ett handikappat barn, autistisk, och verkligen konstig ibland… men ändå… ge barnen frihet att bestämma, uppmuntra och beröm dem och de kommer att vara duktiga) …

Estella Elisheva har varit superbra/exemplarisk med pengar. Hon ljuger inte om sina utgifter och är mycket bra på att spara. Det uppskattar jag verkligen! Istället för att säga till henne “Du har redan pengar på bankkontot” säger jag: “Jag kommer att ge dig lika mycket som du sparar, du är duktig på att spara pengar, du är bra på att tala ärligt med mig om dina utgifter!”

Jag måste också erkänna att hon med tanke på hennes 16 år är mycket klokare än vad jag var till exempel i trettioårsåldern. Hon gav mig 950 euro och bad mig investera dem i aktier. Villkoret var att om jag var “en dålig investerare och inte kunde öka hennes pengar” skulle jag betala tillbaka det ursprungliga beloppet som hon gav mig att investera.

Om ni råkar vara intresserade, så hade jag en mycket konservativ inställning till hennes pengar, i motsats till min egen dagshandel, som är relativt riskfylld så kallad spekulativ verksamhet. Jag bestämde mig för att investera hennes pengar på den inhemska marknaden – i aktier i Tallinns hamn (TSM1T.TL) som handlas på Nasdaq Baltiq-börsen. I dag, den 12 oktober, handlas aktien till 1,384 och jag är relativt övertygad om att det är en bra långsiktig investering. För det första är aktien för närvarande billig och för det andra har den en stark utdelningshistorik. Om jag har fel stöder vi åtminstone den estniska ekonomin.

Kramar, jag fortsätter snart med det som hänt fram till nu. 🙂 Love youuu!