Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik informerades om läget med Helmi-programmet och diskuterade arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på tisdagen åtgärder som bör vidtas såväl i Finland som inom EU för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Ett centralt redskap för att stärka den biologiska mångfalden i Finland är livsmiljöprogrammet Helmi.

”Livsmiljöprogrammet Helmi innebär en historiskt stor satsning på att bevara den biologiska mångfalden i Finland, och till exempel skyddet av myrar har kommit väl i gång inom ramen för programmet. Enbart naturskydd räcker dock inte för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, utan det krävs också restaurering, iståndsättning och vård. Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen utgör olika dimensioner av samma globala hållbarhetskris, och de måste också lösas parallellt”, framhåller miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I och med Helmi-programmet har redan cirka 2 000 hektar nationellt värdefull myrmark skyddats. I vintras utfördes dessutom restaureringsarbeten i olika myrar. I början av året och under våren började man utarbeta de åtgärdsplaner och göra de naturinventeringar som behövs för restaureringsarbetet. Under sommaren utförs vård- och restaureringsarbeten också bland annat i skogliga livsmiljöer, på vårdbiotoper och i fågelvatten. År 2020 är restaurerings- och vårdarbetena inom Helmi-programmet främst inriktade på skyddsområden. Just nu pågår ansökningsomgången Kommun-Helmi, där kommunerna har möjlighet att ansöka om specialunderstöd för restaurerings-, iståndsättnings- och vårdåtgärder som förbättrar livsmiljöernas tillstånd. Också beredningen av målen för Helmi-programmet fram till 2030 fortsätter tillsammans med olika intressegrupper. Utifrån arbets- och styrgruppernas arbete sammanställer miljöministeriet ett beslut om Helmi-programmet som ska överlämnas till statsrådet för godkännande våren 2021. I och med detta kommer fler parter att utföra restaurerings- och iståndsättningsarbeten, även utanför naturskyddsområdena. Åtgärderna inom livsmiljöprogrammet Helmi baserar sig på frivillighet och vidtas i samarbete med markägarna.

Som ett led i genomförandet av Helmi-programmet och revideringen av naturvårdslagen har miljöministeriet dessutom berett ett förslag till ändring av naturvårdslagen om stöd för bevarande och vård av den biologiska mångfalden. Syftet med förslaget och de statsrådsförordningar som utfärdas i samband med det är att främja restaurerings- och vårdåtgärder som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden samt att utveckla naturvårdslagens bestämmelser om bevarande av den biologiska mångfalden genom att föreskriva om ekonomiska incitament och se till att bestämmelserna blir mångsidigare.

Ministerarbetsgruppen fick dessutom en översikt över EU:s strategi för biologisk mångfald 2030. Målet med strategin är att förbättra den ekologiska statusen i olika livsmiljöer på land och i vatten genom ett omfattande restaureringsprogram. I kommissionens meddelande framhålls vikten av samhälleliga strukturomvandlingar. EU:s strategi för biologisk mångfald utgör en del av Den europeiska gröna given (European Green Deal).

Ministerarbetsgruppen fick också ta del av översikter över beredningen av färdplanen för fossilfria transporter, beredningen av en klimat- och miljöstrategi för IKT-branschen, beredningen av programmet för cirkulär ekonomi samt det första mötet för rundabordsforumet för klimatpolitik.

I färdplanen för fossilfria transporter anges hur växthusgasutsläppen från den inhemska trafiken ska kunna halveras fram till 2030 och dras ner till noll senast 2045. Som en del av färdplanen för fossilfria transporter bedöms också åtgärder som hänför sig till prissättning och skatter inom trafik- och transportområdet. Färdplanen utarbetas utifrån konsekvensbedömningar och det arbete som utförs i kommunikationsministeriets arbetsgrupp, och målet är att den ska bli klar hösten 2020.

Med hjälp av IKT kan man minska växthusgasutsläppen genom att ersätta produkter med tjänster och mobilitetsbehov med distansförbindelser och genom att effektivisera industriella produktionsprocesser. Internettrafiken växer snabbt och därför måste man ta hänsyn till en ökad energiförbrukning i branschen och användningen av material. Kommunikationsministeriets arbetsgrupp publicerade i juni en halvtidsrapport som ger en bild av IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser i Finland. En slutrapport med rekommendationer ska färdigställas i november 2020.

Enligt regeringsprogrammet ska det utarbetas ett strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi. Ett förslag bereds av en styrgrupp som består av företrädare för ministerierna, olika forskningsinstitut, Business Finland och Sitra. Arbetslivsprofessor Reijo Karhinen är ordförande. Programmet har fyra temagrupper, som kommer att slutföra sitt arbete före hösten. Temagrupperna är centrala med tanke på beredningen av programmet. De diskuterar hur cirkulär ekonomi kan främjas med tanke på industrin, fastighets- och byggbranschen, kommunerna och regionerna samt ny teknik och nya affärsmodeller. Styrgruppen har godkänt en vision som styr arbetet, och enligt den ska ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle utgöra den nya grunden för ekonomin. Ett medborgarråd bestående av 50 frivilliga bistår med sparring under beredningen av programmet. Rådet sammanträdde första gången den 17 juni. Programarbetet stöds också av ett webbforum för öppen brainstorming där vem som helst kan lägga fram idéer till programmet fram till slutet av november. Målet är att programmet för cirkulär ekonomi ska bli klart före utgången av 2020.

I slutet av mötet underrättades ministrarna också om vad som behandlats under det första mötet för rundabordsforumet för klimatpolitik. Temat för forumets första möte var återhämtningen efter coronakrisen. Forumets medlemmar gav starkt stöd för stimulansåtgärder som är hållbara ur klimatsynpunkt. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet fattar inga beslut, utan stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken. I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi