HELENA-REET ENNET

Helena-Reet: Att vara vittne för många framgångssagor … eller resan till ett enhöringsföretag

OHMYGOSSIP – Under de senaste tio åren trodde jag att mitt liv var en non-stop-resa – jag har lett medier (NordenBladet + OHMYGOSSIP siter), som finns i 17 olika länder, och samtidigt varit aktiv på alla nivåer – gjort nyheter, översatt nyheter, intervjuat personer, besökt mässor och evenemang och har presenterat dem, gjort fotogallerier, retuscherat bilder, planerat och gjort banners, sålt reklamutrymme, gjort reklamartiklar, undertecknat samarbetsavtal och hittat samarbetspartners, marknadsfört alla varumärken som tillhör respektive varumärke, byggt, designat och utvecklat nätbutiker och webbplatser, representerat alla varumärken på Internationella mässor, gett intervjuer och hållit konferenser, hållit föreläsningar, utvecklat sociala medier för varumärken, planerat ett varumärke för kläder och accessoarer, ingått avtal med detaljhandelskedjor och butiker … listan är mycket, mycket lång!

Med andra ord – jag har gjort 15 till 17 timmars arbetsdagar med två datorer igång samtidigt och i en sådan fart som kräver ansträngning för att överskrida. Allt detta dessutom så att prioritet nr 1 är mina barn. Mitt schema är byggd helt efter barnens scheman och träning – och sådana intressen och sysslor finns det gott om – jag tillbringar ca 2-3 timmar om dagen i bil, som chaufför eller i väntan på att ett intresse skulle sluta och sedan ge skjuts till nästa. Alternativet skulle naturligtvis vara att anställa en chaufför eller att ingå ett avtal med en taxichaufför, men jag gillar att köra bil – då tänker jag och planerar verksamhet, får nya idéer, ger hjärnan och ögonen en annan typ av sysselsättning. Jag vill också vara med barnen vid de tidpunkter när de precis kommer ut och känslorna finns på ytan – när de vill berätta vad de gjort och hur det gått. Jag älskar mina barn så vansinnigt mycket och jag vill att de vet och känner att jag alltid finns där för dem. Jag vill att dom inte bara ska veta men även känna att de verkligen är det viktigaste i mitt liv.

Som ni kan gissa, påverkar en sådan moders kärlek barnen starkt. Äldre dottern Estella Elisheva är begåvad ärligt sagt i allting vad hon än sysslar med. Han går i ryskspråkig skola (den judiska skolan i Tallinn), och därför talar hon flytande både estniska och ryska, hon kan hyffsat bra engelska (med andra ord kan hon uttrycka allt hon vill men ordförrådet kunde vara större) och studerar även hebreiska (har studerat i fem år). Estella tränar 3-7 gånger i veckan, går i musikskola, där hon börjat spela piano i tillägg till fiol, spelar i grupp och i orkester. Hon stiger upp kl. 06.16 på morgonen, är i skolan till kl. 15.00 och slutar med träning och musikskolan kl. 20.00, och därefter studerar hon och övar till ca kl. tio. Ivanka Shoshana, som har autism och när hon var yngre motsvarade hon fem barn, har hittills gjort betydande framsteg. Hon har aktivt tagits med till konserter, evenemang, hobbyer – som ingår i det dagliga livet, jag har sysslat med henne och visat kärlek – och allt detta bär frukt! Med andra ord, non-stop aktiviteter både med barnen och i arbetet.

https://www.instagram.com/p/BevY9zalB-r/?taken-by=helenareetennet

https://www.instagram.com/p/BmvqS1rFCwS/?taken-by=helenareetennet

https://www.instagram.com/p/Bmd4gNgFfGT/?taken-by=helenareetennet

https://www.instagram.com/p/BnQIRu2FK14/?taken-by=helenareetennet

https://www.instagram.com/p/Boeu3wAlff4/?taken-by=helenareetennet

https://www.instagram.com/p/BoPZ1zKnOyi/?taken-by=elishevashoshana

Ibland känner jag mig som en supermamma och en superkvinna, för jag gör mycket och hinner med mycket – en viktig del i det är en bra planering. När man planerar i lugn och ro, vad och hur man ska göra, har man skapat en säker grund för förberedelserna. Nu lanserar jag också varumärket Elisheva & Shoshana – ett varumärke och ett företag som jag grundade för mina döttrar för flera år sedan för att vi skulle göra någonting tillsammans. För att Ivanka Shoshana skulle vara delaktig i verksamheten, för att vi med döttrarna skulle ha ett eget projekt, som är ”vårt” på riktigt. Under de senaste veckorna har jag varit verksam i lanseringen av den vårdande kosmetikserien E & S. Det är glädjande att se hur stort intresset är för detta projekt. Jag har blivit kontaktad av Amazon England och även av tiotals butiker i hela Skandinavien. För tillfället känner jag att jag tänker på flera olika saker på samma gång – faktiskt, och jag vet inte hur det är möjligt. Den här veckan kommer de första försäljningsförpackningarna från trycket, och på lördag, när jag börjar en stor Finland-runt resa med mina döttrar (läs HÄR och HÄR), kan jag verkligen ta med mig de första protuktboxarna för E&S med mig. Helt otroligt! Allting sker i megafart och framåt – så fantastiskt att vara vittne till en framgångssaga till så många varumärken samtidigt. Där det finns, dit kommer mer! Som en klocka 🙂 Hehe.

Bilden i början: På väg till ett enhörningsföretag – från ett litet och enkelt hemkontor (egentligen från bara ett enmansföretag vid köksbordet) har genom åren blivit ett stort mediemonopol och ett internationellt företag med dussintals olika varumärken. Målet är att växa till ett privatägt bolag värderat till en miljard dollar som en enhörning- som riskkapitalisten Aileen Lee kallar ett sådant start up företag.

Helena-Reet: Bilresa till Finland redan nästa vecka! I jakt efter extrem lyx

OHMYGOSSIP –  Redan nästa veckoslut (den 20 oktober) börjar jag med barnen en fullkomligt unik resa. Det blir en resa, som bara få erfarna resenärer vågar sig på. Jag har nämligen planer på att resa runt med bil praktiskt taget i hela Finland – jag är den enda chauffören, som resesällskap har jag två döttrar (Estella Elisheva som är 12 år och Ivanka Shoshana som är 10 år).

Ivanka Shoshana är autistisk – enligt pappren är hon svårt handikappad. Uh, det låter så hemskt, för i verkligheten är hon pigg och ursnygg, men att resa med henne är någonting helt annat än att resa med ett vanligt barn. I det hänseendet har jag aldrig gett henne ”nåd” – hon har deltagit i alla mina extreme-aktiviteter, för jag tar medvetet barnen med mig överallt och därför kan jag säga att utvecklingen, jämförd med många andra barn med samma diagnos, är verkligen häpnadsväckande. Allting beror givetvis på barnet, men omgivningen och handledningen (föredöme) har också en mycket viktig roll. Ivanka går i fjärde klass i en särskola. Jag är ändå övertygad om att tack vare lärarnas och experternas (och mina) ansträngningar har utvecklingen varit så snabb att hon kanske skulle kunna gå i en liten första klass i en vanlig skola för att utvecklas där i samma tack med andra, eller med andra ord hoppa av en skolplan som är förenklad. Fjärde eller första klass – i det stora hela har det ingen betydelse, det viktigaste är slutresultatet.



2x Ivanka Shoshana

Vi har knapp en vecka kvar till resans start, men resfebern börjar stiga. För att jag just nu håller på att starta även kosmetikavarumärket Elisheva & Shoshana (det är en del varumärket E&S, som jag skapade för mina döttrar för flera år sedan för att göra någonting tillsammans), har jag mindre tid än vanligt för reseförberedelser. Jag förväntar mig många upplevelser under resan – vi vill se så många sevärdheter som möjligt, som ligger i s.k. ”obekväma platser”, som man inte brukar besöka. Av den ursprungliga rutten (se HÄR) utesluter jag Kuusamo och ersätter det med resan: Kivitaipale, Narkaus, Portimo, Tolja, Ranua, Kuha, Asmunti, Pudasjärvi, Hirvakoski, Ervasti, Auho, Puolanka, Leipivaara, Paljakka, Ristijärvi, Paltamo, Jormua och Kajana. I morgon ska jag kolla vidare…

Gamla städer/stadskärnor är intressanta och dessa besöker vi säkert, men det är också intressant att besöka sådana ställen som s.k. vanlig turist inte ser varje dag – jag gillar alltid när jag kan berätta och uppleva sådant som alla tidningar/bloggar inte skriver om och som alla resesajter inte gör reklam för. Någonting unikt, någonting speciellt – någonting som man inte upplever varje dag. Upplevelser – låt oss säga ett annorlunda träd, en speciell natur… eller någon person från orten eller hennes projekt. Jag skulle vilja lägga till resan extrem lyx – någonting kungligt, nära på slösaktigt och någonting som kittlar ögat och sinnen. Men om ni tror att det är enkelt att hitta sådana pärlor, har ni fel. Skriv i Google ”Luxury Finland”, ”Luxury Lapland, ”Luxury Tampere (Tammerfors)”, ”Luxury in Rovaniemi”, ”Luxury in Kuopio” eller något annat sökord… Google ger er inga tips bort sett några lite dyrare hotell, och inte ens dessa ger den lyx som jag är ute efter. Däremot finns det gott om sådan lyx i Finland som hotell med guld och glans, gott om service, sju stjärnor inte kan erbjuda – omgivande urskogar, ren orörd natur, vackra sjöar, norrsken och massor av äkta och urgammal kultur. Finlands lyx är utan tvekan naturen, det är egentligen den största skatten i alla nordiska länder. Om bara människorna kunde uppskatta den mer. Min egen erfarenhet säger att den största lyxen får du, när du i din fantasi tänker på vad du förväntar dig av resan och sedan bara beställer den. Allting är möjligt att köpa och boka, även det som ”är utanför boxen”. Man behöver fantasi, men just det är en bristvara hos de flesta. Det svåraste är att får reda på vad du vill 🙂 Ha ha…


Jag ber er skicka tips om det ni kan rekommendera för oss att besöka under vår resa! De största stoppen är Tammerfors, Vasa, Uleåborg, Levi, Rovaniemi, Kajaani, Kuopio och Jyväskylä. Tveka inte att presentera era idéer – jag är verkligen intresserad av ALLTING FÄNGSLANDE!

Jag ska nu läsa Andrus Kivirähks bok Leiutajateküla Lotte (Uppfinnarbyns Lotte) för Ivanka. God kväll! 🙂

Helena-Reet: Amazon England vill samarbeta med varumärket Elisheva & Shoshana!

OHMYGOSSIP – Under de senaste veckorna har jag ägnat min tid till aktiv utveckling av kosmetikvarumärket Elisheva & Shoshana. Recepten på kosmetikprodukter som varit under arbetsprocess och tester, har börjat få sin form och få en egen identitet. Nu har tiden kommit då mina idéer som varit bara mina visioner nu fått en verklig form – de första produkterna är nu färdiga och de väntar på sina etiketter och förpackningar.

Hela tillverkningsprocessen har för mig varit utan stress och en tid med super fun – jag har arbetat med sådant som jag verkligen gillar. Det är det allra viktigaste för mig – jag gör enbart sådana saker och sysslar enbart med sådana ting som jag är intresserad av och som ger mig tillfredsställelse. Det kallas för frihet. Jag får ofta frågan hur mina affärer kan vara så framgångsrika, hur det är möjligt att man kan göra så mycket med procentuellt mycket mindre team. Det är egentligen ingen stor hemlighet – ALLA de som samarbetar med mig är professionella – sådana människor som verkligen älskar sitt eget arbete. Eftersom livet är kort och jag har inget behov att pocka inför andra människor, är jag i kontakt enbart med människor som gör sitt arbete/sina sysslor med hela sitt hjärta och med passion. I arbetet finns personer som älskar detta arbete och denna utmaning. Det är naturligt att jag möter även undantag och jag skriver inte under att alla mina sysslor alltid och i all evighet kommer att vara framgångsrika. Genom åren har det funnit rätt ”trevliga misslyckanden”. Det förändrar ändå inte den ursprungliga sanningen – jag har sysslat enbart med sådana saker som ger mig andlig tillfredsställelse – och så har jag alltid lyckats och inte misslyckats. Jag har alltid vuxit som människa och erfarenhetsmässigt. Om du arbetar med sådant som ligger dig varmt om hjärtat, är det inte möjligt att misslyckats.

Pressen har varit mitt livs stora passion – jag är mycket stolt över mina prestationer inom detta område. Jag vet att det inte finns särskilt många människor i världen som kan säga att de leder en mediekanal på sex språk online, som ges ut i tryck, är representerad i 17 länder och som har monopol på sociala medier på skandinavisk presskarta. Just det har varit för mig min insats på den nordiska mediekartan.

Nu vill jag ändå ha nya utmaningar – jag vill introducera en (vårdande) kosmetikserie på marknaden som är skapad framför allt för människor i Norden. Alla har hört talesättet ”Skandinavisk välfärdsmodell” – men vad betyder det egentligen? Det betyder att man tänker på människans nivå – man agerar så att människan, hennes livsmiljö och allt som har med det att göra sätts i främsta rummet. Man tänker på framtiden, inte bara dagen i dag. Hela livet, affärslivet och produktionskedjan måste vara miljövänlig och hållbar.

Jag har gjort reklam för de första färdiga handgjorda produkterna i varumärket Elisheva & Shoshana (E&S) i Instagram och Facebook och skrivit bara två korta texter i NordenBladet (min blogg utges på fyra språk – estniska, finska, svenska och engelska) och nu blev jag åter igen överraskad – ibland glömmer jag bort att även om vi är ett företag som i ett större perspektiv snarare är ”skrivna i sovrummet” än av 7000 människor på ett kontor – är vårt inflytande när det gäller antalet läsare och synlighet inom media bredare än många statliga tidningar. Därför var jag i början nästan barnsligt glad när Amazon.co.uk ville samarbeta med mig. Amazon! Amazon.com, Inc (tidigare känt även med namnet Cadabra, Inc) är efter Alibaba Grupp världens näst största nätvaruhus. Jag beundrar mycket dess grundare, den 54 år gamla Jeffrey Preston Bezos. Han måste vara mycket begåvad, målmedveten och flitig när han byggde ett sådant företag, som gör honom till världens största miljardär. Mystiskt begåvad! Och när ett företag med en sådan dimension önskar samarbete med ett litet skandinaviskt varumärke – då kan jag inte vara annat än lycklig och tacksam 🙂

En nära bekant ringde mig och frågade: ”Du har skrivit in dig själv i historien, du gör verkligen lysande saker, men varför frågar du andra hurdan etiketterna på dina produkter borde vara? Är du så velig att du inte kan fatta ett beslut själv? Varför ger du på detta sätt en dålig bild av dig själv?” Jag blev mycket överraskad över samtalet. Det är inte fråga om att inte skulle kunna fatta beslut själv, tvärtom, jag är för egoistisk och vanligtvis är jag inte intresserad av andras åsikter – jag tycker att det är roligt att lyssna på och ta hänsyn till läsarnas tankar, de har ju följt mig under 10+ år – jag litar på dessa människor, dessa människor är mig kära. Naturligtvis kan jag fatta mina egna beslut och det slutgiltiga beslutet tar jag alltid själv, men jag tycker, att hemligheten bakom en bra produkt alltid är samarbete. Just individuell öppning, personliga kontakter, frimodig passion, kärlek och agerande med själ utvecklar livet enligt mig. En sak gjord med hjärtat kan inte gå s.k. åt skogen och ger dig, om du vill det eller ej, alltid de bästa ”framgångsalgoritmerna”. I varje fall talar mina erfarenheter för det.

https://www.instagram.com/p/BoOPSWOH1Xh/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/Bn_SxVJHkCB/?taken-by=elishevashoshana

Helena-Reet: Utveckling av Elisheva & Shoshana – tillverkning av tvål, etiketter och recept

OHMYGOSSIP – Under hela den senaste veckan har jag varit aktivt involverad i utvecklingen av vårt Elisheva & Shoshana-kosmetikmärke – jag håller på att skapa en hemsida (ElishevaShoshana.com), jag gör tvålar och designar etiketter, gör pappersarbete för att allting skall stämma överens med kraven från hälsomyndigheten och Europeiska Unionen. Så det finns arbete att göra och saker att fixa.

Jag är glad över att vi lever på landet – ren natur och miljö är de saker som uppskattas allt mer i nutidens hektiska tempo. Även när jag skapar varumärket vill jag föra kraften från livet på landet och ren natur närmare människor. Ju närmare vårt förhållande med naturen är, desto lyckligare och mer nöjda är vi. Varje tvål av kvalité och tillverkad av rena ingredienser, varje schampo eller bad skum är en del av denna kedja av tillfredsställelse. Ju hälsosammare och mer naturliga våra val är, desto mer tacksamma är våra kroppar och våra själar.

Att göra en bra tvål är en ganska lång process. Redan under våren och sommaren odlade vi, plockade, samlade växter från våra egna åkrar och i de rena skogarna i Estland – läkande örter, blad, rötter, stjälkar och blommor och torkade dem till örtte och till naturliga färg- och doftämnen till kosmetika. Huvuddelen av det material som finns i våra tvålar, är även lämplig att ätas – jag har försökt utveckla recept med våra farmaceuter och haft som utgångspunkt att om man kan färga, försköna eller parfymera kosmetika eller vårdande produkter på ett naturligt sätt, så gör vi det. Om produkten doftar kaffe eller har en gräddig ton så kommer det från kaffet, gul färg från inhemska maskrosknoppar osv. Varje produkt är handgjord – varje produkt med sina komponenter är handgjord och man använder inga maskiner i produktionen. Det är självklart att vi inte testar våra produkter på djur. För tillfället har vi tre fantastiska tvålrecept färdiga och tre fantastiska badsalt – i produktutvecklingsprocessen finns dusch gel, schampo och kroppslotion. I tillägg till att utveckla recept, test och produktion måste man ta hänsyn till att tvålen kräver tid till att mogna för att uppnå rätt pH-nivå och för att kunna ge det bästa resultatet när de används. Så den tvål som gjuts i form idag och torkas i morgon blir färdig att packas och användas första efter två månader.

Men en stor del av processen av E&S produkten är utseendet – logo har vi haft i bruk sedan flera år, men etiketterna till flaskor, burkar, askar är först nu under planering och det är en viktig del av arbetsprocessen – jag vill nämligen att allting ser vackert ut och att de skulle representera våra produkter med värdighet. Därför är det viktigt med rätt typ av förpackningar och rätt design. Jag skulle vilja använda enbart återvunnet material i förpackningar – kartong, PET-material osv. Igår designade jag etikettmallen till vår Kaffe-Arganoljatvål… vad tycker ni, vad är den bästa lösningen – vad skulle man lägga till/ta bort/ändra? Jag skapar förpackningarna färdigt helt själv (jag är verkligen excited i hela processen!!) och sedan skickar jag de färdiga idéerna och modellerna till konstnären och tryckeriet. Om någon har bra idéer om hur och vad man skulle kunna göra, vilken typ av förpackning ni gillar och vilken slags packade produkter ni föredrar – skriv till mig! För varje bra idé eller användbar tips som genomförs belönas med en vacker och värdefull SPA presentförpackning!

https://www.instagram.com/p/Bn_SxVJHkCB/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/BoPZ1zKnOyi/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/BoPOm7xHfrB/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/BoHHYfBHwqx/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/BoOET0sHL3z/?taken-by=elishevashoshana

 

https://www.instagram.com/p/BoHCFxLHYyP/?taken-by=elishevashoshana

Helena-Reet: Elisheva & Shoshana lanserar sina första kosmetikaprodukter på marknaden!

OHMYGOSSIP – Äntligen kan jag berätta för er en fantastisk nyhet – vi lanserar Elisheva & Shoshana (E&S) kosmetikaprodukter på marknaden! Jag skapade detta varumärke redan år 2013 och tanken var att göra någonting gott (ta vara på djur och naturen, leva sparsamt, konsumera enbart naturliga varor med kvalité) och göra någonting tillsammans med mina kära döttrar Estella Elisheva och Ivanka Shoshana. Jag ville ha ”ett eget projekt” tillsammans med dem.

Under årens lopp skrev vi bara blogg med adressen elishevashoshana.wordpress.com och samarbetade med olika slags företag. Sedan började vi tillverka handstickade varor med bra kvalité till våra närmaste och våra bekanta. Men snart kan man köpa de första kosmetikaprodukterna. Först ut ti ll marknaden – till apotek, ekobutiker, (natur-)kosmetikaaffärer och återsäljare – kommer personvårdsprodukter: handgjorda tvålar, badsalt och SPA-produkter av mycket god kvalité, med det renaste rena innehåll. De flesta produkterna passar även för dem med känslig hud och för allergiker, även för spädbarn och gravida kvinnor. Alla recept på E&S produkter är gjorda med tätt samarbete med experter med spetskompetens – farmaceuter, kemister och läkare – och de tillverkas för hand för att bibehålla produkternas kvalité och själ. Varje produkt är ett resultat av mycket planeringsarbete, forskning, tid och kärlek. Varje produkt är sådan som jag själv gärna använder för mig själv och för mina barn.

Produktutvecklingen är klar, de första produkterna är färdiga (utan produktskyltar). Just nu skapar jag en hemsida (se elishevashoshana.com) och registrerar produkterna (streckkod, certifikat och börjar göra skyltar). Jag har sedan länge velat göra egen personlig naturkosmetikalinje! Och därför är det jättespännande att ta de första stegen idag!

https://www.instagram.com/p/Bn-zU19nT0R/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/Bn_Wb6WH7OG/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/Bn-rYUUHTFa/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/Bn_QotanuaH/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/BoGpMWmnW-t/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/BoGsHJbH2wD/

https://www.instagram.com/p/BZ3g5IyAqIs/?taken-by=elishevashoshana

https://www.instagram.com/p/Bn_U6sdna6s/?taken-by=elishevashoshana

Helena-Reet: Estella Elisheva och jag började göra vloggar! KOLLA den första vloggen och läs hur vårt videoskapande gick till!

OHMYGOSSIP – Igår fick Estella Elisheva (12) och jag en idé om att börja göra vloggar. I slutet av oktober börjar vi vår 350 mil långa bilresa till Finland (läs mer HÄR), och vill gör många korta filmer om denna resa. Vi själva följer många YouTube siter och vi beslöt att även vi kan testa våra kunskaper som youtube-anhängare. För första gånger gjorde jag videosnuttar med min kamera (jag använder Canon EOS 600D) och laddare dem i datorn. Och då kom frågan hur man ska klippa ihop dessa snuttar till en video – för vi har aldrig tidigare gjort det.

Jag letade ett tag och funderade på vilket program skulle kunna användas. Jag beslöt testa Movavi Video Suite. Det är inget gratisprogram utan kostade 69 euro. För övrigt tycker jag att siten ger olika priser varje gång man besöker sidan… Men nog om det. Nu har vi köpt videoprogrammet och jag tittade på det som det var ett världsunder. Jag förstod ingenting. Efter att ha surfat på YouTube och tittat på handboken beslöt jag göra ett försök. Och på ett överraskande sätt gick allting förhållandevis smidigt. Krävande och mäktiga effekter kan jag ännu inte använda och att klippa videon till rätt storlek kräver också träning, men resultatet var helt ok som ett första försök, I think. Men ett större problem är, enligt mig, att min kamera har för dålig zoom och att jag inte har stativ – det kommer fram rätt tydligt hur mycket mina händer skakar… hahaha. Resultatet är nu en video som är hyfsad, kul, hemgjord 😀

Det fina i kråksången är allt vi lärde oss redan med vår första vlogg – både när vi filmade och klippte. Nästa gång är vi klokare och mer förberedda i några detaljer. Jag drömmer om att i klippandet och inspelningen uppnå en sådan nivå att jag kan använda green screen och göra specialeffekter. Om någon av er känner till en toppenbra kurs eller går med att “belysa denna värld” för mig, ber jag er att skriva till mig! Det var en mycket bra “teaterskola” även för Estella Elisheva – ingenting är bättre än att se sig själv på håll. Om hon någon gång skulle vilja hålla ett föredrag eller tala inför en stor publik, är det mycket utvecklande att göra sådana videofilmer. Jag är helt övertygad om att när vi vi en gång kommer att visa låt oss säga video nummer trettio och sedan tittar på denna dags vlogg, kommer vi att skratta hjärtligt över vilka svårigheter vi mött under resans gång. Men början är alltid svår – men man får inte ge upp. Så gjorde jag när jag var ung – jag ville aldrig visa eller skicka något förrän det var perfekt, men tyvärr är det så att när man jagar efter perfektion kan det hända att många fina bloggar inte blir publicerade. Därför är min rekommendation till mitt eget barn att man lär sig genom sitt arbete och då får man inte vara för kritisk.

I vilket fall som helst hoppas jag att ni gillar vloggen! Skriv (under videon eller till mig på FB) vad ni tycker att Estella helst skulle vlogga om!

https://www.youtube.com/watch?v=i4F8WbMDxWU&feature=youtu.be

Helena-Reet: Jag planerar en lång bilresa till Finland med barnen – 350 mil från Helsingfors till norra Finland, längs den svenska gränsen till den norska gränsen och genom inlandet tillbaka

OHMYGOSSIP – Jag började planeringen av rundresan igår – office tour + vacation. Förra året slogs OHMYGOSSIP siten ihop med den skandinaviska mediagruppen NordenBladet – det skedde många förändringar både inom företaget, på nätet och rent juridiskt. Full av iver planerade man från början en tre månaders “flytt” av nätsidorna och redaktionerna men av flera anledningar har detta dröjts ända till idag – de finskspråkiga och det svenskspråkiga NordenBladets sidor väntar fortfarande sin början (det är mycket sannolikt att de öppnas inom det närmaste halvåret).

NordenBladet har fyra redaktioner i Sverige, tre redaktioner i Finland och en i Norge – förra året stängde vi samtliga, men eftersom en del av dem fortfarande har saker som tillhör NordenBladet, arbetar jag fortfarande med ärendet. Precis nu ligger NordenBladets HQ i form av redaktion i Tallinn, i Estland (rättare sagt skrivbordet i högra hörnet av mitt sovrum :D), bokföring i Skandinavien och mötena håller vi huvudsakligen på internet, på hotell lobby-barer och i undantagsfall i tidigare redaktioner, som vi delvis förfogar över ända fram till 2019. Jag har inte fattat beslut om var de  nya redaktionerna kommer att placeras – en sannolikt i Finland (tänker på Vanda), den andra i Sverige (mycket sannolikt i Kalmar län).  Nu i början av oktober planerar jag en lång rundresa i Finland – då kommer jag säkert att få många idéer och efter resan är det kanske lättare att fatta beslut om även det framtida tempot för verksamheten.

Men mera om ämnet rundresan… Den exakta rutten är fortfarande oklar men på det hela taget är det meningen att resan ser ut så här:

Helsinki -> Klaukkala -> Nurmijärvi -> Hyvinkää -> Riihimäki -> Tervokoski -> Hämeenlinna -> Parola -> Iittala -> Akaa -> Viiala -> Lempäälä -> Kulju -> Tampere -> Ylojärvi -> Rokkakoski -> Kalalahti -> Hämeenkyrö -> Kyröskoski -> Kolkko -> Kilvakkala -> Hallia -> Mansoniemi -> Riitiala -> Parkano -> Koskue -> Jalasjärvi -> Jokipii -> Luopa -> Myllysalo -> Tuiskula -> Panttila -> Jouppila -> Koskenkorva -> Jakkula -> Laihia -> Helsingby -> Runsor -> Vaasa -> Korsholm -> Kvevlax ->Maxmo -> Bertby -> Oravais -> Pedersöre -> Lepplax -> Kronoby -> Kokkola -> Sannanranta -> Ruotsalo -> Marinkainen -> Himanka -> Rahja -> Kalajoki -> Vasankari -> Yppäri -> Pyhäjoki -> Parhalahti -> Raahe -> Revonlahti -> Liminka -> Tupos -> Kempele -> Oulu -> Haukipudas -> Halosenniemi -> Ojakylä -> Olhava -> Nyby -> Kuivaniemi -> Simo -> Maksniemi -> Kemi -> Sotisaari -> Keminmaa -> Kaakamo -> Vallolansaari -> Rutosaari -> Kukkola -> Aapajoki -> Karungi -> Kankaanranta -> Ylitornio -> Pello -> Oranki -> Sieppijärvi -> Kolari -> Kihlanki -> Muonio -> Sonkamuotka -> Palojoensuu -> Hetta -> Näkkälä -> Muonia -> Särkijärvi -> Levi -> Sirkka -> Kittilä -> Kaukonen -> Lohiniva -> Molkojoki -> Meltaus -> Marraskoski -> Sinettä -> Rovaniemi -> Paavalniemi -> Someroharju -> Vaatunki -> Oikarainen -> Vanttauskoski -> Juotasniemi -> Autti -> Posio -> Kumpuvaara -> Kuusamo -> Poussu -> Irni -> Peranka -> Piispajärvi -> Kantokoski -> Suomussalmi -> Hyrynsalmi -> Seitenoikea -> Ristijärvi -> Jormua -> Kuluntalahti -> Kajaani -> Sukeva -> Sonkakoski -> Soinlahti -> Iisalmi -> Kirma -> Nerkoo -> Lapinlahti -> Mäntylahti -> Alapitkä -> Pöljä -> Siilinjärvi -> Toivala -> Sorsasalo -> Kuopio -> Suonenjoki -> Hankasalmen asema -> Kanavuori -> Jyväskylä -> Toivakka -> Leivonmäki -> Joutsa -> Hartola -> Heinola -> Vierumäki -> Lahti -> Pennala -> Orimattila -> Mallusjoki -> Pukkila -> Askola -> Porvoo -> Reitti -> Kulloo -> Söderkulla -> Fazerila -> Helsinki

Under resan samarbetar jag med många resebyråer och hotell som tillhör premium-kedjan, en del av överenskommelserna och besöken är redan klara, en del sponsorer letar jag efter. Just nu gör jag förarbete – tar reda på var saker och ting finns och vad jag vill se och vilka ställen besöka. Enligt planerna idag är drömmen att göra ca 300-350 mil på åtta dagar. Det är möjligt att resan blir längre. Längs resan finns många intressanta ställen som jag absolut vill besöka, dessutom vill jag ha plats för lyx varje dag i tillägg till hundratals kilometer i bilen (trevlig restaurang eller avkopplande SPA) och många sevärdheter, historia, museer, kultur och fotografering och filmning av hela resan. Jag ska absolut ta barnen med – den tolvåriga Estella Elisheva och den tioåriga Ivanka Shoshana. Det blir en mycket trevlig, spännande och minnesrik resa, som på samma gång är både vild och lyxig!

Pssst!! Om ni har idéer om vad mer vi kunde göra under resan (vad se, vad besöka, var äta, var stanna, var övernatta osv) eller varningar (vart det under inga omständigheter lönar sig att gå) skriv till mig till FB eller till epost! Alla lysande idéer, rekommendationer och förslag är välkomna!

Helena-Reet: Skandinaviska temaparker – Med barnen i Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, Sverige + STORT BILDGALLERI!

OHMYGOSSIP – Jag tror att i Skandinavien finns inte ett barn som inte känner till huvudpersonen i den svenska barnboksförfattarinnan Astrid Lindgrens* bok om Pippi Långstrump – den rika, vilda, starka och välvilliga Pippi. Till många nordiska barn har just denna tjej med två röda flätor gett barndomen många roliga känslor. Jag minns hur jag som liten gillade Pippi. Och på samma sätt som mina barn hade Pippi-feber för ett par år sedan.

I Sverige, med bil från Stockholm via Lindköping 35 mil längs motorväg E4 mot söder (ca 4 timmars resa) eller från Göteborg längs väg 40 via Jönköping mot öst (ca 3 timmars resa) ligger Vimmerby, där år 1981 öppnades Sagobyn med namnet “Astrid Lindgrens Värld” (adress: Fabriksgatan, 598 40 Vimmerby / hemsida: astridlindgrensvarld.se) – verkligen en sagovärld som fängslar både vuxna och barn. En idealisk plats att besöka med hela familjen! Denna spännande temapark är öppen från maj till augusti och där kan man träffa många kända hjältar från Astrid Lindgrens barnböcker.

“Astrid Lindgrens Värld” på svenska (även känd med namnet “Pippi Longstocking Värld” har 180.000 kvadratmeter och där kan man hitta allt – bio, teaterföreställningar, stor sagoborg full med dockskåp, caféer, affärer, lekplats, museum, minidjurpark osv.I parken arbetar över 50 skådespelare som gestaltar olika personer från böckerna. Man kan klappa på Pippis häst och besöka hennes stora, gula villa som heter Villekulla Cottage. Det visas många teaterpjäser på svenska flera gånger om dagen.

Jag gillar att resa med barnen – oavsett om det är barnens resa eller min arbetsresa. Om det är möjligt tar jag barnen med mig. Ivanka Shoshana (10) som har diagnosen autism, har tack vare mina ansträngningar vuxit och blivit duktig. Trots att det är mycket svårt att resa med ett autistiskt barn (man kan aldrig veta när hon blir på dåligt humör och hon kastar sig skrikande raklång på marken och jag har inget annat alternativ än ta barnet i famnen och illa kvickt lämna stället trots isiga och fördömande blickar från närvarande människor) är just resandet en viktig sak som vidgat hennes världsbild och hjälpt henne till socialt liv. Idag kan jag lugnt ta henne med överallt – pinsamma situationer händer mer och mer sällan, vanligen inte alls. Uuuh, men vad hände i Pippis värld. Estella Elisheva (9 år gammal under resan), som i vanliga fall är mycket lydig och som det var lätt att vara med från första början, blev så ivrig av allt att upptäcka att hon försvann åt ena hållet och Ivanka Shoshana (7 år gammal under resan) åt andra hållet – det är klart att jag förstår barnen. Hela temaparken är så fantastisk att även en vuxen glömmer bort sig själv! Nå, och vi kunde naturligtvis inte lämna stället utan att vi var klädda från topp till tå med kläder med varumärket Pippi.

Jag bifogar foton från vår resa (sommaren 2015)
























__________________________

*Astrid Anna Emilia Lindgren, född Ericsson den 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling i Småland, död 28 januari 2002 i Stockholm, var en svensk barnboks-, sångtext- och manusförfattare samt förlagsredaktör och opinionsbildare. Hon är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket. Beräknad siffra 2010 för försäljningen av böcker är 145 miljoner exemplar och de har översatts till 101 språk. Många av Lindgrens böcker har filmatiserats. Merparten är svenska spelfilmer och återkommande i Lindgrens filmer är kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Det har även producerats några utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller.

Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat Svenska Akademiens stora guldmedalj. Hon utsågs även till hedersdoktor vid Linköpings universitet, universitetet i Leicester och universitetet i Warszawa. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på fem miljoner kronor, vilket gör det till världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur.

Lindgren var under senare delen av sitt liv också en betydande samhällsdebattör. I valrörelsen 1976 publicerades hennes novell Pomperipossa i Monismanien i Expressen, där hon ansåg att det var absurt att egenföretagare kunde få betala mer i marginalskatt än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och den och regeringens bemötande av Lindgren när finansminister Gunnar Sträng först svarat att Lindgren har djup okunskap i skattepolitikens irrgångar för att senare erkänna att hon har rätt i sak anses ha varit en bidragande faktor till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten för första gången på 40 år. Hon engagerade sig för barns rättigheter, mot kärnkraften och i Djurskyddskampanjen med ett flertal debattartiklar i Expressen.

Astrid Lindgren övertog Selma Lagerlöfs plats som motiv på den svenska 20-kronorssedeln den 1 oktober 2015.

Uppväxt och skolgång

Astrid Lindgrens föräldrar arrendatorn Samuel August Ericsson och Hanna, född Jonsson, gifte sig 1905 och bosatte sig på gården Näs, nära Vimmerby. 1906 fick de sonen Gunnar Ericsson (1906–1974) och 1907 dottern Astrid. Familjen utökades senare med Stina (1911–2002) och Ingegerd (1916–1997). Astrid Lindgren fastnade tidigt för läsning och berättar att hon ungefär fem år gammal fick höra en saga om Jätten Bam-Bam och feen Viribunda, läst av en granne Kristin. När Lindgren kunde läsa själv letade hon efter böcker att läsa och minns den första egna boken om Snövit med omslag av Jenny Nyström. Boken köptes genom småskollärarinnan som före varje jul hade med sig material där barnen kunde läsa om vilka jultidningar och böcker som gick att beställa.

Den 7 augusti 1914 började Astrid Lindgren i Vimmerbys småskola. Första dagen var hon rädd och grät, men i boken Astrid Lindgren – en levnadsteckning av Margareta Strömstedt berättar hon om hur hon kom över blygheten. Hon började 1917 på samrealskola där hennes lärare ofta läste hennes uppsatser högt för klassen. När hon var 13 år gammal, 1920, publicerades en av hennes uppsatser i Vimmerby Tidning. Lindgren tog realexamen med höga betyg.

Familjeliv och yrkesliv

Efter realexamen med bland annat A i modersmålet blev Lindgren korrekturläsare och skrev notiser och korta reportage på Vimmerby Tidning, för en månadslön på 60 kronor. Där arbetade hon i två år innan hon 1926 flyttade till Stockholm och lärde sig maskinskrivning och stenografi. Då väntade hon dock barn med den redan gifta chefredaktören Reinhold Blomberg (1877–1947) på Vimmerby Tidning. Han ville gifta sig med henne, men hon avstod och födde 1926 som ogift sonen Lars i Köpenhamn. Valet av Köpenhamn var för att undvika svenskt rättsväsende då hon eftersöktes i samband med att barnets far anklagats för äktenskapsbrott av sin hustru. Sonen Lars fick bo i fosterfamilj där under sina första år. 1929 fick hon en ny anställning på Kungliga Automobil Klubben, där hon mötte kontorschefen Sture Lindgren. År 1930 tillbringade hon en tid i Köpenhamn då sonen Lars fostermor blev sjuk. Han fick då flytta hem till Lindgrens barndomsgård Näs. År 1931 gifte hon sig med sin chef Sture Lindgren (1898–1952) och de fick en tvårumslägenhet. Hon fick möjlighet att ha hand om sin son och bli hemmafru. Sonen har i en intervju berättat att “Hon var inte en sån där mamma som satt stilla i parken på en bänk och tittade på sina lekande barn. Hon ville leka själv och jag misstänker att hon tyckte det var minst lika roligt som jag!”.

Den 21 maj 1934 föddes Astrid Lindgrens andra barn, Karin, som senare blev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vid Dalagatan, med utsikt över Vasaparken, där Lindgren bodde till sin död. Somrarna tillbringades oftast i makens föräldrahem i Furusund. 1939 anställdes Astrid Lindgren som sekreterare till kriminologen Harry Söderman som under andra världskriget organiserade norska polistrupper i Sverige. De insikter i kriminalteknik som hon skaffade sig hos honom inspirerade henne till böckerna om Mästerdetektiven Blomkvist. Lindgrens bror Gunnar Ericsson som var djupt engagerad i Bondeförbundet medverkade till att hon fick uppdragen att skriva julberättelser i tidningarna Landsbygdens jul och Stockholms-Tidningen. I hennes yrkeskarriär kan även nämnas att hon under andra världskriget i hemlighet arbetade på säkerhetstjänstens avdelning för brevcensur, där hon läste de inkallades brev. Lindgren fick 1947 en deltidsanställning som förlagsredaktör och ansvarig för barnboksavdelningen på Rabén & Sjögren. Där arbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.

Senare liv

1961 avled Astrid Lindgrens mor och åtta år senare fadern. Hon skrev då en novell om sina föräldrar, Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, som en följetong i tidningen Vi. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sin fars berättelser och kärleksbrev som hon funnit i barndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då hon bara var nio år och han var tretton.

I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlaget Rabén & Sjögren. Flera närstående avled, däribland brodern Gunnar.

1963–1993 var hon ledamot av Samfundet De Nio.

Lindgren mottog flera utmärkelser, bland annat Svenska Akademiens stora pris 1971. Enligt Lars Gyllensten var hon föreslagen att efterträda Pär Lagerkvist i Svenska Akademien efter dennes bortgång 1974, men förslaget fick ringa gehör hos akademiens ledamöter.

Hon gav sig även in i samhällsdebatten (se nedan) och detta fortsatte under 1980-talet då hon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. År 1986 dog sonen Lars. Astrid Lindgrens åttioårsdag 14 november 1987 firades på Göta Lejon i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser. 1996 uppkallade Ryska vetenskapsakademin en asteroid efter henne (3204 Lindgren), något som fick henne att utbrista ”Hädanefter får ni kalla mig Asteroid Lindgren”. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till Årets svensk i världen, något som hon också skämtade om.

Död och begravning

Den 28 januari 2002 avled Astrid Lindgren i sitt hem på Dalagatan i Vasastan i Stockholm, 94 år gammal. Hennes begravning ägde rum i Storkyrkan i Gamla stan. Bland gästerna återfanns bland andra kung Carl XVI Gustaf med drottning Silvia och den övriga kungafamiljen, statsminister Göran Persson, kulturminister Marita Ulvskog, riksdagens talman Birgitta Dahl, landshövdingen i Stockholms län Mats Hellström och kommunstyrelsens ordförande Carl Cederschiöld. Gudstjänsten leddes av Regina Karacsonyi. Dagens Nyheter beskrev ceremonin som “det närmaste man kan komma en statsbegravning”.

Astrid Lindgrens kista fördes genom Stockholm från Adolf Fredriks kyrka till Storkyrkan. Den svarta vagnen var av trä och hade lånats från Skärkinds kyrka. Bakom vagnen ledde en flicka en vit osadlad hingst, en gammal begravningssymbol vid kungliga begravningar. Kortegen eskorterades av ridande poliser och livdragoner från Kungliga Livgardet. För musiken i Storkyrkan svarade bland andra Adolf Fredriks musikklasser, som bland annat sjöng “Idas sommarvisa”. Tommy Körberg sjöng “Fattig bonddräng” ur filmen Emil i Lönneberga (1971). Melodin återkom sedan som improvisation på orgel när kistan bars ut. Ceremonin direktsändes i SVT2. Lindgren gravsattes i hemstaden Vimmerby.

 

Helena-Reet: En dag fylld med stor inspiration och positiva känslor med Jon och Janni Olsson Delér

OHMYGOSSIP – Känns det ibland att ni behöver extra inspiration, nya känslor, något nytt. Jag hittar inspiration mestadels från bloggar och vloggar. Jag surfar ofta från blogg till blogg (från vlogg till vlogg), men det är fortfarande inte lätt att hitta inspiration. Idag kollade jag på en rad svenska bloggare och jag kom till Janni Olsson Delérs blogg och därifrån vidare till hans maka Jonis vlogg – ett fantastiskt bloggarpar! Kolla hur de vloggar, det är rent av lysande! Love it so much!

Jag undrade varför jag inte sett deras blogg tidigare eftersom jag ofta läser olika svenska bloggar. Förresten, till den som gillar bloggar finns det många superbra bloggare i Sverige! Jag gillar bloggar och vloggar som har kvalitét – där man kan se både engagemang, entusiasm och ansträngning – bilder av hög kvalité, genomtänkt röd tråd osv. Idag presenterar jag därför dessa två bloggar.

Jonis och Jannis bloggar (se: jonolssondeler.com och janniolssondeler.com) genomsyras av så mycket POSITIVISM! Jag såg det på en gång – jag gillar “Yes” människor – positiva människor, som ser det goda i livet, inte det dåliga. Som lever till fullo, men samtidigt vet hur man uppskattar de små sakerna i livet, stödjer och älskar varandra, är ambitiösa, fåfänga inom lagom glänser och har konsten att njuta av livet. På samma sätt lägger man märke till människor som har fritidsintressen. Man känner om man gör någonting med passion eller bara likgiltigt – i deras texter kan man se att de ägnar sig åt ämnen helhjärtat – experimenterar med nya kameror, har direktkontakt med fans, söker sig själva, är fulla av energi – för att inte nämna en aktiv och sportig livsstil som är de båda representerar. Jag tillbringade hela dagen i dag med Jon och Janni Olsson Delér – jag kunde helt enkelt inte sluta. Just nu känns det som vi redan var gamla vänner. Jag tog även datorn med på löparbanan för att se Jonis vloggar… Haha … Utan att lägga märke till det sportade jag länge för tiden flög snabbt helt enkelt. Tack till er för era fantastiska vloggar och utskick! Ni är extremt positiva och inspirerande!

Dagens blogg avslutas med en av Jonis meningar. Jag citerar: “When you think it ’s enough, double it!” (“Om du tror att det räcker, ta det dubbelt!”). Ett koncept som passar i nästan alla situationer. Solsken – kram!

https://www.instagram.com/p/BXLFSBLACm0/?taken-by=jonolsson1

https://www.instagram.com/p/BlV5hp9gGzP/?taken-by=jonolsson1

https://www.instagram.com/p/BkkwblzgEJJ/?taken-by=jonolsson1

https://www.instagram.com/p/BmkwafWnT-D/?taken-by=jannid

https://www.instagram.com/p/BlyTWh-n4nm/?taken-by=jannid

https://www.instagram.com/p/Bi2RmTEna5y/?taken-by=jannid

Foto: Jon ja Janni Olsson Delér (YouTube)

Helena-Reet: Två dagars resa till Setomaa och södra Estland + intressant boende, fotboll och häxkonst – FÄNGSLANDE RESVÄG! (VOL 2)

OHMYGOSSIP – Jag fortsätter texten om en tvådagars resa till Setomaa och södra Estland (läs den första delen HÄR). Jag var i min reseblogg mitt i Saatse – det är en liten estnisk by längs den ryska gränsen. Klockan var redan över fem, och den enda lilla affären i den lilla byn Saatse var redan stängd. Det vållade oss stora bekymmer för att vi visste att matställena kanske inte fanns längs vägen, och vi ville köpa mat och dryck till kvällen. Vi körde till Saatse by centrum och museum, men även de var stängda. Det konstiga var att vi inte såg en enda människa på gården eller i hela byn, inte en enda!

Byn var mycket liten – byns centrum, museum, en liten affär, några gårdsplaner, en kyrka och en begravningsplats. Den sistnämnda borde man inte besöka på kvällningen med den yngre dottern Ivanka Shoshana (10) (speciellt eftersom ingen närstående ligger begravd där), det gjorde henne rastlös. Vi besökte nyligen en begravning, likaså besökte vi med barnen Viljandi kyrkogård – det hade möjligen blivit för mycket dödstema – Ivanka är fortfarande liten och förstår inte så mycket om det. Besöket fick henne lite ur balans och efteråt ångrade jag det. Samtidigt vet jag, att det inte går att uppfostra henne i ”en rosa bubbla” – även om hon är autistisk hoppas jag, att hon fick se och uppleva så mycket som möjligt på samma sätt som vanliga barn. Livet är liv och det innefattar också döden.

Efter besöket i Saatse kände vi, att vi ville övernatta någonstans och tillbringa kvällen i lugn och ro – det kändes som om vi hade snurrat runt tillräckligt. Men eftersom vi var “i öknen” och i en liten by, hittade vi ingenting kilometer efter kilometer – igen affär, inga hus, utan att tala om övernattningsmöjligheter. Vi började känna ängslan, för det började bli kväll när vi åkte runt i bilen. Plötsligt hade vi kommit till gränsen vid gränsstationen i Koidula mellan Estland och Lettland. Vi skyndade framåt – det enda målet var att hitta en affär och ett övernattningsställe. Trots tröttheten fanns känslorna på ytan och vi gillade besöket i Setomaa. Hos mig väcktes ett större intresse för Setomaa när jag besökte turism mässan Tourest 2018 i Tallinn med min dotter Estella Elisheva för att skriva en artikel till NordenBladet om turistmål i Estland (se mer HÄR). Vi träffade så många underbara människor och representanter för byföreningar där. Ett namn som ploppar upp på en gång är Elin Priks (på bilden längst ut till höger) – mycket livlig och engagerad kvinna, som utvecklar turismen i Setomaa. Hon berättade så mycket intressant om Setomaa och senare på Facebook inbjöd hon mig till Setomaa på besök. Så varm vänskap passerar inte obemärkt! 🙂

Det tog inte lång tid när det mitt i ingenstans dök upp Orava A&O matbutik och några kilometer in i skogen gömd Väike-Orava semesterort (Orava by, Põlvamaa). Vi ringde med en telefon som anvisades på skylten vid vägen och reserverade ett rum. Tio minuter senare kom semesterortens värdinna och värd gav oss nycklarna – vi var de enda gästerna på det stora, pittoreska området. Vi tände brasan i öppna spisen och satte oss ner på bottenvåningen för att titta på tv och njuta av middagen – precis vid den tidpunkt vi var där spelade England mot Colombia i fotbolls VM den 3 juli).

Ofta när jag berättar om Estland eller om övernattningsmöjligheterna i Estland för svenska, norska eller finska medarbetare i NordenBladet, lyssnar de på mina berättelser som om de var ”sagor från ett drömland”. Estland är ett underland! En del ställen är det sorgligt, eftersom många människor som bor på landet har ytterst lite pengar, men i allmänhet tilltalande – för det finns ingen så vacker natur och inga så rättvisa människor som på den estniska landsbygden. Jag tröttnar inte på att lovorda dem! Jag har rest en hel del i de nordiska länderna, besökt orter på landsbygden, talat med folk, lyssna på deras problem och blivit glad över deras prestationer – när man reser runt öppnas en helt ny värld framför dig, det väcker helt nya tankar och även bekymmer och glädjeämnen.

Vårt boende kostar sammanlagt 25 euro för oss tre – vi hade en två vånings villa och ca 10 000 – 15 000+ kvadratmeter anlagd trädgård runt omkring oss. Det fanns ingen speciell lyx, men allt var rent och fungerande och LUGNT! Vi tänkte för oss själva att enbart gräsklippningen på den där tomten kräver så mycket arbete och skötsel, utan att tala om att städa bastu och hus osv. Mycket prisvärd, mycket tyst, så mycket variation! Särskilt lämplig för dem som vill undvika bullret i staden. Eftersom vi inte hade kontanter, kom vi överens om att lämna pengar på morgonen i Orava butik – så mycket litar goda människor på främlingar i södra Estland. Inga kopior på pass och andra trista sysslor. Rörande in i hjärteroten!






Vi tittade på fotboll. Det fanns två matcher i fotbolls-VM och de sista kvartsfinalerna. Sverige förlorade mot Schweiz 1: 0 och England hade match mot Colombia och spelet var 1:1 men avgjordes med straffsparkar 4:3! Den senare tippade vi på. Egentligen förtrollade vi – hahaha … men jag berättar inte om det idag. Liksom jag har min syster också stark förmåga som medium och häxa, och de är särskilt starka när vi är eller gör något tillsammans. Ibland är det trevligt, ibland rent av skrämmande, för så konstigt som det är (även när vi inte vill ha det) kan vi se och förändra framtiden, i många fall läsa andras tankar, behärska energi, se aura. Ibland är jag rädd för det, ibland försöker jag ignorera det, ibland ser jag det helt enkelt som en del av mitt liv.

Jag nattade Ivanka Shoshanan ungefär klockan tio och när hon hade somnat, småpratade min syster och jag i timmar …

När vi lämnade pengar för övernattningen i Orava butik styrde vi mot Võru. Magarna var tomma, men snart hittade vi ett litet och trevligt café. Dess namn var kanske “Muffin Café” om jag inte missminner mig. Caféet är ok, men jag tycker att Võru är en mycket ful plats – jag menar centrumområdet. Inget speciellt, inget intressant. Vanligtvis är småstäder vackra och speciella – men jag finner Võru absolut intetsägande. Däremot är stadens omgivning – Haanja, Rõuge osv…. de vackraste platserna i Estland!





Från Võru tog vi riktning mot Otepää och Pühajärve.

Otepää är återigen en otroligt vacker plats. I Otepää finns liv under alla årstiderna – under den snörika perioden får staden titeln vinterhuvudstad, medan på sommaren lockar staden med backiga skogsstigar och sjöar.

Möjligheterna till aktiv semester är obegränsade här som är en av de mest kända vintersportanläggningarna i Balticum och Norden. Här finns möjlighet till längdskidåkare, slalomåkare, snowboardåkare, snöskotrar, kälkåkare och även vandrare (i snöig terräng). Vi tog en bensträckare, Ivanka lekte lite, min syster hämtade sina söner från ett sportläger och sedan åkte vi genom Tartu var och en till sitt eget hem. Toppen! Bilresor har nyligen blivit mina obestridliga favoriter – de kräver inte mycket tid och är ett trevligt avbrott på vanliga arbetsdagar.

I september och oktober kommer jag att göra ett längre besök på NordenBladet olika kontor och en rundtur i Finland – jag vill ta med mig på arbetsresan Estella Elisheva (12) och Ivanka Shoshana (10). Men om allt detta i kommande bloggar! Kram på er och jag önskar er en god fortsättning på augusti!