NordenBladet — En ny webbguide till jordbrukare och trädgårds- och växthusföretagare ger råd om hur de kan rengöra, sortera och förvara olika plastsorter på gården och leverera dem antingen till materialåtervinning eller för energibruk.Tillverkare och användare av plastförpackningar har en viktig roll i hur effektivt plastavfallet kan återvinnas. Med hjälp av guiden är det enklare att återvinna plast, och en allt större del av plasten går till återanvändning. Guiden innehåller utskrivbara för gårdar och trädgårdsföretag avsedda väggtavlor.Plastavfall är ett stort miljöproblem. När vi återvinner plast, skyddar vi miljön och vattnen mot skräp och mikroplast. Vidare minskar vi koldioxidutsläppen från produktion av plast och förbränning av plastavfall. 
Inom jordbruket uppstår cirka 12 000 ton plastavfall per år. En stor del av plastavfallet går till förbränning.Guiden är en av åtgärderna inom jordbruket och trädgårdsodlingen som ska effektivisera återvinningen och ersättandet av plast. Den nationella färdplanen för plast innehåller åtgärder som ska hjälpa att minska de olägenheter som plast orsakar, undvika onödig konsumtion, effektivisera plaståtervinningen och ersätta plast som tillverkats av fossila råvaror med hållbara och förnybara alternativ. Guiden har getts ut av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.Plastguiden för jordbruk och trädgårdar
Muovitiekartta.fi: Effektivisera återvinningen och ersättandet av jordbruks- och trädgårdsplaster

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sysselsättningen ökar i år med 55 000 och 2022 med 22 000 sysselsatta. Sysselsättningsnivån före coronaviruset kommer att överskridas redan i år. I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023.Den snabba återhämtningen inom ekonomin och sysselsättningen överraskade prognosmakarna under sommaren. Arbets- och näringsministeriet har också reviderat sin prognos i en mer positiv riktning.Uppgifterna baserar sig på en arbetsmarknadsprognos från arbets- och näringsministeriet 9.11.2021 som sträcker sig fram till år 2023. Prognosen stöder sig på antagandet att de begränsande åtgärderna i huvudsak är över och att ekonomin fortsätter att återhämta sig. Risken för att begränsande åtgärder tas i bruk på nytt skapar osäkerhet för prognosen.I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023. I prognosen används en serie enligt det nya beräkningssätt som infördes vid ingången av året för arbetskraftsundersökningen, varvid sysselsättningsgraden är cirka en procentenhet lägre än tidigare. Under den senaste tiden har ökningen av sysselsättningen särskilt gällt ökningen av deltidsarbetet. I fortsättningen förutspås ökningen av deltidsarbetet avta, vilket i någon mån fördröjer sysselsättningsökningen.Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden har lockat personer som står utanför arbetskraften att söka arbete och arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder är redan som högst efter finanskrisen 2008. Arbetsmarknadsprognosen räknar med att arbetskraftsandelen kommer att stiga till 68 procent år 2023, vilket är en betydligt högre andel än innan pandemin började 2019 (65,8 procent). Utöver den goda konjunkturutvecklingen höjs arbetskraftsandelen av den kraftiga ökningen av arbetskraftsandelen i de äldsta åldersklasserna, minskningen av befolkningen och ökningen av deltidsarbetet.Registerarbetslösheten, dvs. antalet arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna (inkl. permitterade), minskar snabbt under de kommande åren. År 2023 når vi en nivå som ligger under den före coronaviruset. När det gäller ungdomsarbetslösheten (under 25 år) är utvecklingen särskilt positiv. Antalet permitterade återgår till normala siffror senast nästa vår. Antalet långtidsarbetslösa har nått topnivåer, och redan mer än 40 procent av alla registrerade arbetslösa är långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa började dock minska snabbare under sommaren än vad som tidigare hade förutspåtts, och minskningen förutspås fortsätta i jämn takt.– Antalet arbetslösa arbetssökande återgår inte till nivån före coronakrisen lika snabbt som sysselsättningen. Antalet långtidsarbetslösa är nu exceptionellt stort och det avvecklas långsamt. Det har uppstått många deltidsanställningar, men många som förlorat sitt ordinarie heltidsarbete är fortfarande utan arbete. Enligt arbetsmarknadsprognosen kommer vi dock under 2023 mycket nära regeringens sysselsättningsmål på 75 procent enligt det gamla mätningssättet, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.– Det mest glädjande är att ungdomsarbetslösheten ser ut att minska snabbt. På detta sätt möjliggörs de långa arbetskarriärer som minskar vårt hållbarhetsunderskott. Och framför allt är detta hörnstenen i framtidsoptimismen bland unga. Tillgången på arbetskraft har åter blivit en central begränsning av sysselsättningsökningen. Jag förväntar mig att den nordiska modellen för arbetskraftsservice, som träder i kraft i maj 2022, också förbättrar allokeringen av arbetskraft till lediga arbetsplatser, betonar Pylkkänen i ljuset av arbetsmarknadsprognosen.Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.De viktigaste prognosresultaten:

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i EU Arctic Forum i Bryssel den 10 november.”Som arktiskt EU-land har Finland målmedvetet strävat efter att främja regionens betydelse i EU, eftersom Arktis inte är viktig endast för Finland, utan för hela Europa och världen”, säger utrikesminister Haavisto.EU:s i ordningen fjärde arktiska forum samlar centrala aktörer och intressegrupper för att bedöma den senaste tidens utveckling i regionen och diskutera framtida utmaningar. EU publicerade nyligen en ny politisk strategi för Arktis som stärker engagemanget för en grönare, stabilare och mer välmående arktisk region. I samband med forumet fortsätter EU:s dialog med ursprungsbefolkningarna. Evenemanget öppnas av EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell och miljökommissionär Virginijus Sinkevičius. Utrikesminister Haavisto deltar i en högnivåpanel som behandlar det internationella samarbetet i den arktiska regionen. Paneldiskussionens idé är att diskutera olika sätt att upprätthålla säkerheten, stabiliteten, välfärden och livskraften i Arktis och att säkerställa att regionen förblir en region utan spänningar och med fredligt multilateralt samarbete. I Bryssel träffar utrikesminister Haavisto också kommissionärerna Jutta Urpilainen, Janez Lenarčičin, Ylva Johansson och Olivér Várhelyi samt generalsekreteraren för EU:s utrikestjänst Stefano Sannino.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen är värd för ett ministermöte som arrangeras inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco i Majvik i Kyrkslätt den 9-10 november 2021. I mötet deltar Finlands, Sveriges, Norges och Danmarks försvarsministrar.
Ministrarna ska diskutera resultaten av Finlands ordförandeskap, hur arbetet framskridit under detta år och det regionala säkerhetsläget.
Försvarsministrarna ska också bekanta sig med Kustbrigadens verksamhet i Obbnäs.
Försvarsminister Kaikkonen har dessutom ett bilateralt möte med Norges nya försvarsminister Odd Roger Enoksen.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Belgien kommer att dela ordförandeskapet i gruppen för gott humanitärt givarskap under de kommande två åren. Ordförandeskapet ger Finland bättre möjligheter att påverka praxis för humanitärt bistånd i en tid då behovet av bistånd är större än någonsin.Gruppen för gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship, GHD) är ett av de viktigaste samarbetsforumen för finansiärer av humanitärt bistånd. Till den inofficiella gruppen hör 42 finansierande länder och bland annat EU. Dessa står för över 80 procent av den globala humanitära finansieringen. Gruppen värnar om att det humanitära biståndet är jämlikt och opartiskt och söker bästa praxis för att biståndet ska vara effektivt och ansvarsfullt.”Det ställs allt större krav på humanitärt bistånd. Omvärlden har blivit allt svårare till följd av väpnade konflikter, terrorism och klimatförändringar. De finansierande länderna bär ett stort ansvar för att det humanitära systemet fungerar och på bästa sätt når de människor som behöver nödhjälp. Finland och Belgien har nu en viktig och unik roll när de leder dessa diskussioner”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Gruppens betydelse framhävs i det rådande humanitära läget: behovet av bistånd har ökat betydligt under de senaste åren, men finansieringen har inte hållit jämna steg med behoven. Också därför finns det ett ständigt behov av att förbättra biståndets effektivitet och samarbetet mellan biståndsgivarna. Medlemmarna i gruppen har förbundit sig till 24 principer som syftar till att styra det officiella humanitära biståndet, stärka finansiärernas ansvar gentemot mottagarna av bistånd och öka den humanitära biståndspolitikens enhetlighet och effektivitet. Principerna betonar bland annat att det humanitära biståndet baserar sig på behovet och har opolitisk karaktär. Dessutom betonas biståndsmottagarnas roll, stärks minimikraven för biståndet och finansiärernas skyldighet att bevilja finansiering på ett effektivt sätt samt att följa och utvärdera resultaten av finansieringen.Under Finlands och Belgiens ordförandeskap försöker man hitta bättre praxis särskilt när det gäller att beakta personer med funktionsnedsättning, förhindra sexuella trakasserier samt att förebygga och minska de skadliga konsekvenser för humanitärt bistånd som terrorismbekämpningen medför. Finland genomför bland annat en undersökning om hur de organisationer som ger humanitärt bistånd bör beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning både i budgeteringen och i verksamheten. Ordförandeskapet inleds i november. Vid de första mötena behandlas systemiska förändringsfaktorer som påverkar det humanitära biståndet, bland annat coronapandemins konsekvenser för biståndet, maktförhållandena mellan de finansierande länderna och de lokala humanitära aktörerna samt hur det humanitära biståndets miljökonsekvenser kunde minskas. Miljötemat stod i fokus också under Finlands förra GHD-ordförandeskap 2013.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har tagit emot ett besvär över beslutet UUDELY/7320/2016 som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland fattade den 18 mars 2020. NTM-centralen fattade beslut om att inte skydda området vid Esbo kulturcentrum och Marimekkohuset med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet.Med anledning av besvären från Esbo Kultursällskap rf (den 28 april 2020 och den 15 juli 2021) kommer miljöministeriet i enlighet med 7 § 1 mom. i byggnadsarvslagen att höra ägarna och innehavarna av byggnader och fastigheter som är belägna i området vid Esbo kulturcentrum samt ägarna och innehavarna av fastigheter som ligger invid eller mittemot området vid Esbo kulturcentrum.Miljöministeriet ger de ovannämnda parterna tillfälle att bli hörda med anledning av besvären enligt 7 § 1 mom. i byggnadsarvslagen. Ägarna och innehavarna kan fram till den 17 december 2021 framföra sina åsikter till miljöministeriets registratorskontor på e-postadressen [email protected] eller per post på adressen PB 35, 00023 STATSRÅDET. Meddelandet bör innehålla miljöministeriets diarienummer VN/10924/2020.Besvärshandlingarna med tillhörande bilagor finns till påseende under tjänstetid vid miljöministeriet fram till den 17 december 2021 på adressen Alexandersgatan 7, 00100 Helsingfors. Mottagaren av delgivningen kan också begära att få handlingarna för påseende från Miljöministeriets registratorskontor per e-post eller telefon. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter publiceringen av detta meddelande.I egenskap av den förvaltningsmyndighet som behandlar ärendet sköter NTM-centralen också helhetsbedömningen av förslaget om skydd. Miljöministeriet är besvärsmyndighet i frågan och kontrollerar att det beslut som fattats följer lagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetslivet i Finland är kraftigt könsuppdelat: kvinnor och män arbetar i hög grad inom olika branscher och i olika uppgifter. Könssegregationen upprätthåller snäva könsstereotypier, förhindrar att individers kompetens utnyttjas fullt ut, inverkar skadligt på arbetsmarknadens funktion och återspeglas också på löneskillnader och därigenom på pensioner. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett ett omfattande samarbetsprojekt för att utveckla nya slags verktyg för att arbeta mot könssegregation. Institutet för hälsa och välfärd THL ansvarar för det praktiska genomförandet av projektet. Målet är att motarbeta könssegregationen i arbetslivet och förbättra såväl jämställdheten mellan alla kön och lönejämställdheten som vars och ens faktiska möjligheter att rikta sig till vilken bransch som helst oberoende av de antaganden och förväntningar som förenas med könet.Projektet genomförs regionalt i samarbete med utvalda pilotarbetsplatser och andra aktörer inom arbetslivet samt skolor och läroanstalter. För att stärka nätverkssamarbetet samlar projektet ihop befintliga nätverk inom arbetslivet och utbildningen samt arbetsplatser som är intresserade av att utveckla sin verksamhet för att bilda pilotorganisationer. Syftet med samarbetet är att skapa en permanent modell för avveckling av könssegregationen. I projektet kartläggs också fungerande praxis för avveckling av segregation som tagits fram i forskningslitteratur, jämställdhetsprojekt och på arbetsplatser samt ges politiska beslutsfattare rekommendationer om mer bestående sätt att avveckla segregationen. Syftet med projektet är att skapa en verktygslåda för arbetsplatser och läroanstalter. Institutet för hälsa och välfärd publicerar verktygslådan på sin webbplats om jämställdhet och den delas ut på bred front till arbetsplatser, utbildningsanordnare och läroanstalter.Projektet för att avveckla könssegregationen och skapa verktyg för ett mer jämställt arbetsliv genomförs under åren 2021–2023 och utgör en del av regeringens och arbetsmarknadens centralorganisationers gemensamma likalönsprogram. Projektet baserar sig på statsminister Sanna Marins regeringsprogram där man har förbundit sig att minska löneskillnaderna mellan könen på flera olika sätt, bland annat genom att avveckla könssegregationen i arbetslivet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto ska diskutera EU:s globala roll på Tankehörnan i Helsingfors den 9 november. Avsikten är att vid diskussionsmötet höra medborgarnas tankar och önskemål om Europas framtid. Diskussionsmötet är en del av ministerturnén Europa är vi.Ministern diskuterar EU:s globala roll med allmänheten tisdagen den 9 november kl. 9.00–10.30 på Tankehörnan Helsingfors, Universitetsgatan 4. I diskussionen deltar även forskaren Tyyne Karjalainen från Utrikespolitiska institutet och vice ordföranden för studentkåren vid Helsingfors universitet Inka Sylgren. Man kan komma Tankehörnan för att ställa frågor och framföra synpunkter. Det är också möjligt att följa diskussionen på distans via en webbsändning, där man också kan ställa frågor och kommentera.Under hösten och vintern reser de finländska ministrarna runt i landet för att höra vad finländarna anser och önskar i fråga om Europas framtid. Åsikterna förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga. Diskussionen Europa är vi  är en del av konferensen om Europas framtid.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet har sänt ett utkast till bedömningspromemoria på remiss om genomförandet av en nationell handel med utsläppsrätter för vägtransporter. Utkastet har beretts av ministeriets förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp. Remisstiden går ut den 3 december 2021.Arbetet är en del av beredningen av färdplanen för fossilfria transporter. Åtgärderna i färdplanen gäller vägtransporter, som orsakar merparten av utsläppen från trafik- och transportsektorn. Syftet med färdplanen i tre faser är att halvera utsläppen från trafik och transporter före utgången av 2030 jämfört med 2005 års nivå. Tjänstemannaarbetsgruppens beredning hänför sig till den tredje, villkorliga fasen av färdplanen. Om åtgärderna i de två första faserna och lösningarna på EU-nivå tillsammans inte räcker till, kan utsläppshandel komma i fråga i den tredje fasen. Bedömningspromemorian är en utredning av utsläppshandelssystemets egenskaper och konsekvenser.Remissrespondenterna önskas i synnerhet ge synpunkter på den nationella modellens ändamålsenlighet, konsekvensbedömningen och eventuella kompensationsmodeller.Europeiska kommissionen publicerade ett lagstiftningspaket (Fit for 55) om klimatåtgärder den 14 juli 2021. Europeiska kommissionens förslag har beaktats i arbetsgruppens arbete.I det ingår ett förslag till en EU-täckande handel med utsläppsrätter för vägtransporter och separat uppvärmning av byggnader som ska inledas 2026. En nationell utsläppshandel för vägtransporter är ett alternativ om utsläppshandeln för vägtransporter inte genomförs på EU-nivå. Under en övergångsperiod kan man dessutom vid behov överväga en förenklad nationell utsläppshandel.Beredningen av en nationell handel med utsläppsrätter för vägtransporter har ökat kunskapsunderlaget och underlättat bedömningen av ändamålsenligheten i kommissionens förslag och behovet av konsekvensbedömningar. Arbetsgruppen har hört intressentgrupper under beredningen.Vad är utsläppshandel?Inom systemet för handel med utsläppsrätter för vägtransporter skapas det en marknad för koldioxidutsläpp från de bränslen som används i vägtransporter.Inom handeln med utsläppsrätter för vägtransporter köper bränsledistributören utsläppsrätter. Antalet nödvändiga utsläppsminskningar påverkar priset på utsläppsrätten.Fördelen med utsläppshandeln jämfört med övriga regleringsmetoder är att den säkerställer att utsläppsmålet uppnås, eftersom antalet utsläppsrätter som säljs kan reglernas så att det motsvarar utsläppstaket.För närvarande finns det inget behov av att ta i bruk en nationell utsläppshandel för vägtransporterDet nationella system som beskrivs i bedömningspromemorian och det system på EU-nivå som Europeiska kommissionen föreslår påminner avsevärt om varandra.Fördelen med ett nationellt system jämfört med utsläppshandel på EU-nivå är att man uttryckligen inom sektor för vägtransporter skulle uppnå de nationella målen för utsläppsminskning. Dessutom kan tidsramarna avtalas nationellt.En viktig fördel med utsläppshandel på EU-nivå är att den skulle styra utsläppsminskningarna inom hela EU. Samma priseffekt inom hela EU skulle inte försämra det finländska näringslivets relativa konkurrenskraft i förhållande till den övriga unionen.Utsläppen från vägtransporter förutspås minska snabbare än väntat. På basis av grundprognosen för utsläppsminskning från vägtransporter, som uppdaterades sommaren 2021, verkar situationen inte kräva att någon nationell handel med utsläppsrätter för vägtransporter skulle behöva tas i bruk omedelbart, såvida åtgärderna på nationell nivå och EU-nivå genomförs enligt planerna.På nationell nivå bör man också räkna med att EU:s utsläppshandel kan fördröjas eller gå i stöpet.Vad händer härnäst?         Utlåtanden om bedömningspromemorian kan lämnas på webben på www.utlåtande.fi. Alla organisationer och privatpersoner kan lämna utlåtanden. Remisstiden går ut den 3 december 2021.Beredningen fortsätter som tjänsteuppdrag efter remissbehandlingen.Mandatperioden för arbetsgruppen som ska bereda den nationella utsläppshandeln upphör den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Parterna i FN:s klimatkonvention sammanträder i Glasgow i Storbritannien den 31.10–12.11. Ett centralt tema under klimatmötet är anpassningen och finansieringen av den särskilt i utvecklingsländerna. De minst utvecklade länderna och de fattigaste människorna lider mest av klimatförändringens konsekvenser, även om de har den allra lägsta inverkan på klimatförändringen.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari deltar med videohälsningar i sidoevenemang som ordnas av anpassningsfonden Adaptation Fund och REAP (Risk-Informed Early Action Partnership). Vid COP26-mötet offentliggör Finland ett finansieringspaket på 30 miljoner euro för nya projekt för utveckling av väder- och varningstjänsterna i tillväxtländerna. Samarbetet på det meteorologiska området är en viktig del av Finlands anpassningsfinansiering. De pågående projekten gynnar indirekt närmare 300 miljoner människor genom att förbättra väder- och varningstjänsterna.På Adaptation Funds sidoevenemang offentliggörs Finlands stöd på sju miljoner euro till fonden. Fonden är en officiell finansieringsmekanism som lyder under FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och som finansierar anpassningen till klimatförändringen i utsatta samhällen i utvecklingsländer. Över 31 miljoner människor har hittills dragit nytta av de finansierade projekten, som bland annat fokuserar på hållbart jordbruk, matsäkerhet, förvaltning av vattenresurser och skogar. Nya verktyg är innovationsfinansieringsfönster som stöder nya, även kommersiella, innovationer inom anpassning.Minister Skinnari deltog också i lanseringen av den nya HIPCA-fonden som lyder under Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. HIPCA (High Impact Partnership on Climate Action) är en multilateral fond som består av flera finansiärer. Syftet med fonden är att styra medel till projekt som stävjar klimatförändringen och dess konsekvenser i målländerna samt ökar deras klimatresiliens. Finland investerar cirka 40 miljoner euro i fonden och beviljar dessutom en gåvopenning på två miljoner euro.Champions Group on Adaptation Finance, som lanserades i FN:s generalförsamling i september, ordnar ett eget sidoevenemang om anpassningsfinansieringen. Gruppen består av Finland, Sverige, Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Under evenemanget ordnas diskussioner om samarbete i framtid och nya medlemmar. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen företräder Finland vid diskussionen. Vid evenemanget offentliggörs diskussionerna Lahti Adaptation Finance Dialogue som Finland faciliterat och där klimatfinansiärer, de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling diskuterar anpassningsfinansiering. Kvinnors och funktionshindrades rättigheter i klimatåtgärderna behandlas Utrikesminister Pekka Haavisto deltar som panelist i det virtuella sidoevenemanget för klimatmötet i Glasgow, Sustainability, Equality, Peace: Integrating Climate Change & Women, Peace and Security Agendas. Panelen behandlar klimatförändringens och konflikters konsekvenser för kvinnors rättigheter.Klimatambassadör Jan Wahlberg deltar i klimatmötet på plats i Glasgow. I Wahlbergs program ingår flera bilaterala möten och anföranden om de klimatrelaterade teman som är viktiga för Finland. Wahlberg ska hålla anförande som huvudtalare på ett sidoevenemang som handlar om att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i klimatåtgärderna. Wahlberg träffar direktören för Afrikaregionen vid Världens naturresursinstitut Wanjira Mathai och Sydkoreas klimatambassadör Kim Hyo-eun.”Vi betonar fortfarande vikten av att säkerställa att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som representerar dem kan delta i klimatarbetet och av att deras rättigheter beaktas i klimatåtgärderna”, säger Wahlberg. Finlands klimatkunnande får synlighet på plattformen Until We Act Under klimatmötet lanserades också plattformen Until We Act, som visar upp finländskt klimatkunnande för den internationella publiken. Utrikesministeriets enhet för offentlig diplomati ansvarar för diskussionen. Enheten är sekretariat för Finland Promotion Board som samordnar arbetet med Finlandsbilden.Syftet med den internationella klimatkommunikationen är att höja Finlands klimatprofil ute i världen och ge information om finländarnas kunnande och lösningsfokusering i klimatarbetet.Huvudbudskapen i klimatkommunikationen ingick också i ett anförande av republikens president Sauli Niinistö vid toppmötet på statschefsnivå under klimatmötet. President Niinistö betonade att enbart åtaganden inte räcker till i det internationella klimatarbetet: ”Förändringen kan tyckas otänkbar, men bara tills vi agerar.”Information om plattformen Until We Act finns på adressen https://untilweact.fi/ 

Källa: Valtioneuvosto.fi