NordenBladet — Utrikesministeriet utlyser statsunderstöd för civilsamhällesorganisationers Europainformation. Avsikten är att öka kännedomen om EU. Ansökningstiden pågår fram till den 3 december 2021. Utrikesministeriet utlyser statsunderstöd till civilsamhällesorganisationers Europainformation. Bidragen beviljas på villkor att riksdagen beviljar medel för ändamålet i statsbudgeten för 2022. Stödet kan sökas fram till den 3 december 2021 kl. 16.15.I budgeten för 2022 föreslås 445 000 euro för understödet. Syftet med understödet är att öka kunskapen om Europeiska unionen och att främja debatten om aktuella EU-frågor. I utlysningen 2022 prioriterasEU för ungdomarEU som försvarare av de mänskliga rättigheterna och demokratinEn hållbar framtid i EU – den digitala och gröna omställningenEU:s globala roll, yttre förbindelser och säkerhetspolitikNär bidragen beviljas, betalas ut, används och övervakas tillämpas statsunderstödslagen (688/2001). Stödet kan beviljas finländska icke-vinstdrivande civilsamhällesorganisationer.Anvisningar och ansökningsblanketter finns på utrikesministeriets webbplats för Europainformation.Vanliga frågor om statsunderstöd för Europainformation

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Välfärdsområdesvalet förrättas i januari. Information om förhandsröstningsställena och deras öppettider hittar du på justitieministeriets webbplats om val valfinland.fi. På webbplatsen hittar du adresser och öppettider för förhandsröstningsställen i Finland och utomlands.Välfärdsområdesvalet förrättas söndagen den 23 januari 2022. Förhandsröstningstiden i Finland är 12–18 januari 2022 och utomlands 12–15 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland undertecknade i dag på klimatmötet i Glasgow deklarationen Fair Water Footprints som är det första internationella åtagandet för ansvarsfull användning av vatten. Vatten har en avgörande roll när det gäller anpassningen till och bekämpningen av klimatförändringar. Finland som är föregångare inom vattenansvar inbjöds att skriva under deklarationen.Vårt vattenfotavtryck påverkar miljoner människor runt om i världen. Mer än hälften av finländarnas vattenfotavtryck bildas i utlandet genom företagens värde- och upphandlingskedjor och internationella verksamhetsställen. För att producera till exempel en liter mjölk behöver man 1 000 liter vatten och för att tillverka ett par jeans behöver man 8 000 liter vatten. Hushållens andel av finländarnas totala vattenförbrukning är endast tre procent. Ansvarsfull vattenförbrukning spelar en avgörande roll när det gäller att nå FN:s mål för hållbar utveckling och anpassa sig till den ökande torka och de ökande översvämningar som följer av klimatförändringen. Vattenansvar innebär att man använder vatten på ett sätt som är hållbart med tanke på miljön och att vattenanförbrukningen samtidigt är socialt och kulturellt rättvis samt ekonomiskt lönsam. Deklarationens mål och ländernas åtaganden ligger i linje med Finlands nationella politik, lagstiftning och vattenansvarsarbete. Finlands internationella strategi för vattensektorn siktar till att Finland och finländska företag är bäst i världen på vattenansvar före 2030. Ett ytterligare mål är att bidra till vattenansvarstagande produktion och förbrukning.Finland har också ett eget vattenansvarsåtagande från år 2017 som utmanar företag att identifiera vattenrisker i sina värdekedjor och att se till att deras verksamhetsställen och underleverantörer använder vatten på ett hållbart sätt. Åtagandet har undertecknats av flera stora finländska företag. Finland vill aktivt främja och lyfta fram vattenansvaret även internationellt. Att underteckna Fair Water Footprints-deklarationen är ett viktigt steg i detta arbete. Deklarationen har undertecknats av såväl stater, företag som frivilligorganisationer. På Finlands vägnar undertecknades deklarationen av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Vattenansvaret främjas nationellt och internationellt genom ett omfattande samarbete mellan olika aktörer.  Läs mer:The Glasgow Declaration for Fair Water Footprints for climate resilient, inclusive, and sustainable developmentVattenansvar Finlands internationella strategi för vattensektorn  pdf Finländska företag i världstoppen för vattenansvar  – färdplan 2019–2030 Ett vattenansvarsfullt Finland 2030 – bästa praxis, styrmedel och verksamhetsmodeller (Vattenansvar2030)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu får också de som har haft covid-19 och som fått en vaccindos EU:s covidintyg. De får EU:s vaccinationsintyg från Kanta-tjänsten från och med den 5 november 2021. Vaccinationsintyget fungerar som coronapass. Avläsningsappen för covidintyg godkänner också detta intyg. Om du reser ska du kontrollera intygets behörighet i mållandet.Personer som har haft covid-19 och som dessutom har fått en vaccindos får ett coronapass. De får då anteckningen 1/1 på vaccinationsintyget under punkten ”givna vaccindoser”.Vaccinationsintyget kan användas som coronapass i Finland när det har gått sju dagar sedan vaccinationen. Också avläsningsappen för covidintyget godkänner vaccinationsintyget efter sju dagar.Enligt medicinska undersökningar får en person som har haft covid-19 ett minst lika bra skydd mot sjukdomen av en vaccindos som andra får av två vaccindoser. Därför rekommenderar Institutet för hälsa och välfärd och Europarådet och anser social- och hälsovårdsministeriet att personer som haft covid-19 och som fått en vaccindos ska ha samma rättigheter att utnyttja EU:s covidintyg och coronapasset som personer som fått hela vaccinationsserien.Intyget om tillfrisknande kan också användas som coronapassPersoner som haft covid-19 och som fått en vaccindos kan även i fortsättningen använda intyget om tillfrisknande som covidintyg och coronapass. Detta intyg är giltigt i 180 dagar efter det positiva testresultatet. Det lönar sig att söka fram EU:s covidintyg i Kanta-tjänsten (www.kanta.fi) och spara det på telefonen som pdf-fil eller skriva ut det på papper, för att det sedan ska kunna användas som coronapass. Personer som inte använder Kanta-tjänsten får covidintyg från hälso- och sjukvården. I Finland används coronapasset som ett alternativ till coronarestriktioner.Resenären ska utreda mållandets kravOm du reser ska du ta reda på vilket covidintyg som behövs för gränsövergången i mållandet och på vilket sätt covidintygen kan användas för andra ändamål i mållandet. Olika länders krav kan variera också vid EU:s inre gränser. Före resan är det också bra att kontrollera coronasituationen i mållandet. När du återvänder till Finland ska du delta i ett obligatoriskt covid-19-test om du inte har ett covidintyg. Personer som testats på förhand eller som testats omedelbart efter ankomsten till landet samt personer som inte har en hel vaccinationsserie ska dessutom testa sig 3–5 dygn efter ankomsten till landet. Testerna är avgiftsfria för personer som anländer till Finland. Kravet på covidintyg och på att man ska gå och testa sig gäller inte personer under 16 år och inte heller personer som kommer från lågriskländer.Reseanvisningarna och resebegränsningarna för EU-länderna finns samlade på webbplatsen Re-open EU (reopen.europa.eu)Länderna beslutar själva vilka intyg som krävs av dem som kommer till landet och om det t.ex. krävs att man fått en eller två vaccindoser. Vissa länder kan också kräva ett så kallat intyg om  tillfrisknande. Enligt EU-förordningen måste medlemsländerna godkänna EU:s gemensamma covidintyg om medlemslandet godkänner också andra motsvarande intyg.Det är skäl att i allmänhet iaktta särskild försiktighet då man reser. Coronavirussituationen kan snabbt förändras i olika länder och regioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnar en ny ansökningsomgång för statsunderstöd för att ersätta de kostnader som uppstått 16.3.2020-1.7.2021 på grund av tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna under covid-19-epidemin. Utlysningen kompletterar det ursprungliga statsunderstöd som kunde sökas 11.11–9.12.2020 och på nytt 11.3–8.4.2021.Statsunderstödet öppnas på nytt eftersom alla de som är berättigade till ersättning inte har ansökt om understöd. På grund av understödets karaktär är det motiverat att alla de som kan tänkas ansöka också har en faktisk möjlighet att söka understödet. Det understöd som utlyses nu gäller inte de kostnader för hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena som uppstått efter den 2 juli 2021, utan för dem ordnas en separat ansökan vid en tidpunkt som meddelas senare. Regeringen har förbundit sig att ersätta alla de kostnader för hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna som orsakats av coronapandemin. Understödet kan sökas av kommuner, samkommuner, Ålands landskapsstyrelse och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) för deras kostnader för tryggandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena.Ansökningstiden slutar den 26 november 2021 kl. 16.15.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I juni tillsatte inrikesministeriet ett projekt med uppgift att fastställa långsiktiga mål för Finlands övergripande migrationspolitik. Som bakgrund till arbetet kartläggs nu medborgarnas och invandrarnas tankar.I enkäten efterlyses synpunkter på hurdan migrationspolitik Finland behöver. Förslagen till utveckling av migrationspolitiken kan vara strategiska eller konkreta. Dessutom ska åsikterna gärna motiveras kort. Enkäten kan besvaras fram till den 30 november.Migrationspolitiken är ett omfattande politikområde. Genom den styrs bland annat hur vi får arbetstagare som vi behöver från utlandet till Finland, på vilka grunder asyl eller uppehållstillstånd beviljas i Finland, hurdana myndighetsprocesser invandrare stöter på och hurdan integration de erbjuds.Genom en övergripande migrationspolitik vill inrikesministeriet samla olika aktörers verksamhetsfält i en och samma diskussion och fastställa enhetliga mål för dem. En övergripande migrationspolitik innebär samarbete och olika aktörers delaktighet. Avsikten är att under projektet höra samhällets synpunkter på bred front.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president befullmäktigade en sidoackreditering fredagen den 4 november.Republikens president befullmäktigade chefen för Finlands ambassad i Abuja, ambassadör Leena Pylvänäinen, att representera Finland i Liberia.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland i eurogruppen måndagen den 8 november och i rådet för ekonomiska och finansiella frågor tisdagen den 9 november. Båda mötena ordnas i Bryssel.Utvärderingen av samordningen av den ekonomiska politiken i EU avbröts i fjol på grund av coronakrisen. Diskussionen inleddes på nytt i höst när Europeiska kommissionen offentliggjorde ett meddelande om saken. Utvärderingen gäller EU:s planeringstermin för den ekonomiska politiken och de finanspolitiska reglerna. Kommissionen presenterar sitt meddelande och finansministrarna diskuterar det preliminärt i rådet.Ministrarna diskuterar också energipriserna, inflationen och politiska åtgärder i anslutning till dessa. Dessutom behandlas bland annat förslaget till ändring av solvensreglerna för banksektorn samt genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.Eurogruppen diskuterar den ekonomiska utvecklingenTemana för eurogruppens möte är bland annatden makroekonomiska utvecklingen, inflationen och de finanspolitiska utsikternasamordning av den ekonomiska politiken ur euroområdets synvinkeldigitala euronframstegen med slutförandet av bankunionen och utvecklingen inom banksektorn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet uppdaterar promemorian om stamvårdande jakt på varg som är på remiss. Naturresursinstitutet har upptäckt ett programmeringsfel i de beräkningar som legat till grund för förordningen. Ministeriet ändrar inte förordningen eller avbryter beredningen, utan använder en annan modell för att fastställa referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus för vargstammen.Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten ingår i Naturresursinstitutets referensvärdesarbete som blir färdigt hösten 2022. Enligt halvtidsrapporten finns det flera sätt att bestämma referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå. I rapporten redogör Naturresursinstitutet för tre sätt att bedöma referensvärdet, det vill säga att värdet fastställs enligt minsta livskraftiga population, genetisk livskraft eller livsmiljöns bärkraft. När det gäller modellen som bygger på minsta livskraftiga population identifierade Naturresursinstitutet i halvtidsrapporten möjligheten att tillämpa Sveriges modell. Som alternativ till denna modell utvecklar Naturresursinstitutet en egen riskbaserad beslutsmodell som ministeriet använde vid beredningen av förordningen. Felet visar att den valda riskbaserade beslutsmodellen ännu inte är helt klar. Naturresursinstitutet informerade ministeriet om programmeringsfelet den 2 november, det vill säga dagen efter att förordningen skickades ut på remiss (den 1 november). I diskussionerna med Naturresursinstitutet lyftes därefter fram ett annat alternativ för att beräkna referensvärdet, vilket också ingår i halvtidsrapporten. Eftersom referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå kan fastställas på ett alternativt sätt avbryter jord- och skogsbruksministeriet inte beredningen av utkastet till förordning eller remissbehandlingen.Jord- och skogsbruksministeriet beslutade den 5 november att använda samma modell som Sverige tillämpat för att fastställa en gynnsam skyddsnivå. Den bygger på minsta livskraftiga population (PEP) och en koefficient. Enligt den är den gynnsamma skyddsnivån två gånger den minsta livskraftiga populationen. Programmeringsfelet har inte påverkat fastställandet av minsta livskraftiga population i referensvärdesarbetet. Enligt Naturresursinstitutets preliminära bedömning är Finlands minsta livskraftiga population 14 vargflockar. I likhet med Sverige bedömer ministeriet att den gynnsamma bevarandestatusen i Finland är i så fall 28 flockar. I mars fanns det enligt Naturresursinstitutets bedömning 28 vargflockar och 20 revirmarkerande vargpar i Finland. Detta är den största vargstammen på över hundra år.Nu i november efter sommarens reproduktion har vi enligt Naturresursinstitutets prognosmodell med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir. Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.Jord- och skogsbruksministeriet ska uppdatera motiveringspromemorian till förordningsutkastet. Remisstiden förlängs fram till den 8 december 2021. Remissinstanserna kommer att få den uppdaterade promemorian så snart som möjligt. Enligt ministeriet kan den stamvårdande jakten på varg fortfarande inledas vårvintern 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen och till vissa lagar som har samband med den har sänts på remiss. Förslaget ökar bland annat flexibiliteten i elsystemet, medför nya möjligheter för kunderna att delta på marknaden och förbättrar försörjningsberedskapen genom att ett smartare elnät och energilagringsmöjligheter utvecklas.Det huvudsakliga syftet med propositionen är att sätta i kraft de ändringar som elmarknadsdirektivet kräver i den nationella lagstiftningen om elmarknaden. Ett annat viktigt mål är att genomföra de konkreta åtgärderna i den slutrapport som arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp för smarta nät publicerade i oktober 2018. Med hjälp av åtgärderna kan ett smart elsystem främja kundernas möjligheter att aktivt delta på elmarknaden och främja leveranssäkerheten. I propositionen föreslås bland annat preciseringar av principerna för ägande och användning av energilager och att flexibiliteten i nätverksamheten utnyttjas samt att ställningen på elmarknaden för självständiga aggregatorer som sammanför små konsumtions- och produktionsobjekt förtydligas.I regeringspropositionen föreslås också åtgärder för att förebygga osaklig avtals- och marknadsföringspraxis som riktas mot konsumenter på detaljmarknaden för el. Konsumentombudsmannen lade fram ett initiativ för arbets- och näringsministeriet i juni 2021. I initiativet föreslogs bland annat förbud mot förhandsfakturering inom detaljhandeln med el.Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen innan vårsessionen 2022 inleds.Utlåtanden kan lämnas fram till den 8 december 2021Utlåtandena till den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten Utlåtande.fi ska lämnas in senast den 8 december 2021. Utlåtandet behöver inte sändas in till ministeriet separat per e-post eller post. Den som lämnar ett utlåtande måste registrera sig och logga in i webbplatsen utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns i bruksanvisningarna för utlåtande.fi. Stöd för att använda tjänsten kan begäras på adressen lausuntopalvelu.om(at)gov.fi. Alla utlåtanden som lämnats är offentliga och publiceras på webbplatsen.Om den som ger utlåtande inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet också sändas per e-post till kirjaamo.tem(at)gov.fi på arbets- och näringsministeriets registratorskontor. Vi ber er använda diarienumret VN/372/2021 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi