NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat 3 393 400 euro för att med anledning av coronavirusläget trygga verksamheten för idrottsorganisationer, regionala idrottsorganisationer och serier i bollsporter inom sommargrenar samt för att stödja stora idrotts- och motionsevenemang samt för att täcka extra kostnader.De riksomfattande grenförbunden beviljades sammanlagt 1 043 500 euro, varav 588 500 euro för att täcka underskott och 455 000 euro för utvecklingsprojekt. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 34 ansökningar om understöd.Finlands Militäridrottsförbund beviljades 48 000 euro i utvecklingsunderstöd för att utveckla verksamheten vid idrottsklubbar för beväringar.De regionala idrottsorganisationerna beviljades sammanlagt 276 900 euro, varav 130 400 euro för utvecklingsprojekt och 146 500 euro i underskottsunderstöd. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 789 ansökningar.Föreningarna som bedriver professionell tävlings- och elitidrott inom sommargrenar beviljades sammanlagt 1 455 000 euro. Med understödet täcks det underskott som uppstått på grund  arrangemangen vid hemmamatcher i serierna på de högsta nivåerna inom sommargrenar, på samma sätt som man gjort i fråga om serieverksamheten inom vintergrenarna, eftersom man till följd av myndighetsbeslut måste spela inför en begränsad publik. Träningsmatcher, tävlings- och publikevenemang har legat nere på grund av covid-19 pandemin. Verksamheten inom idrotts- och motionsföreningar har, liksom antalet deltagare, likaså minskat avsevärt. För att återuppliva verksamheten till tidigare nivåer krävs specialåtgärder samt extra investeringar för att antalet deltagare ska nå minst samma nivåer som före coronan, säger minister Antti Kurvinen.Specialunderstöd för att stöda stora idrotts- och idrottsevenemangPå grund av pandemin har man varit tvungen att ställa in nationella och internationella idrotts- och motionsevenemang eller ordna dem utan publik. Evenemang har också skjutits på framtiden eller flyttats till Finland. Allt detta har föranlett kostnader som inte kunnat beaktas på förhand.
Syftet med specialunderstödet är att täcka de kostnader som arrangörer av evenemang har haft för idrotts- och motionsevenemang som inställts, flyttats eller omorganiserats på grund av Covid-19-epidemin.Åtta arrangörer beviljades sammanlagt 815 000 euro i understöd för kostnader för 16 evenemang eller matcher för kvalificering till stora tävlingar. Understöd beviljades inte för evenemang som har fått understöd för stora evenemang 2021 för ifrågavarande stortävling eller för evenemang som uppskjutits till 2022. I framställan har ansökningar från sökande som fått evenemangsstöd av Statskontoret förkastats eftersom understöd inte kan beviljas för överlappande ändamål.Beviljade understöd Covid-19 pandemiunderstöd för motions- och idrottsföreningar 2021, nr. 2 (specialunderstöd)
Specialunderstöd för att stödja stora motions- och idrottsevenemang,Covid-19-stöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu finns det mer detaljerad information om den framtida nyttan av och kostnaderna för informationssystemet för den byggda miljön. I en utredning som gjorts som en del av definitionen av systemet bedöms vilken nytta reformen kan förväntas medföra. Det har också gjorts en annan utredning där man kartlägger reformens inverkan på kommunernas försäljningsinkomster. Utredningarna gör det möjligt att se till att reformen ger fördelar för dem som använder systemet. De hjälper också att bedöma nyttan av denna omfattande investering i förhållande till kostnaderna.Utredningen som gjorts av Heikki Rannikko från Ramboll Oy visar att fördelarna med det nya riksomfattande informationssystemet är större än dess kostnader. Så är det speciellt på lång sikt då informationssystemet kompletteras med ny information och nya funktioner. Avsikten är att den första versionen av informationssystemet för den byggda miljön ska tas i bruk 2024. Omedelbara besparingar uppnås redan på kort sikt av att myndigheternas verksamhet effektiviseras.Utredningen bygger på tidigare ändrings- och nyttoanalyser och dessutom gjordes en närmare analys av vissa utvalda myndighetsprocesser. Nyttopotentialen av den digitala omställningen bedömdes utifrån processerna i Skatteförvaltningens fastighetsbeskattning, Räddningsväsendets uppgifter, regionala ansvarsmuseernas planutlåtanden samt beviljandet av miljötillstånd och Skogscentralens beslut. Med hjälp av exemplen kunde man få en uppfattning om hur processen kommer att förändras, vad som skulle kunna göras smidigare och hur mycket arbetstid en bättre tillgång till information kan spara. Uppgifter om den arbetstid som används för processerna fanns inte färdig och därför gjordes det en noggrannare bedömning av de utvalda exemplen.Den effektivitetsnytta som kan uppnås genom mer effektiva myndighetsprocesser uppgår enligt utredningens försiktiga uppskattning till cirka tio miljoner euro på fem år. Fördelarna ökar när informationssystemet kompletteras till att omfatta fler funktioner. Den slutliga årliga sparpotentialen för statens uppgifter uppskattats till två miljoner euro och för kommunernas del till 32 miljoner euro.Kartläggning av kommunernas försäljningsinkomsterI utredningen som Muutostuuli Oy gjorde på miljöministeriets uppdrag kartlades de inkomster som kommunerna får av försäljning av byggnadstillsynshandlingar och geografisk information. Kartläggningen som gjorts av Toni Saarikoski gällde inte inkomsterna av behandlingen av bygglov. Syftet var att utreda inte bara rörliga medel i euro utan också försäljningsrutinerna.Utredningen gjordes genom att kartlägga läget i 13 kommuner av olika storlek på olika håll i Finland. Generaliserat beräknas det att till de finländska kommunerna årligen inflyter 3,8–4,9 miljoner euro i försäljningsinkomster. Utredningen gav dock inte tillräckligt täckande uppgifter om utgifterna. Volymerna varierar naturligtvis enligt kommunens storlek. Byggnadstillsynens dokumentvolym är några hundra tusen exemplar per år och volymen av geografiskt informationsmaterial några tiotusentals exemplar per år. Särskilt de största kommunerna har olika nätbutiker för försäljning av informationsprodukter. Det fanns gott om information om produktpriser.Finlands miljöcentral (SYKE) utnyttjar båda utredningarna som en del av arbetet med att definiera informationssystemet för den byggda miljön. Arbetet ska bli klart vid årsskiftet.Bekanta dig med presentation om fördelar och kostnader (på finska i Ryhti-infon 26.10. och 2.11.)Bekanta dig med presentationen om utredning om kommunernas försäljningsinkomster (på finska i Ryhti-infon 26.10. och 2.11.)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har utrett skyldigheterna enligt språklagen och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna när en privat aktör sköter offentliga uppgifter. Utredningen har gjorts av professor Kirsi Kuusikko från Lapplands universitet.Det framkommer av utredningen att när tjänster upphandlas hos en privat tjänsteproducent ska tillhandahållandet av språklig service vara ett tydligt kriterium för upphandlingen i enlighet med förpliktelserna i språklagen för det offentliga samfund som anskaffar tjänsten. Den som ansvarar för upphandlingen ska också ha en helhetsbild av hur skyldigheterna enligt språklagen uppfylls när tjänsten tillhandahålls. Enligt professor Kirsi Kuusikko har myndigheterna försökt bland annat utarbeta olika språkliga serviceplaner för att skapa en övergripande uppfattning av den språkliga servicen.
 
– Även likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas så att språkperspektivet tydligare utgör en del av styrningen av verksamheten. I en likabehandlingsplan skulle man till exempel närmare kunna definiera vilka kvalitativa krav språklagstiftningen ställer på verksamheten, konstaterar Kuusikko.Grundlagsutskottet har bett regeringen bedöma hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när offentliga förvaltningsuppgifter är utlagda på privata aktörer. Syftet med utredningen var att klarlägga eventuella tolkningsproblem i fråga om 25 § i språklagen och vad de beror på. Utredningen gjordes för att identifiera ett eventuellt behov av att revidera bestämmelsen och för att bestämmelsen lättare ska kunna tillämpas och följas upp när privata aktörer producerar tjänster. Målet var också att få

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill utvidga gipsbehandlingen av åkrar till större kustområden än för närvarande i enlighet med målen i Finlands program för hållbar tillväxt. Gipsbehandlingen inriktas på lämpliga åkerskiften i Bottenvikens, Bottenhavets, Skärgårdshavets och Finska vikens avrinningsområden. Övergödningen av Finlands kustvatten är fortfarande den största enskilda utmaningen inom vattenskyddet, och det behövs effektiva och omfattande åtgärder för att bekämpa den.Gipsbehandling av åkrar är en effektiv lösning inom den cirkulära ekonomin. Behandlingen minskar fosforbelastningen från jordbruket på Östersjön och främjar bevarandet av åkermarkens kolförråd. Effekten av gips har visats genom omfattande åkerförsök i Finland under de senaste tio åren. Forskningsresultaten visar att gipset i bästa fall halverar urlakningen av löslig fosfor från åkrar till vattendrag. Jordförbättrande gips, som används i Finland, är en biprodukt från gödselindustrin och uppfyller de uppställda renhetskraven.I programmet för effektiverat vattenskydd sprider man gips på åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområde i samarbete med jordbrukarna 2020–2023. Av områdets åkrar har ca 16 000 hektar behandlats med gips hittills.Finlands program för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland beviljar jordbrukare understöd för gips, som konkurrensutsätter anskaffningen och leveransen av gips till åkrarna. Gipsstödet beviljas genom jordbrukarens ansökan i form av en tjänst. De regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna ger jordbrukarna inom det egna verksamhetsområdet information om ansökningsomgången för gipsstöd våren 2022.Man har kartlagt de åkrar som lämpar sig för gipsbehandling i Finland. Målet för det pågående programmet för effektiverat vattenskydd 2019–2023 är att behandla cirka 65 000 hektar åker i Skärgårdshavets avrinningsområde. Anslaget i budgetpropositionen för nästa år möjliggör gipsbehandling av åkrar i andra kustområden på ca 35 000 hektar åkermark.I seminariet ”Gips, fiber och strukturkalk – ny information om miljönyttan” kan man höra om nyttan av gips. Seminariet ordnas den 8 december 2021 kl. 9–11. Vid seminariet behandlas resultaten av KIPSI- och KUITU-projekten samt projektet för strukturkalkning. Projekten ingår i programmet för effektiverat vattenskydd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Haavisto träffar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkēvičs i Helsingfors den 9 november.Ministrarna ska diskutera ländernas bilaterala relationer och coronavirusläget och ta upp regionala och internationella frågor, såsom de transatlantiska relationerna och Afghanistan. – Det är viktigt att utbyta åsikter om aktuella frågor med vårt nära grannland Lettland, säger minister HaavistoUnder sitt besök träffar Lettlands utrikesminister också riksdagens talman Anu Vehviläinen och Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands har börjat leverera vaccindonationer till utvecklingsländer. Det första partiet vaccin mot covid-19 anlände till Abidjan i Elfenbenskusten torsdagen den 4 november. Vaccinen fördelas enligt EU:s gemensamma beslut genom mekanismen Covax.Finland har donerat 98 400 doser Astra Zeneca-vaccin till Elfenbenskusten. Finlands donationer skickas nu varje vecka till olika delar av världen. 
Under hösten kommer Finland att donera cirka 3,65 miljoner covid-19-vaccin till låginkomst- och medelinkomstländer. Statsrådet beslutade i september att donera tre miljoner doser Astra Zeneca-vaccin och 650 000 doser Johnson & Johnson-vaccin. Vaccinernas totala värde uppgår till 10 miljoner euro. Finland har tillsammans med de övriga EU-länderna och Europeiska kommissionen förbundit sig till att agera solidariskt i hanteringen av pandemin genom insatsen Team Europe. Målet med Team Europe-samarbetet är att donera och fördela 250 miljoner vaccin genom mekanismen Covax (Covid-19 Vaccine Global Access). Finland framhåller vikten av att fördela vaccin till de platser där de behövs allra mest, till exempel i Afrika, genom Covax AMC (Advanced Market Commitment). ”Finland anser att solidariteten kring vaccineringen är mycket viktig. Vi måste stödja tillgången till vaccin, både för att hjälpa fattiga länder och för att stoppa pandemin. Det främjar hälsosäkerheten också i Finland och sporrar hela världens ekonomiska återhämtning”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Donationerna påverkar inte tillgången till vaccin i Finland. I början av pandemin reserverades fler vaccin mot covid-19 i EU:s gemensamma upphandling än vad Finland behöver för eget bruk. Vaccinen styrs direkt från läkemedelsfabrikerna till mottagarländerna. Det globala initiativet Covax samordnar fördelningen av covid-19-vacciner. Covax är den viktigaste kanalen för multilateralt samarbete för att säkerställa en jämlik global tillgång till vaccin mot covid-19. Inom Covax finns mekanismen Covax AMC som stöder tillgången till vaccin i låginkomstländer och medelinkomstländer. Covax leds av vaccinalliansen Gavi i samarbete med bland annat Världshälsoorganisationen WHO och Världsbanken.EU är en betydande finansiär av Covax. Finland stöder tillgången till vaccin i låginkomst- och medelinkomstländer genom Covax AMC som en del av EU och Team Europe.Ytterligare upplysningar:Eija Limnell, ambassadråd, enheten för hållbar utveckling och klimatpolitik, tfn + 358 50 576 8985Kirsi Airio, utvecklings- och utrikeshandelsministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 574 1729Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet och Motiva har beviljat Tammerfors utmärkelsen Föregångare inom offentligt träbyggande. Enligt juryns motiveringar har Tammerfors genom sitt målmedvetna arbete smidigt integrerat träbyggandet som en del av den växande stadens identitet, grundläggande funktioner och klimatarbete. Utmärkelsen delades ut för första gången.Miljöministeriet och Motiva informerarUtmärkelsen delades ut av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen på den nationella trädagen som ordnades i dag 4.11.”Varma gratulationer till Tammerfors! Stadens starka vilja att bygga mer av trä har förverkligats i form av ett effektfullt, synligt och modernt träbyggande. Kommunerna spelar en stor roll när det gäller att stävja klimatförändringarna, och Tammerfors är ett gott exempel på att det i kommunerna finns vilja och kompetens att fatta klimatvänliga beslut även inom byggandet. Jag tror att Tammerfors fungerar som inspiration även för andra kommuner i detta”, sade minister Mikkonen i sitt gratulationstal.Lyckat samarbete för att öka byggandet av trähöghusSärskilt tack får Tammerfors för sina åtgärder för att öka byggandet av trähöghus. Staden har lyckats engagera och uppmuntra aktörerna inom byggbranschen att övergå till modernt höghusbyggande. 2021–2022 byggs det cirka tusen nya höghushem av trä i Tammerfors. År 2020 var 14 procent av de flervåningsbostadshus som fick bygglov försedda med trästomme, och staden har som mål att öka andelen till 30 procent fram till 2030. Trähöghusens marknadsandel är för närvarande 4–5 procent i hela Finland.Tammerfors har också erbjudit en god grund för omfattande utveckling av träbyggandet. Den varierade användningen av styrmedel för byggande har uppmuntrat och styrt till mångsidigt träbyggande. Stadens klara riktning har också stärkt företagsverksamheten inom branschen. Hela Birkaland har nytta av det kunnande som staden har fått gällande påskyndandet av offentligt träbyggande. Tammerfors stads omfattande samarbete med olika aktörer har ökat kunskapen, färdigheterna och kompetensen i fråga om träbyggande, och utgör ett starkt stöd för att träbyggandet ska bli vanligare i Finland.”Att främja träbyggande är en viktig del av färdplanen för ett koldioxidneutralt Tammerfors. Man har gjort ett långsiktigt arbete bland annat genom planering av markanvändning och markpolitik. Olika slags incitament spelar också en viktig roll”, konstaterar Mikko Nurminen, serviceområdeschef för utveckling av stadsmiljön i Tammerfors.Kommunerna som drivkraft för träbyggandeDet nationella målet för offentligt träbyggande är att öka marknadsandelen för träbyggande från 15 procent 2019 till 45 procent 2025. Hösten 2020 publicerade miljöministeriet de nationella målen för offentligt byggande i trä, som har utarbetats tillsammans med olika intressentgrupper.”Det är kommunerna som sitter med verktygen för att främja användningen av trä. På kommunfältet finns det redan ett stort intresse för att minska byggandets koldioxidfotavtryck och främja den cirkulära ekonomin. Nu är det rätt tid att ta träbyggandet från ord till handling, så som man förtjänstfullt har gjort i Tammerfors”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande och jurymedlem från miljöministeriet.Med utmärkelsen Föregångare inom offentligt träbyggande vill man lyfta fram den offentliga sektorns viktiga och förtjänstfulla verksamhet för att främja träbyggande. Träbyggandet är en viktig del av byggandets koldioxidsnåla framtid och den offentliga sektorn har i egenskap av byggherre en viktig roll som vägvisare för hela branschen.Juryn för hedersomnämnandet bestod av Petri Heino från miljöministeriet, Harri Heinaro från Motiva, Anu Turunen från Puuinfo, Jussi Niemi från Finlands Kommunförbund och Timo Nyyssölä från Skogscentralen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en uppföljningsrapport där Finlands nationella äldrepolitik granskas och utvärderas i förhållande till den internationella handlingsplanen om åldrande, som antogs i Madrid 2002. Rapporten belyser det utvecklingsarbete som gjorts i Finland och placerar det i en internationell kontext.Äldrepolitiken i Finland överensstämmer till sina mål och sitt innehåll i hög grad med FN:s mål. FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) uppmuntrar medlemsstaterna att närma sig utarbetandet av rapporten med ett  ”nedifrån och upp”-tillvägagångssätt som inkluderar det civila samhället och de äldre.Avsikten är att hjälpa medlemsstaterna att få respons på den politik och de program som de genomfört. Social- och hälsovårdsministeriet begärde utlåtanden om uppföljningsrapporten av olika ministerier och sakkunnigorganisationer samt företrädare för kommunsektorn, frivilligorganisationer, intressegrupper och arbetsmarknadsorganisationer. Av de 31 organisationer som tog emot begäran om utlåtande lämnade 26 ett utlåtande.De nationella rapporterna är en viktig del av granskningen och utvärderingen av äldrepolitiken. De utgör grunden för den regionala sammanfattande rapporten om genomförandet av handlingsplanen. Efter granskningen och utvärderingen på nationell nivå samordnar FN:s regionala kommittéer samkörningen av uppgifterna inom sitt eget område. Gransknings- och utvärderingsprocesserna kulminerar i en allmän översikt som utförs av FN:s kommission för social utveckling (CSocD).Bakgrunden till uppföljningsrapporten är den internationella handlingsplanen Madrid International Plan of Action on Ageing (MIPAA), som godkändes av den andra världskonferensen om åldrande i Madrid i april 2002. För att främja genomförandet av handlingsplanen och målen ordnas det vart femte år en nationell rapporteringsrunda där den nationella äldrepolitiken ses över och utvärderas. Genomförandet av handlingsplanen följs upp av FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård diskuterade den 4 november de åtgärder som föreslagits av den expertarbetsgrupp som utrett vården i livets slutskede.De åtgärder som expertarbetsgruppen föreslagit för att utveckla den palliativa vården och vården i livets slutskede samt för att stärka patientens självbestämmanderätt utvärderas enligt en tidta-bell som fastställs närmare vid beredningen. Först bedöms behovet av lagstiftning om fastställande av patientens vårdtestamente samt en ut-vidgning av de palliativa centrens verksamhet till alla välfärdsområden.En självständig expertarbetsgrupp utredde ändringsbehoven i lagstiftningen gällande god vård i livets slutskede, självbestämmanderätt samt palliativ vård och eutanasi. Arbetsgruppen överläm-nade sin slutrapport till social- och hälsovårdsministeriet i augusti 2021.Expertarbetsgruppen anser att den palliativa vården och vården i livets slutskede bör utvecklas och att tillgången till vård samt kompetensen bör ökas. Det bör finnas tillgång till palliativ vård av hög kvalitet i hela Finland. Enligt arbetsgruppen räcker inte enbart rekommendationer till för att åtgärda bristerna, utan det behövs ändringar i lagstiftningen. I sin slutrapport föreslår arbetsgrup-pen ändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och sjukförsäkringslagen. Utredning om regleringsbehov och arbetsgruppens synpunkter på ändring av lagstiftningen: Slutrapport från den expertarbets-grupp som utrett behovet av lagstiftning för vård i livets slutskede, självbestämmanderätt, palliativ vård och eutanasi   Länk till en annan webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen enades i dag om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Propositionen innehåller anslagsökningar till åklagare, domstolarna och Brottspåföljdsmyndigheten för att åtgärda anhopningen av ärenden till följd av coronapandemin.– Jag är nöjd över att vi fick mer pengar för att avarbeta den stora ärendebalansen till följd av coronan. Pandemin har på många sätt påverkat justitieministeriets förvaltningsområde. Konsekvenserna av coronapandemin syns med fördröjning och kostnaderna till följd av den är stora i förhållande till justitieministeriets årliga budget på cirka 1 miljard euro, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen föreslås det 4,07 miljoner euro för domstolarna och 750 000 euro för åklagarna för att avhjälpa anhopningen av rättegångsärenden till följd av pandemin. Coronapandemin har lett till en ökad ärendebalans vid domstolarna och åklagarväsendet, eftersom man har varit tvungen avbryta behandlingen av ett stort antal ärenden eller övergå till specialarrangemang för att förhindra spridningen av pandemin.Brottspåföljdsmyndigheten föreslås få 5,8 miljoner euro för att avhjälpa den anhopning av verkställighet av fängelsestraff som pandemin har orsakat. På grund av covid-19-pandemin har man begränsat verkställigheten av korta fängelsestraff och verkställigheten av förvandlingsstraff för böter.Dessutom föreslås det att dimensioneringen av anslagen till ersättningar till privata rättsbiträden höjs med 12 miljoner euro. Ökningen av utgifterna för 2021 beror bland annat på att antalet avgöranden vid domstolarna har ökat, eftersom den anhopning av ärenden som uppstått till följd av coronapandemin har avvecklats med tilläggsresurser.Statsrådets pressmeddelande om tilläggsbudgeten

Källa: Valtioneuvosto.fi