NordenBladet — Regeringen föreslår ett tillägg på 10 miljoner euro för energiunderstödet för bostadshus i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för år 2021. Genom tilläggsanslaget kan man fortsätta bevilja det eftersökta understödet utan uppehåll.”Energieffektiva byggnader är en central del av ett klimatneutralt samhälle. Finländarna har med iver tagit emot det understöd som står till buds. Med tilläggsanslaget säkerställer vi att byggnadernas energirenoveringar inte skjuts upp, utan arbetet fortsätter runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Energiunderstödet har påskyndat renoveringar för att göra bostadshus mycket energieffektiva – mer energieffektiva än vad som förutsätts i lagstiftningen, eller rentav så energieffektiva att de motsvarar nästan nollenerginivå.  Tilläggsanslaget på 10 miljoner euro beräknas räcka till cirka 2 500 hushåll. Tack vare renoveringarna skulle man spara uppskattningsvis 72 000 megawattimmar värmeenergi, och utsläppen skulle minska med cirka 14 300 ton koldioxid fram till år 2023.Understödet har erbjudits i snart två års tid, och beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). De 40 miljoner euro som tidigare reserverats för innevarande år har i praktiken bundits till ansökningar som redan har lämnats in. Det har reserverats 40 miljoner euro för understöd 2022.Stöd till kommunerna och landskapen i införandet av informationssystemet för den byggda miljönRyhti-projektet uppdaterar hanteringen av informationen om den byggda miljön 2020–2024. Uppgifter från planer och bygglov samlas in i ett enhetligt format i det nya informationssystemet för den byggda miljön. Uppdateringen kommer att ta bort överlappande överföring och manuell behandling av information. Den kommer också att underlätta arbetet i kommunerna, som är det kommande informationssystemets centrala användare och informationsproducenter.Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för det förändringsstöd som erbjuds kommunerna och landskapen. Tillsammans med kommunerna planeras utbildning, informationsutbyte och stöd för upphandlingar, med vilka kommunerna kan åstadkomma en nationellt interoperabel informationshantering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 föreslås ett nettotillägg på sammanlagt 99,7 miljoner euro till inrikesministeriets förvaltningsområde. För anskaffning av Gränsbevakningsväsendets nya utsjöbevakningsfartyg föreslås 65 miljoner euro, för tryggande av polisens verksamhet 30 miljoner euro och för förvaltningsområdets utgifter till följd av coronapandemin och gränskontrollen vid de inre gränserna 10,38 miljoner euro. Minskningar på sammanlagt cirka 9,54 miljoner euro föreslås under momentet för fonder och i utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning. Polisens verksamhet tryggas genom ett tillägg på 30 miljoner euroPolisens anslagssituation har visat sig vara mycket stram 2021. Det tillägg på 30 miljoner euro som föreslås för polisen tryggar en tillräcklig finansiering för polisen 2021 och gör det möjligt för polisen att inte 2022 behöva inleda anpassningsåtgärder som gäller antalet årsverken. För polisen föreslås också ett tillägg på 0,21 miljoner euro för att effektivisera avslöjandet och stödja utredningen av korruptionsbrottslighet samt ett tillägg på 0,4 miljoner euro för att stärka förmågan att bekämpa IT-relaterad brottslighet. Två nya utsjöbevakningsfartyg skaffas till GränsbevakningsväsendetFör Gränsbevakningsväsendet föreslås ett tilläggsanslag på 65 miljoner euro för anskaffning av två nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen. De nya fartygen ersätter tre gamla fartyg. Den beställningsfullmakt och det anslag som beviljats tidigare räcker inte till för anskaffning av fartygen. Det ökade behovet beror bland annat på att marknadspriserna på råvaror och fartygskomponenter har stigit till följd av pandemin.Utgifterna för markbränder i Kalajoki täcksSläckningsarbetet i samband med den stora markbranden i byn Rautio i Kalajoki pågick i drygt två veckor i juli–augusti. I släckningsarbetet deltog räddningspersonal och räddningsmateriel från alla Finlands 22 räddningsområden på bred bas. Älvdalarnas räddningsverk var också tvunget att förbereda sig på evakueringar under branden. Branden medförde betydande oförutsedda kostnader för Älvdalarnas räddningsverk. Det föreslås ett tillägg på 1,6 miljoner euro för att täcka kostnaderna.Coronapandemin och kontrollen vid de inre gränserna ökade utgifternaCoronapandemin har medfört extra utgifter för förvaltningsområdet, som föreslås få tillägg på sammanlagt 6,98 miljoner euro som föranleds av bekämpning av och beredskap inför coronaviruset. Gränsbevakningsväsendet fortsatte gränskontrollen vid de inre gränserna fram till den 26 juli 2021. För de kostnader som föranleddes av gränskontrollen vid de inre gränserna föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro. Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 lämnades till riksdagen torsdagen den 4 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslås ändringar i elbeskattningen för värmepumpar och elpannor, datorhallar samt återvinningsindustri. Energiskatt inom jordbruket ska i fortsättningen återbäras till yrkesmässigt vattenbruk. Dessutom ska man införa punktskatt på biogas som används i trafiken.Syftet med propositionen är i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering att främja  icke-förbränningsbaserad värmeproduktion. Till den billigare skatteklassen II för elström överförs sådan el som används i elpannor samt i värmepumpar och som producerar värme för nätet för fjärrvärme eller fjärrkyla. El som används utanför dessa nät i värmepumpar med en sammanlagd effekt på minst 0,5 megawatt samt i pumpar med cirkulerande vatten för geotermisk värme ska i fortsättningen också höra till den lägre elskatteklassen.Kategorin av datorhallar som omfattas av den lägre elskatteklassen utvidgas i syfte att uppmuntra ytterligare utnyttjande av överskottsvärme. I fortsättningen ska också mindre datorhallar ha rätt att skaffa el i en lägre elskatteklass, om de uppfyller kraven på servereffekt, utnyttjande av överskottsvärme och energieffektivitet.Den elström som används vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material ska i fortsättningen höra till den lägre skatteklassen. Sådan verksamhet ska dessutom vara berättigad till skatteåterbäring för energiintensiva företag ända till utgången av återbäringens giltighetstid. Den el som används vid yrkesmässigt vattenbruk överförs till den lägre elskatteklassen. Detta ska genomföras genom samma förfarande med skatteåterbäring som de övriga energiskattestöden inom jordbruket.Punktskatt på biogas som används i trafik I och med propositionen införs det en punktskatt på biogas som används i trafik. Skatten ska i enlighet med den nuvarande miljöbaserade energiskattemodellen bestå av en energiinnehålls- och en koldioxidskatt. Dessutom ska en försörjningsberedskapsavgift tas ut för biogas. Skattenivån bestäms enligt skattenivån för uppvärmningsbränslen, varvid energiinnehållsskatten är 10,33 euro per megawattimme och beräkningsgrunden för koldioxidskattebeloppet värdet av ett ton koldioxid, dvs. 53 euro. Om biogasen uppfyller lagens hållbarhetsvillkor och övriga krav sänks koldioxidskatten. Största delen av biogaserna skulle således vara helt koldioxidfria i trafikbruk.Hållbar biogas ska även i fortsättningen vara skattefri i uppvärmnings- och arbetsmaskinsbruk. En förutsättning för skattefrihet är att den får behövligt godkännande för statligt stöd enligt EU-lagstiftningen. Också småskalig biogasproduktion ska vara skattefri.Beskattningsförfarandet i fråga om bio- och naturgas föreslås bli preciserat. Samtidigt utvidgas distributionsnätens möjligheter att registrera sig som punktskatteskyldiga för gas.Skatteintäkterna minskar med 20 miljoner euroÄndringarna minskar statens energiskatteintäkter med sammanlagt 20 miljoner euro per år och ökar energiskatteåterbäringarna med en halv miljon euro. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022. Lagändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2022. En del av skattestöden träder dock i kraft efter att de har fått EU-godkännande.En länk till regeringens proposition publiceras på den finska webbsidan för beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 minskar statens behov av nettoupplåning i år med cirka 2,2 miljarder euro. I propositionen har beaktats de ändringar i behovskalkylen som beror på det förbättrade konjunkturläget och höjningen av kalkylen över skatteinkomster. I tilläggsbudgetpropositionen föreslås för 2021 en anslagsminskning på totalt cirka 249 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 1,5 miljarder euro.I tilläggsbudgetpropositionen föreslås allokeringar till flera olika helheter. I förslagen har man beaktat de nödvändiga utgiftsbehov som föranleds av coronavirussituationen, övriga nödvändiga utgiftsbehov inom förvaltningsområdena, kompensationerna för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet samt de förslag som hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland. Den ekonomiska tillväxten har ökat skatteinkomsternaDen ekonomiska tillväxten har återhämtat sig jämförelsevis kraftigt efter covid-19-pandemin, vilket också syns i statens skatteinkomster. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 1,5 miljarder euro.  Den mest betydande enskilda ändringen i positiv riktning gäller skatten på förvärvs- och kapitalinkomster, där kalkylen över inflödet av inkomster höjs med 1,2 miljarder euro.På basis av den uppdaterade makroekonomiska prognosen och uppgifterna om influtna belopp uppskattas intäkterna från samfundsskatten öka med 123 miljoner euro, intäkterna från mervärdesskatten med 536 miljoner euro och intäkterna från överlåtelseskatten med 105 miljoner euro. Intäktskalkylen för arvs- och gåvoskatten har sänkts med 90 miljoner euro och intäkterna från tobaksskatten med 106 miljoner euro. Dessutom förutspås intäkterna från bilskatten bli 261 miljoner euro mindre än det tidigare budgeterade beloppet.Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 412,5 miljoner euro. De viktigaste faktorerna bakom förslaget är inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens på 271 miljoner euro samt inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter. Uppskattningen av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter höjs med 148 miljoner euro till följd av att priset på utsläppsrätter har höjts.Hanteringen av coronavirusläget medför ytterligare extra utgifterFör stöd till last- och passagerarfartygsrederier för bedrivande av trafik föreslås cirka 23,2 miljoner euro, varvid stödsumman för 2021 stiger till cirka 69,5 miljoner euro. Med stödet tryggas Finlands nödvändiga trafikförbindelser, försörjningsberedskapen och Finlands utrikeshandelstransporter samt säkerställs regelbunden frakttrafik och passagerartrafik under den fortsatta covid-19-pandemin.Det föreslås ett anslag på 100 miljoner euro för genomförande av en femte ansökningsomgång för tidsbegränsat kostnadsstöd för företag. För tryggande av landskapens flygförbindelser föreslås 13,8 miljoner euro.För domstolarnas, Åklagarmyndighetens, de privata rättsbiträdenas samt Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 23 miljoner euro för att täcka utgifter till följd av coronavirusläget. För polisen, Gränsbevakningsväsendet, räddningsverken och Nödcentralsverket föreslås anslag på sammanlagt cirka 10,4 miljoner euro för utgifter till följd av coronavirusläget. För de utbildningsanordnare som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme föreslås på grund av coronavirusläget cirka 6,8 miljoner euro för att ersätta förluster som minskningen av inkomsterna från elevavgifter orsakar och merkostnader för hälsosäkra undervisningsarrangemang.För en fortsatt höjning av företagares rätt till arbetsmarknadsstöd och av det skyddade beloppet inom utkomstskyddet för arbetslösa för tiden 1.9—30.11.2021 föreslås 29 miljoner euro. De ändringar som gjorts i utkomstskyddet för arbetslösa på grund av coronavirusläget fortsätter således till och med den 30 november 2021.Det föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 3,7 miljoner euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd. Tillägget föranleds av upprätthållandet av testningskapaciteten i anslutning till covid-19-pandemin, uppföljningen av den genetiska variationen i covid-19-virusstammar och informationskampanjer i syfte att öka vaccinationstäckningen.Propositionen innehåller också flera andra mindre förslag till omkostnader till följd av coronavirusläget för olika ämbetsverk, inrättningar och aktörer. Den minskade avkastningen av penningspelsverksamhet för i år kompenserasUppskattningen av Veikkaus Ab:s intäkter 2021 har sjunkit från det tidigare meddelade 740 miljoner euro till 700 miljoner euro, och intäktsföringen av avkastningen från penningspel till staten beräknas således i år bli cirka 40 miljoner euro lägre än den nivå på vilken den uppskattades vara vid beredningen av budgeten för 2021. Minskningen kompenseras i sin helhet med budgetmedel inom ramen. Av den minskade intäktsföringen riktas 21,2 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, 17,2 miljoner euro till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och 1,6 miljoner euro till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Riktlinjer om kompensation för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet för 2022 fastställs i propositionen om komplettering av budgetpropositionen.Utgifter i anslutning till programmet för hållbar tillväxt i FinlandI den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ingår utgifter enligt planen för återhämtning och resiliens till ett belopp av sammanlagt 3,86 miljoner euro, som närmast består av administrativa resurser för genomförande av investeringar samt en förskottsbetalning till landskapet Åland. Det är fråga om genomförande av Finlands plan för återhämtning och resliliens som finansieras av EU.Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionenFörslaget innehåller många preciseringar av behovskalkylerna och ändringar av tidsplanen för projekt. För statsandelen för kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett avdrag på sammanlagt 217 miljoner euro på grund av att sysselsättningsgraden har stigit. I statens andel av de kostnader som föranleds av sjukförsäkringslagen föreslås ett avdrag på 40 miljoner euro. Behovet att minska anslaget föranleds bland annat av att antalet coronatest som ersätts från sjukförsäkringen är lägre än beräknat. Det föreslås att det anslag som reserverats för kostnader för familjeförmåner minskas med 14 miljoner euro på grund av att behovskalkylen preciserats. Det föreslås att det anslag som anvisats för utgifter i anslutning till det grundläggande utkomststödet sänks med 30 miljoner euro till följd av det förbättrade ekonomiska läget och den minskade arbetslösheten.Det föreslås att statens andel av de utgifter som föranleds av folkpensionslagen minskas med 65 miljoner euro, eftersom antalet mottagare är lägre än beräknat. För kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro på grund av att antalet mottagare är större än beräknat.För det egentliga utvecklingssamarbetet föreslås ett tillägg på 12,6 miljoner euro för Finlands donationer av coronavirusvaccin. Finlands deltagande i donationerna sköts med ett öronmärkt stöd till mekanismen för samarbete kring vacciner COVAX AMC som samordnas av vaccinalliansen Gavi. Ett villkor för stödet är köp av vacciner av Finlands kvot. Tillägget riktas som ett öronmärkt stöd som ska användas för de vacciner som Finland skaffar som en del av EU:s upphandling av vacciner. Motsvarande belopp dras av från momentet anskaffning av vaccin under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Eftersom finska staten har förbundit sig att i vilket fall som helst betala de vaccin som skaffas, är arrangemangets kostnadseffekt för staten neutral eller nästan neutral.För polisen föreslås 30,6 miljoner euro för att trygga verksamheten och för att bekämpa brott som riktar sig mot kritiska sektorer samt för ett projekt för att effektivisera avslöjandet och stödja utredningen av korruptionsbrottslighet.För anskaffning av två utsjöbevakningsfartyg föreslås ett tilläggsanslag på 65 miljoner euro för 2021 för Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet berättigas att inom ramen för den totala finansieringen ingå ett beställningsavtal om två nya utsjöbevakningsfartyg så att det totala värdet av anskaffningen är högst 325 miljoner euro före 2026. Det tidigare beviljade anslaget räcker inte till för anskaffning av nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen, framför allt på grund av att marknadspriserna på råvaror och fartygskomponenter har stigit till följd av pandemin.För ersättandet av de utgifter som skogsbranden i Kalajoki orsakat föreslås ett understöd på 1,6 miljoner euro till Älvdalarnas räddningsverk.För förvaltningsnämnden för Sveaborg föreslås ett tilläggsanslag på 7,6 miljoner euro för ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet.För Livsmedelsverket föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 4 miljoner euro för det brottsbekämpande arbete inom livsmedelskedjan som utförs vid verket, för att utveckla övervakningen av distansförsäljning samt för ersättningar som betalas med anledning av djursjukdomen IHN.Det föreslås att fullmakterna för projekt enligt tidigare beslut justeras enligt följande: Fullmakten för projektet Luumäki—Imatra—ryska gränsen, förbättring av järnvägsförbindelsen, justeras med 15 miljoner euro (från 195 miljoner euro till 210 miljoner euro) för att de kvalitetsmål för bankonstruktionen som uppställts för projektet ska uppnås. Fullmakten för projektet för att fördjupa av havsfarleden i Ajos i Kemi justeras med 15,2 miljoner euro (från 26,5 miljoner euro till 41,7 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit. Fullmakten för projektet för att förbättra stamväg 68 genom byggande av en ny vägbro i Kållby justeras med 1,2 miljoner euro (från 5 miljoner euro till 6,2 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit. Fullmakten för projektet för att förbättra anslutningarna vid Simo på avsnittet Uleåborg—Kemi på riksväg 4 justeras med 5 miljoner euro (från 20 miljoner euro till 25 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit.För understöd till bostadshus för att bygga infrastrukturen för laddplatser för elbilar föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro och för fullmakten för energiunderstöd för främjande av energieffektiviteten i bostadsaktiebolag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro ur Statens bostadsfond.För främjande av den stödmodul som hänför sig till projektet för ett datasystem för den byggda miljön (Ryhti) anvisas ett anslag på 2 miljoner euro.Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningenMed beaktande av att de ordinarie inkomsterna ökar med cirka 1,9 miljarder euro och anslagen minskar med cirka 249 miljoner euro minskar den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 behovet av statens nettoupplåning med 2,2 miljarder euro. I poster inom skuldhanteringen antecknas som tillägg 534 miljoner euro, eftersom den låga räntenivån har orsakat emissionsvinster 2021 i samband med att lånen emitterats. Med beaktande av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen samt posterna för skuldhantering antecknas i nettoupplåningen till nominellt värde ett avdrag på sammanlagt 2,7 miljarder euro, varvid beloppet av nettoupplåningen till nominellt värde 2021 är 11,7 miljarder euro.Vid utgången av 2021 beräknas statsskulden vara cirka 136 miljarder euro, vilket är cirka 55 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med de föreslagna lagändringarna om arbetarskyddstillsynen är att effektivisera marknadskontrollen av tekniska anordningar som används i arbetet och att förbättra arbetarskyddsmyndigheternas rätt till information. I fortsättningen ska arbetarskyddsmyndigheten ha en skyldighet att anmäla misstänkta fall av arbetsrelaterad människohandel till polisen. Lagändringarna träder i kraft den 15 november 2021.Ändringar i fråga om tillsynen över arbetarskyddet har gjorts i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Dessutom har det gjorts ändringar gällande marknadskontroll i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav.  Nya befogenheter i fråga om marknadskontroll av tekniska anordningarGenom lagändringarna ökar myndigheternas befogenheter när det gäller marknadskontrollen av tekniska anordningar som används i arbetet. Avsikten med de nya befogenheterna är främst att kontrollen av de tekniska anordningar som säljs via näthandeln ska bli effektivare. Det är arbetarskyddsmyndigheterna som är de marknadskontrollmyndigheter som övervakar hur de tekniska anordningar som är avsedda för att användas i arbetet överensstämmer med kraven, och dessa är regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskydd och social- och hälsovårdsministeriet.De nya befogenheterna är befogenheten för regionförvaltningsverkets ansvarsområde för arbetarskyddet och för social- och hälsovårdsministeriet att skaffa en teknisk anordning under annan identitet för att kontrollera anordningen.befogenheten för social- och hälsovårdsministeriet att kräva att ett innehåll som gäller en sådan teknisk anordning som medför stor risk ska avlägsnas från ett onlinegränssnitt eller att i sista hand kräva att åtkomsten till onlinegränssnittet ska begränsas.Lagändringarna i fråga om marknadskontrollen bygger på EU:s marknadskontrollförordning (EU 2019/1020). Genom lagändringarna blir det möjligt att ingripa mera effektivt i situationer där människors liv och hälsa äventyras på grund av att anordningen inte överensstämmer med kraven.  Arbetarskyddsmyndigheternas anmälningsskyldighet utökasGenom lagändringen utökas arbetarskyddsmyndigheternas skyldighet att polisanmäla för förundersökning så att även misstänkt arbetsrelaterad människohandel omfattas av anmälningsskyldigheten. Genom att utöka anmälningsskyldigheten vid människohandelsbrott förbättras möjligheterna att utnyttja arbetarskyddsmyndigheternas expertis och att identifiera arbetsrelaterad människohandel i början av brottsprocessen och under processens gång. I fortsättningen ska arbetarskyddsmyndigheten också vara skyldig att polisanmäla när den upptäckt att ett förfarande strider mot de EU-bestämmelser om kemikaliesäkerhet som gäller arbetstagarnas hälsa eller säkerhet på arbetsplatsen.Inkomstregistret ska få användas för tillsyn över arbetsförhållandenGenom en lagändring utökas också arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få sekretessbelagda uppgifter från andra myndigheter. Ändringen innebär att arbetarskyddsmyndigheterna har möjlighet att utnyttja uppgifterna i inkomstregistret även vid tillsynen över arbetsförhållandena på arbetsplatserna. I och med ändringen kan man rikta tillsynen över arbetsförhållandena och utreda enskilda fall effektivare och mer ändamålsenligt. Lagändringarna träder i kraft den 15 november 2021. Den 4 november 2021 framställde regeringen att lagarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna fredagen den 5 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronapandemin. På grund av det förändrade epidemiläget införs i Kymmenedalen begränsningar för samhällsspridningsfasen som gäller restauranger.Ändringen av förordningen börjar gälla fredagen den 5 november 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Nyland och Kymmenedalen från och med den 5 novemberFörplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.Som ett alternativ till de särskilda begränsningarna i förplägnadsverksamheten kan aktören kräva att deras kunder visar upp ett covidintyg.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i det övriga landet, dvs. områden som befinner sig i accelerationsfasen eller på basnivån,  från och med den 5 novemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur står det till med den finska rättsstaten? Vilka är utmaningarna? Vilka verktyg får vi av den rapport om rättsstatsprincipen som Europeiska kommissionen publicerade i juli? Vid justitieministeriets seminarium besvaras dessa frågor av framstående företrädare för det finländska rättslivet.Demokrati, de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt rättsstatsprincipen utgör grunden för vårt samhälle. I en rättsstat agerar det allmänna, det vill säga myndigheterna, enligt lagen, respekterar demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna, samtidigt som de övervakas av oberoende och opartiska domstolar. Rättsstatsprincipen står dock inför allt större utmaningar även i EU.Justitieminister Anna-Maja Henriksson har bjudit in företrädare för rättsområdet i Finland för att diskutera rättsstatsprincipen och det finländska rättsväsendets oberoende. Dessutom diskuteras hur vi har förberett oss och hur vi bör förbereda oss för den händelse att rättsstatsprincipen börjar rubbas.Vid seminariet som ordnas i Ständerhuset i Helsingfors torsdagen den 11 november belyses rättsstatens tillstånd och hoten mot den av Pauliine Koskelo, domare vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.Resultaten av den rapport om rättsstatsprincipen som Europeiska kommissionen publicerade i juli presenteras av Salla Saastamoinen, tjänstförrättande direktör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor.I diskussionen om den finska rättsstatens nuläge deltar också ordföranden för den EU-kommitté som bereder utnämningen av domare i EU-domstolen Allan Rosas, högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi, högsta domstolens president Tatu Leppänen, ordföranden för Domstolsverkets direktion, justitierådet Mika Ilveskero, direktören för Rättsstatscentret vid Helsingfors universitet Tuija Brax, professor Tuomas Ojanen från Helsingfors universitet, professor emeritus Olli Mäenpää samt professor Johanna Niemi från Åbo universitet.Seminariet hålls den 11 november kl. 10.30–12.45 och det kan också följas som direkt webbsändning på adressen https://www.mediaserver.fi/live/oikeusministerio/10012/GOD_Jw.Ytterligare upplysningar: Johanna Suurpää, avdelningschef, tfn 0295 150 534, [email protected]
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter. Vaccinationstäckningen är fortfarande otillräcklig i Finland och det finns alltjämt en risk för att hälso- och sjukvårdens bärkraft överskrids. Därför förlängs giltighetstiden för det beslut som fattades den 14 oktober fram till den 28 november. Man kan dock komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserie.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.Enligt statsrådets beslut av den 14 oktober slopades inreserestriktionerna från och med den 18 oktober för invånare i länder och områden på EU:s gröna lista. På den gröna listan finns länder där sjukdomsläget är tillräckligt under kontroll och i fråga om vilka Europeiska unionens råd har beslutat tillåta fritt resande till EU:s territorium. Den 28 oktober togs  Argentina, Colombia, Namibia och Peru med på listan. Från och med den 8 november görs samma tillägg också i den förteckning över länder som utgör bilaga till statsrådets beslut.När det gäller andra tredjeländer fortsätter inreserestriktionerna. Om en person som kommer från ett land som omfattas av begränsningarna inte har fått hela vaccinationsserien är tillåtna inresegrunder återresa till Finland eller till andra EU- och Schengenstater, transitering i reguljär trafik på flygplatsen eller någon annan nödvändig orsak.Se gällande inreserestriktioner och hälsosäkerhetskrav på webbplatserna nedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 3 november har 86 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 79 procent båda vaccindoserna. Enligt nuvarande bedömning uppnås en vaccinationstäckning på 80 procent i slutet av denna vecka.Under veckan (28.10–3.11) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,3 procentenheter, och med 1,6 procentenheter för den andra dosen. Fram till den 3 november har 102 491 personer fått den tredje vaccindosen.Vecka 43 togs det in sammanlagt 83 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Förra vecka kom 12 nya coronapatienter in för intensivvård, medan antalet föregående vecka var 22. I slutet av förra vecka vårdades sammanlagt 97 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 74 på bäddavdelningar och 23 på intensivvårdsavdelningar. Inom den specialiserade sjukvården vårdades sammanlagt 119 patienter i slutet av vecka 42. Totalt 1 176 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 3 november.Under de två senaste veckorna (18–31.10.) har personer i åldrarna 12−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 12 gånger oftare än personer i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Sannolikheten för att bli intagen för specialiserad sjukvård har varit störst bland personer i åldern 40–69 år som inte har vaccinerats. Under de två senaste veckorna rapporterades 141 nya smittfall per hundratusen invånare och under de två föregående veckorna (4–17.10) var antalet 143. Under den senaste veckan konstaterades det 4 124 coronafall, medan motsvarande siffra för den föregående veckan var 3 682. Det gjordes cirka 77 000 coronavirussester och 5,4 procent av de testade proverna var positiva. Föregående vecka var andelen positiva testresultat 4,8 procent. Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbplats. En omfattande uppföljningsrapport publiceras i fortsättningen varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbplatsen Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsminister Timo Harakka besöker Förenta staterna den 4-9 november 2021. Resan går till Seattle, Tacoma och Washington DC. I besöket i Seattle och Tacoma deltar också en företagsdelegation.Centrala teman för besöket är högteknologi, såsom automatiserad sjöfart, smarta hamnar, utnyttjande av artificiell intelligens, 5G- och 6G-samarbete samt den gröna övergången.Under besöket träffar minister Harakka bland annat företrädare för president Bidens regering och delstatsförvaltningen i delstaten Washington. I reseprogrammet ingår också företagsbesök och företagsseminarier samt besök i Tacomas och Seattles hamnar.Under besöket undertecknar minister Harakka och delstaten Washingtons vice guvernör Denny Heck dessutom ett samarbetsdokument mellan kommunikationsministeriet och delstaten Washington om högteknologi och grön övergång.I samband med undertecknandet av samarbetsdokumentet diskuterar minister Harakka också med representanter för universitetet i Washington om möjligheterna att främja ett vetenskaps- och forskningssamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi