NordenBladet — Nordiska myndigheter och aktörer i det civila samhället som arbetar med kampen mot människohandel samlas till ett seminarium i Helsingfors den 18 november. Att utbyta kunskap och kompetens stöder deltagarna i deras arbete och stärker kampen mot människohandel. De webbsända delarna av seminariet är öppna för alla och anmälningar till dem tas emot till och med den 15 november.Vid seminariet behandlas människohandel i bred omfattning utan begränsning till någon särskild form av människohandel, grupp av offer eller bekämpningsmetod. Att fokusera på de åtgärder som genomförs i praktiken och att sprida dem till andra ger deltagarna idéer, information och kontakter för att utveckla sina egna arbetssätt.Vid seminariet diskuteras också möjligheterna att intensifiera det nordiska samarbetet i kampen mot människohandel. De iakttagelser och förslag som lyfts fram vid seminariet kommer att utnyttjas i den utredning som de nordiska justitieministrarna kom överens om vid sitt möte i juni 2021.Seminariet är ett led i Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Det arrangeras i samarbete mellan justitieministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet och statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel.Evenemanget öppnas av justitieminister Anna-Maja Henriksson och inrikesminister Maria Ohisalo. Utrikesminister Pekka Haavisto står värd för seminariets kvällstillställning.Välkommen att följa seminariet på webben! Del I och III av seminariet är öppna för alla och direktsänds på webben. Del I kl. 10.00–12.45 ger en helhetsbild av arbetet mot människohandel på olika nivåer bland annat i Europeiska unionen och i de nordiska länderna. Del III kl. 17.10–18.20 är en presentation av resultaten från seminariets workshoppar och sidoevenemang och de allmänna slutsatserna. Eftermiddagens workshop, del II, är endast för inbjudna experter som arbetar med att förebygga och bekämpa människohandel.En länk till direktsändningen på webben skickas per e-post till alla som anmält sig. Anmälningar till de webbsända delarna av seminariet tas emot fram till den 15 november 2021 via denna länk. Inspelningen av seminariet finns tillgänglig för webbdeltagarna fram till den 18 december 2021.Seminariet hålls på engelska.ProgramSeminarieprogrammet på engelska10.00 – 10.20 Opening speechesAnna-Maja Henriksson, Minister of Justice of FinlandMaria Ohisalo, Minister of the Interior of Finland10.20 – 10.50 Keynote speechesDiane Schmitt, EU Anti-Trafficking Coordinator: EU Strategy on Combatting Trafficking in Human BeingsItohan Okundaye, Member of the International Survivors of Trafficking Advisory Council (ISTAC): What Should Governments Do More to Prevent Trafficking in Human Beings?10.50 – 12.40 Presentation of best practises against trafficking in human beings in the Nordic countriesIceland: Hildur Sunna Pálmadóttir, Ministry of Justice and Alda Hrönn Jóhannsdóttir, Suðurnes police: Creating the New Icelandic National Action Plan against Trafficking in Human Beings – How Human Trafficking Became a Political Priority and What Are the Successes?Finland: Kristina Stenman, Non-Discrimination Ombudsman: The National Rapporteur on Trafficking in Human Beings – How Independent Reporting Mechanism Strengthens the Work against Trafficking in Human Beings?Sweden: Mats Paulsson, Gender Equality Authority: The National Referral Mechanism for Victims of Trafficking12.40 – 12.45 closing remarks for Part I
Eva Biaudet, Member of Parliament, FinlandPART II
13.45 – 17.00 Parallel workshops on Best Practices for participants present in HelsinkiPART III, Streamed online17.10 – 18.10 ConclusionsPresentations of the workshop resultsGreetings from the side events18.10 – 18.20 Closing remarksVenla Roth, Government Anti-Trafficking Coordinator of Finland
Future and Next Steps of Closer Nordic Cooperation on Prevention and Combatting of Trafficking in Human Beings

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jämfört med Sverige, Danmark och flera andra utvecklade länder har konjunktursvängningarna varit större än genomsnittet i Finland. Den externa chocken som Finland stod inför under coronakrisen var dock mindre än chocken i många andra länder. Produktionsstörningar som kommit via globala värdekedjor minskade värdet av Finlands produktion år 2020 med en halv procent. Störningarna i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet.Konjunktursvängningarnas omfattning har minskat globalt under de senaste 25 åren. Detta har påverkats av en fördjupning av världsmarknaden, en harmonisering av regleringen och utvecklingen på finansmarknaderna. Även i Finland har konjunktursvängningarna minskat från tidigare, även om konjunktursvängningarna hos oss fortfarande är mera omfattande än i Sverige, Danmark eller de flesta andra utvecklade länderna. Detta framgår av en utredning om värdekedjor, internationell handel och ekonomisk sårbarhet som Etla nyligen upprättade för statsrådet.En orsak till de stora konjunktursvängningarna i Finland är att ekonomin är liten. Med andra ord, ju större landet och ju högre levnadsstandarden är, desto mindre är konjunktursvängningarna. Den omfattande konjunktursvängningen i Finland har också kunnat ses som nedgångsperioder, konstaterar Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör vid Etla och ansvarig för undersökningen.”Såväl under 1970-talets exportnedgång som under depressionen i början av 1990-talet minskade ekonomin i Finland betydligt mer än ekonomin i Sverige och Danmark. Vi återhämtade oss också långsammare från 2010-talets finanskris. I stora länder är näringsstrukturen ofta mångsidigare och fluktuationerna inom de enskilda sektorerna kan inte sätta hela samhällsekonomin i gungning. I små länder kan situationen vara annorlunda, och det är vad vi har erfarenhet av när det gäller Nokia och pappersindustrin under 2000-talet”, säger Ali-Yrkkö.Finlands känslighet för chocker, till exempel avseende ökningen av riskpremier, är också högre än jämförelseländernas, även om skillnaderna är små och kan förklaras av ekonomins strukturer. Enligt Ali-Yrkkö är det dock svårt att hitta allmängiltiga faktorer som påverkar storleken på de ekonomiska förändringarna. De ekonomiska kriserna och deras uppkomstmekanismer avviker mycket från varandra.Konsekvenserna av störningar i värdekedjor var mindre i Finland än i de flesta andra ländernaKonsekvenserna av coronakrisen har avvikit från andra konjunktursvängningar. Under coronakrisen påverkades konjunktursvängningarna av globala värdekedjor, genom vilka krisen spred sig mellan länder och sektorer.De störningar i värdekedjorna som industrin stött på minskade Finlands BNP med omkring 0,5 procent. I den internationella jämförelsen drabbades de flesta länderna mer av störningar i värdekedjorna än Finland.Vad gäller specifika sektorer drabbades enligt undersökningen särskilt läkemedelsindustrin av en chock i värdekedjorna, men även fordonsindustrin och den kemiska industrin har haft svårigheter. De största störningarna i värdekedjorna har förekommit i FoU-intensiva företag. ”Detta kan förklaras av att de delar, komponenter och andra mellanprodukter som företag som satsar på forskning och utveckling behöver blir allt mer komplicerade. Det är svårare att skaffa dem från alternativa företag jämfört med standardkomponenter eller råvaror”, säger Ali-Yrkkö vid Etla.Störningarna fortsätter fortfarande I företagsenkäten i undersökningen visade det sig att de finländska företagen fortfarande plågas av problem i värdekedjorna. Orsaken är dock inte densamma som i coronakrisens början. Då orsakades problemen av utbudsstörningar, nu handlar det om överefterfrågan. Den höga efterfrågan har nu orsakat en brist på kapacitet, eftersom företagen i världen under hösten 2021 inte har kunnat öka sin minskade produktion tillräckligt snabbt för att möta efterfrågan. Även transporten och logistiken lider nu av brist på containrar.De störningar som coronan orsakat i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet. Företagen strävar efter att öka sin egen funktionssäkerhet genom att hitta alternativa leverantörer, minska antalet mellanhänder och få en direkt kontakt till tillverkarna.Enligt den nu publicerade utredningen finns det dock inga exakta åtgärder för att förbättra den ekonomiska stöttåligheten. De bästa sätten kan vara att diversifiera de ekonomiska strukturerna genom innovationspolitik och att förbättra omvärlden för ekonomin på ett övergripande sätt. De offentliga finansernas goda skick gör det möjligt att reagera utifrån behoven för varje kris.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021 och tillgodoser i synnerhet informationsbehov vid ekonomiska rådet.Närmare uppgifter:Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör, Etla, tfn 046 851 0501, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet deltar i forskningsprojektet E2 där man utreder hur Finlands dragningskraft bland internationella experter och finländska återflyttare kan stärkas. Inom projektet hörs utlandsfinländare, utlänningar bosatta i Finland och internationella digitala nomader. Bristen på kvalificerad arbetskraft är redan ett hinder för tillväxt inom många branscher. Därför behöver Finland arbetskraftsinvandring utöver åtgärder som förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. I E2:s forskningsprojekt kan också potentiella inflyttare till Finland uttala sig. Forskningen söker svar på bland annat följande frågor: Hur blir Finland ett land som bjuder in, engagerar och ett attraktivt land för kvalificerade arbetstagare och dit det är enkelt för utlandsfinländare att återvända eller där det för utlänningar är lätt att få arbete? Hur kan man delta i byggandet av Finland också utanför vårt land? Den nya informationen stöder programmet Talent Boost”Kvalificerad arbetskraft är en viktig resurs för att stärka företagsamheten. Vid ministeriet arbetar vi nu hårt för att processerna i anslutning till migrationen ska bli smidiga och att hela systemet ska fungera. Det är fint att vi genom forskning får

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska miljö- och klimatministrarna sammanträdde i dag den 3 november i Köpenhamn för att förbereda sig för klimatmötet i Glasgow. Ministrarna diskuterade förhandlingsläget på klimatmötet, de ungas delaktighet i att fatta klimatbeslut och de projekt under Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet som rör cirkulär ekonomi inom byggandet.“Det bästa sättet att driva på klimatambitionen på internationellt plan och bevara möjligheten att kunna uppnå målet på 1,5 grader är att på nationell nivå vidta klimatåtgärder i linje med dessa mål. Vi här i de nordiska länderna kan uppmuntra världens andra länder genom att föregå med ett gott exempel”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen som var mötets ordförande.Ministrarna diskuterade förhandlingsläget och hur de nordiska länderna tillsammans kan bidra till att åstadkomma ett ambitiöst slutresultat vid COP26. Enligt ministrarna kan de nordiska länderna genom att arbeta tillsammans nå bättre resultat i förhandlingarna.Målen för förhandlingarna på klimatmötet i Glasgow gäller instrumenten för att genomföra Parisavtalet. Strävan är att nå samförstånd om till exempel detaljerna i den rapportering som krävs av länderna, om en cykel enligt vilken länderna ska skärpa sina åtaganden, samt om reglerna för att använda internationella marknadsmekanismer. På mötet söks också lösningar på ländernas anpassning till klimatförändringarna och i synnerhet på finansieringen av klimatåtgärderna i utvecklingsländer.Ett av samtalsämnen gällde möjligheterna att öka ungas deltagande i politiska processer. De nordiska miljö- och klimatministrarna samlas tillsammans med de nordiska ungdomarna i samband med Stockholm+50-mötet.Att minska utsläppen från byggande är en central faktor på väg mot klimatneutralitetDet nordiska ministermötets särskilda fokus låg på byggandets klimatpåverkan. Den byggda miljön ger en tredjedel av de nordiska ländernas växthusgasutsläpp.  “Med dagens lösningar kan vi minska utsläppen under en byggnads hela livscykel med cirka 40 procent. Vi måste tillämpa dessa lösningar bredare och utveckla nya”, säger minister Mikkonen.Nordiska ministerrådet stöder två projekt som Finland samordnar. Projektens mål är att snabbt införa på cirkulär ekonomi baserade lösningar inom byggandet samt att minska byggnadernas klimatavtryck med hjälp av bättre digital planering. Globalt sett utgör utsläppen från tillverkningen av byggmaterial ett hot mot målet i Parisavtalet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det behövs radikala på cirkulär ekonomi bottnade lösningar för att det ska vara möjligt att bygga sunda och trygga hem för världens ökande folkmängd utan att påverka klimatet.De nordiska ländernas paviljong i samband med klimatmötet i Glasgow föregår med gott exempel på hållbarhet    Paviljongen visar också i år exempel på hållbara sidoevenemang när evenemanget ordnas i hybridform i Glasgow och i Kajsaniemi i Helsingfors. I paviljongen presenteras de nordiska ländernas lösningar på internationella miljöutmaningar och bjuds beslutsfattare, medborgare och intressegrupper in till diskussion.I det nordiska COP26-programmet ingår över 100 evenemang i den nordiska paviljongen i Glasgow och Nordic COP26 Hub i Helsingfors. Evenemangen är öppna för allmänheten och man kan delta i alla evenemang på distans.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De svin- och fjäderfägårdar som anges i direktivet om industriutsläpp förutsätts årligen övervaka utsöndringen av kväve och fosfor samt ammoniakutsläppen i enlighet med BAT-slutsatserna. I övervakningen av utsläppen har man kunnat utnyttja en räknare för utsläpp som Finlands miljöcentral har utvecklat för detta ändamål. Räknaren har nu förnyats så att man kan räkna ut den specifika mängden kväve och fosfor per djurplats utifrån gårdens egna produktions- och utfodringsuppgifter. Dessutom ger räknaren också den information om ammoniakutsläpp som behövs i E-PRTR-rapporteringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordlistan ”centrala begrepp i social- och hälsovårdsreformen” är färdig. Ordlistan är avsedd i synnerhet för personer som arbetar inom social- och hälsovården, och den ska bidra till en enhetlig användning av centrala begrepp och termer inom området. Ordlistan innehåller både nya begrepp och befintliga begrepp, av vilka en del har förändrats eller håller på att förändras till exempel i och med de nya slags servicekanaler som den tekniska utvecklingen möjliggjort.I ordlistan har information om 44 begrepp samlats i form av termposter och begreppsscheman. I ordlistan utreds begreppens innehåll med hjälp av definitioner och kompletterande anmärkningar samt ges finskspråkiga termrekommendationer och motsvarigheter på svenska, engelska och ryska. Begreppsbeskrivningarna har översatts till svenska och engelska. Begreppens inbördes relationer presenteras med hjälp av begreppsdiagram.Ordlistan finns nu tillgänglig i TEPA-termbanken och i Institutet för hälsa och välfärds ordlistor för social- och hälsovårdsreformen.
 
•    OrdlistanOrdlistan bereddes av arbetsgruppen och finslipades utgående från remissyttrandena
Den finskspråkiga delen av ordlistan har utarbetats av en arbetsgrupp som bestod av sakkunniga från social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Folkpensionsanstalten, Institutet för de inhemska språken och översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli. Arbetsgruppen arbetade under ledning av experter från Terminologicentralen. Under arbetets gång konsulterade arbetsgruppen också sakkunniga utanför arbetsgruppen.Social- och hälsovårdsministeriet ordnade en remissbehandling om utkastet till ordlista, och arbetsgruppen finslipade ordlistan utifrån remissyttrandena. Arbetet finansierades av social- och hälsovårdsministeriet. Översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli ansvarade för ordlistans språkversioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska statsministrarna har godkänt ett gemensamt uttalande om försörjningsberedskap och annan beredskap. De nordiska länderna framhåller betydelsen av beredskap och samarbete i en instabil och svårförutsägbar omvärld.”Det nordiska samarbetet är en resurs som gör det möjligt för de nordiska länderna att stärka sin beredskap och resiliens. Genom att intensifiera det nordiska samarbetet kring försörjningsberedskap och annan beredskap bidrar vi till ett Norden som är handlingskraftigt i alla lägen”, säger statsminister Sanna Marin.De nordiska statsministrarna godkände sitt gemensamma uttalande i Köpenhamn onsdagen den 3 november. De nordiska statsministrarna och regeringsledarna från Färöarna, Grönland och Åland träffades i Köpenhamn i samband med Nordiska rådets session.Finland är ordförande för det mellanstatliga nordiska samarbetet i år. Ett av de viktigaste målen för Finlands ordförandeskap har varit att utveckla samarbetet kring försörjningsberedskap.Samarbetet mellan de nordiska länderna styrs av följande vision som de nordiska statsministrarna har godkänt: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Vid mötet redogjorde Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki för framstegen i det gemensamma visionsarbetet och för resultaten av en enkätundersökning av medborgarnas förväntningar på det nordiska samarbetet.Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan, fyller 50 år i år. Statsministrarna konstaterade i Köpenhamn att världen har förändrats avsevärt på 50 år, men att det nordiska samarbetet fortsätter att vara starkt både nu och i framtiden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid social- och hälsovårdsministeriet tillsattes våren 2021 en tjänstemannaarbetsgrupp med uppgift att bereda ett spelpolitiskt program. Som bakgrund till arbetet önskar vi nu medborgarnas åsikter om penningspelande i Finland samt om förebyggande och minskning av de skadeverkningar som penningspel ger upphov till.Medborgarnas åsikter utreds genom en webbenkät (på finska) som kan besvaras på webbplatsen dinåsikt.fi fram till den 30 november. Syftet med enkäten är att kartlägga medborgarnas tankar och åsikter om penningspelande i Finland samt om förebyggande av de skador som orsakas av penningspel. I enkäten ombeds medborgarna ta ställning till bland annat penningspelandet i det finländska samhället, anordnandet och övervakningen av penningspelsverksamheten samt de tjänster som erbjuder hjälp vid spelproblem. Det spelpolitiska programmet skapar riktlinjer för genomförandet av en penningspelspolitik som förebygger och minskar skador fram till 2030. Programmet fokuserar på det förebyggande arbetet, den penningspelsverksamhet som förebygger skador, styrningen och på säkerställandet av tjänster. Målet med det spelpolitiska programmet är att minska antalet problem som orsakas av penningspel och att stabilisera den nedåtgående trenden för skadeverkningarna.Svara på enkäten:Kansalaiskysely: rahapelipoliittinen ohjelma

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och finansministeriet låter göra en utomstående utredning om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet. Inrikesministeriet utnämner landskapsrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo till utredare. De ska lämna sin gemensamma utredning till ministerierna senast den 31 januari 2022.De anslag som i statsbudgeten anvisas polisen har under flera års tid visat sig vara otillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgiftsmängd. Anslagsbristen har avhjälpts regelbundet genom att använda den post som överförts från föregående år och genom tilläggsbudgetarna.Utredningen ska kartlägga användningen och allokeringen av polisens anslag och utvärdera varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter. Målet är att ta fram utvecklingsförslag som kan påverka polisens verksamhetskostnader, en effektiv allokering av resurserna samt balansen mellan utgifterna och inkomsterna. Dessutom kan utredarna komma med förslag om den administrativa utvecklingen av polisen. Utredarna ska bedöma personalkostnaderna, polisverksamhetens resultat och genomslag, lokalkost-naderna, IKT-utgifterna och investeringarna, antalet utvecklingsprojekt, hur lagstiftningsändringarna påverkar kostnaderna och polisens arbetsmängd samt vilka effekter budgeteringssättet har.För utredarnas arbete tillsätts en styrgrupp, vars ordförande är inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä. Medlemmarna är finansministeriets kanslichef Juha Majanen (vice ordförande), avdelningscheferna Jukka Aalto och Tomi Vuori från inrikesministeriet och avdelningschef Sami Yläoutinen från finansministeriet. Utredarnas arbete stöds av en projektgrupp vars ordförande är Stefan Gerkman, polisdirektör vid inrikesministeriet. Medlemmarna är Kati Korpi, ekonomi- och planeringsdirektör (vice ordförande), Heidi Kankainen, ledande sakkunnig, och Antti Karila, konsultativ tjänsteman, från inrikesministe-riet, Lauri Taro, budgetråd, från finansministeriet samt Anne Aaltonen, förvaltningsdirektör, Tiina Pelkonen, planerings- och ekonomichef, och Samppa Holopainen, polisöverinspektör, från Polissty-relsen. Utredarna och styr- och projektgrupperna kan under arbetets gång höra behövliga sakkunniga. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt finansministeriets intressentgruppsutredning om det kommunala finansieringssystemet fungerar finansieringssystemet tämligen väl i kommuner där befolkningsmängden och befolkningsstrukturen inte förändras snabbt. Svagheterna accentueras i små och minskande kommuner samt i stora och växande städer. Finansieringssystemet kräver en övergripande reform som också tar i beaktande den övriga ekonomiska politiken som helhet.Det råder en obalans mellan kommunernas finansiering och uppgifter enligt rapporten. Differentieringsutvecklingen är en utmaning för kommunernas finansieringssystem speciellt för ytterligheternas del – i starkt växande stora kommuner och i små kommuner som förlorar befolkning. Dessa utmaningar löses inte nödvändigtvis enbart genom ändringar i finansieringssystemet, utan utredningen lyfte också fram differentieringen av kommunernas uppgifter och reformen av kommunstrukturen.”En del av kommunerna upplever enligt utredningen att kommunernas nuvarande finansieringssystem fungerar väl, men oron över hur finansieringssystemet fungerar i framtiden ökar särskilt i de starkt växande städerna och å andra sidan i kommuner som förlorar befolkning”, konstaterar Markus Syrjänen, ledande specialsakkunnig och Tom-Henrik Sirviö, finansexpert vid finansministeriet. Vissa delar av finansieringssystemet bör utvecklasStatsandelssystemet måste utvecklas i synnerhet efter de omfattande förändringar som social- och hälsovårdsreformen medför. Efter reformen kommer statsandelssystemet för basservice att finansiera framför allt småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Kriterierna i statsandelssystemet bör enligt resultaten av utredningen vidareutvecklas så att de baserar sig på de kalkylerade kostnadsskillnaderna för ordnandet av tjänster. Dessutom borde den övergripande finansieringen av välfärdsområden och kommuner bedömas tillsammans och utvecklas i syfte att främja samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer. De kommunala aktörerna hade en enhetlig syn på utmaningarna med separata statsunderstöd. Statsunderstödshelheten är splittrad, ineffektiv och den stör ledandet av kommunerna. Det anses vara nödvändigt att utveckla den övergripande styrningen och att minska beloppet av specialunderstöd. Kommunernas skattesystem väckte också debatt i en intressentutredning. Differentieringen av kommunerna anses också påverka olika kommuners skatteunderlag. Å andra sidan gick åsikterna isär när det gäller samfundsskattens roll vid finansieringen av kommunerna. De stora städerna eftersträvar ett nytt slags samarbete med statenDe stora städernas avvikande situation jämfört med det övriga kommunfältet togs upp i utredningen. Städerna växer till följd av den internationella och nationella flyttrörelsen och deras roll som näringslivscentra framhävs. Tillväxten är en utmaning för de stora städerna. Man är särskilt oroade över investeringsförmågan efter social- och hälsovårdsreformen. De stora städerna önskar att deras särdrag identifierades och de efterlyser ett nytt slags samarbete med staten. Kunskapsunderlaget om kommunernas finansieringssystem bör stärkas. Det saknas forskningsbaserad information om flera teman som hänför sig både till det finansiella systemet som helhet och till dess detaljer. Kommunerna har utöver ordnandet av basservicen som central uppgift att främja livskraften inom sitt område, och denna uppgift kräver i synnerhet starkare kunskapsunderlag och en samordning av åsikterna mellan olika aktörer.Intressentutredningen om kommunernas finansieringssystem genomfördes våren och sommaren 2021. Man utredde funktionen hos och utvecklandet av kommunernas finansieringssystem efter social- och hälsovårdsreformen genom temaintervjuer och samråd med intressentgrupper. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativa  forskningsmetoder. Utredningen var en del av finansministeriets pågående arbete för att utveckla kommunpolitiken. Särskilda utredningar har genomförts som bakgrundsmaterial för det kommunpolitiska framtidsarbetet. Juris doktor, arbetslivsprofessor Timo Viherkenttä granskade utvecklingen av kommunernas skatteinkomstfinansiering i sin utredning som publicerades i början av hösten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi