NordenBladet — Regeringen förhandlade onsdagen den 10 november om coronasituationen och om åtgärder som krävs. Regeringen fastställde att den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin för att bekämpa coronapandemin tas i fullt bruk. Restriktionerna i fråga om restauranger fortsätts, likaså beredningen av en utvidgning av användningen av covidintyget. Giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar föreslås bli förlängd till utgången av juni 2022.Regeringen fick en lägesöversikt över det aktuella epidemiläget och hur coronavaccinationerna framskrider. Det regionala epidemiläget har försämrats på många ställen, och kräver fortfarande åtgärder för att minska antalet smittfall. Vi har idag nått en riksomfattande vaccinationstäckning på 80 procent, men enbart detta räcker inte till för att få epidemin att avta. Den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin ska enligt regeringens beslut tas i fullt bruk från och med måndagen den 15 november. Utgångspunkten för den uppdaterade strategin är att samhällets olika funktioner är öppna. Den betonar regionala och riktade åtgärders viktighet för bekämpningen av epidemin. Regionerna uppmanas fortfarande att följa upp epidemiläget och att fatta beslut på basis av de rekommendationer och begränsningar som behövs för att bekämpa epidemin.Social- och hälsovårdsministeriet bereder sådana epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridning som bättre lämpar sig för det nuvarande epidemiläget än fasbeskrivningarna som använts tidigare. Områdena kan använda dessa kriterier som riktgivande hjälp vid bedömningen av nödvändiga åtgärder. Som ett led i införandet av hybridstrategin godkände regeringen principerna för användning av den riksomfattande nödbromsmekanismen. Tröskeln för att införa mekanismen är hög. Nödbromsmekanismen införs om epidemiläget försämras på ett överraskande och mycket allvarligt sätt och om epidemiläget inte kan kontrolleras genom omfattande regionala åtgärder. Restriktionerna i fråga om restauranger fortsätter, liksom även giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomarRegeringen anser med tanke på epidemiläget att det är nödvändigt att fortsätta med restriktionerna i fråga om restauranger. Behovet av restaurangrestriktioner i olika områden kommer att bedömas utifrån nya epidemiologiska kännetecken. Statsrådet fattar beslut om restriktioner i fråga om restauranger vid sitt extraordinära allmänna sammanträde måndagen den 15 november. Restriktioner som riktas mot förplägnadsrörelser fastställs enligt 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar genom förordning av statsrådet.De temporära bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar som gäller 16, 43, 58 och 59 § löper ut vid årsskiftet 2022. Dessa gäller bland annat hälsosäkerhet vid inresor, coronablinken, restriktioner i fråga om lokaler och funktioner i syfte att hindra smittspridning, samt covidintyget. Social- och hälsovårdsministeriet utreder dessutom, i syfte att skydda patienter och klienter, möjligheterna att bereda en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar som gäller coronavaccinationsskyddet för anställda inom social- och hälsovården och studeranden som gör arbetspraktik.Regeringen vill främja utvidgningen av användningen av covidintyget som ett självständigt restriktionsmedel. Samtidigt utreds möjligheten att ta i bruk covidintyget på arbetsplatser. Frågan bereds enligt en snabb tidsplan i samarbete mellan ministerierna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland deltar i sex trafik- och transportinitiativ vid klimatmötet i Glasgow. Länderna förbinder sig att minska utsläppen från trafik- och transporter på land, i havet och i luften. En stor del av deklarationerna offentliggörs på klimatmötets trafik- och transportdag den 10 november 2021.Kommunikationsministeriet och miljöministeriet informerar Trafik- och transport finns inte på klimatmötets egentliga agenda, men i synnerhet på initiativ av värdlandet Storbritannien kommer länderna överens om många initiativ inom sektorn. På så vis har trafik- och transportsektorn en synligare roll vid mötet än vid de tidigare klimatmötena.“Deklarationerna är ett tydligt budskap som visar att allt fler länder stegvis ämnar frigöra sig från fossila bränslen, vare sig det är fråga om vägtrafik, sjö- eller luftfart. Glasgows åtaganden ligger i linje med Finlands ambitiösa klimatmål. Deklarationerna stärker Finlands roll som ett högteknologiskt land som utvecklar klimatvänliga lösningar för trafik- och transportsektorn”, säger kommunikationsminister Timo Harakka.“Utsläppsminskningarna inom trafik- och transportsektorn är kritiska med tanke på uppnåendet av 1,5 gradersmålet. Deklarationerna manar på den internationella klimatpolitiken och också nationella åtgärder. Det är viktigt för Finland att vi hittar metoder för en koldioxidfri sjöfart, eftersom vi i praktiken är en ö”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nya person- och paketbilar utsläppsfria före 2035Vid klimatmötet publiceras ett uttalande om utsläppsfria nya fordon. De undertecknande länderna, Finland medräknat, förbinder sig att främja målet om att alla nya person- och paketbilar som säljs ska vara utsläppsfria före 2035 eller tidigare. I deklarationen avses med utsläppsfritt fordon en bil som inte ger upphov till växthusgasutsläpp mätt som avgas.Deklarationen är i linje med det 55 %-beredskapspaket som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 juli 2021. Kommissionen har föreslagit att gränsvärdena för koldioxidutsläpp från nya person- och paketbilar ska skärpas. Detta innebär i praktiken att det lönar sig för biltillverkarna att 2035 tillverka endast utsläppsfria person- och paketbilar.Trettio procent av nya tunga fordon utsläppsfria före 2030När det gäller tung trafik undertecknar länderna ett samarbetsprotokoll. Målet är att minst 30 procent av alla sålda nya tunga fordon ska vara utsläppsfria 2030. Dessutom strävar de undertecknande länderna efter att alla nya tunga nyttofordon ska ha nollutsläpp 2040. Initiativet gäller både person- och godstransporter. I protokollet avses med utsläppsfritt fordon ett fordon med nollutsläpp mätt i avgas, dvs. el- och vätebilar. Protokollet stöder utvecklingen av Finlands ackumulatorkluster och elbilskluster. Måluppfyllelsen följs upp årligen.Dessutom ansluter sig Finland till initiativet om laddningsinfrastruktur för elfordon inom vägtrafiken, där man förbinder sig att påskynda byggandet av infrastrukturen. Laddningsinfrastrukturen är en absolut förutsättning för elektrifieringen av trafiken och minskningen av växthusgasutsläppen.Nationellt har också biogas identifierats som en viktig drivkraft när man övergår från fossila bränslen inom vägtrafiken. Biogasen är med beaktande av dess livscykelutsläpp ett klimatvänligt alternativ som främjar den cirkulära ekonomin.  Koldioxidfria rutter för sjöfartenClydebank-deklarationen uppmuntrar till pionjärarbete och till att utveckla helt utsläppsfria sjötransportförbindelser som modell för övriga världen. Deklarationen har namngetts enligt den skotländska varvs- och hamnstaden.Staterna kan identifiera potentiella transportförbindelser och tillsammans med hamnar och rederier ta fram innovativa modellösningar för den offentliga och privata sektorn. Syftet med deklarationen är att stödja Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s åtgärder för att minska utsläppen och att visa att man redan under de närmaste åren kan bedriva fossilfri drift på vissa farleder.I Finland finns det ännu inte helt koldioxidfria havsrutter. På fartyg används i allt högre grad till exempel biobränsleblandningar och med dem följer hybridlösningar, vilket innebär att fartyget delvis drivs med el. Dessutom finns det i Finland landsvägsfärje- och förbindelsefartygsrutter som under de närmaste åren kan elektrifieras mer omfattande. Finland är också med i den deklaration som Danmark tagit initiativ till och vars mål är en sjöfart utan växthusgasutsläpp före 2050. Avsikten är att förhandla om en motsvarande åtstramning av Internat-ionella sjöfartsorganisationen IMO:s mål vid sessionen för IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön i slutet av november.Mål nettonollutsläpp från luftfarten före 2050I enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt stöder Finland ett uttalande där man stegvis driver på en minskning av koldioxidutsläppen från luftfarten. Enligt uttalandet är målet att nettonollmålet för koldioxidutsläpp inom den internationella luftfarten ska uppnås före 2050. Målet bidrar till att den globala medeltemperaturökningen ska stanna på 1,5 grader. I uttalandet erkänns Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO:s roll, och uppnåendet av målen ska också främjas via ICAO. Till exempel bör man sträva efter att kompensationssystemet för utsläpp från internationell flygtrafik, CORSIA, ska vara så effektivt som möjligt. En viktig mellanfas är ICAO:s generalförsamling 2022. I uttalandet förbinder sig länderna också att utveckla och ta i bruk hållbara flygbränslen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisningsminister Li Andersson leder Finlands delegation vid Unescos generalförsamling i Paris den 10–11 november. I Finlands huvudanförande på onsdagen lyfte undervisningsministern fram rättighetsperspektivet i Unescos verksamhet och organisationens arbete för att genomföra Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling samt stödet till medlemsländerna för att klara av de utmaningar pandemin medfört. Undervisningsministern gläder sig också över att Åland blivit associerad medlem i Unesco.Minister Li Andersson höll Finlands huvudanförande och uttryckte Finlands stöd för Unescos mål för programperioden 2022–2025. Utmärkande för programmet är den starka betoningen av de mänskliga rättigheterna samt målet att de åtgärder som ingår i programmet  – inom såväl utbildning, vetenskap, kultur som kommunikation – ska kommunicera bättre med varandra. Att främja jämställdheten och stärka de ungas ställning är centrala tvärsektoriella uppgifter. Ett annat centralt mål är att genomföra de globala målen för hållbar utveckling. Här välkomnade minister Andersson organisationens kraftfulla satsning på de utmaningar för miljön som klimatförändringen medför.Hon uttryckte Finlands helhjärtade stöd för att  rekommendationerna om öppen vetenskap och etiska frågor gällande artificiell intelligens ska godkännas. Dessa frågor hade redan på förhand väckt stort intresse.  Ministern tackade Unesco för det sätt på vilket organisationen under pandemin sammanställt lägesbilder och i samarbete med medlemsländerna tagit fram angelägna globala åtgärder genom sina olika program.Unescos innehar fortfarande en betydande roll när det gäller återhämtningen efter coronakrisen, inte minst i fråga om att slå vakt om forskningsdata och yttrandefriheten, att svara på den allt djupare globala utbildningskrisen och att stärka kulturens betydelse för att upprätthålla resiliensen i samhället.Ministern uttryckte Finlands stöd för MONDICULT-konferensen om kulturpolitik och hållbar utveckling på global nivå i september 2022.    Minister Andersson deltog också i högnivåmötet om utbildning (High-Level Global Education Meeting 2021, GEM). Mötet är startskottet för den nya globala samarbetsmekanismen för det globala målet 4, god utbildning för alla, , som har beretts under ledning av Unesco.Minister Andersson gladde sig över att Åland den 9 november erhållit associerande medlemskap i Unesco. Medlemskapet stärker Nordens röst och inflytande i Unesco ytterligare, vilket är viktigt i dagens multilaterala, ibland utmanande, internationella samarbete. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Felparkeringsavgiften höjs i Hyvinge, Karleby, Kyrkslätt, Ylöjärvi och i Dickursby i Vanda Inrikesministeriet har utfärdat en förordning om felparkeringsavgift. Felparkeringsavgiften, också kallad parkeringsbot, höjs i Hyvinge från 50 euro till 60 euro, i Karleby från 40 euro till 50 euro, i Kyrkslätt från 25 euro till 50 euro och i Ylöjärvi från 30 euro till 40 euro.  Felparkeringsavgiften i Vanda stad höjs från 60 euro till 80 euro i den dyraste parkeringsavgiftszonen i centrum av Dickursby. I övriga kommuner ändras felparkeringsavgiften inte.Enligt lagen om parkeringsövervakning är felparkeringsavgiften 20 euro. Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om en högre felparkeringsavgift i en kommun eller i olika delar av kommunen, om trafiktätheten, parkeringsplatsernas knapphet, antalet felparkeringar, trafikens smidighet eller andra trafikmässiga skäl kräver det. Felparkeringsavgiftens maximibelopp är 60 euro. Om parkeringsavgifter av olika storlek tas ut i olika delar i kommunen, är felparkeringsavgiftens maximibelopp dock 80 euro i den del av kommunen där parkeringsavgiften är störst.Det är i regel kommunen som lägger fram ett förslag till höjning av felparkeringsavgiften. Också polisinrättningen kan föreslå att avgiften höjs. Innan förordningen utfärdas begär inrikesministeriet utlåtande om förslagen av polisinrättningarna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forststyrelsens Naturtjänster har anskaffat Valkeasuo i Tohmajärvi som fågelskyddsområde och gåsfält. Köpet finansieras av miljöministeriet. Avsikten är att göra Valkeasuo till ett område dit vitkindade gäss kan förflytta sig för att äta och vila när de avvisas från odlingsområden. Även andra fåglar och våtmarksarter drar nytta av den våtmark som anläggs på området. Förvärvet av området är en av miljöministeriets åtgärder som syftar till att förebygga och lindra de allvarliga skador som gäss orsakar jordbruket.Anskaffningen Valkeasuo är en del av den verktygsback som arbetsgruppen för frågor som rör vitkindade gäss har föreslagit och avsikten är att den ska vara ett försök på längre sikt. Det pågår också bland annat ett dispensförfarande, internationellt samarbete och regeringens proposition med förslag till lag om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Utöver det skyddade området behövs det fortfarande ett starkt samarbete med jordbrukarna för att man i större utsträckning ska kunna anlägga gåsfält längs flyttrutten. Detta främjas genom Naturresursinstitutets projekt för gåsfält.När jordbrukarna beviljas dispens för att avvisa eller skjuta gäss behövs det områden där gässen kan äta och vila under flytten. Bland annat i Holland och Tyskland har man använt sig av motsvarande metoder för att lindra problemen med gäss. På så sätt minskar Valkeasuo trycket på jordbrukarnas åkrar. När gässen avvisas får de en motsvarighet på det skyddade området där de kan äta och övernatta på annat sätt.”Problemen orsakade av vitkindade gäss var exceptionellt allvarliga i fjol. Nu använder vi alla medel för att det inte ska upprepas. Genom skyddet av Valkeasuo genomför vi ett första försök att restaurera ett gammalt torvproduktionsområde till fåglars bruk. Avsikten är att området ska minska trycket på odlarnas åkrar, men också trygga andra arter efter de restaurerings- och vårdåtgärder som behövs”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I området inrättas ett störningsfritt område som lockar till sig en mångfald av arter och dit kan man å ena sidan vänta sig att gäss men också andra arter hittar. Den våtmark som planeras på området gynnar också flera arter som är på tillbakagång och hotade, såsom våtmarksfåglar och insekter. Förhoppningen är att Valkeasuo ska bli ett område som på lång sikt främjar skyddet av många arter och samtidigt erbjuder lösningar på de skador som vitkindade gäss orsakar.Valkeasuo är ett område där torvutvinning upphör och området omfattar cirka 170 hektar. Området inramas i söder av jordbruksmark och i väst av skogsbruksmark, och dessa beaktas när våtmarken planeras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommissionär Mairead McGuinness besöker Finland den 10–12 november på inbjudan av näringsminister Mika Lintilä och finansminister Annika Saarikko. Ministrarna och kommissionären ska diskutera EU:s taxonomi, det vill säga klassificeringssystemet för hållbar finansiering, och framför allt energi- och skogsfrågorna. Kommissionären ska också träffa statsminister Sanna Marin och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Kommissionsledamoten Mairead McGuinness som svarar för finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen besöker Finland den 10–13 november. På besöksagendan står EU:s taxonomi som är ett klassificeringssystem för att fastställa vilka typer av investeringar är hållbara ur miljösynpunkt.“Kärnkraft är viktig när vi tänker på Finlands mål för klimatneutralitet. EU-taxonomin bör vara teknikneutral, vilket innebär att den bör analysera olika energiformer med låga utsläpp på ett jämlikt sätt. Taxonomin måste sporra till hållbara investeringar och påskynda den gröna omställningen”, säger näringsminister Lintilä. EU har ännu inte beslutat om kärnkraft ska tas med i finansieringskriterierna och definieras som miljömässigt hållbar energiproduktion. I den rättsakt som Europeiska kommissionen utfärdade i somras och som just nu är under behandling i rådet fanns inga kriterier för kärnkraft. I Finland har kärnkraften en avgörande roll när det gäller att uppnå klimatneutralitetsmålet i energiproduktionen. Därför är det viktigt att kommissionen utfärdar en kompletterande delegerad rättsakt och kriterier för bedömning av kärnenergin så snart som möjligt.Enligt finansminister Annika Saarikko är kommissionär McGuinness besök en möjlighet att lyfta fram finländsk kompetens inom energi- och skogssektorn och diskutera betydelsen av hållbar finansiering.“Målet med hållbar finansiering, det vill säga att allokera kapitalflödena till hållbara investeringar, är rätt. Samtidigt ska finansieringskriterierna vara enkla att tillämpa, lättbegripliga och entydiga och lämpa sig för olika företag. Om så inte är fallet bidrar taxonomin i praktiken inte till målen för hållbar finansiering. Det är viktigt att kriterierna bereds i nära samarbete med medlemsländerna”, säger finansminister Saarikko. Kommissionären träffar också statsminister Marin och jord- och skogsbruksminister Leppä och gör ett besök i skogen och i OlkiluotoI samband med besöket träffar kommissionären också statsminister Sanna Marin och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Statsministern och kommissionär McGuinness ska diskutera betydelsen av kriterierna för hållbar finansiering när det rör sig om att främja klimat- och miljömålen inom skogsbruket och energiproduktionen.Skogarna och skogsindustrin spelar en viktig roll i omställningen till biobaserad cirkulär ekonomi. Finland har understrukit att taxonomikriterierna för skogsbruksåtgärder bör följa befintliga begrepp och krav och att de också måste vara lätta att omsättas i praktiken. Kriterierna ska också respektera medlemsländernas beslutanderätt i fråga om skogar och skogsbruk.  Utöver att träffa ministrarna besöker kommissionären Olkiluoto kärnkraftverk i Euraåminne och Posivas slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Onkalo som är under konstruktion. Hon ska också få en inblick i hållbart skogsbruk, skogsvård och skogsanvändning i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för 2022. Livslängdskoefficienten är 0,94659. Avsikten med livslängdskoefficienten är att i enlighet med hur den förväntade genomsnittliga livslängden förändras anpassa pensionsutgiften och nivån på de nya arbetspensionerna som börjar betalas.Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2022 eller därefter med 5,341 procent för personer som är födda 1960. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkēvičs i Helsingfors den 9 november.Ministrarna ska diskutera ländernas bilaterala relationer och coronavirusläget och ta upp regionala och internationella frågor, såsom de transatlantiska relationerna och Afghanistan. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben kl. 13:20: 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med det europeiska betalningsinitiativet är att skapa ett europeiskt betalkort och en digital plånbok. Finland och sex andra EU-länder offentliggjorde tisdagen den 9 november ett ställningstagande till stöd för projektet.Det europeiska betalningsinitiativet (European Payments Initiative, EPI) är ett projekt som genomförs av marknadsaktörer i syfte att åstadkomma en Europatäckande betalningslösning. Lösningen ska fungera bland annat vid fysiska butiker, e-handel och betalningar mellan personer.”Den europeiska lösningen svarar mot konsumenternas behov – den är snabb, säker, effektiv och förenlig med den europeiska informationssäkerheten”, säger finansminister Annika Saarikko.Syftet med projektet är att skapa ett europeiskt betalkort och en digital plånbok. Målet är att minska den europeiska betalningsmarknadens beroende av internationella betaltjänstleverantörer.EPI-projektet har för tillfället betaltjänstleverantörer från sju olika länder. Från Finland deltar OP-gruppen.”Det mest väsentliga för att vi ska lyckas är att så många länder som möjligt – eller rättare sagt så många betaltjänstsektorer i olika länder som möjligt – deltar i projektet”, säger minister Saarikko.Ställningstagandet undertecknades förutom av Finland också av Belgien, Spanien, Holland, Polen, Frankrike och Tyskland.

Källa: Valtioneuvosto.fi