NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2022.År 2022 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,85 procent av lönen. Avgiften för 2022 är 0,45 procentenheter högre än 2021, eftersom i avgiften ingår den första återbetalningsposten av den tillfälliga nedsättning av arbetsgivaravgiften som var i kraft 2020.Basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10, medan motsvarande höjda procentsats för personer som fyllt 53–62 år är 25,60. Dessa procentsatser är desamma som 2021.Nästa år är procentsatsen för arbetstagares pensionsförsäkringsavgift 7,15, medan den höjda procentsatsen för arbetstagare som fyllt 53–62 år är 8,65. Även dessa procentsatser är desamma som 2021.Arbetsgivarens genomsnittliga avgift år 2022 är 17,4 procent. Nivån på arbetspensionsförsäkringsavgiften för 2020 sänktes undantagsvis i mitten av året på grund av coronapandemin. Arbetspensionsavgiften sänktes den 1 maj 2020 med 2,6 procentenheter, och detta gällde till utgången av 2020. Nedsättningen av avgiften hänför sig till arbetsgivarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften och påverkar inte arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Underskottet i avgiftsintäkterna till följd av nedsättningen av arbetspensionsavgiften ska amorteras genom höjningar av arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift 2022–2025, så att effekterna av den tillfälliga nedsättningen kan kompenseras till fullt belopp. Därför höjs den genomsnittliga arbetsgivaravgiften med 0,45 procentenheter 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Indexjusteringar har gjorts i de klientavgifter som tas ut för kommunala social- och hälsovårdstjänster. De maximala beloppen i euro i lagen och förordningen justeras vartannat år i enlighet med förändringen i folkpensionsindex och arbetspensionsindex. De indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 januari 2022.De belopp som justerats med folkpensionsindexet höjs med cirka 1,36 procent och de belopp som justerats med arbetspensionsindexet med cirka 1,78 procent. Klientavgifternas högsta möjliga belopp och eurobeloppen för avgifterna under avgiftstaket stiger något. Minimibeloppen i fråga om de inkomstbundna avgifterna som är avsedda för personligt bruk och inkomstgränserna för avgifter för hemvård höjs, vilket sänker avgifterna.Vid ingången av 2022 ska i avgiftstaket för hälso- och sjukvården inkluderas mer avgifter än tidigare, bl.a. avgifter för mun- och tandvård och avgifter för tillfällig hemsjukvård. Eurobeloppet för avgiftstaket är 692 euro per kalenderår. När avgiftstaket har nåtts, är de tjänster som räknas in i avgiftstaket i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret i fråga.I klientavgiftslagen och klientavgiftsförordningen föreskrivs det om det maximibelopp som får tas ut för en tjänst. Kommunen har prövningsrätt i fråga om uttagandet av klientavgifter och storleken på avgifterna inom ramen för maximiavgifterna. Kommunen har rätt att ta ut lägre avgifter än de maximiavgifter som anges i lagen.I den bifogade tabellen anges klientavgifternas maximala belopp i euro före och efter indexjusteringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde den 8 november 2021 för att utforma sina ståndpunkter om reformen av den sociala tryggheten. Ståndpunkterna gäller problemen i det nuvarande systemet för social trygghet och riktlinjerna för att lösa dem genom att reformera systemet. De bygger på de fyra centrala problemområden inom den sociala tryggheten som fastställts av kommittén. Avsikten är att utkastet till ståndpunkter ska godkännas vid kommittémötet den 31 januari 2022, varefter kommitténs sektioner börjar bereda förslag till lösningar på de problem som beskrivs i dem. Presidiets första utkast till ståndpunkter publicerades i maj 2021 och de har därefter uppdaterats i takt med att arbetet framskridit.Presidiets utkast till ståndpunkter (på finska, uppdaterat 1.11.2021) Arbetsmötet fokuserade på att finslipa ståndpunkterna. Kommittén diskuterade bl.a. förhållandet mellan social trygghet, heltidsarbete och deltidsarbete, lågavlönat arbete och stödjande av företagande. Den sociala tryggheten för företagare diskuterades också med tanke på säsongarbete, beaktande av branschspecifika särdrag samt behövlig service. Dessutom diskuterades hur heltidsarbete lämpar som allmänt mål och hur det förhåller sig till olika livssituationer, till exempel situationer där en individ inte har full arbetsförmåga. Den sociala tryggheten för studerande behandlades bl.a. i fråga om målet att studerandena snabbt ska utexamineras.Diskussionen om problemen med samordningen av förmåner och tjänster fokuserade på tillgången till tjänster, tjänsternas genomslagskraft och deras förpliktande karaktär. Kommitténs ståndpunkt om social trygghet när det gäller kontinuerligt lärande och utveckling av kompetensen behandlades nu för första gången. Enligt ståndpunkten stöds kompetensutveckling även i fortsättningen genom olika förmånssystem enligt personens situation och de mål som fastställts för förmånerna. Målet är att på ett föregripande sätt stödja förändringar i arbetslivet genom att möjliggöra kompetensutveckling redan vid sidan av arbetet och under avbrott i arbetskarriären, beakta nya utbildningsbehov och utbildningsutbud samt stödja i synnerhet underrepresenterade gruppers deltagande. “Kommittén och sektionerna har gjort ett omfattande arbete med att utforma ståndpunkterna och upprätta rapporter som beskriver problemen inom den sociala tryggheten. Nu är vi på slutrakan och för det får vi tacka alla som deltagit i arbetet. Till följande inleds sektionernas arbete med att utarbeta förslag till lösningar på dessa problem. Reformarbetet framskrider nu till nästa fas”, säger kommitténs ordförande Pasi Moisio.Preliminär struktur för kommitténs mellanrapport Sammanställningen av socialförsäkringskommitténs mellanrapport inleds. Avsikten är att mellanrapporten blir klar i början av 2023 och i den presenteras de viktigaste resultaten av kommitténs arbete dittills. Den preliminära strukturen för kommitténs mellanrapport är:1. Det nuvarande systemets värdegrund, förhållande till grundläggande fri- och rättigheter, principer och finansieringsstruktur 
2. Det långsiktiga målet för nivån på, omfattningen av och finansieringen av den sociala tryggheten 
3. Problemen i det nuvarande systemet och reformförslag 
4. Alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten 
5. Kommitténs riktlinjer för principerna och strukturerna för reformen på lång sikt.Kommitténs kommande mötenMötet i november (29.11)Förändringarna i arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ställningstagandena, Godkännande av de slutliga problemrapporterna Mötet i januari (31.1) Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, Godkännande av principerna i utkastet till ställningstaganden Arbetsmötet i februari (14.2) 
Mötet i mars (21.3) 
Arbetsmötet i april (25.4) 
Mötet i maj (23.5)Mötesmaterial (på finska):Dior, Kommittén för social trygghet 8.11.2021Presidiets utkast till ståndpunkter (på finska, uppdaterat 1.11.2021) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har godkänt nya program för Europeiska unionens fonder inom området för inrikes frågor för programperioden 2021–2027. Fonderna under programperioden är fonden för inre säkerhet, asyl-, migrations- och integrationsfonden samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.Totalfinansieringen från fonderna för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 är cirka 183 miljoner euro. I samband med halvtidsutvärderingen 2024 är det möjligt att få tilläggsfinansiering för programmen förutsatt att man före halvtidsutvärderingen har anhållit om utbetalning av minst 10 procent av den ursprungliga finansieringsandelen. Tilläggsfinansieringen allokeras till medlemsstaterna utifrån de kriterier som anges i förordningen om fonden.Fenomen som försämrar säkerheten kan förebyggas genom beredskap inför nya hotMålet för fonden för inre säkerhet (Internal Security Fund ISF) är att utveckla verktyg, rutiner, samarbete och en lägesbild för att bekämpa och utreda gränsöverskridande brottslighet. Ett ytterligare mål är att stärka kriståligheten och beredskapen inför nya hot så att man kan förebygga fenomen som försämrar säkerheten. Avsikten är också att förbättra skyddet av brottsoffer. Fonden är indelad i tre särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden:• att förbättra och underlätta informationsutbytet mellan och inom behöriga myndigheter och berörda unionsorgan och unionsbyråer samt vid behov med tredjeländer och internationella organisationer
• att förbättra och effektivisera det gränsöverskridande samarbetet, inklusive gemensamma insatser mellan behöriga myndigheter när det gäller terrorism och grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension
• att stödja stärkandet av medlemsstaternas kapacitet.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från fonden för inre säkerhet 36,60 miljoner euro.Genomförandet av den gemensamma migrationspolitiken främjasMålet för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Asylum, migration and integration Fund AMIF) är att främja en effektiv hantering av migrationsfrågor samt genomförandet, stärkandet och utvecklingen av den gemensamma asylpolitiken och den gemensamma migrationspolitiken. Fonden är indelad i fyra särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden och av vilka Finland har inkluderat de tre första i programmet:• att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension
• att stärka och utveckla den lagliga migrationen till medlemsstaterna i enlighet med ländernas ekonomiska och sociala behov samt att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare och att bidra till deras sociala delaktighet
• att delta i bekämpningen av olaglig migration, att effektivisera ett effektivt, tryggt och människovärdigt återvändande och återtagande samt att främja återintegrationen i tredjeländer i initialskedet
• att öka solidariteten och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt med de medlemsstater som mest påverkas av de utmaningar som gäller migration och asyl, bland annat genom praktiskt samarbete.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från asyl-, migrations- och integrationsfonden 67,93 miljoner euro. Via fonden betalas dessutom finansiering till medlemsstaterna för vidarebosättning och humanitär inresa. Den finansieringsandel som betalas till Finland 2021–2022 uppskattas uppgå till totalt cirka 33,8 miljoner euro.Målet är en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränsernaMålet för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (Instrument for financial support for Border Management and Visa Policy, BMVI) är att utveckla och genomföra en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och att därigenom ge högre inre säkerhet i unionen. Samtidigt skyddar man den fria rörligheten för personer inom unionen och följer fullt ut unionens regelverk med iakttagande av de förpliktelser som rör de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Fonden är indelad i två särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden:• att stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen 
• att stödja den gemensamma viseringspolitiken.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 77,97 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är ordförande i Freedom Online Coalition 2021. Koalitionens syfte är att trygga friheter och rättigheter som gäller internet. I egenskap av ordförandeland ordnar Finland en webbkonferens 30.11–3.12.2021 för att fira koalitionens tioåriga historia. Konferensen kulminerar i ett online ministermöte för koalitionens medlemsländer med utrikesminister Pekka Haavisto som värd. Utöver de 34 medlemsländerna samlar konferensen också experter på olika frågor kring de mänskliga rättigheterna, internet och digitalisering från civilsamhällesorganisationer, företag och forskningsinstitut, för att diskutera hur man bäst kan främja ett fritt, inkluderande, tillgängligt och tryggt internet på 2020-talet.Öppenhet, tillgänglighet, delaktighetSedan koalitionen grundades 2011 har antalet internetanvändare ökat explosionsartat. Den digitala tekniken erbjuder allt fler möjligheter att dela information och hålla kontakt. Tillgång till internet har blivit en nödvändighet för att kunna utnyttja tjänster och delta i det ekonomiska och samhälleliga livet. Samtidigt har en stor del av världens befolkning inte tillgång till internet och digital teknik. Varje år begränsas internet i politiskt syfte och ny teknik utnyttjas för politiskt förtryck och för ekonomisk vinning. Koalitionens uppdrag, att försvara och främja de mänskliga rättigheterna på webben, är idag mer aktuellt än någonsin.Temat för jubileumskonferensen är ”Öppenhet, tillgänglighet, delaktighet – mänskliga rättigheter på webben på 2020-talet”.  På programmet står paneldebatter som fördjupar sig i tillgänglighet och likabehandling, artificiell intelligens, cybersäkerhet och auktoritära stater.Anmäl dig till konferensen  Janette Sorsimo-Kimmo, utrikesministeriets enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheterjanette.sorsimo-kimmo(at)formin.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rättsstaten fungerar bra när medborgarna kan lita på att deras rättigheter tillgodoses. Förtroendet är limmet i ett demokratiskt samhälle, den sammanhållande kraften, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson i dag på ett rättsstatsseminarium i Ständerhuset.Vid seminariet som ordnades av justitieministeriet samlades framstående företrädare för det finländska rättslivet för att diskutera den finska rättsstatens nuläge och utmaningar.
 
I sitt anförande betonade justitieminister Henriksson att medborgarna måste kunna lita på att förvaltningen iakttar lagen och att rättigheter tillgodoses på lika villkor. Medborgarna ska också kunna lita på sina möjligheter att driva sin sak i en oavhängig domstol.
 
– Den finska rättsstaten står allmänt taget på en tämligen stabil grund. Detta stöds också av den rapport om rättsstatsprincipen som EU-kommissionen offentliggjorde i somras. Finland klarar sig bra i internationella jämförelser och får goda omdömen om yttrandefriheten, bekämpningen av korruption och medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner. Detta är viktigt och återspeglar också värderingarna i vårt samhälle.
 
Henriksson påpekade dock om att det skulle vara naivt att tro att det i Finland inte kan förekomma strävanden att rubba rättsstaten.
 
– Det är skäl att i tillräckligt god tid överväga beredskapen inför detta alternativ, sade Henriksson.En livskraftig demokrati och tillgodoseendet av rättigheterna förutsätter kontinuerlig utveckling
Henriksson betonade att man i lagstiftningen tillräckligt effektivt måste trygga domstolarnas oberoende ställning. Här har inrättandet av Domstolsverket varit ett steg mot att stärka oberoendet. Även justitieförvaltningens resurser ses över, eftersom regeringen har beslutat inleda beredningen av en redogörelse för rättsvården. Redogörelsen bereds vid justitieministeriet och den ska ge aktuell information om rättsvårdens tillstånd i Finland i syfte att trygga justitieförvaltningens verksamhetsförutsättningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lösningarna som gäller avvecklingen av flerkanalsfinansieringen ser annorlunda ut på Åland än i riket. I arbetet har Ålands särförhållanden och -behov tagits i beaktande.Enligt statsminister Marins regeringsprogram skulle en parlamentarisk kommitté bereda
landskapens beskattningsrätt och avvecklingen av flerkanalsfinansieringen som separata frågor
inom ramen för reformen av social- och hälsovården.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 10 november har 86 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 80 procent båda vaccindoserna. Uppnåendet av denna milstolpe räcker dock inte i sig till för att minska spridningen av smitta och behovet av sjukhusvård.Under veckan (4–10.11) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,3 procentenheter och för den andra dosen med 0,9 procentenheter. Fram till den 10 november har 121 799 personer fått den tredje vaccindosen. Det är fortfarande ytterst viktigt att alla som inte ännu har gjort det vaccinerar sig. Vaccinationen ger bra skydd mot allvarlig coronavirussjukdom och bidrar också till att skydda närstående.Under de två senaste veckorna (25.10–7.11) har det rapporterats 167 nya smittfall i Finland per 100 000 invånare, vilket är cirka 26 procent mindre än de 133 smittfall per 100 000 invånare som rapporterades under de två veckorna före det (11–24.10). Vecka 44 rapporterades cirka 5100 coronafall, medan det under de tre föregående veckorna rapporterades cirka 3700–4200 fall per vecka.Vecka 44 togs det in sammanlagt 119 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Under de senaste fem veckorna har antalet nya coronaviruspatienter som tagits in på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården stigit från 110 till 135 patienter. Förra veckan tog man emot 20 nya coronapatienter inom intensivvården. Antalet personer som tagits in på intensivvård per vecka har varierat mellan 13 och 28 under de senaste fem veckorna. I slutet av vecka 44 vårdades sammanlagt 140 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 107 på bäddavdelningar och 33 på intensivvårdsavdelningar. Det fanns fler coronapatienter inom den specialiserade sjukvården än i slutet av vecka 43, då det fanns sammanlagt 115 patienter (91 patienter vårdades på bäddavdelningar och 24 intensivvårdsavdelningar). Under de senaste månaderna har belastningen på sjukhusvården i genomsnitt hållits på samma nivå. Totalt 1 212 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 27 oktober.Risken att bli intagen för specialiserad sjukvård är betydligt större för dem som inte är vaccinerade än för dem som har fått båda vaccindoserna. I augusti-oktober 2021 har personer som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 19 gånger oftare än personer som fått båda vaccindoserna.
Förra veckan togs över 83 000 tester. Det är lite mer än de tre föregående veckorna då det togs cirka 76 500–79 500 tester per vecka. Av de tester som togs förra veckan var 6,2 procent positiva. Detta är en ökning jämfört med vecka 43 då andelen positiva testresultat var 5,2 procent. Veckorna 41 och 42 låg var andelen 4,5–4,8 procent. Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbplats. En omfattande uppföljningsrapport publiceras varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbplatsen Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med Finlands garantiprogram har varit att stödja små och medelstora företags tillgång till finansiering genom att erbjuda bankerna garantier för företagslån. Enligt en utvärdering som arbets- och näringsministeriet beställt har garantiprogrammet väl nått de näringspolitiska mål som uppställts för det. Den offentliga finansieringen har gett en tiodubbel hävstångseffekt.Finlands garantiprogram är ett program som har gjort det lättare för små tillväxtföretag att få lån genom att bevilja ytterligare garantier för företagens banklån. Garantierna har inriktats speciellt på nyetablerade, snabbväxande, internationaliseringsinriktade och innovativa företag.”Jag är mycket nöjd med resultaten av utvärderingen av garantiprogrammet. Programmet har lyckats både att förbättra företagens finansiella ställning och utvidga serviceutbudet på finansmarknaden. Finland, Europeiska investeringsbanksgruppen och Europeiska kommissionen har genom samarbete delat risken och resultatet är en tiodubbel hävstångseffekt för den offentliga finansieringen. Detta om något är fråga om verkningsfullt samarbete”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Jag är mycket nöjd att Europeiska kommissionens, Finlands regerings, EIF:s och EIB:s mångåriga insats för att stödja snabbt växande och innovativa lokala små företag har gett ett så pass positivt resultat. Utvärderingen visar tydligt att Finlands SMF-garanti nådde sina mål att öka tillgången till finansiering för små och medelstora företag genom förmånliga lånevillkor. Detta skulle inte ha varit möjligt utan garantin. Europeiska investeringsfonden hoppas att få fortsätta sitt framgångsrika samarbete med arbets- och näringsministeriet”, säger Alain Godard som är verkställande direktör för EIF.Det hade reserverats sammanlagt 40 miljoner euro i finansiering för genomförandet av garantiprogrammet 2016–2020. Av detta belopp finansierades 20 miljoner euro med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och 20 miljoner euro med nationella medel. Europeiska investeringsfonden, som hör till Europeiska investeringsbanksgruppen, har svarat för genomförandet av garantiprogrammet. Garantierna har förmedlats av fem banker: Andelsbanken, Nordea, Aktia, Oma Säästöpankki och Sparbanksgruppen.Betydande stöd till nystartade företag har beviljats via programmetFöre utgången av 2020 har över 700 företag beviljats lån ur garantiprogrammet. Lånens totalbelopp är cirka 400 miljoner euro. Flest lån beviljades företag inom industri och handel.Utvärderingen visar att det från garantiprogrammet har beviljats betydande stöd till nystartade och unga företag. Nästan en tredjedel av garantierna har beviljats företag under 1 år vid tidpunkten för lånet och sammanlagt över hälften företag under 5 år. Målet med garantiprogrammet har varit att rikta finansiering till växande företag, och enligt utvärderingen har detta lyckats. Den genomsnittliga omsättningen för de företag som fått finansiering från programmet har ökat betydligt kraftigare än hos små och medelstora företag i genomsnitt.Garantiprogrammet har ökat antalet små och medelstora företag som fått bankfinansieringEnligt utvärderingen har garantiprogrammet lyckats med att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering. Garantiprogrammet har ökat antalet små och medelstora företag som fått bankfinansiering.En stor del av garantierna inom programmet har beviljats mikroföretag, nystartade företag, företagsförvärv och generationsväxlingar. Man har lyckats utnyttja programmet i situationer där bristen på säkerheter i typiska fall försvårar erhållandet av bankfinansiering.Majoriteten av de intervjuade företagen trodde att de skulle ha blivit utan bankfinansiering utan den säkerhet som garantiprogrammet erbjuder. Å andra sidan litade en stor del av företagen dock på att finansieringen skulle ordnas från andra källor. Bristen på ett garantiprogram skulle dock ha haft en fördröjande och minskande effekt på projekt och investeringar. I utvärderingen granskades också programmets effekter på finansmarknaden och företagsfältet i vidare bemärkelse. Garantiprogrammet har utvidgat lånemarknaden för små och medelstora företag, särskilt nystartade företag, samt gjort utbudet av finansiering för små och medelstora företag mångsidigare. Programmet har också bidragit till att utvidga finansieringsmöjligheterna när bankerna har utnyttjat Europeiska investeringsbankens nya finansieringstjänster. Det väsentliga är att göra bankerna delaktiga och förankra programmet i kontorsnätverketBankerna har fungerat i stor utsträckning inom de ramar som garantiprogrammet tillåter, och speciellt bankernas strategier och deras koncentration på sina egna kundsegment eller geografiska områden har styrts av garantin. Enligt utvärderingsrapporten har det med tanke på täckandet av marknaden för små och medelstora företag varit viktigt att garantiprogrammet har förmedlats av flera banker och att programmet också i stor utsträckning har förankrats i bankernas kontorsnätverk. Att programmet riktats enligt bankernas egen marknad har kunnat lämna vissa företag utanför möjligheten till garantier, trots att garantiprogrammet i stor utsträckning har använts av bankerna. I rapporten konstateras att det ha varit lätt för företagen att utnyttja programmet, eftersom bankerna ansvarar för det administrativa arbetet.Utvärderingen gjordes AV 4FRONT Oy.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionens råd och Europaparlamentet försöker enas om unionens nästa års budget fredagen den 12 november.EU-medlemsländerna behandlar budgetpropositionen vid budgetrådets möte i Bryssel. Statssekreterare Maria Kaisa Aula representerar Finland. Förlikningskommittén, där rådet och parlamentet söker enighet om budgeten, sammanträder i samband med mötet.  Förlikningstiden löper ut måndagen den 15 november. Om ingen enighet nås under förlikningstidens gång kommer Europeiska kommissionen att utfärda ett nytt budgetförslag.Finansieringsbehoven bör prioriterasFinland betonar att användningen av medel måste basera sig på realistiska behov. Olika finansieringsbehov bör prioriteras vid behov.Det är enligt Finland viktigt att nästa års EU-budget följer principerna för god ekonomiförvaltning och återhållsam budgetering. Åtagandena och betalningarna bör fastslås med hänsyn till maximibeloppen i budgetramen för 2021–2027. Åtagandena och betalningarna måste ha tillräckliga marginaler för att EU ska kunna svara på oförutsedda utgifter nästa år.Finland försöker påverka utgifterna i budgeten och därmed också nivån på Finlands EU-avgifter för att Finlands nettobidrag ska förbli skäligt och rättvist.

Källa: Valtioneuvosto.fi