NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och Tysklands EU-minister Michael Roth träffades i Helsingfors i dag den 12 november. Ministrarna diskuterade aktuella EU-ärenden, bland annat gällande rättsstatsprincipen, klimatet, migrationssituationen och läget vid de yttre gränserna. Diskussionerna tangerade också den pågående konferensen om Europas framtid.Ministrarna Tuppurainen och Roth besökte Tyska skolan i Helsingfors och diskuterade Europas framtid med eleverna. Ministrarna besökte också Helsingfors centrumbibliotek Ode.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredsnobelpristagaren Nadia Murad besöker Finland på inbjudan av statsminister Sanna Marin. Statsministern och Murad, som tilldelades Nobels fredspris 2018, träffas i statsministerns tjänstebostad Villa Bjälbo måndagen den 22 november.Statsminister Marin och Nadia Murad, som gjort sig känd som en försvarare av offer för sexuellt våld, ska diskutera sätt att främja de mänskliga rättigheterna, att skydda utsatta personer och i synnerhet att försvara kvinnors och flickors ställning och rättigheter under kriser och våldsamma konflikter.I Finland träffar Murad också utrikesminister Pekka Haavisto, jämställdhetsminister Thomas Blomqvist, delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter och delegationens ordförande, riksdagsledamot Eva Biaudet. Murad ska också tala vid prisgalan för den finska regeringens internationella jämställdhetspris (International Gender Equality Prize, IGEP) måndagen den 22 november.Att involvera det civila samhället och att stärka kvinnors, flickors och olika minoriteters ställning och rättigheter är en central del av Finlands utrikes- och utvecklingspolitik. Finland framhåller dessa mål i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där landet inleder sitt treåriga mandat 2022.Nadia Murad tilldelades Nobels fredspris 2018 för att ha främjat rättigheterna för offer för sexuellt våld och för överlevare av folkmord.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På initiativ av inrikesministeriet lät statsrådet göra en undersökning där man utredde vilka kompletterande migrationsvägar det finns i olika länder för personer som är i behov av internationellt skydd. Fokus låg på vägar som baserar sig på arbete och studier. Forskningsinformation stöder Finlands överväganden av behovet av migrationsvägar och EU:s ansträngningar för att finna nya lösningar.Arbets- och studiebaserade kompletterande vägar är rekryteringskanaler och stipendieprogram genom vilka personer som är i behov av skydd anländer till mållandet som arbetstagare och studerande, inte som asylsökande eller kvotflyktingar. Vägarna kallas kompletterande eftersom de inte ersätter de olika ländernas kvotflyktingsystem utan kompletterar dem. Avsikten är att möjliggöra en laglig och trygg inresa. I kompletterande migrationsvägar förenas humanitär och kompetensbaserad migrationEnligt undersökningen är de arbets- eller studiebaserade kompletterande vägarna i olika länder tills vidare bara en rad olika program och försök. Deras antal ökar dock snabbt, och de kompletterande vägarna har potential att tillgodose behoven hos såväl de personer som väljs ut för arrangemangen som de mottagande länderna. I vissa länder har vägarna underlättat bland annat bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvården.EU uppmuntrar medlemsländerna att utveckla kompletterande vägarÅr 2020 antog Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande om reformen av migrations- och asylpolitiken. I meddelandet betonas utvecklingen av lagliga migrationsvägar som en del av EU:s övergripande strategi för migration. Kommissionen antog också en separat rekommendation om lagliga vägar. I rekommendationen uppmanar kommissionen medlemsländerna att undersöka möjligheterna till inresa på grund av arbete eller studier för dem som är i behov av internationellt skydd och uppmuntrar länderna att dela med sig av sina erfarenheter. Undersökningen på engelska stöder EU-ländernas gemensamma ansträngningarForskargruppen bestod av experter från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Dessutom medverkade Joanne van Selm, självständig forskare som specialiserat sig på migrations- och flyktingfrågor. I forskningsprojektets styrgrupp fanns representanter för inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.Forskningsrapporten är skriven på engelska så att även andra länder kan dra nytta av den framtagna informationen. På så sätt stöder rapporten EU-ländernas gemensamma ansträngningar för att finna lösningar på migrationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev till regionerna för att styra dem i det fullständiga genomförandet av den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin och i utövan-det av befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar från och med den 15 november.Den uppdaterade handlingsplanen ska börja tillämpas fullständigt när en vaccinationstäckning på minst 80 procent uppnås för de 12 år fyllda som hör till målgruppen för vaccinationerna eller när hela den befolkning som hör till målgruppen och som vill vaccinera sig har haft möjlighet att få två vaccindoser. Enligt Institutet för hälsa och välfärd uppnåddes målet om en vaccinationstäckning på 80 procent den 10 november 2021.Social- och hälsovårdsministeriet styr regionerna i att följa upp epidemiläget och att fatta beslut på basis av de rekommendationer och begränsningar som behövs för att bekämpa epidemin.Social- och hälsovårdsministeriet har berett epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridning. Kriterierna lämpar sig bättre för det nuvarande epidemiläget än fasbeskrivningarna som använts tidigare. Regionerna kan använda kriterierna som riktlinjer vid bedömningen av vilka åtgärder som behövs. Institutet för hälsa och välfärd publicerar på sin webbplats uppgifter om områden som uppfyller kriterierna för områden med samhällsspridning från och med den 15 november.Utgångspunkten för den nya strategin är att samhällets olika funktioner ska vara öppna. Den betonar vikten av lokala och riktade åtgärder i bekämpningen av epidemin.Social- och hälsovårdsministeriet betonar att epidemiläget varierar lokalt, men att epidemin ännu inte är över. Coronaviruset sprids fortfarande bland de som inte är vaccinerade. Enbart vaccinationstäckningen räcker inte till för att stävja epidemin, även om den bromsar den. Därför behövs det fortfarande lokalt riktade effektiva åtgärder om det i området uppstår eller finns en risk för att det kan uppstå sådana smittkluster som är betydande och som utgör en uppenbar risk för att viruset sprids i befolkningen och hotar hälsan och det övergripande välbefinnandet hos de människor som är särskilt utsatta för viruset, och dessutom för indirekta negativa konsekvenser i samhället. Social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev: Fullständig tillämpning av den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrateginBilaga: Epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridningHandlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av covid-19-epidemin 2021–22 Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder i utrikesrådet måndagen den 15 november i Bryssel. Huvudtemana på utrikesrådets agenda är Sahel, västra Balkan och den strategiska kompassen för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. På dagordningen står också aktuella frågor som rör Belarus, energiprisernas geopolitiska aspekter, Etiopien, Sudan och resultaten av FN:s 26:e klimatkonferens. Under utrikesministermötet för EU:s östliga partnerskap diskuteras prioriterade områden i det framtida samarbetet. Utrikesministrarna bereder även toppmötet med det östliga partnerskapet den 15 december.Utrikesrådet ska diskutera situationen i Sahel med fokus på den senaste tidens händelser i Mali. Utöver krishanteringsinsatsen framhåller Finland vikten av att stödja civila insatser, till exempel för basservice och utbildning. Finlands anser att fredsbyggande ska vara en av EU:s prioriteringar. 
Ministrarna diskuterar EU:s roll på västra Balkan och hur samarbetet med länderna i regionen ska fortsätta. De tar upp situationen i Bosnien och Hercegovina och dialogen för att normalisera relationerna mellan Serbien och Kosovo.Under en gemensam diskussion mellan utrikes- och försvarsministrarna presenterar den höga representanten Josep Borrell det första utkastet till strategiskt kompass för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Den strategiska kompassen ska precisera de gemensamma målen för krishantering, stöd till partner och skyddet av Europeiska unionen och dess medborgare. Finlands vill se en omfattande och konkret strategi som utvecklar och stärker EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.Utrikesminister Pekka Haavisto deltar också i utrikesministermötet för det östliga partnerskapet. Målet för östliga partnerskapets kommande arbetsprogram är att stödja partnerländernas ekonomiska återhämtning, deras samhälleliga bärkraft och reformer.”Finland stöder det östliga partnerskapet, och det kommande toppmötet är viktigt för att stärka våra gemensamma åtaganden. Finland anser att de grundläggande rättigheterna, de gemensamma värdena och reformerna på basis av dessa är viktiga för att skapa samhällelig stabilitet. Det är positivt att vi inom ramen för det östliga partnerskapet i allt högre grad stöder partnerländernas åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna”, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet har utretts vilka kompletterande migrationsvägar det finns för personer som är i behov av internationellt skydd. Särskilt fokus lades på arbets- och studiebaserade vägar. Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, och dessa har potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen.Kompletterande vägar ger människor i behov av internationellt skydd en laglig och trygg väg till ett land som kan tillgodose deras behov av skydd. Migrationsvägarna kallas kompletterande, eftersom de inte ersätter kvotflyktingsystemen i olika länder utan kompletterar dem.De arbets- och studiebaserade kompletterande vägarna är rekryteringskanaler och stipendieprogram som skapats för personer i behov av skydd och som gör det möjligt för dem att komma in i mottagarlandet som arbetstagare och studerande, inte som asylsökande eller kvotflyktingar.En internationell jämförelse inom undersökningen visade att arbets- eller studiebaserade kompletterande vägar ännu inte är en tydligt etablerad praxis globalt sett, utan att det hittills rör sig om en rad olika program och pilotförsök.Kompletterande vägar är ett snabbt växande fenomenI programmen för arbets- och studiebaserade kompletterande vägar används i regel vanliga visum och uppehållstillstånd som utfärdas utifrån arbete eller studier. Den särskilda situationen för experter som behöver internationellt skydd, till exempel svårighet att skaffa alla dokument som normalt krävs, har dock beaktats genom att stöd erbjuds under de olika skedena av ansökningsprocessen och genom att lättnader görs i fråga om kriterierna och avgifterna för inresan.Undersökningen visade att arbetsmarknaden, högskolorna och civilsamhällesorganisationerna spelar en central roll i de nuvarande vägarna. Tills vidare finns det fler studiebaserade program än arbetsbaserade program.Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, men deras kapacitet är tills vidare förhållandevis anspråkslös. Programmen har stor potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen. De kan dock inte ersätta kvotflyktingprogrammen, eftersom de människor som kommer via de kompletterande vägarna inte i första hand väljs ut utifrån deras utsatta ställning.Undersökningen bidrar till att bedöma vilka möjligheter som kompletterande vägar erbjuderBland annat FN:s flyktingorgan UNHCR har under de senaste åren betonat utveckling av kompletterande vägar för att ta itu med flyktingsituationen. Intresset för att utveckla vägar stärks också av det ökade behovet av arbetskraft och den åldrande befolkningen i många utvecklade länder. Den information som samlas in i undersökningen bidrar till att förstå de kompletterande vägarnas karaktär och roll i migrationspolitiken.För undersökningen intervjuades representanter för internationella expertorganisationer i migrationsfrågor och experter som arbetar med enskilda arbets- eller studiebaserade program i olika länder. Forskarna organiserade också en expertpanel och ett webbinarium som behandlade temat kompletterande vägar samt deltog i internationella distansevenemang kring temat.Forskargruppen bestod av experter från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Dessutom medverkade Dr. Joanne van Selm, självständig konsult som specialiserat sig på migrations- och flyktingfrågor.Utredningen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Forskningsrapporten är skriven på engelska så att även andra länder kan dra nytta av den framtagna informationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat 700 000 euro för främjandet av ungas företagar-, ekonomi- och arbetslivsfärdigheter. Sex projekt beviljades understöd.Understöd beviljades för projekt som genomförs av Talous ja nuoret TAT ry, Nuori Yrittäjyys ry, Barn- och ungdomsstiftelsen, Phoenix ry, Suomen 4H-liitto ry samt Finlands svenska Marthaförbund rf.I beviljandet av understöd har man bland annat betonat att projekten engagerar de unga som har det sämst ställt, invandrare, partiellt arbetsföra och unga som särskilt drabbats av konsekvenserna av coronapandemin.De projekt som understöds omfattar årskurs 6 och 9 i fråga om barn och unga i grundskoleåldern samt studerande vid gymnasier i fråga om unga på andra stadiet. Även unga som saknar arbete eller utbildningsplats har beaktats och till exempel Phoenix ry:s projekt når ut till invandrarbefolkningen. Genom projekten kommer man också att nå svenskspråkiga ungdomar.– Det är viktigt att de unga får erfarenheter och information om såväl företagande, ekonomi som arbetslivet. Jag upplever att även ett så litet anslag som detta ger de unga goda och meningsfulla stunder av lärande och insikt, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.De färdigheter som avser företagande, ekonomi och arbetsliv är en del av livslångt lärande, under vilket människornas färdigheter utvecklas och kompletteras i olika skeden av deras utbildnings- och inlärningsväg. Det handlar om allt från livskompetens, växelverkan och självledarskap till innovationsförmåga och förmåga att hantera förändringar. Utbildningen och fostran ska stödja företagsamheten, hanteringen av privatekonomin och arbetslivsorienteringen så att de utvecklas till ett handlingssätt där attityd, ambition och handlingsvilja kombineras med kunskap och hög kompetens. En entreprenörsinriktad verksamhetskultur och handlingsmodell, liksom ekonomiska färdigheter och arbetslivsfärdigheter, uppnås bäst i samarbete med det omgivande samhället.I statsminister Sanna Marins regeringsprogram satsas det systematiskt på en stark företagsamhetspolitik. Enligt regeringsprogrammets riktlinje ska man under regeringsperioden göra tröskeln för inledande av företagsverksamhet lägre och satsa på att stärka det företagarvänliga klimatet genom att öka arbetslivskompetensen och bland annat genom att öka förståelsen för och kunnandet om företagandet och arbetslivet på olika utbildningsnivåer samt genom andra offentliga tjänster. Vidare uppmärksammas ekonomiska kunskaper och arbetslivskompetens som element som påverkar de ungas välbefinnande.Beviljade understöd  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ger ut ett nytt Kommuninfoblad om sjukvårdskort som personer från Storbritannien kan använda för att påvisa att de har rätt till medicinskt nödvändig offentlig sjukvård för samma klientavgifter som kommuninvånarna.Tidigare har det funnits fem olika sjukvårdskort. Nu finns det ett till kort: GHIC (Global Health Insurance Card) för personer bosatta i Nordirland. Korten är i kraft fram till att giltighetstiden som anges på korten löper ut. Rätten att få vård kan också påvisas med ett intyg som temporärt ersätter det europeiska sjukvårdskortet. Personer från Storbritannien som vistas tillfälligt i Finland har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga sjukvården på samma sätt som före Storbritanniens utträde ur EU. Läs hela Kommuninfobladet xx/2021: Storbritanniens europeiska sjukvårdskort 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände den 11 november 2021 Finlands deltagande i programmet Interreg Baltic Sea Region, som är ett av programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Programmet har en central roll i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. Målet med programmet är att genom internationellt samarbete främja innovativa lösningar som skyddar vattendragen och klimatneutrala lösningar i Östersjöområdet. Målet kan nås bland annat genom att skapa nya affärsmöjligheter med hjälp av digitalisering och genom att utveckla och genomföra nya lösningar för att förebygga förorening av vattendrag. Avsikten är också att stödja och samordna företagens och det civila samhällets initiativ för att främja cirkulär ekonomi.Programmet ingår i EU:s programperiod för regional- och strukturpolitik 2021–2027 och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Den totala finansieringen av programmet uppgår till sammanlagt 313,6 miljoner euro, varav 250,9 miljoner euro är EU-finansiering.Av EU-länderna deltar förutom Finland också Sverige, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland i programmet Interreg Baltic Sea Region. Av länderna utanför EU deltar Norge och Ryssland, eventuellt också Vitryssland, i programmet.Programmet har tagits fram i samarbete mellan de deltagande länderna och regionerna. Alla de deltagande länderna ska godkänna programmet nationellt, varefter programmet sänds till Europeiska kommissionen för godkännande.    Allt som allt deltar Finland i elva program, av vilka sju redan har godkänts. När det gäller de tre Interreg-program (Kolarctic, Karelia och South-East Finland – Russia) som ska genomföras vid de yttre gränserna inleds den nationella godkännandeprocessen i början av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För nästa år föreslås en temporär höjning med 25 procent för inkomstgränserna för den studerandes egna inkomster som påverkar studiestödet. Den föreslagna höjningen förbättrar de studerandes möjligheter att förvärvsarbeta vid sidan av studierna och komplettera studiestödet med löneinkomster i större utsträckning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för de ungas sysselsättning och de studerandes försörjning.Den föreslagna höjningen med 25 procent görs i de inkomstgränser som gällde 2020 och 2021, vilket innebär att inkomstgränsen för en stödmånad stiger från nuvarande 696 euro till 870 euro och inkomstgränsen för en månad utan studiestöd från 2 078 euro till 2 600 euro. För tydlighetens skull avrundas inkomstgränserna till närmaste hela tio euro.För en heltidsstuderande som omfattas av studiestödet nio månader per år skulle ändringen t.ex. öka möjligheterna att få extra inkomster med ca 3 000 euro år 2022, eftersom den årliga inkomstgränsen skulle stiga från nuvarande 12 498 euro till 15 630 euro.Dessutom föreslås det att de belopp som avses i bestämmelsen om återkrav av stöd som betalats till för högt belopp och som beaktas när den studerandes årsinkomst överstiger beloppet av fribeloppet år 2022 på motsvarande sätt höjs med 25 procent. Om en studerandes årsinkomst överstiger fribeloppet nästa år, återkrävs enligt förslaget en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp om 1 730 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 290 euro, återkrävs dock inte stöd som betalats ut till för stort belopp.Det föreslås att inkomstgränserna höjs temporärt för ett års tid, och därför justeras inkomstgränserna undantagsvis inte år 2022 i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet. Syftet med propositionen är att förbättra förutsättningarna för de ungas sysselsättning och de studerandes försörjning.Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den.Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av 2022. Regeringens proposition publiceras på sidan Beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi