Arbetsmarknadsprognos: Sysselsättningen överstiger nivån före coronakrisen i år – arbetslösheten blir lägre först under 2023
NordenBladet — Sysselsättningen ökar i år med 55 000 och 2022 med 22 000 sysselsatta. Sysselsättningsnivån före coronaviruset kommer att överskridas redan i år. I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023.Den snabba återhämtningen inom ekonomin och sysselsättningen överraskade prognosmakarna under sommaren. Arbets- och näringsministeriet har också reviderat sin prognos i en mer positiv riktning.Uppgifterna baserar sig på en arbetsmarknadsprognos från arbets- och näringsministeriet 9.11.2021 som sträcker sig fram till år 2023. Prognosen stöder sig på antagandet att de begränsande åtgärderna i huvudsak är över och att ekonomin fortsätter att återhämta sig. Risken för att begränsande åtgärder tas i bruk på nytt skapar osäkerhet för prognosen.I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023. I prognosen används en serie enligt det nya beräkningssätt som infördes vid ingången av året för arbetskraftsundersökningen, varvid sysselsättningsgraden är cirka en procentenhet lägre än tidigare. Under den senaste tiden har ökningen av sysselsättningen särskilt gällt ökningen av deltidsarbetet. I fortsättningen förutspås ökningen av deltidsarbetet avta, vilket i någon mån fördröjer sysselsättningsökningen.Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden har lockat personer som står utanför arbetskraften att söka arbete och arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder är redan som högst efter finanskrisen 2008. Arbetsmarknadsprognosen räknar med att arbetskraftsandelen kommer att stiga till 68 procent år 2023, vilket är en betydligt högre andel än innan pandemin började 2019 (65,8 procent). Utöver den goda konjunkturutvecklingen höjs arbetskraftsandelen av den kraftiga ökningen av arbetskraftsandelen i de äldsta åldersklasserna, minskningen av befolkningen och ökningen av deltidsarbetet.Registerarbetslösheten, dvs. antalet arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna (inkl. permitterade), minskar snabbt under de kommande åren. År 2023 når vi en nivå som ligger under den före coronaviruset. När det gäller ungdomsarbetslösheten (under 25 år) är utvecklingen särskilt positiv. Antalet permitterade återgår till normala siffror senast nästa vår. Antalet långtidsarbetslösa har nått topnivåer, och redan mer än 40 procent av alla registrerade arbetslösa är långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa började dock minska snabbare under sommaren än vad som tidigare hade förutspåtts, och minskningen förutspås fortsätta i jämn takt.– Antalet arbetslösa arbetssökande återgår inte till nivån före coronakrisen lika snabbt som sysselsättningen. Antalet långtidsarbetslösa är nu exceptionellt stort och det avvecklas långsamt. Det har uppstått många deltidsanställningar, men många som förlorat sitt ordinarie heltidsarbete är fortfarande utan arbete. Enligt arbetsmarknadsprognosen kommer vi dock under 2023 mycket nära regeringens sysselsättningsmål på 75 procent enligt det gamla mätningssättet, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.– Det mest glädjande är att ungdomsarbetslösheten ser ut att minska snabbt. På detta sätt möjliggörs de långa arbetskarriärer som minskar vårt hållbarhetsunderskott. Och framför allt är detta hörnstenen i framtidsoptimismen bland unga. Tillgången på arbetskraft har åter blivit en central begränsning av sysselsättningsökningen. Jag förväntar mig att den nordiska modellen för arbetskraftsservice, som träder i kraft i maj 2022, också förbättrar allokeringen av arbetskraft till lediga arbetsplatser, betonar Pylkkänen i ljuset av arbetsmarknadsprognosen.Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.De viktigaste prognosresultaten:
Källa: Valtioneuvosto.fi
