NordenBladet — Undervisningsminister Li Andersson leder Finlands delegation vid Unescos generalförsamling i Paris den 10–11 november. I Finlands huvudanförande på onsdagen lyfte undervisningsministern fram rättighetsperspektivet i Unescos verksamhet och organisationens arbete för att genomföra Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling samt stödet till medlemsländerna för att klara av de utmaningar pandemin medfört. Undervisningsministern gläder sig också över att Åland blivit associerad medlem i Unesco.Minister Li Andersson höll Finlands huvudanförande och uttryckte Finlands stöd för Unescos mål för programperioden 2022–2025. Utmärkande för programmet är den starka betoningen av de mänskliga rättigheterna samt målet att de åtgärder som ingår i programmet  – inom såväl utbildning, vetenskap, kultur som kommunikation – ska kommunicera bättre med varandra. Att främja jämställdheten och stärka de ungas ställning är centrala tvärsektoriella uppgifter. Ett annat centralt mål är att genomföra de globala målen för hållbar utveckling. Här välkomnade minister Andersson organisationens kraftfulla satsning på de utmaningar för miljön som klimatförändringen medför.Hon uttryckte Finlands helhjärtade stöd för att  rekommendationerna om öppen vetenskap och etiska frågor gällande artificiell intelligens ska godkännas. Dessa frågor hade redan på förhand väckt stort intresse.  Ministern tackade Unesco för det sätt på vilket organisationen under pandemin sammanställt lägesbilder och i samarbete med medlemsländerna tagit fram angelägna globala åtgärder genom sina olika program.Unescos innehar fortfarande en betydande roll när det gäller återhämtningen efter coronakrisen, inte minst i fråga om att slå vakt om forskningsdata och yttrandefriheten, att svara på den allt djupare globala utbildningskrisen och att stärka kulturens betydelse för att upprätthålla resiliensen i samhället.Ministern uttryckte Finlands stöd för MONDICULT-konferensen om kulturpolitik och hållbar utveckling på global nivå i september 2022.    Minister Andersson deltog också i högnivåmötet om utbildning (High-Level Global Education Meeting 2021, GEM). Mötet är startskottet för den nya globala samarbetsmekanismen för det globala målet 4, god utbildning för alla, , som har beretts under ledning av Unesco.Minister Andersson gladde sig över att Åland den 9 november erhållit associerande medlemskap i Unesco. Medlemskapet stärker Nordens röst och inflytande i Unesco ytterligare, vilket är viktigt i dagens multilaterala, ibland utmanande, internationella samarbete. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Felparkeringsavgiften höjs i Hyvinge, Karleby, Kyrkslätt, Ylöjärvi och i Dickursby i Vanda Inrikesministeriet har utfärdat en förordning om felparkeringsavgift. Felparkeringsavgiften, också kallad parkeringsbot, höjs i Hyvinge från 50 euro till 60 euro, i Karleby från 40 euro till 50 euro, i Kyrkslätt från 25 euro till 50 euro och i Ylöjärvi från 30 euro till 40 euro.  Felparkeringsavgiften i Vanda stad höjs från 60 euro till 80 euro i den dyraste parkeringsavgiftszonen i centrum av Dickursby. I övriga kommuner ändras felparkeringsavgiften inte.Enligt lagen om parkeringsövervakning är felparkeringsavgiften 20 euro. Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om en högre felparkeringsavgift i en kommun eller i olika delar av kommunen, om trafiktätheten, parkeringsplatsernas knapphet, antalet felparkeringar, trafikens smidighet eller andra trafikmässiga skäl kräver det. Felparkeringsavgiftens maximibelopp är 60 euro. Om parkeringsavgifter av olika storlek tas ut i olika delar i kommunen, är felparkeringsavgiftens maximibelopp dock 80 euro i den del av kommunen där parkeringsavgiften är störst.Det är i regel kommunen som lägger fram ett förslag till höjning av felparkeringsavgiften. Också polisinrättningen kan föreslå att avgiften höjs. Innan förordningen utfärdas begär inrikesministeriet utlåtande om förslagen av polisinrättningarna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forststyrelsens Naturtjänster har anskaffat Valkeasuo i Tohmajärvi som fågelskyddsområde och gåsfält. Köpet finansieras av miljöministeriet. Avsikten är att göra Valkeasuo till ett område dit vitkindade gäss kan förflytta sig för att äta och vila när de avvisas från odlingsområden. Även andra fåglar och våtmarksarter drar nytta av den våtmark som anläggs på området. Förvärvet av området är en av miljöministeriets åtgärder som syftar till att förebygga och lindra de allvarliga skador som gäss orsakar jordbruket.Anskaffningen Valkeasuo är en del av den verktygsback som arbetsgruppen för frågor som rör vitkindade gäss har föreslagit och avsikten är att den ska vara ett försök på längre sikt. Det pågår också bland annat ett dispensförfarande, internationellt samarbete och regeringens proposition med förslag till lag om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Utöver det skyddade området behövs det fortfarande ett starkt samarbete med jordbrukarna för att man i större utsträckning ska kunna anlägga gåsfält längs flyttrutten. Detta främjas genom Naturresursinstitutets projekt för gåsfält.När jordbrukarna beviljas dispens för att avvisa eller skjuta gäss behövs det områden där gässen kan äta och vila under flytten. Bland annat i Holland och Tyskland har man använt sig av motsvarande metoder för att lindra problemen med gäss. På så sätt minskar Valkeasuo trycket på jordbrukarnas åkrar. När gässen avvisas får de en motsvarighet på det skyddade området där de kan äta och övernatta på annat sätt.”Problemen orsakade av vitkindade gäss var exceptionellt allvarliga i fjol. Nu använder vi alla medel för att det inte ska upprepas. Genom skyddet av Valkeasuo genomför vi ett första försök att restaurera ett gammalt torvproduktionsområde till fåglars bruk. Avsikten är att området ska minska trycket på odlarnas åkrar, men också trygga andra arter efter de restaurerings- och vårdåtgärder som behövs”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I området inrättas ett störningsfritt område som lockar till sig en mångfald av arter och dit kan man å ena sidan vänta sig att gäss men också andra arter hittar. Den våtmark som planeras på området gynnar också flera arter som är på tillbakagång och hotade, såsom våtmarksfåglar och insekter. Förhoppningen är att Valkeasuo ska bli ett område som på lång sikt främjar skyddet av många arter och samtidigt erbjuder lösningar på de skador som vitkindade gäss orsakar.Valkeasuo är ett område där torvutvinning upphör och området omfattar cirka 170 hektar. Området inramas i söder av jordbruksmark och i väst av skogsbruksmark, och dessa beaktas när våtmarken planeras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommissionär Mairead McGuinness besöker Finland den 10–12 november på inbjudan av näringsminister Mika Lintilä och finansminister Annika Saarikko. Ministrarna och kommissionären ska diskutera EU:s taxonomi, det vill säga klassificeringssystemet för hållbar finansiering, och framför allt energi- och skogsfrågorna. Kommissionären ska också träffa statsminister Sanna Marin och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Kommissionsledamoten Mairead McGuinness som svarar för finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen besöker Finland den 10–13 november. På besöksagendan står EU:s taxonomi som är ett klassificeringssystem för att fastställa vilka typer av investeringar är hållbara ur miljösynpunkt.“Kärnkraft är viktig när vi tänker på Finlands mål för klimatneutralitet. EU-taxonomin bör vara teknikneutral, vilket innebär att den bör analysera olika energiformer med låga utsläpp på ett jämlikt sätt. Taxonomin måste sporra till hållbara investeringar och påskynda den gröna omställningen”, säger näringsminister Lintilä. EU har ännu inte beslutat om kärnkraft ska tas med i finansieringskriterierna och definieras som miljömässigt hållbar energiproduktion. I den rättsakt som Europeiska kommissionen utfärdade i somras och som just nu är under behandling i rådet fanns inga kriterier för kärnkraft. I Finland har kärnkraften en avgörande roll när det gäller att uppnå klimatneutralitetsmålet i energiproduktionen. Därför är det viktigt att kommissionen utfärdar en kompletterande delegerad rättsakt och kriterier för bedömning av kärnenergin så snart som möjligt.Enligt finansminister Annika Saarikko är kommissionär McGuinness besök en möjlighet att lyfta fram finländsk kompetens inom energi- och skogssektorn och diskutera betydelsen av hållbar finansiering.“Målet med hållbar finansiering, det vill säga att allokera kapitalflödena till hållbara investeringar, är rätt. Samtidigt ska finansieringskriterierna vara enkla att tillämpa, lättbegripliga och entydiga och lämpa sig för olika företag. Om så inte är fallet bidrar taxonomin i praktiken inte till målen för hållbar finansiering. Det är viktigt att kriterierna bereds i nära samarbete med medlemsländerna”, säger finansminister Saarikko. Kommissionären träffar också statsminister Marin och jord- och skogsbruksminister Leppä och gör ett besök i skogen och i OlkiluotoI samband med besöket träffar kommissionären också statsminister Sanna Marin och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Statsministern och kommissionär McGuinness ska diskutera betydelsen av kriterierna för hållbar finansiering när det rör sig om att främja klimat- och miljömålen inom skogsbruket och energiproduktionen.Skogarna och skogsindustrin spelar en viktig roll i omställningen till biobaserad cirkulär ekonomi. Finland har understrukit att taxonomikriterierna för skogsbruksåtgärder bör följa befintliga begrepp och krav och att de också måste vara lätta att omsättas i praktiken. Kriterierna ska också respektera medlemsländernas beslutanderätt i fråga om skogar och skogsbruk.  Utöver att träffa ministrarna besöker kommissionären Olkiluoto kärnkraftverk i Euraåminne och Posivas slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Onkalo som är under konstruktion. Hon ska också få en inblick i hållbart skogsbruk, skogsvård och skogsanvändning i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för 2022. Livslängdskoefficienten är 0,94659. Avsikten med livslängdskoefficienten är att i enlighet med hur den förväntade genomsnittliga livslängden förändras anpassa pensionsutgiften och nivån på de nya arbetspensionerna som börjar betalas.Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2022 eller därefter med 5,341 procent för personer som är födda 1960. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkēvičs i Helsingfors den 9 november.Ministrarna ska diskutera ländernas bilaterala relationer och coronavirusläget och ta upp regionala och internationella frågor, såsom de transatlantiska relationerna och Afghanistan. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben kl. 13:20: 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med det europeiska betalningsinitiativet är att skapa ett europeiskt betalkort och en digital plånbok. Finland och sex andra EU-länder offentliggjorde tisdagen den 9 november ett ställningstagande till stöd för projektet.Det europeiska betalningsinitiativet (European Payments Initiative, EPI) är ett projekt som genomförs av marknadsaktörer i syfte att åstadkomma en Europatäckande betalningslösning. Lösningen ska fungera bland annat vid fysiska butiker, e-handel och betalningar mellan personer.”Den europeiska lösningen svarar mot konsumenternas behov – den är snabb, säker, effektiv och förenlig med den europeiska informationssäkerheten”, säger finansminister Annika Saarikko.Syftet med projektet är att skapa ett europeiskt betalkort och en digital plånbok. Målet är att minska den europeiska betalningsmarknadens beroende av internationella betaltjänstleverantörer.EPI-projektet har för tillfället betaltjänstleverantörer från sju olika länder. Från Finland deltar OP-gruppen.”Det mest väsentliga för att vi ska lyckas är att så många länder som möjligt – eller rättare sagt så många betaltjänstsektorer i olika länder som möjligt – deltar i projektet”, säger minister Saarikko.Ställningstagandet undertecknades förutom av Finland också av Belgien, Spanien, Holland, Polen, Frankrike och Tyskland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En ny webbguide till jordbrukare och trädgårds- och växthusföretagare ger råd om hur de kan rengöra, sortera och förvara olika plastsorter på gården och leverera dem antingen till materialåtervinning eller för energibruk.Tillverkare och användare av plastförpackningar har en viktig roll i hur effektivt plastavfallet kan återvinnas. Med hjälp av guiden är det enklare att återvinna plast, och en allt större del av plasten går till återanvändning. Guiden innehåller utskrivbara för gårdar och trädgårdsföretag avsedda väggtavlor.Plastavfall är ett stort miljöproblem. När vi återvinner plast, skyddar vi miljön och vattnen mot skräp och mikroplast. Vidare minskar vi koldioxidutsläppen från produktion av plast och förbränning av plastavfall. 
Inom jordbruket uppstår cirka 12 000 ton plastavfall per år. En stor del av plastavfallet går till förbränning.Guiden är en av åtgärderna inom jordbruket och trädgårdsodlingen som ska effektivisera återvinningen och ersättandet av plast. Den nationella färdplanen för plast innehåller åtgärder som ska hjälpa att minska de olägenheter som plast orsakar, undvika onödig konsumtion, effektivisera plaståtervinningen och ersätta plast som tillverkats av fossila råvaror med hållbara och förnybara alternativ. Guiden har getts ut av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.Plastguiden för jordbruk och trädgårdar
Muovitiekartta.fi: Effektivisera återvinningen och ersättandet av jordbruks- och trädgårdsplaster

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sysselsättningen ökar i år med 55 000 och 2022 med 22 000 sysselsatta. Sysselsättningsnivån före coronaviruset kommer att överskridas redan i år. I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023.Den snabba återhämtningen inom ekonomin och sysselsättningen överraskade prognosmakarna under sommaren. Arbets- och näringsministeriet har också reviderat sin prognos i en mer positiv riktning.Uppgifterna baserar sig på en arbetsmarknadsprognos från arbets- och näringsministeriet 9.11.2021 som sträcker sig fram till år 2023. Prognosen stöder sig på antagandet att de begränsande åtgärderna i huvudsak är över och att ekonomin fortsätter att återhämta sig. Risken för att begränsande åtgärder tas i bruk på nytt skapar osäkerhet för prognosen.I och med den goda ekonomiska utvecklingen i år och det följande året förutspås sysselsättningsgraden stiga till 73,8 procent år 2023. I prognosen används en serie enligt det nya beräkningssätt som infördes vid ingången av året för arbetskraftsundersökningen, varvid sysselsättningsgraden är cirka en procentenhet lägre än tidigare. Under den senaste tiden har ökningen av sysselsättningen särskilt gällt ökningen av deltidsarbetet. I fortsättningen förutspås ökningen av deltidsarbetet avta, vilket i någon mån fördröjer sysselsättningsökningen.Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden har lockat personer som står utanför arbetskraften att söka arbete och arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder är redan som högst efter finanskrisen 2008. Arbetsmarknadsprognosen räknar med att arbetskraftsandelen kommer att stiga till 68 procent år 2023, vilket är en betydligt högre andel än innan pandemin började 2019 (65,8 procent). Utöver den goda konjunkturutvecklingen höjs arbetskraftsandelen av den kraftiga ökningen av arbetskraftsandelen i de äldsta åldersklasserna, minskningen av befolkningen och ökningen av deltidsarbetet.Registerarbetslösheten, dvs. antalet arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna (inkl. permitterade), minskar snabbt under de kommande åren. År 2023 når vi en nivå som ligger under den före coronaviruset. När det gäller ungdomsarbetslösheten (under 25 år) är utvecklingen särskilt positiv. Antalet permitterade återgår till normala siffror senast nästa vår. Antalet långtidsarbetslösa har nått topnivåer, och redan mer än 40 procent av alla registrerade arbetslösa är långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa började dock minska snabbare under sommaren än vad som tidigare hade förutspåtts, och minskningen förutspås fortsätta i jämn takt.– Antalet arbetslösa arbetssökande återgår inte till nivån före coronakrisen lika snabbt som sysselsättningen. Antalet långtidsarbetslösa är nu exceptionellt stort och det avvecklas långsamt. Det har uppstått många deltidsanställningar, men många som förlorat sitt ordinarie heltidsarbete är fortfarande utan arbete. Enligt arbetsmarknadsprognosen kommer vi dock under 2023 mycket nära regeringens sysselsättningsmål på 75 procent enligt det gamla mätningssättet, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.– Det mest glädjande är att ungdomsarbetslösheten ser ut att minska snabbt. På detta sätt möjliggörs de långa arbetskarriärer som minskar vårt hållbarhetsunderskott. Och framför allt är detta hörnstenen i framtidsoptimismen bland unga. Tillgången på arbetskraft har åter blivit en central begränsning av sysselsättningsökningen. Jag förväntar mig att den nordiska modellen för arbetskraftsservice, som träder i kraft i maj 2022, också förbättrar allokeringen av arbetskraft till lediga arbetsplatser, betonar Pylkkänen i ljuset av arbetsmarknadsprognosen.Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.De viktigaste prognosresultaten:

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i EU Arctic Forum i Bryssel den 10 november.”Som arktiskt EU-land har Finland målmedvetet strävat efter att främja regionens betydelse i EU, eftersom Arktis inte är viktig endast för Finland, utan för hela Europa och världen”, säger utrikesminister Haavisto.EU:s i ordningen fjärde arktiska forum samlar centrala aktörer och intressegrupper för att bedöma den senaste tidens utveckling i regionen och diskutera framtida utmaningar. EU publicerade nyligen en ny politisk strategi för Arktis som stärker engagemanget för en grönare, stabilare och mer välmående arktisk region. I samband med forumet fortsätter EU:s dialog med ursprungsbefolkningarna. Evenemanget öppnas av EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell och miljökommissionär Virginijus Sinkevičius. Utrikesminister Haavisto deltar i en högnivåpanel som behandlar det internationella samarbetet i den arktiska regionen. Paneldiskussionens idé är att diskutera olika sätt att upprätthålla säkerheten, stabiliteten, välfärden och livskraften i Arktis och att säkerställa att regionen förblir en region utan spänningar och med fredligt multilateralt samarbete. I Bryssel träffar utrikesminister Haavisto också kommissionärerna Jutta Urpilainen, Janez Lenarčičin, Ylva Johansson och Olivér Várhelyi samt generalsekreteraren för EU:s utrikestjänst Stefano Sannino.

Källa: Valtioneuvosto.fi