NordenBladet — Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.Utredningen, som genomfördes av Ungdomsforskningsnätverket, FPA och Institutet för hälsa och välfärd (THL), kartlade ändamålsenligheten med skyldigheten för unga att söka till utbildningar. Skyldigheten att söka till utbildning är ett särskilt villkor för utkomstskydd för arbetslösa unga under 25 år. En ung person som är mellan 18 och 24 år gammal och saknar examen som ger yrkesfärdigheter ska för att få arbetslöshetsförmåner varje vår ansöka till utbildning som leder till examen.I utredningen undersöktes bland annat övergången till studier, övergången från utkomstskydd för arbetslösa till grundläggande utkomststöd för de ansökningsskyldiga och hurdana erfarenheter arbets- och näringstjänsterna, läroanstalterna och de unga hade av ansökningsskyldigheten.Ungdomarnas varierande livssituationer ställer krav på ansökningsskyldighetenSkyldigheten att söka till utbildning har varit föremål för en omfattande granskning senast i en utredning som publicerades 2012. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa reviderades år 2013 utifrån utredningen och villkoren för ansökningsskyldigheten lättades. Enligt den nu genomförda utredningen anser man att reformerna har lett till en måttlig ansökningsskyldighet och avsevärt minskat belastningen på framför allt yrkeshögskolorna.Utifrån kvalitativa data kunde man konstatera att de ungas livssituationer är varierande och att samma skyldighet påverkar ungdomar i olika livssituationer på olika sätt. Ansökningsskyldigheten verkar uppmuntra en del av de ansökningsskyldiga att överväga fler studiealternativ. Däremot ser det ut som om nackdelarna ackumuleras hos de ungdomar vars studie- och livsvägar inte är raka eller som till exempel rehabiliteras eller är på sjukledighet.Övergång till studier minskar bland över 21-åriga personerDe flesta av ungdomarna som omfattas av ansökningsskyldigheten studerar. Övergång till studier för personer som inte studerade var vanligast bland personer mellan 20 och 21 år, men klart mindre hos personer som var äldre än så. Ansökningsskyldigheten räcker alltså inte i sig för att styra över 21-åriga personer till utbildning.Utredningen påvisade att det var vanligt att personer mellan 21 och 24 år fick grundläggande utkomststöd då de inte hade rätt till arbetslöshetsförmåner på grund av att de inte har fullgjort sin ansökningsskyldighet. Mer än hälften av denna grupp fick grundläggande utkomststöd under granskningsperioden. Erhållande av det grundläggande utkomststödet minskar dock inte avsevärt efter att åldern för ansökningsskyldighet har gått ut.Godtagbar aktivitet bör utvidgas och behovsprövningen stärkasEnligt forskningsgruppen har de viktigaste utvecklingsområdena för ansökningsskyldigheten att göra med den bredare reformen av den sociala tryggheten och en samordning av skyldigheten med utbildningspolitiska reformer, till exempel styrmedel inom antagningen av studerande. Dessutom ska uppmärksamhet ägnas åt hur de ungas olika livssituationer kan identifieras och beaktas vid genomförandet av ansökningsskyldigheten.Vid bedömningen av hur ansökningsskyldigheten uppfylls bör man bättre kunna beakta inte bara examensstudier utan även annan aktivitet som stärker de ungas kunnande, till exempel handledande utbildningar. Samtidigt bör kriterierna för behovsprövning och anvisningarna för tillämpning ses över för att göra det möjligt för de tjänstepersoner som arbetar inom arbets- och näringstjänsterna att från fall till fall överväga om ansökningsskyldigheten uppfylls i fråga om en viss sökande.Utredningen bygger på mångsidigt materialUtredningen baserar sig på ett brett registermaterial som omfattar 18–25-åringar, intervjuer med representanter för läroanstalter och arbets- och näringsbyrån samt en webbenkät och en diskussion som ordnades i tjänsten Digiraati, med vilka ungdomarnas erfarenheter kartlades. Registermaterialet omfattar åren 2014–2019.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.Undersökningen tyder på att en ökning av både FoU-stöd och FoU-skattelättnader är lönsam i Finland. Vad gäller direkta FoU-stöd bör man sträva efter att ta fram ett sätt för identifiering av företag med hög innovationskapacitet för att kunna allokera alla stöd på ett effektivt sätt.I planeringen av en effektiv stödpolitik och genomförandet av näringslivspolitiska åtgärder är det väsentligt att förstå hurdan den övergripande ekonomiska effekten av företagsstöd är. Med en lyckad innovationspolitik är det möjligt att påskynda den ekonomiska tillväxten och förbättra konkurrenskraften.Rapporten ”Innovation, reallocation and growth in the 21st century” som upprättats av forskare vid Näringslivets forskningsinstitut (Etla) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) ger ny forskningsinformation om företagsstödens effekter på den ekonomiska tillväxten och välfärden. Än så länge har relativt få liknande undersökningar gjorts ute i världen, och den nu publicerade undersökningen är den första som gjorts med finländskt material.I projektet granskades stödpolitik där stöd inte allokeras utifrån produktiviteten i företagens FoU-verksamhet och på motsvarande sätt granskades selektiv stödpolitik där stöd utdelas utifrån produktiviteten i företagens FoU-verksamhet. En selektiv stödpolitik innebär att de tjänstemän som fattar beslut om FoU-stöd ska kunna skilja åt företag med hög och låg innovationsförmåga.”Icke-selektiva stöd liknar neutrala FoU-skattestöd som inte allokeras till en viss typ av företag eller projekt. Selektiva stöd har vissa drag gemensamma med direktstöd. Stödmottagarna ska väljas ut från fall till fall på grundval av en bedömning om innovationsförmåga och allokeringen av stöden kan inte genomföras med de allmänna uppgifter som används vid beskattning”, konstaterar Heli Koski, forskningsdirektör vid Etla.Det viktigaste resultatet i undersökningen är att en selektiv innovationspolitik, som skulle allokera FoU-stöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationsförmåga, skulle ha den största effekten. Den selektiva stödpolitiken skulle tvinga etablerade företag som bedriver FoU-verksamhet med låg produktivitet att avlägsna sig från marknaden. Därmed skulle deras resurser överföras för en mer produktiv användning i företag med större produktivitet.Dessutom medför icke-selektivt stöd en ökning av välfärd som betydande, men mindre än den till följd av selektiva innovationsstöd, för etablerade företag. Således är en ökning av FoU-stöd och FoU-skattelättnader lönsam i Finland i allmänhet.”I praktiken är det omöjligt att allokera FoU-stöd helt utifrån företagens innovationsförmåga. Våra resultat om fördelarna med icke-selektiva stöd visar dock att det är lönsamt att öka FoU-stöden och -skattelättnaderna i Finland även om de inte är perfekt allokerade”, säger forskningsdirektör Heli Koski.Forskningsgruppen föreslår att företagens innovationsförmåga i praktiken kunde bedömas till exempel utifrån antalet nya produkter från en viss tidsperiod och innovationer med en kvalitetsförbättrande inverkan eller som åtminstone inte genast materialiseras. Särskilt då det gäller unga företag vore det viktigt att även bedöma företagets framtida innovationsförmåga och innovationernas kvalitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ansökningstiden för tjänsten som riksåklagare gick ut i dag den 12 januari. Tjänsten söktes av 6 personer. Den ordinarie tjänsten tillsätts från och med den 1 oktober 2022.Sökandena är: Martti HuhtalaLeena Hurmala-KanervaAri-Pekka KoivistoJukka RappeTeemu SaarimaaArto TurkkiTjänsten som riksåklagare blev ledig i och med att den nuvarande tjänsteinnehavaren kommer att gå i pension. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Expertgruppen för testningsberedskap för covid-19 som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet har berett en rekommendation om frivillig självtestning för coronaviruset. Syftet är att precisera när frivilliga självtester, också kallade hemtester, ska användas och att klargöra de åtgärder som testresultatet ger anledning till.Självtesterna används redan frivilligt i stor utsträckning. De är relativt tillförlitliga för att fastställa sjukdomen när man har symtom.Det rekommenderas att personer med lindriga symtom som tyder på coronavirussmitta och personer under 12 år som har symtom samt deras föräldrar och syskon gör självtest samtidigt.Dessutom rekommenderas det att symtomfria personer som exponerats för coronaviruset ska göra minst två självtester med tre dagars mellanrum, uttryckligen ett test som är avsett för symtomfria personer. Om resultatet av ett självtest är positivt, ska man förhålla sig till det på samma sätt som till ett positivt resultat i ett officiellt test. I praktiken innebär detta frivillig isolering, det vill säga att man stannar hemma, minimerar kontakterna med andra och att man i mån av möjlighet informerar de personer man haft kontakt med under de senaste 2–3 dygnen. Ett negativt testresultat utesluter inte att man är smittad. En person med symtom bör undvika kontakter oberoende av sjukdom.Endast test som görs inom hälso- och sjukvården har officiell status Det är inte alltid nödvändigt att fastställa ett positivt självtestresultat genom ett officiellt test inom hälso- och sjukvården, även om detta fortfarande är rekommendationen, i den mån det är möjligt med tanke på den lokala testningskapaciteten. Ett positivt resultat av ett självtest kan ändå behöva fastställas inom hälso- och sjukvården, till exempel om det behövs ett beslut om isolering eller karantän och dagpenning. Ett officiellt resultat behövs också för covidintyget, om man har allvarliga symtom, om man hör till en riskgrupp, om man är gravid eller om man arbetar inom vården eller omsorgen. Självtestningen får inte allvarligt fördröja att en sjuk person uppsöker vård eller att en person som hör till en riskgrupp låter göra ett officiellt test. Regionerna ger närmare anvisningar om de principer som ska iakttas då man uppsöker vård och låter testa sig officiellt.  Självtesterna har ingen officiell ställning i fråga om eventuella förmåner, isoleringsbeslut, karantänbeslut eller anteckningar som berättigar till covidintyg (coronapass). Ett självtest ersätter inte heller ett test som tas inom hälso- och sjukvården i situationer där personen har fått en anvisning av en lokal myndighet eller läkare om att låta testa sig. Rekommendationen baserar sig på den expertis som finns i den nationella samordningsgruppen för testningsberedskap för covid-19. Institutet för hälsa och välfärd har redan tidigare gett anvisningar om användningen av självtesterna, och dessa anvisningar ersätter inte tidigare anvisningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens nuvarande tjänste- och arbetskollektivavtal upphör i slutet av februari. Statens förhandlingar om nya tjänste- och arbetskollektivavtal inleds onsdagen den 12 januari 2022. Vid det första mötet diskuteras den ekonomiska översikten, läget med arbetsmarknadsförhandlingarna, överenskommelserna om tillvägagångssätt och en närmare tidsplan för förhandlingarna.Förhandlingsparterna träffas nästa gång den 17 januari då förhandlingsparterna ställer upp sina mål. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digi i vardagen -delegationen har utifrån expertdiskussioner sammanfattat möjligheter och utmaningar i anslutning till kunskapsbaserad ledning. De synpunkter som framfördes vid en rundabordsdiskussion som ordnades i november 2021 ger utgångspunkter för fortsatt diskussion.Diskussion kräver ett gemensamt språkVid rundabordsdiskussionen identifierades gemensamma utmaningar i fråga om kompetens. Utmaningarna har att göra med förståelsen för olika parters kunskaper, vilken är både varierande och splittrad.Diskussionen om kunskap kräver ett gemensamt språk, en vokabulär, en beskrivning och konkretisering samt flera exempel på hur förståelse kan skapas. Ett gemensamt språk och förståelse som uppstår därigenom hjälper olika sektorer att agera effektivt och resultatrikt tillsammans.Kundförståelse skapas genom mångsidig informationVid diskussionen konstaterades det att kunskap ofta används endast för att lösa tekniska problem eller för administrativ rapportering. Den borde dock utnyttjas framför allt för att förbättra kundupplevelsen. Diskussionsdeltagarna konstaterade att förståelsen för kundernas behov bör förbättras inom alla sektorer.Förutsättningen för kunskapsbaserad ledning är sådan högklassig information om användarna, kunderna och medborgarna som är tillämplig i förhållande till användningsändamålet. Deltagarna ansåg att kundförståelse inte kan uppstå om man inte har tillgång till tillräckligt mångsidig information. Enligt diskussionsdeltagarna bör kundupplevelsen och ledningen av den få en mera strategisk roll i planeringen av service- och utvecklingsarbetet hos aktörerna inom olika sektorer, stödjandet av beslutsfattandet eller överhuvudtaget i det strategiska arbetet. Kunskap måste ledas för att man ska kunna leda med kunskapVid rundabordsdiskussionen sammanfattades det att kunskapsbaserad ledning bör vara en kärnprocess i ledningssystemet, där man förädlar mål till mätare som gör det möjligt att analysera och utnyttja information till stöd för beslutsfattandet. Hela processen måste vara välfungerande och enhetlig.En av de största utmaningarna i anslutning till kunskapsbaserad ledning är enligt diskussionen bristen på kundorienterad ledning, inte bristen på kundinformation. Skapandet och förankringen av samarbetsmodeller är en väsentlig del av utvecklandet av kunskapsbaserad ledning.Debattörerna ansåg att vi behöver en gemensam nationell analys av informationens interoperabilitet på olika nivåer.Rundabordsdiskussionen om kunskapsledning var diskussionsseriens fjärde evenemang. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Vid den andra rundabordsdiskussionen behandlades digitala färdigheter och digital delaktighet. Temat för det tredje mötet var de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i digitala tjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avsikten är att utvidga skyddet för olycksfall i arbetet så att det omfattar även olycksfall i arbetet som inträffat under arbetsdagen i hemmet eller på någon annan av arbetsgivaren godkänd distansarbetsplats. Mandattiden för den arbetsgrupp som finansministeriet tillsatt löper ut den 1 april 2022.Det utvidgade skyddet för olycksfall i arbetet ska inte gälla sådana olycksfall som inträffat under arbetsdagen men utanför distansarbetsplatsen. Resor till och från dagvårdsställen omfattas dock av det utvidgade skyddet.Statsanställda ersätts för närvarande för olycksfall som inträffat i samband med arbete oberoende av var arbetet utförs. Olycksfallsersättningen är dock mer begränsad för den som distansarbetar än för den som arbetar på arbetsplatsen, eftersom den nuvarande lagstiftningen innehåller begränsningar i ersättningsskyddet för dem som distansarbetar. Distansarbete förekommer också efter pandemin Lagändringen är nödvändig eftersom distansarbetet ökat under covid-19-pandemin. Distansarbetet kommer förmodligen att vara vanligare också efter pandemin än under tiden före pandemin. Staten främjar dessutom nya sätt att arbeta och arbete på flera platser, såsom distansarbete. Närvaro- och distansarbete är likvärdiga arbetssätt hos staten, och därför ska personalen bemötas jämlikt också vid olyckor.Ordförande för arbetsgruppen är chefen för finansministeriets enhet för personalpolitik Juha Madetoja. Arbetsgruppen har dessutom företrädare för social- och hälsovårdsministeriet och Statskontoret. Arbetsgruppen hör under beredningens gång statens huvudavtalsorganisationer Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf samt Fackförbundet Pro rf. Även andra sakkunniga som är nödvändiga för uppdraget kan höras. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Stödområdet omfattar alla landskap i Fastlandsfinland. Stödet stärker landsbygdens livskraft och förbättrar tillgången till tjänster.Livsmedelsverket har beviljat stöd till 174 bybutiker och fyra butiksbilar. Den tidigare ansökan om stöd som är avsett för dagligvarubutiker på landsbygden ordnades 2019. Denna gång utvidgades stödområdet till att omfatta alla landsbygdsområden, inte bara glesbygden. Nästan alla lanthandlare som hade ansökt om stöd fick det också. Stödet uppgår till cirka 11 000 euro per butik. Bybutiker som tillhandahåller butiksbilstjänster får ungefär 15 000 euro i stöd.
Med stödet vill man trygga och förbättra tillgången till dagligvarubutikstjänster på landsbygden genom att bevara och bredda utbudet. Utöver dagligvarutjänsterna tillhandahåller butikerna till exempel uttags-, post-, bränsledistributions- och apotekstjänster.“Det är fint att allt fler bybutiker och butiksbilar nu har fått stöd”, gläder sig jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.“Jag hoppas att stödet också ska hjälpa med ägar- och generationsväxlingar. Lanthandlarnas medelålder är hög, och det finns risk för att det inte finns någon som tar över butikerna i samband med pensioneringar. Då förlorar landsbygden många tjänster som är nödvändiga med tanke på en fungerande vardag. Stödet kan i bästa fall uppmuntra nya företagare att fortsätta med den för landsbygdens livskraft så viktiga företagsamheten.”Stödområdet omfattar landsbygdsområdena. Med landsbygdsområde avses ett område som klassificeras som glesbygd, kärnlandsbygd, stadsnära landsbygd och lokala centra på landsbygden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På justitieministeriets webbplats om val (valfinland.fi) finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerheten vid röstning under coronaepidemin. Anvisningarna om välfärdsområdesvalet har beretts i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.Välfärdsområdesvalet förrättas med de arrangemang som epidemiläget kräver. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är röstningen en så kallad lågrisksituation. Om de lokala hälsovårdsmyndigheterna ger striktare anvisningar, ska de följas i stället för justitieministeriets anvisning.På webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerheten vid röstning under den pågående coronaepidemin. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett tillräckligt avstånd till andra personer. Valfunktionärerna ser till säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna.För väljare med luftvägssymtom, väljare som exponerats för coronaviruset och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Under förhandsröstningsperioden bör den röstande vänta tills luftvägssymtomen har gått över eller tills karantänen eller isoleringen har slutat innan hen röstar. Personer som är i karantän eller isolering på valdagen ska ringa numret ute på gården vid röstningsstället för att få möjlighet att rösta. Väljarna kan rådfråga centralvalnämnden i sin hemkommun om specialarrangemangen.I en nyhet som har publicerats på webbplatsen valfinland.fi berättas om hur väljarnas identitet kontrolleras på röstningsstället. Valfunktionären kan be väljaren ta av sig munskyddet för en kort stund för att fastställa väljarens identitet. Det finns en skyddsvägg av plexiglas mellan valfunktionärerna och väljarna.Under den tid som förhandsröstningen i välfärdsområdesvalet pågår kan alla röstberättigade i välfärdsområdesvalet använda sig av vilket som helst av de förhandsröstningsställen där det går att rösta utomhus. Vid förhandsröstningen får väljarna alltså fritt välja på vilket förhandsröstningsställe och när de röstar. På valdagen kan man rösta enbart vid den vallokal som anges i den anmälan om rösträtt som skickats ut till alla röstberättigade.Anvisningar om hälsosäkerhet vid röstning i välfärdsområdesvalet under coronapandemin
Justitieministeriets webbplats om val Valfinland.fi
Kommunernas centralvalnämnder
​​​​​​Valfinland.fi: Att styrka sin identitet på röstningsstället

Källa: Valtioneuvosto.fi