”Klimatförändringen och utarmningen av naturen utgör två sidor av hållbarhetskrisen, och cirkulär ekonomi erbjuder här en lösning. Vi ska främja cirkulär ekonomi nationellt, inom Norden och på EU-nivå. Vår konkurrenskraft måste basera sig på hållbarhet: en begränsning av klimatförändringen och sparsamt, långsiktigt nyttjande av naturresurser”, säger minister Mikkonen.

De nordiska miljö- och klimatministrarna inleder samarbete för att utreda den cirkulära ekonomins potential i de nordiska länderna. Man strävar bland annat efter att ta fram information om vilka hinder det finns för cirkulär ekonomi i Norden och hur det nordiska samarbetet kan ge mervärde. Ernesto Hartikainen, ledande sakkunnig vid Sitra, håller ett keynote-anförande om cirkulär ekonomi.

Ministrarna kommer också att diskutera samarbetet när det gäller havs- och klimatfrågor. Detta bottnar i en oro över att de nordliga havsområdena värms upp och försuras snabbare än andra havsområden.
Å andra sidan mildrar rena hav och sunda marina ekosystem förändringen genom att binda kol. Nordiskt samarbete planeras för bl.a. bättre övervakning och skydd av haven.

”Den senaste IPCC-rapporten om klimatförändringens konsekvenser för haven och glaciärerna utgjorde en viktig påminnelse: glaciärerna har minskat, de områden som täcks av snö och permafrost har krympt och världshaven har blivit varmare. De stigande havsnivåerna hotar hela östater ute i världen. Det bästa sättet att skydda haven är att föra en ambitiös klimatpolitik. Om vi minskar utsläppen i tid, blir konsekvenserna av klimatförändringen mindre”, säger minister Mikkonen.

Vid mötet följer ministrarna dessutom upp genomförandet av den nordiska klimatdeklarationen. De nordiska ländernas statsministrar och klimatministrar beslutade vid ett möte i Helsingfors i januari att intensifiera sina gemensamma klimatinsatser. Enligt deklarationen ska länderna intensifiera sitt samarbete för att sprida nordiska lösningar som minskar utsläppen, utveckla tekniska lösningar, minska utsläppen från trafiken och bevara eller öka kolsänkorna. De nordiska länderna är bland annat i färd med att utifrån klimatdeklarationen göra en utredning om klimatneutralitet. Alla nordiska länder har ett eget mål baserat på klimatneutralitet.

Minister Mikkonen och de andra miljö- och klimatministrarna kommer också att träffa Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden. Utskottets ledamöter och ministrarna ska bland annat diskutera klimatförändringen och den biologiska mångfalden. Minister Mikkonen kommer dessutom att tillsammans med sin norska och svenska kollega underteckna ett samarbetsavtal vars mål är att öka kunskaperna om den biologiska mångfalden i Finlands, Norges och Sveriges natur. Den 30 oktober delas också Nordiska rådets miljöpris ut. Temat i år är initiativ som främjar hållbar konsumtion och produktion.

Mer information:

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Kaarina Saramäki, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 362, kaarina.saramaki@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen representerar Finland vid det nordiska miljöministermötet i Stockholm den 30 oktober. Vid mötet kommer ministrarna att diskutera den cirkulära ekonomins ekonomiska potential, följa upp den nordiska klimatdeklaration som tidigare i år antogs på Finlands initiativ och planera gemensamma havsskyddsåtgärder.

Enligt förslaget ska kravet på skyddsbeklädnad för invändiga ytor i byggnader i brandklass P2 med 1–2 våningar slopas, om de material som används i väggarna uppfyller de brandtekniska egenskaper och har den minimidensitet som kännetecknar trä. Ändringen underlättar till exempel projekteringen av stora stockbyggnader eller andra byggnader med väggar av massivt trä och där byggnaden har högst två våningar. Ändringen möjliggör också synliga träytor inne i byggnaderna.

Enligt förslaget ska brandteknisk sektionering som baserar sig på arealen av stora växthus i fortsättningen inte krävas i fråga om växthus med mycket liten brandbelastning. Ändringen underlättar odlingen av växter, eftersom växterna då inte skuggas av sektionerande väggar och byggkostnaderna sjunker.

De ovan nämnda ändringarna bidrar till att genomföra den del av regeringsprogrammet som handlar om främjande av träbyggande och om granskning av byggbestämmelserna med tanke på jordbrukets konkurrenskraft.

Det föreslås också vissa andra ändringar i förordningen som svar på respons som lämnats av dem som tillämpar den nuvarande förordningen. Ändringarna leder till tydligare tolkning av förordningen och sänker de byggkostnader som tillämpningen av förordningen medför.

Mer information:

Jorma Jantunen, byggnadsråd, tfn 0295 250 105, jorma.o.jantunen@ym.fi

Ändringar föreslås bland annat i bestämmelserna om skyddsbeklädnad för invändiga ytor i träbyggnader och om brandsektioneringsväggar i stora växthus.

”Målet om klimatneutralitet före 2035 ska skrivas in i klimatlagen, och med detta får också vårt klimatarbete en stark riktning. Samtidigt ska markanvändningssektorn inkluderas i lagen och lagens styrande effekt stärkas. Redan nästa vår kommer ministerarbetsgruppen att dra upp centrala riktlinjer för revideringen. Hela samhällets insats behövs i klimatarbetet. Därför ska vi redan i år inleda samråd med intressegrupper, till exempel med unga, företag och organisationer”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Miljöministeriet tillsätter en arbetsgrupp med tanke på lagberedningen. Till medlemmar av arbetsgruppen kallas representanter för de centrala ministerierna och myndigheterna och representanter för klimatpanelen. Arbetsgruppen inleder sitt arbete i januari 2020. Revideringen av klimatlagen sker i form av öppen beredning i växelverkan med medborgare och andra intressegrupper.

Lagens styrande effekt stärks

I den gällande klimatlagen finns bestämmelser om ett planeringssystem för klimatpolitiken. Systemet är bindande för myndigheterna. Planeringssystemet omfattar en långsiktig klimatpolitisk plan, en klimatpolitisk plan på medellång sikt och en nationell plan för anpassning till klimatförändringen. Syftet med planerna är att säkerställa att de klimatåtaganden som ingåtts internationellt och inom EU uppnås, att klimatförändringen begränsas och att samhället kan anpassa sig till klimatförändringen.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagens styrande effekt stärkas jämfört med nuläget. Lagen ska uppdateras så att målet om klimatneutralitet före 2035 ska kunna uppnås. Målet för 2050 uppdateras, och till lagen fogas dessutom sådana utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet.

För att målen i klimatlagen ska nås kommer man att bereda en klimat- och energistrategi och ett klimatprogram för markanvändningssektorn och även uppdatera den klimatpolitiska planen på medellång sikt.

Ministerarbetsgruppen ska leda genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller att främja målet om klimatneutralitet och stärka kolsänkorna samt i fråga om det klimat- och energipolitiska beslutsfattandet. Social rättvisa och internationell konkurrenskraft är perspektiv som ska beaktas i arbetet. Utöver klimatlagen diskuterade ministrarna bland annat tidtabellen för klimatåtgärderna inom trafiksektorn samt livsmiljöprogrammet Helmi som ska bidra till att stärka den biologiska mångfalden.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Outi Honkatukia, generalsekreterare för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, fornamn.efternamn@ym.fi

Elina Vaara, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 050 572 3942, fornamn.efternamn@ym.fi (klimatlagen)

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde i dag för fjärde gången under ledning av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Ministerarbetsgruppen diskuterade tidtabellen för revideringen av klimatlagen. I höst inleds utredningar och samråd med intressegrupper. Regeringens proposition med förslag till reviderad klimatlag ska färdigställas i början av 2021.