Avsikten är att få företagsvärlden att inse vikten av att arbeta för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i högre grad än i dag och att ingå frivilliga åtaganden för att främja den biologiska mångfalden.

“Förlusten av biologisk mångfald är en lika allvarlig och akut kris som klimatförändringen. De utgör två sidor av samma mynt och kräver gemensamma lösningar, även i företagsvärlden. Företagens verksamhet har en betydande inverkan på förlusten av biologisk mångfald, och företagen kan också genom sina val främja ett gott tillstånd i naturen. Att agera för naturens bästa kan också ge konkurrensfördelar”, säger Lehtonen.

“Det är viktigt att företagen deltar i arbetet med att ställa nya internationella mål för biologisk mångfald och att de förbinder sig att stoppa utarmningen”, berättar Lehtonen.

Finland en av mötesarrangörerna

Finland deltar i arrangemangen kring mötet European Business and Nature i egenskap av EU-ordförandeland. I mötet deltar över 320 företrädare för företag, förvaltningar och organisationer runt om i Europa.

I Finlands delegation ingår utöver tjänstemän från miljöministeriet även företrädare för företagsansvarsnätverket FIBS, Finlands miljöcentral, SOK och UPM.

“Biologisk mångfald är ett tema som bör lyftas fram parallellt med företagens klimatarbete. Som handelsgrupp satsar vi redan nu på att trygga den biologiska mångfalden. Vi förväntar oss att mötet lägger grunden till en gemensam praxis och för fram konkreta idéer om hur såväl företag som sammanslutningar bättre kan beakta den biologiska mångfalden”, konstaterar SOK:s ansvarschef Senja Forsman.

“Bevarandet av biologisk mångfald utgör grunden för den nya bioekonomin. Det är de praktiska insatserna som är avgörande, och det krävs internationellt samarbete för att integrera bästa praxis. Därför är UPM med i Finlands delegation”, säger Timo Lehesvirta, som ansvarar för frågor som rör hållbart skogsbruk vid UPM.

“Biodiversitetskrisen får äntligen, jämsides med klimatförändringen, den uppmärksamhet den förtjänar i den offentliga debatten både i Finland och ute i världen. Företagen har en nyckelroll när det gäller att lösa också den här utmaningen, och det är viktigt att deras röst hörs. Under de senaste fem åren har vi i samarbete med miljöministeriet sparrat sammanlagt 50 stora företag och organisationer i frågor som gäller naturkapitalet, och den här delegationen ger våra medlemmar utmärkt tillfälle att nu också delta i behandlingen av temat på internationell nivå”, berättar Angelina Kuokkanen, samordnare av miljöansvarsfrågor vid FIBS.

“Den biologiska mångfalden behöver företagen. En stor del av de beslut som rör naturen fattas dagligen av företag, antingen direkt eller indirekt. Hur beaktas exempelvis hållbarhetskriterierna vid köp av råvaror? Kommer virket från hotade naturskogar eller certifierade ekonomiskogar? Är den energi som förbrukas koldioxidfri eller har den fossilt ursprung? Det tredje största hotet mot den biologiska mångfalden är klimatförändringen”, säger Riku Lumiaro, biodiversitetsexpert vid Finlands miljöcentral.

Mötet kan följas i direktsändning:

Mötet utgör en del av temaveckan Natural Capital, som ordnas i Madrid den 4–8 november. Syftet med temaveckan, som riktar sig till företag, är att genom utbyte av information, idéer och erfarenheter arbeta för att företagsvärlden i högre grad ska beakta den biologiska mångfalden.

Mer information:

Kristiina Niikkonen, miljöråd, kristiina.niikkonen@ym.fi, tfn 0295 250 198

Terhi Lehtonen, statssekreterare, terhi.lehtonen@ym.fi, tfn 0295 161 000

Den 7–8 november ordnas mötet European Business and Nature, som handlar om företagsverksamhet och biologisk mångfald. Under mötet behandlas företagens synpunkter inför beredningen av de nya internationella mål för biologisk mångfald som ska ställas 2020. Vid mötet förmedlas också information om hur företag som är föregångare på området främjar den biologiska mångfalden. Statssekreterare Terhi Lehtonen deltar i mötet.

”Montrealprotokollet är en framgångssaga inom miljövården. Det är det enda internationella miljöavtal vars parter är världens alla länder. Resultaten talar för sig. Användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet har minskat med över 98 procent och ozonskiktet återhämtar sig. Beslutet att minska fluorkolväten är ett viktigt steg framåt. Det är en av de betydelsefullaste enskilda åtgärder som vidtagits för att stoppa höjningen av medeltemperaturen”, säger minister Mikkonen.

Den 1 januari 2019 trädde tillägget till Montrealprotokollet i kraft, den så kallade Kigaliändringen, genom vilken produktionen och användningen av fluorkolväten (HFC-föreningar), som är kända som starka växthusgaser, ska begränsas. Det beräknas att de nya åtgärder som fastställs i Montrealprotokollet kommer att fram till 2050 hindra koldioxidutsläpp som motsvarar mer än 70 gigaton. Fluorkolväten används särskilt i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar.

I Rom kommer man att diskutera hur en minskad användning av fluorkolväten främjar hållbara kylkedjor och därmed minskar matsvinnet och bekämpar klimatförändringen.

Montrealprotokollet har en betydande roll i utvecklingen av hållbara kylkedjor. När användningen av HFC-föreningar begränsas minskar de direkta växthusgasutsläppen. Samtidigt främjas teknik med potential att begränsa klimatuppvärmningen och höjs kylanordningarnas energieffektivitet.

”Upp till en tredjedel av den mat som produceras för människor slängs. Hos oss i Finland uppstår svinnet oftast i hushåll, men i utvecklingsländer mycket tidigare, redan i primärproduktionen eller vid bristfällig kyltransport. När vi utvecklar hållbara och pålitliga kylkedjor svarar vi på två stora utmaningar: hungersnöd och klimatkris. Därför efterlyser jag också cirkulär ekonomi i fråga om mat. Låt oss tillsammans hitta olika sätt att utnyttja material på ett effektivt och hållbart sätt”, sammanfattar minister Mikkonen.

Montrealprotokollet

Det hål i ozonskiktet som upptäcktes på 1980-talet väckte oro för att ozonskiktet tunnas ut samt för det hot detta medför för jordklotet. Det visade sig att orsaken till hålet i ozonskiktet var CFC-gaser – det vill säga i huvudsak freoner i kylutrustning – som på den tiden användes i hög utsträckning, samt haloner som användes i släckningsutrustning. År 1987 kom världens länder genom Montrealprotokollet överens om att upphöra med produktionen och användningen av dessa gaser. Användningen av de ämnen som bryter ned ozonskiktet har därefter minskat med över 98 procent. Man enades om att de HFC-föreningar som ersatte de ämnen som bröt ned ozonskiktet ska tas med i Montrealprotokollet genom den så kallade Kigaliändringen 2016. HFC-föreningarna är starka växthusgaser, vars användning ökar explosionsartat framför allt i utvecklingsländerna i och med att kyl- och luftkonditioneringsanläggningar blir vanligare.

Mer information:

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 209, eeva.nurmi@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen företräder Finland och EU vid Montrealprotokollets partsmöte i Rom den 7 november. Vid mötet diskuteras hur en begränsning av HFC-föreningar, som används i kylanläggningar, kan bidra till motverkandet av matsvinnet och klimatförändringen.

”I många regioner är en åldrande befolkning och en minskande befolkning fenomen som går hand i hand, när den yngre befolkningen lockas till tillväxtcentrumen. Med det nya understödet vill vi stödja kommuner och hyreshussamfund som tampas med den utmanande befolkningsutvecklingen och den svåra situationen på bostadsmarknaden. När ARA-bostäder renoveras i tillgänglighetssyfte blir de mer lämpade för äldre personer och svarar bättre mot behoven, både i dag och i framtiden”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Understöd kan beviljas för reparationer i bostäder samt i de gemensamma utrymmena i hyreshus och på gårdsplanen till husen. Reparationer som omfattas av understödet är till exempel installation av olika slags utrustning, såsom stödräcken, samt breddning av dörröppningar och tillgänglighetsanpassning av toalett- och tvättrum.

Understödets maximibelopp är 50 procent av de faktiska kostnaderna, dock högst 10 000 euro per bostad. Understöd kan beviljas för objekt som bedöms vara i användning i ett längre tidsperspektiv.

Understöd kan sökas av kommunalt ägda hyreshussamfund och de allmännyttiga samfund som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har utsett. Understöden beviljas av ARA. Förordningen avses träda i kraft vid ingången av 2020.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 2 december 2019.

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, liisa.meritähti@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till en förordning som innehåller bestämmelser om understöd för reparation av statligt stödda ARA-bostäder så att bostäderna anpassas för äldre. Understödet gäller bostäder i områden där befolkningen minskar. Åren 2020–2022 kan understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 25 miljoner euro, varav 5 miljoner euro kan beviljas år 2020.

”Europa kommer att leda genom att föra en ambitiös klimatpolitik och genom att fortsättningsvis stödja fattiga och utsatta.”

”USA:s utträde ur Parisavtalet innebär att vi andra måste öka samarbetet ytterligare – och vi kommer att fortsätta arbeta med delstater, städer och civilsamhället i USA när det gäller att stödja klimatåtgärder”, säger minister Mikkonen.

Målet med Parisavtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till klart under två grader Celsius jämfört med förindustriell tid och sträva efter att uppvärmningen inte ska överstiga en och en halv grad. Parisavtalet är det första juridiskt bindande klimatavtalet som omfattar största delen av världens växthusgasutsläpp. Avtalet är oåterkalleligt eftersom nästan alla stater i världen har undertecknat det.

Parterna i Parisavtalet sammanträder nästa gång i samband med FN:s klimatkonferens i Madrid den 2–13 december. FN:s klimatkonferens skulle egentligen hållas i Chile, men på grund av det inrikespolitiska läget i landet flyttades mötet till Spanien. Under konferensen strävar parterna efter att komma överens om marknadsmekanismerna i Parisavtalet, det vill säga hur länderna kan räkna till godo de utsläppsminskningsåtgärder som de genomför i andra länder. USA kommer troligen att delta i mötet i vanlig ordning.

”Det är viktigt för USA att delta i förhandlingarna så att de kan ansluta sig på nytt senare. De ändrar nu status från part till observatör”, säger Outi Honkatukia, Finlands chefsförhandlare i klimatfrågor.

Honkatukia påminner om att USA:s utträde ur klimatavtalet från Paris träder i kraft tidigast ett år efter utträdet, i november 2020 – dagen efter att Förenta staterna håller presidentval.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Outi Honkatukia, chefsförhandlare, tfn 050 341 1758, outi.honkatukia@ym.fi

Förenta staternas regering har meddelat att den i går har lämnat in begäran om utträde ur klimatavtalet från Paris.

”EU beklagar djupt Trumpadministrationens ensidiga beslut om att USA lämnar Parisavtalet. EU står fast vid avtalet, och världen kan också i fortsättningen räkna med att Europa visar globalt ledarskap i kampen mot klimatförändringen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet med strategin är en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samexistens mellan människan och skarven på ett sätt som bidrar till att en gynnsam skyddsnivå bevaras och olägenheterna för i synnerhet fiskerinäringen minskar. Med tanke på denna målbild har det fastställts sex strategiska mål och flera konkreta åtgärder för vart och ett av målen.

De problem som skarvarna orsakar är oftast lokala, vilket innebär att den sakkunskap som de regionala samarbetsgrupperna besitter ges stor vikt när det gäller att förebygga problemen. Till de viktigaste strategiska målen hör att utveckla den regionala växelverkan mellan olika aktörer och myndigheter samt att förenhetliga och utveckla de regionala samarbetsgruppernas verksamhet.

Arbetsgruppen föreslår bland annat att det i alla regioner ska utarbetas regionala åtgärdsplanen och utredningar som syftar till att minska och förebygga problem. Den nationella strategin innehåller anvisningar och rekommendationer om innehållet i de regionala planerna.

I strategin föreslås att de material som de regionala samarbetsgrupperna tar fram ska få större tyngd i de tillståndsprocesser som behövs för att förebygga skador. De regionala åtgärdsplanerna och utredningarna ska bland annat kunna användas som stöd när det gäller att rikta och motivera ansökningar och fatta tillståndsbeslut. Detta leder till snabbare och smidigare handläggning av dispens. Det föreslås också andra åtgärder för att handläggningen av tillstånd ska bli effektivare, till exempel att man utarbetar tydligare anvisningar och ansökningsblanketter.

Arbetsgruppen föreslår också åtgärder som syftar till att förbättra kunskapsunderlaget, upprätthålla samarbetet mellan länderna och utveckla kommunikationen.

”Arbetsgruppen har haft ett utmanande uppdrag. Trots de åtgärder som den tidigare arbetsgruppen rekommenderade förekommer det fortfarande utmaningar. Det är inte lätt att åter hitta de vises sten för att lösa problemen. Det är klokt att i beslutsfattandet ge ytterligare tyngd åt den lokala information som tas fram inom de regionala samarbetsgrupperna, som inlett sitt arbete på förtjänstfullt sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I strategiförslaget ingår en kompletterande synpunkt som de centrala aktörer inom fiskerinäringen som deltagit i arbetsgruppens arbete framfört tillsammans med staden Kristinestad. I den framhålls bland annat att det utöver arbetsgruppens förslag också behövs en förvaltningsplan för skarv och att skarvbeståndet bör begränsas betydligt. Handläggningen av dispens bör också enligt dem som framfört den kompletterande synpunkten förenklas och snabbas upp.

Arbetsgruppen har hört experter från olika områden och ordnat diskussionsmöten. Miljöministeriet ger allmänheten möjlighet att kommentera förslaget till strategi och åtgärdsplan i statsrådets utlåtandetjänst. Den sida i tjänsten utlåtande.fi där utlåtanden kan lämnas öppnar under vecka 45. Utlåtanden kan lämnas till slutet av december.

Mer information:

Heikki Korpelainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 135, heikki.korpelainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Den arbetsgrupp som har dryftat frågan om begränsning av de skador som skarven orsakar har överlämnat sitt förslag till en nationell skarvstrategi och tillhörande åtgärdsplan till miljöministeriet. Arbetsgruppen föreslår att det regionala samarbetet utvecklas för att den lokala kunskapen bättre ska kunna utnyttjas vid förebyggande av skador som skarvar orsakar samt vid handläggning av dispens. Miljöministeriet ber om utlåtanden om förslaget under november‒december.