Finland: Medborgarinitiativet om att stoppa kalhyggen i statens skogar överlämnades till riksdagen

NordenBladet —Ett medborgarinitiativ om att stoppa kalhyggen i statens skogar överlämnades till riksdagen tisdagen den 22 oktober. Medborgarinitiativet togs emot ar riksdagens lagstiftningsdirektör Tuula Kulovesi och biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen.

För att riksdagen ska ta emot ett medborgarinitiativ krävs att 50 000 personer undertecknar det inom ett halvt år. Den nya påverkningskanalen blev möjlig efter en grundlagsändring i mars 2012.

Medborgarinitiativet MI 9/2019 (kommer inom kort)
Mer om behandling av medborgarinitiativ i riksdagen

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade revideringen av klimatlagen – målet om klimatneutralitet 2035 tas in i lagen

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde i dag för fjärde gången under ledning av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Ministerarbetsgruppen diskuterade tidtabellen för revideringen av klimatlagen. I höst inleds utredningar och samråd med intressegrupper. Regeringens proposition med förslag till reviderad klimatlag ska färdigställas i början av 2021.

”Målet om klimatneutralitet före 2035 ska skrivas in i klimatlagen, och med detta får också vårt klimatarbete en stark riktning. Samtidigt ska markanvändningssektorn inkluderas i lagen och lagens styrande effekt stärkas. Redan nästa vår kommer ministerarbetsgruppen att dra upp centrala riktlinjer för revideringen. Hela samhällets insats behövs i klimatarbetet. Därför ska vi redan i år inleda samråd med intressegrupper, till exempel med unga, företag och organisationer”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Miljöministeriet tillsätter en arbetsgrupp med tanke på lagberedningen. Till medlemmar av arbetsgruppen kallas representanter för de centrala ministerierna och myndigheterna och representanter för klimatpanelen. Arbetsgruppen inleder sitt arbete i januari 2020. Revideringen av klimatlagen sker i form av öppen beredning i växelverkan med medborgare och andra intressegrupper.

Lagens styrande effekt stärks

I den gällande klimatlagen finns bestämmelser om ett planeringssystem för klimatpolitiken. Systemet är bindande för myndigheterna. Planeringssystemet omfattar en långsiktig klimatpolitisk plan, en klimatpolitisk plan på medellång sikt och en nationell plan för anpassning till klimatförändringen. Syftet med planerna är att säkerställa att de klimatåtaganden som ingåtts internationellt och inom EU uppnås, att klimatförändringen begränsas och att samhället kan anpassa sig till klimatförändringen.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagens styrande effekt stärkas jämfört med nuläget. Lagen ska uppdateras så att målet om klimatneutralitet före 2035 ska kunna uppnås. Målet för 2050 uppdateras, och till lagen fogas dessutom sådana utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet.

För att målen i klimatlagen ska nås kommer man att bereda en klimat- och energistrategi och ett klimatprogram för markanvändningssektorn och även uppdatera den klimatpolitiska planen på medellång sikt.

Ministerarbetsgruppen ska leda genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller att främja målet om klimatneutralitet och stärka kolsänkorna samt i fråga om det klimat- och energipolitiska beslutsfattandet. Social rättvisa och internationell konkurrenskraft är perspektiv som ska beaktas i arbetet. Utöver klimatlagen diskuterade ministrarna bland annat tidtabellen för klimatåtgärderna inom trafiksektorn samt livsmiljöprogrammet Helmi som ska bidra till att stärka den biologiska mångfalden.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi

Outi Honkatukia, generalsekreterare för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, fornamn.efternamn@ym.fi

Elina Vaara, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 050 572 3942, fornamn.efternamn@ym.fi (klimatlagen)

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde i dag för fjärde gången under ledning av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Ministerarbetsgruppen diskuterade tidtabellen för revideringen av klimatlagen. I höst inleds utredningar och samråd med intressegrupper. Regeringens proposition med förslag till reviderad klimatlag ska färdigställas i början av 2021.

Källa: ym.fi

Finland: Riksdagsledamöterna lämnade in över 400 budgetmotioner

NordenBladet — Inlämningstiden för budgetmotioner gick ut fredagen den 18 oktober. Enligt preliminära räkningar lämnade riksdagsledamöterna i år in sammanlagt cirka 400 budgetmotioner.

Från och med den dag då budgetpropositionen har lämnats till riksdagen har riksdagsledamöterna tio dagar på sig att väcka budgetmotioner, dvs. föreslå ändringar i propositionen. Riksdagsledamöterna kan i sina motioner föreslå ökade eller minskade anslag eller helt nya anslag i statsbudgeten.

Budgetmotionerna behandlas i samband med behandlingen av budgetpropositionen.

Inlämnade budgetmotioner per år:

2018: 630
2017: 536
2016: 459
2015: 363
2014: 538
2013: 576
2012: 602
2011: 551
2010: 1147

 

Källa: Eduskunta.fi

Betalningsmetoden förändras på Nestes bensinmackar i Finland

NordenBladet – På Nestes bensinstationer i Finland kommer betalningsmetoden att ändras så att köpet måste betalas före tankning. Anledningen är ökningen av stölder. När en kund vill tanka på Nestes bensinstation, ska pengarna alltid betalas i förskott. Det är inte längre möjligt att först tanka och sedan betala, säger dagstidningen Kaleva.

Enligt Neste är syftet med förändringen att minska stölder. Varje år förorsakar stölder bensinstationer förluster på tusentals euro.

Källa: NordenBladet.ee

ÄLDRE KONSTAPEL Vesa Jauhiainen från sydvästra Finlands polisinrättning har utnämnts till Årets Polis 2019

NordenBladet – Äldre konstapel Vesa Jauhiainen från sydvästra Finlands polisinrättning har utnämnts till Årets Polis 2019. Jauhiainen har arbetat i olika fältuppdrag i närmare 40 år. För tillfället arbetar har i fältövervakningsgruppen på huvudpolisstationen i Åbo, vars huvudsakliga målgrupp är under 18-åriga ungdomar.

Temat för valet av Årets Polis är detta år polisverksamhetens grund, övervaknings- och alarmfunktioner. Poliser med uniform i övervaknings- och larmuppdrag är de första på plats då något händer.

Även utmanande larmuppdrag inom övervakning och fältverksamhet är vardag för Jauhiainen. Han deltar även i Jouha-verksamheten (hantering av folkmassor), har fungerat som utbildare i maktmedel, som motorcykelpolis samt i arbetsgruppen Rad mot radikalisering.

Jauhiainen har även i många år arbetat som närpolis i Kråkkärret i Åbo, tillsammans med andra myndigheter, invånare i området och tredje sektorn har han arbetat särskilt med ungdomar.

Poliser med ansikte behövs i förorterna

Enligt motiveringarna till utnämningen har Jauhiainen under många år fungerat som en exemplarisk polisman i övervaknings och fältverksamheten. För sina yngre kollegor är han ett utmärkt exempel på en person som fortsätter sin karriär efter sin pensionering och som förhåller sig förtjänstfullt, aktivt och entusiastiskt till sitt arbete varje dag.

Enligt väljarna är han just en sådan polisman som behövs på plats, ansikte mot ansikte, i dagens utmanade och flerdimensionella samhälle.

– Jauhiainen har förtjänstfyllt byggt upp en demokratisk och jämlik bild av det finska samhället och med sin verksamhet visat bl.a. många invånare med utländsk bakgrund att polisen i Finland är ärlig och pålitlig, och på så sätt för sin del påverkat hur man förhåller sig till polisen i Åbos förorter, framkommer det i motiveringen för utnämningen.

Lat för att studera

Intresse för arbetet och den ganska korta studietiden påverkade att han sökte sig till branschen.

– Jag har aldrig varit någon bokmal. Medan jag var i armén berättade min mamma för mig att det är ansökningstid till polisskolan nu. Hon samlade sedan ihop alla papper som behövdes, och jag fick ansökan till polisskolan inlämnad, berättar Jauhiainen.

Polisyrket har blivit Jauhiainens kall. 62-åriga Jauhiainen skulle ha blivit pensionerad redan för fyra år sedan, men hans entusiasm gör att han fortsätter arbeta

– Detta är väldigt givande arbete, där man ser resultatet av arbetet. Detta arbete är verkligen viktigt, säger Jauhiainen och syftar särskilt på närpolisarbetet.

Från roddtränare och scoutkårs ledare till ungdomspolis

Efter polisskolan var Jauhiainen “radpolis” i Åbo i ca fyra år. Efter det lockades han till ungdomspolis. eftersom han hade varit roddtränare och scoutkårs ledare och haft mycket att göra med ungdomar.

I och med organisationsförnyelsen år 1994 lades ungdomspolisen ner, varmed han flyttades över till traditionella larmuppgifter. Uppdrag med unga fortsatte fortfarande vid sidan av de andra uppgifterna.

Kråkkärrets invånare vill inte avstå från sin egen polis

När Kråkkärret i Åbo började byggas bestämde polisinrättningen i Åbo att två kvarterspoliser skulle placeras där i slutet av 70-talet. Som bäst är de tre.

Tjänsterna lades ner 2005, då det från Kråkkärret kom ett inflytelserikt sällskap till polishuset – verksamheten får inte avbrytas. Påtryckningarna hade effekt och polisinrättningen beslöt sig för att utnämna en egen närpolis till förorten.

Uppdraget föll på Jauhiainen som kom bra överens med de unga. Detta arbete fortsätter, fastän verksamheten höll på att minskas för några år sedan. Områdets aktiva invånare vidtog återigen åtgärder, bjöd in den Ansvarige Befälspersonen för att höras av Samfundets arbetsgrupp och minskningsåtgärderna lades ner.

Ända sedan början av sin karriär har han varit en förespråkare för polisens förbyggande verksamhet.

– I Kråkkärret har den centrala tanken i polisarbetet varit att polisen har ett ansikte. Polisen är samma person som den unga möter i livets olika skeden. Han är bekant och trygg. De unga vet att jag vet. Mycket hålls inte hemligt. Närkontrollen hålls kvar, säger Jauhiainen.

Just nu har Åbo tre närpoliser. Förutom Kråkkärret får Perno-Pansio och Hallis denna tjänst. För uppgiften har två poliser blivit tillfälligt anställda, och de har med sin aktivitet gjort sig kända i områdena.

Närpolisen har tätt samarbete

Enligt Jauhiainen har närpolisen ett tätt samarbete med andra aktörer i området.

I Kråkkärret funderar man över faktorer som påverkar områdets säkerhet samt skapar en helhetsbild av unga och barn som väcker oro genom regelbundna myndighetsmöten där förutom närpolisen även social-och hälsovårdssektorn, ungdomssektorn, boenderådgivare samt representanter för Normal- och Kråkkärrets skola deltar.

– Områdets större konklav är möten med Kråkkärret-Laustis-Vaala- samfundets arbetsgrupp, där förutom de tidigare nämnda även områdets föreningar, företag och invånare är representerade, berättar Jauhiainen.

Dessutom åker Jauhiainen runt i områdets köpcentrum och skolor för att tala med ungdomar. Även lärare och ungdomsarbetare kan kontakta Jauhiainen direkt om de är oroade över någon ung person.

Kråkkärret har ca 9 000 invånare, av vilka hälften har utländsk bakgrund. I de yngre åldersklasserna är andelen med främmande språk 70 procent. Detta påverkar Jauhiainens arbete, eftersom i synnerhet vuxna personer med utländsk bakgrund har väldigt olika uppfattningar om polisen.

– Unga med utländsk bakgrund respekterar äldre personer, så i detta arbete är en ålder på 60 år och ett krasst utseende klart till fördel, säger Jauhiainen.

Olika sorters situationer utmanar polisens kompetens

Poliser med fältuppdrag hamnar allt oftare i utmanande och överraskande situationer. Att möta våld har blivit vardag för poliser.

– I polisarbetet får man får inte spåra in sig. En bekant kund kan bli en säkerhetsrisk när de är upprörda, eller drogmissbruk kan orsaka ett tillstånd som påminner om psykos. I dessa fall kan personen avvika klart från sitt tidigare beteende. En polis måste vara lämpligt uppmärksam och kunskaperna i taktik och maktmedel måste man tydligt komma ihåg, men utan att glömma sunt förnuft. Mångfalden i de situationer man möter utmanar polisens kompetens, säger Årets Polis.

44. Årets Polis

Årets polis utsågs nu för 44:e gången. Utnämningen gjordes som ett samarbetsprojekt av Helsingfors Juniorhandelskammare, Finlands Polisorganisationers förbund och Polisstyrelsen. Utnämningen offentliggjordes fredagen 11.10.2019 på Riddarhuset i Helsingfors.

Foto: Suomen Poliisijärjestöjen Liiton/Katja Almgren
Källa: NordenBladet.fi

Finland: Förra året anmäldes 1177 inbrott i sommarstugor till polisen. HUR FÖRHINDRA inbrott i sommarstuga?

NordenBladet – Inbrott i sommarstugor är beklagliga för ägarna och utmanande för polisen att undersöka eftersom inbrott i sommarstugor som görs under vintern ofta upptäcks först på våren, då den nya stugsäsongen börjar.

Det lönar sig att förhindra inbrott i sommarstugor på förhand. Skadegörelse och egendomsskador kan förhindras genom att inte lämna värdefull egendom i stugan över vintern. Om värdeföremål ändå måste lämnas lönar det sig att spara deras identifikationsuppgifter och fotografera sakerna. Grannhjälp är även en bra hjälp: kom överens med grannarna att alla ser efter misstänkta förbipasserande och vid behov kontaktar polisen.

Förra året anmäldes 1 177 inbrott i sommarstugor till polisen

Det senaste halvåret har det varit en liten minskning i antalet inbrott i sommarstugor jämfört med förra året. Inom vissa polisinrättningars område, bl.a. Inre Finland, har de stora antalet fortsatt att öka.

År 2018 registrerade polisen sammanlagt 1 177 inbrott i sommarstugor, dvs. grov stöld, stöld eller stöldförsök i fritidsbostäder. I slutet av september förra året var antalet 888, medan antalet inbrott och inbrottsförsök detta år var 856 enligt polisens informationssystem.

Enligt Jyrki Aho, Polisstyrelsens polisinspektör, varierar antalet årligen.

– En enskild aktiv gärningsman eller en grupp gärningsmän kan påverka antalet på ett specifikt område avsevärt. Förutom stöld av egendom innebär många inbrott att man skapar oreda och allmän förstörelse på platsen. I synnerhet yngre gärningsmän gör sig skyldiga till sådant, berättar Aho.

Användbar egendom som är lätt att sälja tas från sommarstugorna

Användbar egendom stjäls ofta från stugorna, verktyg och- maskiner, fordon så som mopeder och fyrhjulingar samt släpvagnar som behövs för att flytta på dem.

– Enkelt realiserbar egendom duger. Det är beklagligt att ägarna sällan kan beskriva de stulna varorna exakt, dvs. för ofta har man inte sparat identifikationsuppgifterna. Vid identifikationen skulle foton vara en stor hjälp.

Enligt Aho görs inbrotten ofta av en person som bor i grannskapet, som ofta lider av missbruksproblem, och som har omfattande erfarenhet av all sorts brottslighet relaterad till egendom.

– Rörelse vid stugorna börjar när den aktivaste stugsäsongen är över och aktiv övervakning sällan finns. Det som finns till erbjudande stjäls. Det lönar sig för offren att undersöka försäljningsplatser på nätet, ifall bekant egendom skulle finnas till försäljning i närområdet, säger Aho.

Såhär förhindrar du inbrott i sommarstuga:

– Lämna inte värdefull egendom tillgängligt. För bort allt värdefullt och intressant från stugan. Lämna inga vapen, alkohol, elektronik, arbetsmaskiner, dvs. inget som är lätt att sälja vidare på svarta marknaden eller på nätet.
– Om du är tvungen att lämna värdefull egendom i stugan, fotografera egendomen och spara eventuella identifikationsuppgifter. Du kan även märka din egendom. Verktyg för märkning finns tillgängliga, och med dem kan du sköta enskilda identifikationsmärkningar utan besvär.
– Låt gardinerna vara öppna. Då kan en tjuv se att det inte finns något att stjäla i stugan.
– Inbrottslarm och övervakningskameror samt dekaler och skyltar som upplyser om dem är klart avskräckande.
– Kom överens om att alla stugbor och andra invånare på området övervakar områdets säkerhet, dvs. kontrollerar misstänkta personers gång och verksamhet samt kontaktar polisen vid behov. När en brottsling märker att hen har noterats stannar hen vanligtvis inte på området utan söker sig bort.

Foto: Pexels
Källa: NordenBladet.fi

50 plussare bosatta i Finland klagar över att de inte får jobb

NordenBladet – Människor 50 år och äldre i Finland har problem eftersom de trots hundratals ansökningar inte har fått jobb. Detta anses överraskande i samband med bristen på arbetskraft.

Temat lyftes också upp av Finlands arbetsminister Timo Harakka. Detsamma bekräftas av hundratals arbetssökande 50+, vars förhoppningar om att hitta ett jobb är näst intill omöjligt, förmedlar Taloussanomat.

Anledningen till att 50-åringar inte erbjuds arbete beror på att de antingen inte har tillräcklig yrkeskunskap eller att de är överkvalificerade. De uppfyller antingen inte dagens krav eller är överutbildade och arbetsgivaren tror att de kommer att bli uttråkade på jobbet.

Källa: NordenBladet.ee

Finland: Ikraftträdandet av lagarna om lätta bilar senareläggs

NordenBladet — Riksdagen har godkänt ändringen av ikraftträdandebestämmelserna i lagarna som gäller lätta bilar. Genom ändringen senareläggs ikraftträdandet av lagarna om lätta bilar med ett år, det vill säga till den 1 november 2020.

Syftet med senareläggningen är att utreda vilka möjligheter det finns att ändra de lagar som gäller lätta bilar så att de är förenliga med Europeiska unionens lagstiftning och särskilt körkortsdirektivet.

Lagförslaget godkändes enligt kommunikationsutskottets betänkande (KoUB 6/2019).

 

Källa: Eduskunta.fi

LIVE: Lagutskottet hör sakkunniga om medborgarinitiativet Samtycke2018 17.10 kl. 10

NordenBladet —

​Riksdagens lagutskott hör sakkunniga om medborgarinitiativet Definiera våldtäkt utifrån avsaknad av samtycke – Samtycke2018 (MI 2/2019) torsdagen den 17 oktober. Mötet direktsänds på webben kl. 10-12.

Utskottet hör:
– initiativtagare Iiris Suomela
– sakkunnig Pia Puu Oksanen, Amnesty International, Finländska sektionen
– professor emerita Terttu Utriainen
– avdelningschef Ville Hinkkanen, justitieministeriet

Webbsändning
Medborgarinitiativ MI 2/2019

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Ansökan om finansiering för METSO-nätverksprojekt har öppnats

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet efterlyser medel för landsomfattande nätverksprojekt kring skogarnas biologiska mångfald. I nätverken kan delta till exempel skogsägare, närings-, trafik- och miljöcentraler, Finlands skogscentral, företag och organisationer. Tidsfristen för ansökningarna går ut den 31 december 2019.

Genom nätverksprojekt som samordnar skyddet, vården och den övriga användningen av skogarna främjas målen för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland (METSO) samt genomförandet av planen i ekonomiskogar. Ministerierna kan årligen använda sammanlagt ca 150 000 euro för nätverksprojekt. År 2020 ska startas 1-3 projekt som också finansieras åren 2021 – 2022 om statsbudgeten kommer att innehålla anslag för detta ändamål.

Målet är att skapa nya regionala verksamhetsmodeller

Projekttemat är att trygga skogsnaturens biologiska mångfald genom regional planering och regionalt samarbete. Målet är att utveckla den regionala planeringen och skapa praktiska verksamhetsmodeller som stödjer den och som baserar sig på frivillighet. Projekten genomförs i regionalt samarbete mellan aktörerna och skogsägarna som också ska testa verksamhetsmodellerna i praktiken. Verksamhetsmodellen ska också kunna tillämpas mer omfattande efter projektets slut.

I verksamhetsmodellen kan föremålet för planeringen vara till exempel ett avrinningsområde för ett visst vattendrag eller en lokal koncentration av och enhetliga områden med biologisk mångfald. Möjliga objekt kan vara till exempel strömvatten med närmiljöer, livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden, förekomster av hotade arter och naturtyper eller landskapshelheter som bildas av skogar, myrar och vattendrag.

Mer information:

Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 7210 687, fornamn.efternamn@mmm.fi

Maarit Loiskekoski, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 050 347 4663, fornamn.efternamn@ym.fi

Kaisu Aapala, äldre forskare, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 052, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

METSO-handlingsplanen är miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma projekt som grundar sig på statsrådets principbeslut. METSO-handlingsplanen baserar sig på frivillighet och ger markägare möjlighet att skydda sin skog mot ersättning, antingen permanent eller för en viss tid. Inom ramen för METSO-handlingsplanen utförs också naturvårdande åtgärder som inte medför några kostnader för markägaren. Till handlingsplanen hör i enlighet med statsrådets principbeslut också forsknings- och utvecklingsverksamhet som bidrar till METSO:s mål.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet efterlyser medel för landsomfattande nätverksprojekt kring skogarnas biologiska mångfald. I nätverken kan delta till exempel skogsägare, närings-, trafik- och miljöcentraler, Finlands skogscentral, företag och organisationer. Tidsfristen för ansökningarna går ut den 31 december 2019.

Källa: ym.fi