”Montrealprotokollet är en framgångssaga inom miljövården. Det är det enda internationella miljöavtal vars parter är världens alla länder. Resultaten talar för sig. Användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet har minskat med över 98 procent och ozonskiktet återhämtar sig. Beslutet att minska fluorkolväten är ett viktigt steg framåt. Det är en av de betydelsefullaste enskilda åtgärder som vidtagits för att stoppa höjningen av medeltemperaturen”, säger minister Mikkonen.

Den 1 januari 2019 trädde tillägget till Montrealprotokollet i kraft, den så kallade Kigaliändringen, genom vilken produktionen och användningen av fluorkolväten (HFC-föreningar), som är kända som starka växthusgaser, ska begränsas. Det beräknas att de nya åtgärder som fastställs i Montrealprotokollet kommer att fram till 2050 hindra koldioxidutsläpp som motsvarar mer än 70 gigaton. Fluorkolväten används särskilt i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar.

I Rom kommer man att diskutera hur en minskad användning av fluorkolväten främjar hållbara kylkedjor och därmed minskar matsvinnet och bekämpar klimatförändringen.

Montrealprotokollet har en betydande roll i utvecklingen av hållbara kylkedjor. När användningen av HFC-föreningar begränsas minskar de direkta växthusgasutsläppen. Samtidigt främjas teknik med potential att begränsa klimatuppvärmningen och höjs kylanordningarnas energieffektivitet.

”Upp till en tredjedel av den mat som produceras för människor slängs. Hos oss i Finland uppstår svinnet oftast i hushåll, men i utvecklingsländer mycket tidigare, redan i primärproduktionen eller vid bristfällig kyltransport. När vi utvecklar hållbara och pålitliga kylkedjor svarar vi på två stora utmaningar: hungersnöd och klimatkris. Därför efterlyser jag också cirkulär ekonomi i fråga om mat. Låt oss tillsammans hitta olika sätt att utnyttja material på ett effektivt och hållbart sätt”, sammanfattar minister Mikkonen.

Montrealprotokollet

Det hål i ozonskiktet som upptäcktes på 1980-talet väckte oro för att ozonskiktet tunnas ut samt för det hot detta medför för jordklotet. Det visade sig att orsaken till hålet i ozonskiktet var CFC-gaser – det vill säga i huvudsak freoner i kylutrustning – som på den tiden användes i hög utsträckning, samt haloner som användes i släckningsutrustning. År 1987 kom världens länder genom Montrealprotokollet överens om att upphöra med produktionen och användningen av dessa gaser. Användningen av de ämnen som bryter ned ozonskiktet har därefter minskat med över 98 procent. Man enades om att de HFC-föreningar som ersatte de ämnen som bröt ned ozonskiktet ska tas med i Montrealprotokollet genom den så kallade Kigaliändringen 2016. HFC-föreningarna är starka växthusgaser, vars användning ökar explosionsartat framför allt i utvecklingsländerna i och med att kyl- och luftkonditioneringsanläggningar blir vanligare.

Mer information:

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 209, eeva.nurmi@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen företräder Finland och EU vid Montrealprotokollets partsmöte i Rom den 7 november. Vid mötet diskuteras hur en begränsning av HFC-föreningar, som används i kylanläggningar, kan bidra till motverkandet av matsvinnet och klimatförändringen.

”I många regioner är en åldrande befolkning och en minskande befolkning fenomen som går hand i hand, när den yngre befolkningen lockas till tillväxtcentrumen. Med det nya understödet vill vi stödja kommuner och hyreshussamfund som tampas med den utmanande befolkningsutvecklingen och den svåra situationen på bostadsmarknaden. När ARA-bostäder renoveras i tillgänglighetssyfte blir de mer lämpade för äldre personer och svarar bättre mot behoven, både i dag och i framtiden”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Understöd kan beviljas för reparationer i bostäder samt i de gemensamma utrymmena i hyreshus och på gårdsplanen till husen. Reparationer som omfattas av understödet är till exempel installation av olika slags utrustning, såsom stödräcken, samt breddning av dörröppningar och tillgänglighetsanpassning av toalett- och tvättrum.

Understödets maximibelopp är 50 procent av de faktiska kostnaderna, dock högst 10 000 euro per bostad. Understöd kan beviljas för objekt som bedöms vara i användning i ett längre tidsperspektiv.

Understöd kan sökas av kommunalt ägda hyreshussamfund och de allmännyttiga samfund som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har utsett. Understöden beviljas av ARA. Förordningen avses träda i kraft vid ingången av 2020.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 2 december 2019.

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, liisa.meritähti@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till en förordning som innehåller bestämmelser om understöd för reparation av statligt stödda ARA-bostäder så att bostäderna anpassas för äldre. Understödet gäller bostäder i områden där befolkningen minskar. Åren 2020–2022 kan understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 25 miljoner euro, varav 5 miljoner euro kan beviljas år 2020.

”Europa kommer att leda genom att föra en ambitiös klimatpolitik och genom att fortsättningsvis stödja fattiga och utsatta.”

”USA:s utträde ur Parisavtalet innebär att vi andra måste öka samarbetet ytterligare – och vi kommer att fortsätta arbeta med delstater, städer och civilsamhället i USA när det gäller att stödja klimatåtgärder”, säger minister Mikkonen.

Målet med Parisavtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till klart under två grader Celsius jämfört med förindustriell tid och sträva efter att uppvärmningen inte ska överstiga en och en halv grad. Parisavtalet är det första juridiskt bindande klimatavtalet som omfattar största delen av världens växthusgasutsläpp. Avtalet är oåterkalleligt eftersom nästan alla stater i världen har undertecknat det.

Parterna i Parisavtalet sammanträder nästa gång i samband med FN:s klimatkonferens i Madrid den 2–13 december. FN:s klimatkonferens skulle egentligen hållas i Chile, men på grund av det inrikespolitiska läget i landet flyttades mötet till Spanien. Under konferensen strävar parterna efter att komma överens om marknadsmekanismerna i Parisavtalet, det vill säga hur länderna kan räkna till godo de utsläppsminskningsåtgärder som de genomför i andra länder. USA kommer troligen att delta i mötet i vanlig ordning.

”Det är viktigt för USA att delta i förhandlingarna så att de kan ansluta sig på nytt senare. De ändrar nu status från part till observatör”, säger Outi Honkatukia, Finlands chefsförhandlare i klimatfrågor.

Honkatukia påminner om att USA:s utträde ur klimatavtalet från Paris träder i kraft tidigast ett år efter utträdet, i november 2020 – dagen efter att Förenta staterna håller presidentval.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Outi Honkatukia, chefsförhandlare, tfn 050 341 1758, outi.honkatukia@ym.fi

Förenta staternas regering har meddelat att den i går har lämnat in begäran om utträde ur klimatavtalet från Paris.

”EU beklagar djupt Trumpadministrationens ensidiga beslut om att USA lämnar Parisavtalet. EU står fast vid avtalet, och världen kan också i fortsättningen räkna med att Europa visar globalt ledarskap i kampen mot klimatförändringen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet med strategin är en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samexistens mellan människan och skarven på ett sätt som bidrar till att en gynnsam skyddsnivå bevaras och olägenheterna för i synnerhet fiskerinäringen minskar. Med tanke på denna målbild har det fastställts sex strategiska mål och flera konkreta åtgärder för vart och ett av målen.

De problem som skarvarna orsakar är oftast lokala, vilket innebär att den sakkunskap som de regionala samarbetsgrupperna besitter ges stor vikt när det gäller att förebygga problemen. Till de viktigaste strategiska målen hör att utveckla den regionala växelverkan mellan olika aktörer och myndigheter samt att förenhetliga och utveckla de regionala samarbetsgruppernas verksamhet.

Arbetsgruppen föreslår bland annat att det i alla regioner ska utarbetas regionala åtgärdsplanen och utredningar som syftar till att minska och förebygga problem. Den nationella strategin innehåller anvisningar och rekommendationer om innehållet i de regionala planerna.

I strategin föreslås att de material som de regionala samarbetsgrupperna tar fram ska få större tyngd i de tillståndsprocesser som behövs för att förebygga skador. De regionala åtgärdsplanerna och utredningarna ska bland annat kunna användas som stöd när det gäller att rikta och motivera ansökningar och fatta tillståndsbeslut. Detta leder till snabbare och smidigare handläggning av dispens. Det föreslås också andra åtgärder för att handläggningen av tillstånd ska bli effektivare, till exempel att man utarbetar tydligare anvisningar och ansökningsblanketter.

Arbetsgruppen föreslår också åtgärder som syftar till att förbättra kunskapsunderlaget, upprätthålla samarbetet mellan länderna och utveckla kommunikationen.

”Arbetsgruppen har haft ett utmanande uppdrag. Trots de åtgärder som den tidigare arbetsgruppen rekommenderade förekommer det fortfarande utmaningar. Det är inte lätt att åter hitta de vises sten för att lösa problemen. Det är klokt att i beslutsfattandet ge ytterligare tyngd åt den lokala information som tas fram inom de regionala samarbetsgrupperna, som inlett sitt arbete på förtjänstfullt sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I strategiförslaget ingår en kompletterande synpunkt som de centrala aktörer inom fiskerinäringen som deltagit i arbetsgruppens arbete framfört tillsammans med staden Kristinestad. I den framhålls bland annat att det utöver arbetsgruppens förslag också behövs en förvaltningsplan för skarv och att skarvbeståndet bör begränsas betydligt. Handläggningen av dispens bör också enligt dem som framfört den kompletterande synpunkten förenklas och snabbas upp.

Arbetsgruppen har hört experter från olika områden och ordnat diskussionsmöten. Miljöministeriet ger allmänheten möjlighet att kommentera förslaget till strategi och åtgärdsplan i statsrådets utlåtandetjänst. Den sida i tjänsten utlåtande.fi där utlåtanden kan lämnas öppnar under vecka 45. Utlåtanden kan lämnas till slutet av december.

Mer information:

Heikki Korpelainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 135, heikki.korpelainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Den arbetsgrupp som har dryftat frågan om begränsning av de skador som skarven orsakar har överlämnat sitt förslag till en nationell skarvstrategi och tillhörande åtgärdsplan till miljöministeriet. Arbetsgruppen föreslår att det regionala samarbetet utvecklas för att den lokala kunskapen bättre ska kunna utnyttjas vid förebyggande av skador som skarvar orsakar samt vid handläggning av dispens. Miljöministeriet ber om utlåtanden om förslaget under november‒december.

Europeiska unionens råd har enats om medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt om hur koldioxidutsläppen från sjötransporter ska övervakas och rapporteras. Avsikten är att anpassa EU-förordningen om koldioxidutsläpp till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygens bränsleförbrukning. Målet för Finlands EU-ordförandeskap var att skapa en gemensam ståndpunkt för rådet inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Finlands mål uppnåddes när kommittén för de ständiga representanternas ställföreträdare kom överens om sin ståndpunkt i Bryssel den 25 oktober.

– En enhetlig övervakning av utsläppen från sjöfarten har en nyckelroll när det gäller att minska utsläppen. Med hjälp av förordningen kan vi samla in viktig information om utsläppen från sjötransporterna i EU och dela den med beslutsfattare, företag och konsumenter, säger kommunikationsminister Sanna Marin.

Inom EU gäller förordningen om koldioxidutsläpp från sjötransporter eller den så kallade MRV-förordningen (monitoring, reporting and verification). Den förpliktar alla stora last- och passagerarfartyg som anlöper hamnar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att samla in uppgifter och rapportera om sina CO2-utsläpp.

Europeiska kommissionen föreslog i februari 2019 en partiell harmonisering av den gällande förordningen med IMO:s datainsamlingssystem som antogs 2016. Behandlingen av förslaget till förordning inleddes i Europeiska unionens råd på våren och den har fortsatt under Finlands ordförandeskap.

Den gällande EU-förordningen är strängare än IMO:s globala system, eftersom EU:s förordning förpliktar till att samla in mer information om fartygens utsläpp, att verifiera uppgifterna genom externa kontrollörer och att offentliggöra uppgifter om enskilda fartygs utsläpp i kommissionens årliga rapport.

Enligt rådets ståndpunkt ska EU-förordningen anpassas till IMO:s datainsamlingssystem bland annat i fråga om de uppgifter som ska observeras och definitionen av de begrepp som används. Uppgifter om fartygens utsläpp och last kommer att samlas in även i fortsättningen. Uppgifterna verifieras och offentliggörs på samma sätt som för närvarande.

Förordningen omfattar omkring 11 000 fartyg. Sjötransporterna orsakar cirka 13 procent av växthusgasutsläppen inom transportsektorn i EU.

Vad händer härnäst?

Till nästa är det Europaparlamentet som behandlar förslaget till förordning. När parlamentet har antagit sin ståndpunkt fortsätter förhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen i ett så kallat trepartsmöte. När dessa tre parter har enats om innehållet i förordningen kan den antas.

Ytterligare information:

Pirita Ruokonen, minister Marins specialmedarbetare, tfn 050 911 3099, fornamn.efternamn@lvm.fi
Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, fornamn.efternamn@lvm.fi
Sirkku Jaakkola, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 050 470 8030, fornamn.efternamn@lvm.fi
Elina Vaara, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn +358 50 572 3942, fornamn@efternamn@ym.fi

Europeiska unionens råd har enats om medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt om hur koldioxidutsläppen från sjötransporter ska övervakas och rapporteras. Avsikten är att anpassa EU-förordningen om koldioxidutsläpp till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygens bränsleförbrukning. Målet för Finlands EU-ordförandeskap var att skapa en gemensam ståndpunkt för rådet inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Målet uppnåddes den 25 oktober.