Avsikten är att genom en förordning av statsrådet inrätta 66 naturskyddsområden i Norra Karelen med en sammanlagd areal på ca 33 990 hektar. Genom en förordning av miljöministeriet inrättas 108 naturskyddsområden med en areal på ca 2 520 hektar. De nya naturskyddsområdena har en sammanlagd areal på ca 36 500 hektar. Omkring 1 730 hektar av arealen utgörs av vattenområden.

De nya naturskyddsområdena representerar alla kommuner i landskapet Norra Karelen. Två av skyddsområdena ligger delvis i Kuhmo stad och Sotkamo kommun i landskapet Kajanaland och ett av områdena delvis i Parikkala kommun i landskapet Södra Karelen.

De områden som föreslås ingå i skyddet har betydande naturvärden. Naturskyddsområdena inrättas för att skydda representativa lundar, gamla skogar, myrar och fågelvåtmarker samt strand- och skärgårdsnatur i landskapet Norra Karelen, för att bevara det byggda kulturarvet och traditionella landskap samt för friluftsliv, undervisning och forskning.

Till de mest omfattande skyddsområdena hör naturskyddsområdena Kesonsuo, Koitajoki, Mujejärvi, Murtovaara, Paistinvaara, Patvi, Petkeljärvi-Putkelanharju, Puohtiinsuo och Ukonsärkkä-Jäkäläkangas. Merparten av områdenas areal ingår också i nätverket Natura 2000. De innehåller också delar som ingår i flera olika naturskyddsprogram. Områdena är mångsidiga och betydelsefulla områden för naturtyper och arter i myrmarker, småvatten, gamla skogar och åsskogar.

Jägarna använder områdena flitigt, och i de preliminära diskussionerna har det framförts många synpunkter som rör ordnande av jakt. Enligt naturvårdslagen är jakt i regel förbjuden i naturskyddsområdena i södra delen av Finland, medan jakt i regel är tillåten i nordligare naturskyddsområden. De naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Norra Karelen är inte belägna i det nordliga område i Finland som avses i 8 § i jaktlagen, med undantag för naturskyddsområdena Paistinvaara och Piilopirtinaho-Marjomäki, där mindre delar är belägna inom Kuhmo stad och Sotkamo kommun, som hör till landskapet Kajanaland.

Till exempel älgdrev och jakt på främmande arter är med tillstånd av Forststyrelsen trots allt tillåtet i alla de naturskyddsområden som nu inrättas. Forststyrelsen kan dessutom bevilja tillstånd att i skyddsområdet avlägsna individer av arter som orsakar hot mot säkerheten eller hot om skada.

Genom förordning av statsrådet kan dessutom annan jakt tillåtas, om det inte äventyrar det syfte som området inrättats för eller inverkar skadligt på annan användning av området. Enligt den förordning av statsrådet som nu är på remiss ska jakt på älg, skogshare och vildsvin tillåtas i vid utsträckning, och i en del av områdena ska dessutom jakt på orre och tjäder samt jakt på mårdhund och mink tillåtas.

De områden som planeras ingå i skyddet ska bevaras i naturtillstånd. Vid behov kommer man att trygga en störningsfri utveckling hos dessa genom att iståndsätta förändrade naturmiljöer och vårdbiotoper. Inom ramen för allemansrätten kan områdena också användas för till exempel friluftsliv och hobbyer i naturen samt forskning och undervisning.

Inrättandet av naturskyddsområdena har beretts vid miljöministeriet och Forststyrelsen, som har hört olika aktörer i samband med de 22 lokala diskussionsmöten som ordnats.

De utkast till förordningar som nu är på remiss ingår i en mer omfattande lagberedning som innebär att det på olika håll i Finland inrättas naturskyddsområden på en areal som motsvarar sammanlagt ca 670 000 hektar. Alla områden ägs av staten.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 15 januari 2020.

Mer information:

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 050 550 94 83, johanna.korpi@ym.fi

Tommi Kinnunen, specialplanerare, Forststyrelsens naturtjänster, tfn 0206 395 709, tommi.kinnunen@metsa.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Norra Karelen. Alla de områden som ska inrättas ägs av staten. Områdena har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål, och de omfattas till största delen av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. En del av områdena har förvärvats av staten genom bland annat METSO-handlingsplanen.

Scenarioberäkningarna har gjorts genom att man uppdaterat de utredningar från februari som behandlar utvecklingen i fråga om utsläpp av växthusgaser och kolsänkor fram till 2050 (PITKO- och MALULU-utredningarna). Beräkningarna har uppdaterats så att målet om klimatneutralitet 2035 kan nås enligt olika scenarier. De slutliga resultaten kommer att användas i beredningen av utsläppsminskningsåtgärder och i utarbetandet av den nationella långsiktiga strategi för minskade utsläpp som ska lämnas till EU. En del preliminära beräkningar presenteras också vid ett seminarium den 15 november kl. 12–15 som direktsänds på adressen https://www.mediaserver.fi/live/tem

Ministerarbetsgruppen diskuterade vidare utkastet till den integrerade nationella energi- och klimatplan (NECP) som ska lämnas till Europeiska kommissionen före utgången av året. De nationella planerna ska säkerställa att medlemsstaterna uppnår de klimat- och energimål som ställts för 2030. Det nationella NECP-utkastet sänds på remiss under november.

Ministerarbetsgruppen fick en översikt över beredningen av skattereformen för hållbar utveckling. Reformen inbegriper en reform av trafikbeskattningen, en energiskattereform, främjande av cirkulär ekonomi genom beskattning, gruvskatt samt utsläppsbaserad konsumtionsskatt och en gallring bland företagsstöden.

Ministrarna diskuterade också det arbete som följer efter regeringens aftonskola den 23 oktober, då regeringen diskuterade klimatpolitiken. Regeringen ordnar i början av 2020 ett klimatmöte där det kommer att dras upp riktlinjer för de tilläggsåtgärder som behövs för att målet om klimatneutralitet ska uppnås.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Outi Honkatukia, generalsekreterare för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, miljöministeriet, tfn 0295 250 272, outi.honkatukia@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik hörde på måndagen Teknologiska forskningscentralen VTT och Naturresursinstitutet om de beräkningar som görs till stöd för den långsiktiga klimatstrategin.

”Att höja ambitionsnivån i klimatlagen är ett betydande steg med tanke på målet att uppnå klimatneutralitet. Det är viktigt att vi genomför revideringen tillsammans ‒ å ena sidan för att vi ska få bästa tänkbara klimatlag, å andra sidan för att alla ska vara med i omställningen till ett klimatneutralt Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagens styrande effekt stärkas. Lagen ska uppdateras så att målet om klimatneutralitet före 2035 ska kunna uppnås. Målet för 2050 uppdateras, och till lagen fogas dessutom utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040. I lagen inkluderas också markanvändningssektorn, och det tas in ett mål om att stärka kolsänkorna.

Måndagen den 11 november öppnades en enkät via vilken allmänheten kan lämna synpunkter på revideringen av klimatlagen. Enkäten publiceras på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

Utöver enkäten kommer det att ordnas workshoppar för olika grupper samt mindre samråd i ministeriets sociala mediekanaler. Ett offentligt diskussionsmöte ordnas den 15 januari 2020 i Helsingfors centrumbibliotek Ode.

”Jag hoppas att i synnerhet unga ger sin syn på hurdan klimatlag vi ska ha. Klimatengagemanget bland unga har skapat ett välkommet tryck på klimatpolitiken. Det här är ett konkret ställe där man kan påverka Finlands klimatpolitik”, konstaterar ministern.

Resultaten av enkäten och workshopparna kommer att utgöra underlag när riktlinjerna för klimatlagen dras upp i februari–mars. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till reviderad klimatlag ska färdigställas i början av 2021.

Den gällande klimatlagen trädde i kraft 2015. Klimatlagen är en ramlag, och det innebär att den endast förpliktar myndigheter. I lagen har det fastställts ett utsläppsminskningsmål för 2050. Lagen innehåller vidare bestämmelser om Finlands planeringssystem för klimatpolitiken, som består av tre olika planer: en klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030, en långsiktig klimatpolitisk plan fram till 2050 och en anpassningsplan.

Mer information:

Förfrågan om intervjuer med ministern: Riikka Yliluoma, specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Klimatlagen: Elina Vaara, specialsakkunnig, tfn 050 572 3942, elina.vaara@ym.fi

I regeringsprogrammet slås det fast att klimatlagen ska revideras, och den revideringen har nu inletts. I den första fasen får allmänheten ge synpunkter på hurdan den nya klimatlagen bör vara. Syftet med revideringen är att stärka lagen och att säkerställa att Finland är klimatneutralt före 2035.

Avsikten är att få företagsvärlden att inse vikten av att arbeta för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i högre grad än i dag och att ingå frivilliga åtaganden för att främja den biologiska mångfalden.

“Förlusten av biologisk mångfald är en lika allvarlig och akut kris som klimatförändringen. De utgör två sidor av samma mynt och kräver gemensamma lösningar, även i företagsvärlden. Företagens verksamhet har en betydande inverkan på förlusten av biologisk mångfald, och företagen kan också genom sina val främja ett gott tillstånd i naturen. Att agera för naturens bästa kan också ge konkurrensfördelar”, säger Lehtonen.

“Det är viktigt att företagen deltar i arbetet med att ställa nya internationella mål för biologisk mångfald och att de förbinder sig att stoppa utarmningen”, berättar Lehtonen.

Finland en av mötesarrangörerna

Finland deltar i arrangemangen kring mötet European Business and Nature i egenskap av EU-ordförandeland. I mötet deltar över 320 företrädare för företag, förvaltningar och organisationer runt om i Europa.

I Finlands delegation ingår utöver tjänstemän från miljöministeriet även företrädare för företagsansvarsnätverket FIBS, Finlands miljöcentral, SOK och UPM.

“Biologisk mångfald är ett tema som bör lyftas fram parallellt med företagens klimatarbete. Som handelsgrupp satsar vi redan nu på att trygga den biologiska mångfalden. Vi förväntar oss att mötet lägger grunden till en gemensam praxis och för fram konkreta idéer om hur såväl företag som sammanslutningar bättre kan beakta den biologiska mångfalden”, konstaterar SOK:s ansvarschef Senja Forsman.

“Bevarandet av biologisk mångfald utgör grunden för den nya bioekonomin. Det är de praktiska insatserna som är avgörande, och det krävs internationellt samarbete för att integrera bästa praxis. Därför är UPM med i Finlands delegation”, säger Timo Lehesvirta, som ansvarar för frågor som rör hållbart skogsbruk vid UPM.

“Biodiversitetskrisen får äntligen, jämsides med klimatförändringen, den uppmärksamhet den förtjänar i den offentliga debatten både i Finland och ute i världen. Företagen har en nyckelroll när det gäller att lösa också den här utmaningen, och det är viktigt att deras röst hörs. Under de senaste fem åren har vi i samarbete med miljöministeriet sparrat sammanlagt 50 stora företag och organisationer i frågor som gäller naturkapitalet, och den här delegationen ger våra medlemmar utmärkt tillfälle att nu också delta i behandlingen av temat på internationell nivå”, berättar Angelina Kuokkanen, samordnare av miljöansvarsfrågor vid FIBS.

“Den biologiska mångfalden behöver företagen. En stor del av de beslut som rör naturen fattas dagligen av företag, antingen direkt eller indirekt. Hur beaktas exempelvis hållbarhetskriterierna vid köp av råvaror? Kommer virket från hotade naturskogar eller certifierade ekonomiskogar? Är den energi som förbrukas koldioxidfri eller har den fossilt ursprung? Det tredje största hotet mot den biologiska mångfalden är klimatförändringen”, säger Riku Lumiaro, biodiversitetsexpert vid Finlands miljöcentral.

Mötet kan följas i direktsändning:

Mötet utgör en del av temaveckan Natural Capital, som ordnas i Madrid den 4–8 november. Syftet med temaveckan, som riktar sig till företag, är att genom utbyte av information, idéer och erfarenheter arbeta för att företagsvärlden i högre grad ska beakta den biologiska mångfalden.

Mer information:

Kristiina Niikkonen, miljöråd, kristiina.niikkonen@ym.fi, tfn 0295 250 198

Terhi Lehtonen, statssekreterare, terhi.lehtonen@ym.fi, tfn 0295 161 000

Den 7–8 november ordnas mötet European Business and Nature, som handlar om företagsverksamhet och biologisk mångfald. Under mötet behandlas företagens synpunkter inför beredningen av de nya internationella mål för biologisk mångfald som ska ställas 2020. Vid mötet förmedlas också information om hur företag som är föregångare på området främjar den biologiska mångfalden. Statssekreterare Terhi Lehtonen deltar i mötet.