Uppvärmningen av bostads- och servicebyggnader/byggnader som är avsedda för annat än bostadsändamål orsakar årligen 7,8 Mt koldioxidutsläpp, vilket motsvarar ca 17 procent av Finlands nuvarande koldioxidutsläpp (46 Mt CO2).

”Det är fint att vi nu har en heltäckande plan för hur klimatutsläppen från byggnader och boende kan minskas. Att byggnader renoveras så att de blir energieffektiva och att de uppvärms med förnybar energi i stället för fossila energikällor är viktiga åtgärder i arbetet för ett klimatneutralt Finland 2035. Bättre energiprestanda hjälper också till att dämpa ökningen av boendekostnaderna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Strategin anger vilka kostnadseffektiva metoder som kan bidra till att göra det befintliga byggnadsbeståndet mycket energieffektivt och koldioxidsnålt fram till 2050. I strategin presenteras en översikt över byggnadsbeståndet i Finland, målen när det gäller energiprestanda, kostnadseffektiva reparationsåtgärder och hur de finansieras samt politikåtgärder för att främja renoveringen av byggnader så att de blir energieffektiva, och i fråga om uppvärmningen även koldioxidsnåla.

Strategin är inriktad på befintliga byggnader, eftersom de byggnader som färdigställs 2020 och därefter ska byggas så att de i enlighet med författningarna på området är mycket energieffektiva och utsläppssnåla, dvs. som nära-nollenergibyggnader.

Bättre energiprestanda, lokallösningar och förnybar energi bidrar till utsläppsminskningar

Att fossila bränslen frångås vid uppvärmning av byggnader och inom elproduktionen kommer enligt strategin att minska utsläppen från befintliga byggnader med 40 procent fram till 2050, jämfört med 2020 års nivå. När energieffektiviteten förbättras minskar utsläppen med sammanlagt 20 procent, och en utsläppsminskning på 30 procent kan uppnås när gamla byggnader tas ur bruk och lokaleffektiviteten förbättras.

Strategin innehåller sammanlagt 85 åtgärder, av vilka 36 redan har genomförts, 16 är under beredning och 33 har getts spridning i form av rekommendationer till myndigheter, fastighetsägare och andra intressegrupper. I strategin beaktas särskilt de byggnader som används av kommunerna och staten, de byggnader som förbrukar mest energi samt de hushåll som har det sämst ställt.

Målet är att andelen nära-nollenergibyggnader ska öka från 10 procent till över 90 procent fram till 2050. De som äger bostadsbyggnader uppmuntras genomföra renoveringar som förbättrar energieffektiviteten, bl.a. med hjälp av energiunderstöd. Åren 2020–2022 kan sammanlagt 100 miljoner euro beviljas i energiunderstöd. Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Strategin innehåller rekommendationer om kostnadseffektiva reparationer och åtgärder som förbättrar energieffektiviteten. Rekommendationerna gäller egnahemshus och parhus, radhus, flervåningshus och byggnader som används för andra ändamål än boende. Det mest kostnads- och materialeffektiva sättet är att förbättra byggnaders energiprestanda i samband med andra grundliga renoveringar. Detta förutsätts också i de krav som meddelades 2013 om att energieffektiviteten ska förbättras i samband med reparationer.

Uppskattningsvis 30 procent av de gamla byggnaderna kommer att tas ur bruk före 2050. Detta beror bland annat på att byggnadsbeståndet blir äldre, befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum och stadsstrukturen blir tätare.

Inom värmeproduktionen kommer användningen av stenkol att upphöra före utgången av 2029. Enligt regeringsprogrammet kommer användningen av fossilolja för uppvärmning att avvecklas fram till början av 2030-talet. Oljeuppvärmning av statliga fastigheter ska frångås redan före 2024. Inför 2021 bereds ett understöd som stöder målet att frångå oljeuppvärmning.

Arbetet följs upp med två års mellanrum

Strategin sträcker sig till 2050 och kommer att uppdateras med 10 års mellanrum. Den första rapporten om hur arbetet framskrider sammanställs 2023, och efter det kommer rapporter att avges vartannat år. I rapporterna följer man bland annat upp förändringarna i fråga om energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser.

Strategin kommer också att inbegripa den indikator som tas fram i Finland för att man ska kunna mäta klimatavtrycket. Med hjälp av den ska man inom en nära framtid kunna följa upp utsläppen från omfattande renoveringar. Indikatorn ska tas i bruk och mer detaljerade mål ställas upp när metoden för beräkning av koldioxidavtrycket och utsläppsdatabasen för byggnadsmaterial är i användning.

Uppföljningssystemet ska vara klart senast 2023.

Strategin har beretts i brett samarbete

Strategin har utarbetats inom ramen för olika projekt som miljöministeriet har inlett. En uppföljningsgrupp bestående av företrädare för branschorganisationerna inom fastighets- och byggbranschen och statens ämbetsverk har bidragit med stöd under arbetets gång.

Inom projektet för själva strategin (REMPPA), som administreras av Motiva Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT och Tammerfors yrkeshögskola, kartlades byggnadsbeståndets tillstånd, reparationsåtgärder och Finlands politikåtgärder. I Finlands miljöcentrals och VTT:s projekt RetroCheck har det tagits fram indikatorer för omställningen till ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd, ett referensscenario för grundliga renoveringar, en färdplan för renoveringar för 2030, 2040 och 2050 samt ett system för uppföljning av och rapportering om grundliga renoveringar.

Det har ordnats två offentliga samrådsmöten om strategin, en separat expertutfrågning och sex workshoppar som ordnats på olika håll i Finland. Experter från sammanlagt uppemot 150 organisationer har deltagit i arbetet.

”Vi har lyckats sammanställa en fungerande och genomförbar strategi i och med att den har beretts öppet, i samarbete med intressegrupper”, säger minister Mikkonen.

Strategin överlämnades i dag, den 10 mars, till EU i enlighet med kraven i direktivet.

Mer information:

Jyrki Kauppinen, byggnadsråd, jyrki.kauppinen@ym.fi, tel. 0295 250 122

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, timo.juurikkala@ym.fi, tel. 040 555 4013

Finlands långsiktiga renoveringsstrategi har färdigställts. Strategin gäller de bostads- och servicebyggnader som uppförts före ingången av 2020. Det finns sammanlagt 1,4 miljoner byggnader av detta slag. Målet med strategin är att från ingången av 2020 minska koldioxidutsläppen från byggnader med 90 procent före 2050. Strategin utgör ett led i genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda, som trädde i kraft 2018.

”Takten för genomförande av utsläppsminskningar måste snabbt ökas för att unionen ska kunna bli klimatneutral på 30 år. Kommissionen bör snabbare än planerat lägga fram det förslag om skärpning av målet för 2030 som nämns i klimatlagen. Utsläppen måste minskas med minst 55 procent från 1990 års nivå fram till 2030, och beslut om det nya målet bör fattas i god tid före FN:s klimatkonferens i Glasgow i november.”

Kommissionen lade fram sitt förslag till klimatlag inom de hundra första arbetsdagarna av sin mandatperiod, som utlovat. Enligt förslaget ska målet om klimatneutralitet 2050 tas in i lagen, och det utsläppsminskningsmål som ställts för 2030 skärpas. Vägen mot en klimatneutral ekonomi ska i enlighet med klimatavtalet från Paris ses över i cykler om fem år.

”Målen ska alltid ställas utifrån nyaste vetenskapliga fakta. Därför finns det skäl att överväga om det också skulle behövas en stark, oberoende och tvärvetenskaplig klimatpanel som stöd för EU:s klimatpolitik. Vi har utmärkta erfarenheter av detta i hemlandet.”

Vid behov kommer kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder på EU-nivå för att främja målet om klimatneutralitet samt utfärda rekommendationer till medlemsländerna. Genom lagen åläggs medlemsländerna dessutom att utarbeta en nationell plan eller strategi för anpassning till klimatförändringen.

Klimatlagen är det första viktiga förslaget till lagstiftning om klimatpolitiken inom ramen för kommissionens tillväxtstrategi Den europeiska gröna given (Green Deal).

”Det är fint att arbetet med att skapa en hållbar ekonomi äntligen befinner sig i EU-politikens centrum. När målet om klimatneutrallitet tas in i lagen blir det juridiskt bindande. Det här är också ett viktigt budskap till resten av världen om att EU tar klimatförändringen på allvar och arbetar aktivt för att svara på den”, säger minister Mikkonen.

Rådet och Europaparlamentet fattar tillsammans beslut om EU:s klimatlag. I mars börjar medlemsländerna diskutera förslaget. Kommissionen kommer att presentera sitt förslag till klimatlag för miljöministrarna i samband med miljörådets möte i morgon, den 5 mars.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Merja Turunen, miljöråd, tfn +358 295 250 387, merja.turunen@ym.fi

”Det förslag till klimatlag som kommissionen i dag har lagt fram är ett viktigt steg mot ett klimatneutralt EU 2050. Europeiska unionen bör visa ledarskap när det gäller att begränsa klimatförändringen och lösa hållbarhetskrisen. Alla politikåtgärder ska stödja målet om klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Det viktigaste resultatet av klimatseminariet är att utsläppsminskningsmålet för 2035 budgeterades sektorspecifikt. Till exempel de klimatprogram för trafiken, energiproduktionen och jord- och skogsbruket som är under beredning fick mätbara utsläppsminskningsmål. Dessa koldioxidbudgetar höjer ambitionen för klimatarbetet och stakar ut en väg och ett tydligt mål för arbetet. Dessutom drogs det upp riktlinjer för reformen av energibeskattningen och inrättandet av en klimatfond. Vi kommer att precisera dessa beslut vid vårens ramförhandlingar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen beslutade att det på webbplatsen Dinåsikt.fi ska begäras kommentarer till den långsiktiga strategin som beretts av arbets- och näringsministeriet. Efter ministerarbetsgruppens godkännande överlämnas strategin till EU-kommissionen. I Finlands långsiktiga strategi (LTS)presenteras scenarier och konsekvensanalyser av det nationella mål för koldioxidneutralitet som uppställts för 2035 samt om utvecklingen av utsläppen och upptagen av växthusgaser fram till 2050. Scenarierna beskriver alternativa sätt att genomföra Finlands och EU:s mål för låga utsläpp till 2050. Per sektor bedöms också potentialen för och behovet av utsläppsminskningar på medellång (2035) och lång (2050) sikt för att Finland ska kunna uppnå sina utsläppsminskningsmål. I den långsiktiga strategin har man inte granskat övergången till låga utsläpp ur regional eller social rättvisesynpunkt, utan utgångspunkten för de bakomliggande beräkningarna var att minimera kostnaderna för utsläppsminskningen på riksnivå.

Ministerarbetsgruppen tog del av en halvtidsrapport om ändringar i beskattningen av anställningsförmåner från den arbetsgrupp som utreder en revidering av beskattningen av trafiken.Arbetsgruppen ska utvärdera funktionaliteten hos och konsekvenserna av det nuvarande skattesystemet samt andra skattemetoder och avgifter av skattenatur i fråga om de klimatpolitiska målen och statsfinanserna. En halvtidsrapport om beskattningen av anställningsförmåner publiceras i mars 2020. I den slutrapport som lämnas senare granskas beskattningen av trafiken som en helhet.

Ministrarna fick också lägesrapporter om statistiska överföringar i fråga om förnybar energi, biogasprogrammet och uppföljningsrapporten om infrastrukturdirektivet som gäller alternativa bränslen.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Ytterligare information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde onsdagen den 26 februari 2020. På mötet behandlades resultaten från klimatseminariet som hölls i Nordsjö i Helsingfors den 3–4 februari och fattades beslut om att sända Finlands långsiktiga klimatstrategi (LTS) på remiss. Ministerarbetsgruppen fick också ta del av en halvtidsrapport om ändringar i beskattningen av anställningsförmåner från den arbetsgrupp som utreder en revidering av beskattningen av trafiken.

Överlägset mest ersättningar betalades för de skador som vitkindade gäss orsakat jordbruket, ca 1 100 000 euro. För de skador som förorsakats fiskodlingsanläggningar betalades det ut ca 35 200 euro i ersättning.

De största bidragen betalades ut inom områdena för NTM-centralerna i Norra Karelen (ca 1 024 600 euro), Sydöstra Finland (ca 167 700 euro) och Egentliga Finland (ca 113 000 euro).

Dessutom betalades det sammanlagt ut ca 806 100 euro i separat ersättning till renbeteslagen för de skador som kungsörnar orsakade renhushållningen 2018. De ersättningar som betalas för skador som drabbat renhushållningen baserar sig på kalkylerad skada, och ersättningar betalas enligt hur kungsörnarnas häckning har lyckats inom renskötselområdet.

Antalet ersättningar som betalas för skador som fridlysta fåglar orsakar jordbruket har ökat stadigt under 2010-talet. Majoriteten av de ansökningar om bidrag som NTM-centralerna tar emot varje år gäller skador som fridlysta fåglar orsakat jordbruket. Orsaken till ökningen är i synnerhet att bestånden av fridlysta fågelarter har vuxit och att fåglarnas flyttbeteende har förändrats.

Tidsfristen för ansökan om bidrag från NTM-centralerna när det gäller skador som fridlysta arter orsakat 2019 gick ut vid utgången av december 2019. Ansökan om ersättning kan dock lämnas in ända till utgången av maj 2020 i sådana fall där skadan kan konstateras först våren 2020.

Nu bereds en ny lag om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter

Miljöministeriet inledde i början av året en revidering av naturvårdslagstiftningen. I samband med revideringen kommer det att beredas en ny lag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen.

”En ny lag behövs, eftersom i synnerhet de skador som orsakas av fridlysta fåglar har ökat under flera års tid. Skadorna beräknas öka också i fortsättningen till följd av den globala uppvärmningen. Det är viktigt att utveckla det förebyggande arbetet och göra ersättningsförfarandena tydligare. På detta sätt kan man bättre samordna artskydd och bedrivande av näringsverksamhet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Avsikten är att bestämmelserna i statsrådets förordning om ersättning för skador som kungsörnar orsakar renhushållningen ska tas in i den nya lag som stiftas.

Med tanke på beredningen av lagen har miljöministeriet tillsatt en brett sammansatt projektgrupp bestående av representanter för intressegrupper och tjänstemän. Gruppen sammanträdde första gången tisdagen den 11 februari. Vid mötet diskuterade medlemmarna i projektgruppen sina förväntningar på lagstiftningsarbetet. Gruppen lyfte särskilt fram syftena att främja den biologiska mångfalden, att skapa ett rättvist och tydligt ersättningsförfarande, att öka acceptansen för naturvård och att smidigare samordna artskyddet och bedrivandet av näringsverksamhet.

Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2020.

Mer information:

Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, hanne.k.lohilahti@ym.fi

Saara Bäck, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, saara.back@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi

Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:

NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, 0295 027 874, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Södra Savolax: Jukka Välijoki, naturvårdsexpert, 0295 024 243, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Tavastland: Esa Pynnönen, överinspektör, 0295 025 219, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, 0295 029 291, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, 0295 023 889, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, 0295 024 749, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, 0295 037 379, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, 0295 036 029, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Karelen: Mika Pirinen, naturvårdsexpert, 0295 026 214, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, 0295 038 357, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, 0295 026 819, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, 0295 021 408, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Egentliga Finland: Ritva Kemppainen, överinspektör, 0295 023 012, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Närings-, trafik- och miljöcentralerna betalade ut bidrag till ett belopp av sammanlagt ca 1 470 000 euro som ersättning för skador som förorsakades av fridlysta djur 2018. Merparten av ersättningarna, ca 1 413 400 euro, beviljades för skador på jordbruket.

I och med den ändring som nu görs blir Finlands naturpanel, i likhet med Finlands klimatpanel, en aktör som ska främja dialogen mellan forskning och politik. Naturpanelen ska i fortsättningen koncentrera sig på att ta fram och sammanställa vetenskaplig information om tillståndet för den biologiska mångfalden till stöd för beslutsfattandet i Finland.

Deltagandet i verksamheten inom den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) är en uppgift som härefter kommer att skötas av den nya IPBES-arbetsgruppen. Den mellanstatliga plattformen IPBES är en oberoende internationell aktör som verkar i anslutning till FN och som rör sig i gränssnittet mellan vetenskap och politik. Den sammanställer bland annat vetenskapliga utvärderingsrapporter om naturens tillstånd på vår planet. Den nationella IPBES-arbetsgruppen kommer att bestå av företrädare för olika ministerier, forskningsinstitut och andra aktörer som är centrala med tanke på naturvården. Samarbetet mellan Finlands naturpanel och IPBES-arbetsgruppen främjas genom att ordföranden för naturpanelen också blir medlem i IPBES-arbetsgruppen.

Naturpanelens och IPBES-arbetsgruppens verksamhetsmöjligheter har förbättrats genom ökad finansiering.

”Regeringen vill föra en starkt faktabaserad politik. För att krisen med minskad biologisk mångfald ska kunna lösas krävs det gedigen information om hur olika åtgärder påverkar den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att naturpanelen i fortsättningen kan koncentrera sig på att ta fram information till stöd för beslutsfattandet i Finland och att panelen har tillräckliga resurser”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Naturpanelens medlemmar ska representera olika vetenskapsområden

Miljöministeriet har bett universitet och forskningsinstitut nominera medlemmar till naturpanelen. Panelens medlemmar ska ha doktorsexamen inom ett område som är relevant med tanke på panelens uppgifter och därtill ha en aktiv roll i forskningen, förmåga att arbeta som en del av ett tvärvetenskapligt team, förmåga att förmedla information mellan forskningen och beslutsfattandet samt möjlighet att aktivt delta i panelens verksamhet. Målet är att panelen ska ha bred representation från olika vetenskapsområden. Ansökningarna ska lämnas in till ministeriet senast den 20 mars 2020.

Begäran om förslag på medlemmar och suppleanter i den nationella IPBES-arbetsgruppen har sänts till olika ministerier, forskningsinstitut och företrädare för andra aktörer som är centrala med tanke på naturvården. Även dessa förslag ska lämnas in till ministeriet senast den 20 mars.

Avsikten är att naturpanelens uppgifter ska tas in i naturvårdslagen i samband med att lagen revideras. Revideringen av naturvårdslagen inleddes vid årsskiftet och kommer enligt planerna att slutföras i början av 2022.

Naturpanelen har funnits sedan 2015

Miljöministeriet tillsatte den första naturpanelen 2015. Naturpanelen har i likhet med den internationella IPBES-plattformen haft som mål att stärka växelverkan mellan vetenskap och beslutsfattande. Panelen har dessutom deltagit i IPBES verksamhet och främjat och följt upp forskarnas och andra sakkunnigas deltagande i IPBES-arbetet såväl nationellt som internationellt.

Mer information:

Suvi Borgström, överinspektör, suvi.borgstrom@ym.fi, tfn 0295 250 342

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Naturpanelens verksamhet kommer att förtydligas genom att panelens uppgifter fördelas på två grupper: Finlands naturpanel och den nationella IPBES-arbetsgruppen. Finlands naturpanel blir en oberoende forskarpanel som ska stödja det beslutsfattande som rör biologisk mångfald. Naturpanelen har tidigare bestått av både forskare och tjänstemän.

Miljöministeriet, NTM-centralen i Mellersta Finland och Vapo Oy har ingått ett avtal om en betydande fastighetsaffär som innebär att finska staten köper ca 700 hektar myrområden med betydande naturvärden av Vapo Oy. Myrområdena finns i Mellersta Finland, Norra Savolax och Birkaland. Områdena skyddas inom ramen för miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi som syftar till att restaurera, vårda och bevara livsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.

Cirka 180 hektar av de myrområden som ingår i affären finns i Pihtipudas kommun. I Kiuruvesi stad kommer ca 160 hektar och i Virdois stad ca 130 hektar myrmark att börja omfattas av skyddet. Dessutom omfattar köpet vissa myrområden i Karstula och Kyyjärvi.

”Den här affären är viktig för den biologiska mångfalden i Finland. Jag är glad att vi kan skydda en så stor areal av värdefulla myrar. Skyddet av myrar är viktigt med tanke på de arter som lever där. Myrskydd är också en klimatgärning, eftersom myrar i naturtillstånd fungerar som kolsänkor och kollager”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet med Helmi-programmet är att före utgången av 2023 skydda 20 000 hektar myrmark. Arbetet med att genomföra skyddsåtgärder har inletts snabbt: Utöver det köp som nu är aktuellt skyddades i november i fjol ett 244 hektar stort myrområde i Haukisuo i Juuka inom ramen för Helmi-programmet.

Vapo Oy och miljöministeriet har sedan 2012 samarbetat för att skydda värdefulla myrområden. Om man räknar in den affär som nu har genomförts har Vapo vid det här laget sålt uppemot 4 800 hektar mark till staten för skyddsändamål på olika håll i Finland.

”Under de sju senaste åren har vi aktivt avstått från myrobjekt som har betydande skyddsvärden. I samband med Vapos pågående projekt för försäljning av mark har vi också noggrant kartlagt vår jordegendom och i fråga om markanvändningen flyttat fokus till bl.a. anläggande av våtmarker och verksamhet som främjar den biologiska mångfalden. Alltid när vi hittar objekt som lämpar sig för skyddsändamål är vi beredda att föra förhandlingar med staten om eventuellt skydd av objekten”, säger Vapo Oy:s verkställande direktör Vesa Tempakka.

Häckningsplats för den hotade ripan samt växtplats och livsmiljö för andra hotade arter

Kotineva i Kyyjärvi är ett vidsträckt ödemarksliknande myrområde, där cirka hälften av området är odikat och har en förhållandevis naturlig vattenhushållning. I Kotineva lever ett stort antal fågelarter, och myrområdet utgör också häckningsplats bland annat för den hotade ripan. Det myrområde som ingår i köpet omfattar 77 hektar och gränsar i väster till ett befintligt skyddsområde. Området är dessutom kopplat till den stora helheten av skyddsområden i Saarisuo-Valleussuo.

Vid den nordöstra gränsen av Mellersta Finland, i Mörninsuo i Pihtipudas, finns merparten av de myrområden som skyddats i och med affären, sammanlagt 118 hektar. Där växer flera nära hotade och regionalt hotade växt- och mossarter, bland annat ståtliga ängsnycklar. För att vara en sydligare aapamyr är Mörninsuo exceptionellt sank.

Även Lehmisuo i Pihtipudas är ett vidsträckt odikat myrområde där det finns flera hotade och sällsynta växtarter. På myren växer bland annat den hotade arten lappnycklar och den nära hotade arten ängsnycklar. Lehmisuo är också ett viktigt område för flera fågelarter. I och med den affär som genomförts kommer ca 60 hektar av Lehmisuo att skyddas.

Lehtomäensuo i Karstula är till största delen odikat och har vegetation som är i naturtillstånd. I myrområdet lever flera nationellt och regionalt hotade fågelarter. I och med affären skyddas ca 130 hektar av myrområdet i Lehtomäki.

Saarisuo i Kiuruvesi är en aapamyr på 98 hektar med tätt dikade kanter. I och med affären kommer sammanlagt ca 160 hektar av Saarisuo och närliggande område att börja ingå i skyddet.

Matolamminneva i Virdois stad utgör en helhet av välbevarade myrområden som i hög grad är odikade. Områdets totala areal uppgår till 249 hektar, varav ca 130 hektar skyddas i och med den affär som genomförts. Matolamminneva gränsar till Naturaområdet Pirjatanneva, och dessa områden bildar tillsammans en helhet som är värdefull med tanke på fågellivet.

Livsmiljöprogrammet Helmi stärker den biologiska mångfalden i Finland

Åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt.

Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på stränder och i vatten iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Programmet innebär en betydande satsning på den finska naturen. Det har reserverats 42 miljoner euro för programmet för 2020, och avsikten är att programmet ska fortsätta fram till 2030. Målet är att före utgången av 2023 skydda 20 000 hektar och restaurera 12 000 hektar myrmark, restaurera 80 värdefulla fågelvatten och iståndsätta 15 000 hektar vårdbiotoper. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i Finland.

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp och arbetsgrupp som ska bereda programmets mål och innehåll fram till 2030. Grupperna ska slutföra sitt arbete före utgången av mars 2021. Utifrån gruppernas arbete sammanställer miljöministeriet ett beslut om Helmi-programmet som ska överlämnas till statsrådet för godkännande våren 2021.

Mer information:

Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef för livsmiljöprogrammet Helmi, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Ahti Martikainen, kommunikationsdirektör, Vapo Oy, tfn 040 680 4723, ahti.martikainen@vapo.fi

Miljöministeriet, NTM-centralen i Mellersta Finland och Vapo Oy har ingått ett avtal om en betydande fastighetsaffär som innebär att finska staten köper ca 700 hektar myrområden med betydande naturvärden av Vapo Oy. Myrområdena finns i Mellersta Finland, Norra Savolax och Birkaland. Områdena skyddas inom ramen för miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi som syftar till att restaurera, vårda och bevara livsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.