– Nu är det ett bra tillfälle att söka kraft och sinnesro i naturen, det hjälper oss att orka med undantagsarrangemangen och förändringarna i vardagen. Vi finländare har lyckligtvis nära till naturen. Undersökningar visar att finländare i genomsnitt bor 200 meter från en skog. Vi gör nu gott i att njuta av naturen och vårtecknen i de områden som finns nära hemmet, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I takt med att möjligheterna att utöva andra hobbyer har minskat blir det allt mer lockande att gå ut i naturen. I och med coronavirusutbrottet har antalet besökare i de naturområden som Forststyrelsen upprätthåller ökat, till och med så mycket att det ställvis varit mycket trångt på friluftslederna.

Forststyrelsens naturtjänster har tvingats stänga vissa populära utflyktsmål bland annat i närheten av turistcentrum: till exempel raststugor, kåtor, fågeltorn och ödestugor som varit i flitig användning dagtid har stängts. Även naturumen vid nationalparkerna är stängda, och de bokningar som gjorts till Forststyrelsens hyres- och reserveringsstugor har tills vidare annullerats.

– Finland är fullt av fantastiska naturområden. Nu är det dock inte läge att göra några längre resor, inte ens i hemlandet, utan hellre röra sig i naturen nära hemmet. Av säkerhetsskäl har man till exempel varit tvungen att stänga vissa tjänster i nationalparkerna, eftersom det varit trängsel i områdena. Om man råkar bo nära en nationalpark kan man självfallet besöka den, men även då lönar det sig att undvika närkontakter och de tider då det rör sig mycket folk där, säger minister Mikkonen.

I södra och mellersta Finland råder för närvarande dessutom varning för gräsbrand, vilket innebär att man inte får göra upp eld. Det lönar sig därför att ta med sådan utflyktsmat som inte behöver värmas upp.

Mer information:

Forststyrelsens naturtjänster: Timo Tanninen, naturtjänstdirektör, timo.tanninen@metsa.fi, tfn 040 6610033

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Man får gärna röra sig ute i naturen, förutsatt att man följer hälsovårdsmyndigheternas anvisningar om säkerhetsavstånd och handhygien. Man bör undvika populära utflyktsmål och rastplatser där det råder trängsel. Man bör också undvika att ta sig långt ut i terrängen. Många rastplatser som är i flitig användning har stängts, och därför rekommenderas det att man istället rör sig i naturen kring det egna hemmet. I stora delar av landet gäller dessutom varning för gräsbrand.

En grunddamm anläggs för att medelvattenståndet i den norra delen av Siikalahti ska höjas. Syftet med muddringen är att avlägsna vattenvegetationen med rötterna och att få till stånd ett område med öppet vatten som består så länge som möjligt.

”Restaureringsåtgärderna gynnar fågelbeståndet i Siikalahti. Vi strävar framför allt efter att förbättra häckningsmiljön för hotade sjöfåglar. Vi följer noga hur restaureringen påverkar fågelbeståndet i viken. Också andra djurarter gynnas, för restaureringsåtgärderna förbättrar livsmiljön för trollsländor och åkergrodor och ökar antalet födosökområden för fladdermöss”, berättar specialplanerare Panu Kuokkanen från Forststyrelsen.

Siikalahti i Parikkala är det mest betydande fågelvattnet i det finska inlandet. Området är mycket värdefullt inte bara med tanke på fågelbeståndet utan också om man ser till vegetationen och det stora antalet ryggradslösa djur. Den norra delen av Siikalahti är mycket grund. I slutet av sommaren är vattendjupet endast 0,8 meter. Särskilt under torra somrar finns det risk för mycket lågt vatten och för att växtligheten breder ut sig, med den påföljd att områdena med öppet vatten minskar i omfattning. Även svämängarna torkar ut.

Helmi-programmet tar tag i den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald

“I dessa svåra och exceptionella tider är det också viktigt att berätta positiva nyheter. Vi har nu tack vare Helmi-programmet möjlighet att börja restaurera Finlands viktigaste fågelvatten i inlandet. Vårt mål inom Helmi-programmet är att före utgången av 2023 restaurera 80 av de fågelvatten som räknas som mest värdefulla och som mest skyndsamt behöver restaureras”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

De totala kostnaderna för restaureringen av fågelvattnet i Siikajärvi och tillhörande landskapsanpssning uppgår till cirka 250 000 euro. Forststyrelsen genomför projektet med statliga medel som en del av livsmiljöprogrammet Helmi. Helmi-programmet tar tag i den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt.

”Många områden i den finska naturen är i behov av restaurering, och därför kommer man redan i år att satsa på röjning, slåtter, reduktionsfiske och fångst av främmande rovdjur vid flera fågelvatten på olika håll i landet. Dessutom förbereder vi oss på framtida restaureringsåtgärder genom att göra inventeringar och upprätta planer”, meddelar minister Mikkonen.

Största delen av de betydande fågelvattnen har redan skyddats eller ligger på statlig mark.

Muddring under ett par månader på hösten

Grunddammen och dammvallen har en krönlängd på totalt 315 meter. Grunddammen anläggs som våtarbete på hösten innan marken fryser till. Då är det lågt vatten i Simpeleenjärvi, vilket underlättar arbetet. Arbetet utförs från den västra sidan av viken, där det redan finns en befintlig vägförbindelse. Stommen till dammen anläggs genom att man gräver bort mjuk torv och/eller slamskiktet. Arbetet med grunddammen beräknas ta 2–3 månader. Grävmassan placeras och bearbetas på ön och närliggande uddar.

Muddringar ska enligt planerna utföras i de områden i norra delen av Siikalahti som angetts i restaureringsplanen. Den sammanlagda arealen för de fåror som muddras och utvidgningarna av dem uppgår till ca 4–4,4 hektar. Muddermassan placeras i huvudsak i de områden som ligger mellan de fåror som muddras, där det uppstår häckningsöar för fåglar.

Muddringarna utförs främst på hösten med grävmaskiner på pontoner. De överflödiga massor som inte används för att anlägga häckningsöar kommer att transporteras till vissa bestämda deponeringsområden. Vårdåtgärderna i Siikalahti har redan inletts i form av röjning av busksnåret på maderna och röjning av betesområdena.

Mer information:

Panu Kuokkanen, specialplanerare, Forststyrelsen, tfn 0400 381 298

Livsmiljöprogrammet Helmi: Päivi Gummerus-Rautiainen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Forststyrelsen ansöker om tillstånd för restaurering av fågelvattnet i Siikalahti i Parikkala. Forststyrelsen har lämnat in en tillståndsansökan till Regionförvaltningsverket i Södra Finland för anläggande av en grunddamm i den norra delen av Siikalahti i Parikkala samt för muddring i restaureringssyfte.

”I Finland har vi under ett drygt årtionde bedrivit målinriktat arbete för att eliminera bostadslösheten. Vi har hittat fungerande sätt att hjälpa, och antalet bostadslösa har därför minskat sju år i följd. Det finns dock fortfarande cirka 4 600 bostadslösa i vårt land, så vi fortsätter arbeta i brett samarbete och med ambitiösa mål”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Samarbetsprogrammet för halvering av bostadslösheten 2020–2022 baserar sig på den utvärdering av tidigare bostadslöshetsprogram som publicerades 2019. Målet är att öka antalet bostäder för bostadslösa, stärka det arbete mot bostadslöshet som utförs i kommunerna, förbättra tillgången till boenderådgivning och etablera samarbetet mellan de aktörer som arbetar med bostadslösa på kommun- och regionnivå. Avsikten är att bättre kunna identifiera risken för att bli bostadslös i all kommunal basservice, så att personerna i tid kan erbjudas den hjälp som de behöver.

”Bostadslösheten har ändrat form. Det behövs inte längre så stor satsning på själva väggarna, utan mer på att i tid bemöta och erbjuda hjälp till den som är bostadslös, eller riskerar bli bostadslös. Det finns många olika orsaker till bostadslöshet, och därför bör hjälpen riktas enligt vars och ens behov. Genom rådgivning som tillhandahålls i rätt tid kan man till exempel hjälpa den som fått en bostad att hålla kvar bostaden trots eventuella andra prövningar i vardagen”, berättar minister Mikkonen.

De elva största kommunerna i Finland som deltar i programmet ska utarbeta en samlad plan för minskning av bostadslösheten. I planen ska man bland annat diskutera behoven att utveckla social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel, antalet bostäder avsedda för bostadslösa samt det planerade samarbetet mellan kommunens ansvarsområden, tjänsteproducenter, organisationer, ekonomi- och skuldrådgivningen och brottspåföljdssektorn.

Under våren kommer det att utlysas understöd för utveckling av arbetet mot bostadslöshet i kommunerna. Understödet är avsett för utveckling av social- och hälsovårdstjänster som minskar bostadslösheten, i synnerhet för anställning av personer som utför klientarbete. Inom ramen för programmet kommer det också att spridas information och god praxis, till exempel genom seminarier och annat samarbete.

Boenderådgivning ett effektivt sätt att förebygga bostadslöshet – en arbetsgrupp ska begrunda hur rådgivningen kan bli lagstadgad

Miljöministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ett förslag om hur boenderådgivningen kan bli lagstadgad. För närvarande finns det inga lagbestämmelser om boenderådgivning, och därför tillhandahåller kommunerna rådgivning på väldigt olika sätt, bland annat genom socialväsendet, fastighetsbolag och organisationer, eller genom samarbete mellan dessa.

”Boenderådgivningen har gett goda resultat, för tack vare den har man kunnat ta tag i problemen i ett tidigt skede. Därför lönar det sig att se till att verksamheten blir permanent och utvidgas till alla boendeformer. Det är viktigt med ett smidigt samarbete mellan bostadsväsendet och socialväsendet, och att också hyresvärdarna och organisationerna medverkar i genomförandet”, säger arbetsgruppens ordförande Jarmo Lindén från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Syftet med boenderådgivningen är att skapa kontakt mellan den boende, bostadens ägare och de tjänster som erbjuds den boende så att problem kan lösas i tid. Rådgivningen gäller ofta skötseln av hyresskulder eller förebyggande av vräkning, men allt oftare också andra sociala problem. Tack vare rådgivningen får den boende ofta behålla sin bostad och undviker att bli utan hem.

Avsikten är att en proposition med lagbestämmelser om boenderådgivning ska sändas på remiss våren 2021, och lagen avses träda i kraft vid ingången av 2022. Arbetsgruppen kommer i hög utsträckning att höra sakkunniga och intressegrupper i frågan.

Mer information:

Tuula Tiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 295, tuula.tiainen@ym.fi

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, timo.juurikkala@ym.fi, tfn 040 555 4013

Jarmo Lindén, direktör, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), tfn 0295 250 808, jarmo.linden@ara.fi

Regeringens mål är att halvera bostadslösheten före utgången av 2023. Arbetet fortsätter inom ramen för det treåriga samarbetsprogram för halvering av bostadslösheten som miljöministeriet inledde i början av året. I programmet deltar de största städerna, tjänsteproducenterna och organisationerna samt statliga aktörer. Tyngdpunkten ligger på det arbete mot bostadslöshet som utförs i kommunerna, och för detta kommer det att erbjudas finansiering och annat stöd inom programmet.

I tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt tillämpas en bred definition på begreppen landskap och landskapsprojekt, och de kandidater som nomineras får gärna representera olika slag av projekt som genomförts under de senaste åren. Såväl traditionella som nya synvinklar på landskap välkomnas. Projekten kan hänföra sig till natur- eller kulturlandskap, landsbygd eller stad. Områdena kan utgöra värdefulla landskap eller kulturmiljöer, men tävlingen riktar sig också till projekt kring vardagsmiljöer och restaurering av landskap som försämrats.

Tävlingsbidragen ska lämnas in till miljöministeriet senast den 4 september 2020. Vinnaren offentliggörs på det landskapssymposium som ordnas i Ständerhuset i Helsingfors den 4 november 2020. Landskapssymposiet är ett riksomfattande evenemang där man diskuterar genomförandet av den europeiska landskapskonventionen i Finland.

Det projekt som utses till Finlands bästa landskapsprojekt blir samtidigt också Finlands kandidat till Europarådets landskapspris. Priset, som delas ut vartannat år, omfattas av den europeiska landskapskonventionen, som Finland anslöt sig till 2006. De projekt som deltar och premieras i tävlingen bidrar till landskapskonventionens mål och bör utgöra goda exempel på landskapsvård i vår världsdel.

Vinnaren av tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt 2018, Nationalstadsparken i Kotka, fick ett hedersomnämnande i tävlingen om Europarådets landskapspris hösten 2019. Detta erkännande är det första av sitt slag för Finlands del. Själva landskapspriset 2019 tillföll ett schweiziskt projekt för restaurering av vattenleden i floden Aire.

Bilder för medierna:

• Bild 1, Kai Widell. Nu kan man nominera kandidater till tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt. I tävlingen välkomnas projekt som är inriktade på såväl stadslandskap som landsbygdslandskap och som på ett lyckat sätt har bidragit till att vårda, skydda eller planera landskap. Bild:
• Bild 2, Samuli Hellman. Betesdjur är viktiga i vården av kulturlandskap.

Mer information:

Annika Uddström, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 715, annika.uddstrom@ymparisto.fi

Tapio Heikkilä, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 166, tapio.heikkila@ym.fi

Det är åter dags för tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt. Miljöministeriet ordnar vartannat år denna tävling för att efterlysa projekt som på ett lyckat sätt har bidragit till att vårda, skydda eller planera landskap. Civilsamhällesorganisationer och regionala och lokala myndigheter kan delta i tävlingen med projekt som redan har genomförts.

Det är osannolikt att man smittas av coronaviruset via avfall. Enligt aktuella uppgifter medför det rådande läget inga förändringar när det gäller avfallssortering i hushållen. Miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat rekommendationer för aktörer inom avfallshanteringen i syfte att trygga en smidig och säker avfallshantering under undantagsförhållanden.

Avfallshanteringens funktionssäkerhet kan äventyras om avfallstransportörer och personalen vid behandlingsanläggningarna eventuellt insjuknar eller hamnar i karantän samtidigt, vilket dock är osannolikt. Kommunala och privata aktörer inom avfallshanteringen har uppmanats att säkerställa att deras planer för störningssituationer är uppdaterade och att de har resurser att sköta de kritiska uppgifterna inom avfallshanteringen.

I takt med att epidemin fortskrider kan det bli aktuellt att utfärda anvisningar och föreskrifter om hur avfallshanteringsåtgärderna ska prioriteras och avfallet samlas in. Aktörerna inom avfallshanteringen har också fått rekommendationer om säkerhet i arbetet när det gäller transport och behandling av avfall.

Mer information:

Miljöministeriet
Marja-Riitta Korhonen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 398, fornamn.efternamn@ym.fi

Social- och hälsovårdsministeriet
Jari Keinänen, direktör, tfn 0295 163 311, fornamn.efternamn@stm.fi

Cirkulärkraft Finland rf (frågor som gäller invånarnas avfallshantering)
Kaisa Halme, kommunikationsexpert, tfn 040 869 8350, fornam.fternmn@kivo.fi

Miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet informerar:

Det är osannolikt att man smittas av coronaviruset via avfall. Enligt aktuella uppgifter medför det rådande läget inga förändringar när det gäller avfallssortering i hushållen. Miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat rekommendationer för aktörer inom avfallshanteringen i syfte att trygga en smidig och säker avfallshantering under undantagsförhållanden.

Den situation som har uppstått på grund av coronaviruset är ny också inom byggbranschen. Måndagen den 23 mars inleder en arbetsgrupp vid miljöministeriet sitt arbete att följa upp läget på bostads- och byggmarknaden tillsammans med aktörer inom branschen och lägga fram förslag till åtgärder som behöver vidtas. Arbetsgruppen består av representanter för miljöministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, Byggnadsindustrin RT rf och RAKLI ry.

Läget behöver kontinuerligt följas upp för att man ska kunna svara på de frågor som uppstår. – Det är alldeles klart att byggbranschen inte har kunnat förutse så här stora förändringar, konstaterar regeringsrådet Kirsi Martinkauppi. Upp till en tredjedel av arbetskraften kommer från utlandet, vilket gör att byggprojekten kommer att dra ut på tiden. – Det är ännu inte möjligt att fastställa när vi har en force majeure-situation, med stöd av vilken byggprojekten skulle kunna få lättnader i tidsfristerna.

Hur påverkas byggarbetsplatserna av att arbetskraftens rörlighet begränsas? Frågor och svar.

Kommer arbetstagarna inom byggbranschen att kunna ta sig till arbetsplatserna på måndag?

Enligt Gränsbevakningsväsendets meddelande är gränsövergång vid de inre gränserna för arbetstagare i ett permanent anställningsförhållande från och med söndagen den 22 mars 2020 kl. 00.00 tillåtet bara inom de naturliga pendlingsområdena vid gränserna mot Sverige och Norge.

Vanlig pendlingstrafik från exempelvis Estland är från och med den 22 mars 2020 inte tillåten.

Hur påverkas byggandet i Finland av begränsningarna i gränstrafiken?

I fortsättningen är pendlingstrafik tillåten bara med vissa undantag som listas i Gränsbevakningsväsendets instruktion, såsom hälsoarbetare och personal för godstransporter. De arbetstagare inom byggbranschen som pendlar mellan länderna kommer att vara tvungna att stanna i sina hemländer under en längre tid. Arbetskraften inom byggbranschen kommer att minska, vilket kommer att leda till fördröjningar på byggarbetsplatserna.

Hur stor del av arbetstagarna på byggarbetsplatserna kommer från utlandet?

I huvudstadsregionen kommer 33 procent och i hela landet 20 procent av arbetskraften på byggarbetsplatserna från utlandet.

Kommer arbetskraften på byggarbetsplatserna att ta slut?

Arbetskraften minskar, inte bara för att den utländska arbetskraften minskar, utan också för att många av de finländska arbetstagare som har familj är hemma med sina barn.

Kommer byggmaterialen att ta slut?

Godstransporterna fortsätter som normalt och byggmaterial finns i Finland. Att materialet skulle ta slut är inte det främsta problemet. Cement tillverkas i Finland och råmaterial finns, bara det finns arbetstagare.

Hur bör byggarbetsplatserna beakta det förändrade läget?

Det är skäl att förbereda sig på att det kan bli fördröjningar på arbetsplatserna. Särskilt viktigt är att ta hand om fuktsäkerheten på byggarbetsplatserna.

Kan byggprojekt få lättnader i tidsfristerna?

Den situation som har uppstått på grund av coronaviruset är ny också inom byggbranschen, och det är ännu inte möjligt att fastställa hur läget ska tolkas. Det är alldeles klart att man på byggarbetsplatserna inte har kunnat förutse så här stora förändringar.

Ytterligare information: Regeringsråd Kirsi Martinkauppi, fornamn.efternamn@ym.fi, +358 295 250 177 / 050 582 2464

Regeringen har beslutat att begränsa trafiken över Finlands gränser från och med den 19 mars, vilket gäller också dem som pendlar till arbetet. Begränsningarna påverkar den finska byggbranschen, där stora delar av arbetskraften är utländsk. Miljöministeriet har sammanställt frågor och svar om den nya situationen.

Klimatlagen, som trädde i kraft 2015, ska revideras så att målet om klimatneutralitet 2035 kan uppnås. Markanvändningssektorn kommer att inkluderas i lagen, och det tas också in konkreta utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040. Den gällande klimatlagen är en ramlag som endast gäller myndigheter. I lagen föreskrivs det om ett planeringssystem för klimatpolitiken.

Ministerarbetsgruppen konstaterade att man i lagen bör behandla klimatneutralitet som ett medelvärde över flera år, inte som ett enskilt punktmål. Ministerarbetsgruppen framhöll också att planeringssystemet måste omfatta alla sektorer.

”Målet om klimatneutralitet gäller alla sektorer, och det innebär att det krävs en övergripande översyn. Planeringen av klimatåtgärderna bör vara tydlig och förutsägbar så att det också är lätt för medborgare, företag och organisationer att följa planeringen och delta i arbetet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Regeringsprogrammet innehåller riktlinjer för energiskattereformen. Avsikten är att sänka punktskatten på elström till den miniminivå som EU tillåter och frångå systemet för återbetalning av energiskatt inom industrin. Skattenivån för uppvärmningsbränslen höjs med 100 miljoner euro under valperioden. Användningen av torv som energikälla ska åtminstone halveras före 2030, och som ett led i den totala översynen av energibeskattningen bedöms också vilka förändringar som krävs i beskattningen av torv. Beredningen utförs av den arbetsgrupp som utrett reformen av energibeskattningen. Arbetsgruppens centrala riktlinjer ska utformas före regeringens ramförhandlingar i april. Ministerarbetsgruppen fick en lägesrapport om beredningen.

Ministerarbetsgruppen konstaterade att coronaviruset har många slags konsekvenser för energisektorn. Elmarknaden fungerar dock, och företagen är väl förberedda på olika konsekvenser. Det finns ingen omedelbar risk för energisektorn, men man följer situationen noggrant och bereder sig aktivt på olika scenarier.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde tisdagen den 17 mars 2020. Ministrarna diskuterade de centrala beredningsprinciperna inför revideringen av klimatlagen och tog del av en lägesrapport om arbetet i den arbetsgrupp som behandlar energiskattereformen. Ministerarbetsgruppen fick också en översikt över coronavirusutbrottets konsekvenser för energisektorn.

”Befolkningen i vårt land åldras snabbt och det behövs betydligt fler tillgängliga och trygga bostäder som passar för äldre. Det är också viktigt att främja gemenskap för äldre i bostadsområdena och när det gäller boende överlag, eftersom det bidrar till att minska ensamheten och otryggheten. Vi måste hitta lösningar nu, i god tid och med framförhållning”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Enligt prognoserna kommer över en fjärdedel av finländarna år 2040 att vara över 65 år. De allra äldsta utgör den grupp som ökar snabbast: det beräknas att antalet personer över 85 år kommer att fördubblas under de kommande 20 åren. För närvarande finns det cirka 500 000 tillgänglighetsanpassade bostäder i Finland, vilket motsvarar 15 procent av bostadsbeståndet. I framtiden kommer allt fler äldre att bo ensamma, vilket leder till ökad ensamhet och otrygghet.

Tillgängliga bostäder och äldrevänliga bostadsområden

Äldres behov och önskemål när det gäller boendet är olika, och därför behövs också många slags åtgärder, allt från att reparera det nuvarande bostadsbeståndet till att skapa nya boendelösningar och utveckla bostadsområdena.

Inom ramen för programmet beviljas understöd för kommunala utvecklingsprojekt. Projekten ska stödja äldre medborgares och kommunernas beredskap inför kommande boendebehov, främja reparation av bostadsbeståndet, skapa nya former för boende i gemenskap och utveckla bostadsområdena så att de blir mer äldrevänliga. Senare i vår inleds en ansökningsomgång som riktar sig till kommuner.

Staten beviljar stöd för renovering av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning så att bostäderna blir tillgängliga. Användningen av dessa reparations- och tillgänglighetsunderstöd kommer att främjas genom att man effektiviserar ansökningsprocessen och rådgivningen i anslutning till den. Dessutom stöds de lokala hissarbetsgruppernas verksamhet. Åren 2020–2022 kan 92 miljoner euro beviljas i reparationsunderstöd, och ca 130 miljoner euro av investeringsunderstödet för grupper med särskilda behov kan användas för projekt som gäller äldres boende. Sammanlagt 25 miljoner euro har reserverats för äldreanpassning av ARA-hyreshus.

Inom ramen för programmet kommer det också att spridas information och god praxis i anslutning till äldres boende, bl.a. genom seminarier och annat samarbete.

En äldrevänlig bostad är tillgänglig och trygg. Ett äldrevänligt bostadsområde är ett område där också personer med nedsatt funktionsförmåga kan röra sig och vara delaktiga. De tjänster som behövs ska vara lättillgängliga, och miljön ska stödja gemenskapen, till exempel genom att erbjuda lämpliga mötesplatser. Bostäder och bostadsområden som har planerats så att de är äldrevänliga är samtidigt också lämpliga för alla. Tillgängligheten gagnar till exempel också personer med barnvagnar, personer i rullstol och alla andra med begränsad rörelse- eller funktionsförmåga.

Miljöministeriet genomför programmet tillsammans med Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), kommuner, samkommuner, Kommunförbundet samt pensionärs- och äldreorganisationer och organsiationer inom bostads- och byggbranschen. Åtgärdsprogrammet utgör en del av det nya förvaltningsövergripande åldersprogram som ska utarbetas.

Mer information:

Raija Hynynen, bostadsråd, tfn 0295 250 093, raija.hynynen@ym.fi

Miljöministeriet har inlett ett åtgärdsprogram för äldre personers boende 2020–2022. Målet är att hjälpa de äldre och kommunerna att förutse och förbereda sig på förändringar i boendet, öka utbudet av äldrevänliga boendealternativ samt utveckla bostadsområdena så att de bättre lämpar sig för äldre.

”Jag är nöjd med att kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi innehåller många frågor som vi tog upp under Finlands EU-ordförandeskap, bland annat produktplanering och utvidgning av den cirkulära ekonomin till nya branscher. Genom att inom de centrala branscherna övergå till cirkulär ekonomi kan vi i EU minska industrins växthusgasutsläpp med uppemot hälften före 2050. Även konsumtionstrycket på naturen minskar när naturresurserna används smartare och materialet cirkulerar bättre”, säger minister Mikkonen.

Handlingsplanen för cirkulär ekonomi styr prioriteringarna inom cirkulär ekonomi i EU under de kommande åren. Kommissionen har för avsikt att utarbeta ett direktiv som kräver ekodesign enligt principerna för cirkulär ekonomi i produktgrupper som är viktiga med tanke på miljön.

Avsikten är att främja konsumenternas rätt att reparera produkter. Först koncentrerar man sig på elektronik- och IT-produkter. För förmedling av tillförlitlig och jämförbar information till företag och konsumenter föreslås digitala produktpass. Målet är att säkerställa en trygg värdekedja för alla produkter, i synnerhet för ackumulatorer. Det planeras också ett retursystem för småelektronik som omfattar hela EU.

”Det måste vara så lätt som möjligt att fatta hållbara konsumtionsbeslut. Var och en av oss förtjänar tillförlitlig information om produkternas miljökonsekvenser. Lagstiftningen bör skapa starkare ramar för styrning mot hållbar produktplanering. Jag hoppas att kommissionen så snart som möjligt lägger fram konkreta förslag till produktpolitik”, säger minister Mikkonen.

Kommissionen har för avsikt att utvidga den cirkulära ekonomin till nya branscher. Enligt planen ska åtgärderna inom cirkulär ekonomi koncentreras till resursintensiva branscher, såsom byggnads-, textil-, elektronik- och plastbranscherna.

”Byggnaderna måste planeras så att de är resurseffektiva och mångfunktionella under hela sin livscykel. Byggnaderna är materialbanker. Lokalerna och till exempel rivningsmaterialet bör utnyttjas bättre än tidigare. Dessutom är det viktigt att de produkter och den energi som används i byggnader är koldioxidsnåla. Det arbete med att ändra EU:s byggproduktförordning som ska inledas är ett viktigt steg i rätt riktning”, betonar minister Mikkonen.

När det gäller textilier har kommissionen för avsikt att år 2021 utarbeta en övergripande EU-strategi för textilier. Man sporrar till utveckling av innovativa material, teknologier och affärsmodeller genom att se till att hållbarhet och återvinningsbarhet beaktas redan i produktplaneringen. Separat insamling av kasserade textilier ska genomföras i medlemsländerna före 2025.

Den 10 mars publicerade EU också en ny strategi för industripolitiken, där den cirkulära ekonomin och digitaliseringen har en central roll. Handlingsplanen och strategin är en del av den europeiska gröna given (Green Deal), vars mål är ett klimatneutralt, konkurrenskraftigt och välmående Europa.

Ytterligare information:

Sarianne Tikkanen, specialsakkunnig, sarianne.tikkanen@ym.fi, tfn +358 295 250 042 (den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi)

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, taina.nikula@ym.fi, tfn +358 295 250 202 (den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi)

Harri Hakaste, överarkitekt, harri.hakaste@ym.fi, tfn +358 295 250 074 (cirkulär ekonomi i byggbranschen)

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, riikka.yliluoma@ym.fi, tfn +358 295 250 091

”Handlingsplanen för cirkulär ekonomi, som kommissionen offentliggjorde i dag, är en viktig öppning för att lösa hållbarhetskrisen. Den fokuserar starkt på hållbar produktplanering, vilket är nödvändigt för att främja den cirkulära ekonomin. I fortsättningen är det främst produkter som har planerats och tillverkats så att de är hållbara och kan repareras, återanvändas och återvinnas som ska komma ut på marknaden”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.