I dag publicerades den femte Global Biodiversity Outlook-rapporten, som behandlar tillståndet för den biologiska mångfalden utifrån färsk information och de nationella rapporter som sammanställts. Enligt sammanfattningen minskar den biologiska mångfalden fortfarande i snabb takt på olika håll i världen. Denna utveckling kan vändas, om åtgärderna riktas rätt. Rapporten har sammanställts av en expertpanel som verkar under ledning av sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald.

”Rapporten Global Biodiversity Outlook 5, som publicerades i dag, och WWF:s Living planet-rapport från förra veckan påminner oss om hur brådskande de naturbevarande åtgärderna är. Det finns inte mycket tid att vända utvecklingen. Naturen utarmas snabbt, samtidigt som klimatkrisen fortgår. Nu om någonsin måste världens länder stoppa den negativa utvecklingen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I rapporten analyseras 167 nationella rapporter, däribland Finlands. Dessutom har 170 nationella strategier och handlingsprogram för biologisk mångfald studerats med tanke på rapporten. Utvecklingen när det gäller arter baserar sig på uppgifterna i WWF:s Living Planet-rapport, som publicerades förra veckan.

Viktigt att naturfrågor integreras

Bakom förlusten av biologisk mångfald ligger förändringar i markanvändningen, skogsavverkning, överexploatering av naturresurser, klimatförändringar, föroreningar och människors konsumtionsvanor och produktionsmetoder. Global Biodiversity Outlook 5-rapporten framhåller vikten av att naturfrågor integreras i hela samhället och att naturbaserade lösningar utnyttjas. I rapporten framhålls också vikten av skyndsamma åtgärder mot klimatförändringen.

Rapporten sätter även fokus på ett integrerat tillvägagångssätt i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden och uppnå en hållbar utveckling, detta för att ekonomi- och naturaspekterna ska samordnas. En ekologisk omställning kräver kraftfulla åtgärder och en minskning av mängden skadliga stöd. Viktiga fokusområden är också livsmedelssystemen, konsumtionsvanorna och produktionsmetoderna. I dagens läge har endast 8 procent av länderna ställt ambitiösa nationella mål i fråga om skogar, hållbar mat och jordbruk. I rapporten framhävs betydelsen av vetenskaplig information och alternativ till den plan som ska gälla tiden efter 2020 och till hur målen ska nås.

Förlusten av biologisk mångfald har inte kunnat stoppas före 2020

Partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald ställde 2010 som mål att förlusten av biologisk mångfald ska stoppas före 2020. Samtidigt uppställdes 20 så kallade Aichi-mål för att mäta måluppfyllelsen. Enligt Global Biodiversity Outlook har 13 av målen inte uppnåtts, och i fråga om två av målen är resultaten okända. Sex mål uppnåddes delvis. I fråga om till exempel mål 11 innebär det att en större del av land- och havsområdena har kunnat skyddas, men att kvaliteten på skyddsområdena inte har uppnåtts. I fråga om mål 19 har på motsvarande sätt kunskapen om den biologiska mångfalden ökat, men kunskapen har inte kunnat spridas eller tas i bruk i någon större utsträckning.

Avsikten var att världens länder i år skulle fastställa nya mål för tiden efter 2020. På grund av coronapandemin har dock partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald skjutits fram med ett år. Vissa förhandlingar kommer emellertid att föras virtuellt.

Positiv utveckling när det gäller fiskbestånd, restaurering, skyddsområden och beskogning

Rapporten förmedlar också positiva signaler. Fiskbeståndens biomassa har ökat, likaså mängden restaureringsinsatser och naturskyddsområden. Många länder och regioner har även lyckats väl med beskogningen. För Finlands del har man som en positiv aspekt lyft fram det arbete som utförts i samarbete med samerna för att trygga mångfalden. Enligt rapporten kan den negativa utvecklingen för den biologiska mångfalden vändas om de politiska åtgärderna riktas rätt och är tillräckligt verkningsfulla. 

”Det här budskapet måste tas på allvar överallt i världen. I Finland har vi under denna regeringsperiod tillgripit historiskt hårda åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Vi har ökat finansieringen för naturvård med hundra miljoner euro. En av de största satsningarna är det nya Helmi-programmet, där vi riktar in oss på den största direkta orsaken till att naturen utarmas, alltså att livsmiljöerna försämras. Med rätt åtgärder kan vi stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger minister Mikkonen.

Mer information: 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Marina von Weissenberg, miljöråd, marina.weissenberg@ym.fi, tfn 0295 250 321

I dag publicerades den femte Global Biodiversity Outlook-rapporten, som behandlar tillståndet för den biologiska mångfalden utifrån färsk information och de nationella rapporter som sammanställts. Enligt sammanfattningen minskar den biologiska mångfalden fortfarande i snabb takt på olika håll i världen. Denna utveckling kan vändas, om åtgärderna riktas rätt. Rapporten har sammanställts av en expertpanel som verkar under ledning av sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald.

De nordiska länderna kommer att intensifiera samarbetet ytterligare när det gäller byggande och inflytandet inom EU. Det gemensamma målet är att främja cirkulär ekonomi i byggsektorn och på så sätt också förbättra de nordiska ländernas konkurrenskraft.

De nordiska ministrarna med ansvar för byggande och boende godkände i oktober i fjol en deklaration om koldioxidsnålt byggande och cirkulära principer inom byggsektorn. De beslut som ministrarna fattade under dagens videokonferens påskyndar det praktiska samarbetet.

Ministrarna fastställde att de nordiska länderna bör hålla samman, i synnerhet i samband med revideringen av EU:s byggproduktförordning. Man måste till exempel avgöra hur ländernas gemensamma behov och mål bäst ska beaktas när Europeiska kommissionen utreder de harmoniserade produktstandarderna och de nationella lagstiftningsbehov som hänför sig till dem. De nordiska länderna vill bland annat underlätta återanvändning och materialåtervinning av byggprodukter.

Ministrarna stödde kommissionens initiativ att utveckla det frivilliga rapporteringssystem för resurseffektivitet i byggandet som går under namnet Level(s) och som ska bidra till ökad hållbarhet, miljöhänsyn, energiprestanda och sundhet i fråga om byggnader. De nordiska länderna har varit aktiva när det gäller att testa det nya systemet.

Det nordiska samarbetet inom byggsektorn har intensifierats under de senaste åren. Våren 2020 tillsatte länderna exempelvis en gemensam styrgrupp som har i uppgift att samordna arbetet med att förenhetliga byggbestämmelserna. Nästa år inleds flera nya samarbetsprojekt som syftar till en hållbarare och mer konkurrenskraftig nordisk bygg- och bostadssektor.

Just nu finns det stor efterfrågan på nordiskt samarbete för att förenhetliga de författningar som styr byggsektorn, eftersom flera EU-medlemsstater håller på att bereda ny lagstiftning och andra åtgärder för att påskynda koldioxidsnålt byggande. I fortsättningen ska koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel beaktas allt bättre, allt från det att byggmaterialet tillverkas till att uppkomsten av byggavfall förebyggs och byggavfallet materialåtervinns och återanvänds. En praktisk utmaning är att medlemsstaternas byggbestämmelser skiljer sig från varandra, vilket i värsta fall försvårar handeln såväl inom EU som mellan de nordiska länderna.

Nordiska ministerrådet antog i fjol en ny vision om att Norden ska vara världens mest integrerade region, och denna vision kommer de närmaste åren att påskynda arbetet för cirkulär ekonomi i byggbranschen. Visionen börjar genomföras i början av 2021, då Finland övertar ordförandeskapet i ministerrådet för ett år.

Ministrarna diskuterade också de utmaningar som coronakrisen innebär för byggsektorn. I nordiskt perspektiv är situationen i Finland god, och byggsektorn har hittills klarat sig bättre än i till exempel andra EU-länder.

”De nordiska länderna går åter målmedvetet i samma riktning när det gäller cirkulär ekonomi och koldioxidsnålt byggande, vilket ökar våra möjligheter att bekämpa klimatförändringen och förbättra företagens konkurrenskraft i EU”, beskriver statssekreterare Terhi Lehtonen, som representerade Finland vid mötet.

Mer information:

Koldioxidsnålt byggande: Matti Kuittinen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 268, matti.kuittinen@ym.fi

Cirkulär ekonomi i byggbranschen: Kirsi Martinkauppi, regeringsråd, tfn 0295 250 177, kirsi.martinkauppi@ym.fi

De nordiska länderna kommer att intensifiera samarbetet ytterligare när det gäller byggande och inflytandet inom EU. Det gemensamma målet är att främja cirkulär ekonomi i byggsektorn och på så sätt också förbättra de nordiska ländernas konkurrenskraft.

Miljöministeriet, NTM-centralen i Birkaland och Motiva informerar

Ägare till oljeuppvärmda småhus är villiga att byta sitt uppvärmningssystem mot mer hållbara lösningar. Sedan början av september har redan 1 028 ägare till egnahemshus eller parhus ansökt om understöd för att byta ut oljeuppvärmning.

”Det har kommit in otroligt många ansökningar, redan från det att ansökningstiden började. Det visar att finländarna är beredda att göra konkreta insatser för klimatet. De här inledande åtgärderna för en hållbar återhämtning minskar utsläppen och skapar arbete runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Miljöministeriet har reserverat ett anslag på närmare 30 miljoner euro för understödet. Målet är att cirka 10 000 småhus ska konvertera från oljeuppvärmning. Att allt fler oljeuppvärmningssystem byts ut som en följd av understödet beräknas minska koldioxidutsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med sammanlagt ca 56 kiloton per år, och sysselsättningseffekten av dessa byten av uppvärmningssystem beräknas uppgå till nästan 1 500 årsverken. Understödet beviljas i hela landet av NTM-centralen i Birkaland.

“Vi är glatt överraskade av det stora intresset. De som funderar på att ansöka kan dock vara lugna. Det finns ännu understöd för tusentals småhus”, berättar enhetschef Ari Nygrén vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland.

Kostnader för personer som ansökt om större understöd är i genomsnitt 14 500 euro

Stöd beviljas till ett belopp av 4 000 euro när oljeuppvärmningen byts ut mot fjärrvärme, jordvärmepump eller luft-vattenvärmepump. För övriga uppvärmningsformer beviljas 2 500 euro i understöd. Stöd beviljas inte för byggnadsspecifika uppvärmningssystem som använder fossila bränslen såsom olja, kol, naturgas eller torv.

De som hittills ansökt om 2500 euro i understöd har uppskattat kostnaderna för projekten till cirka 2 600–5 500 euro. För dem som ansökt om 4 000 euro har kostnadskalkylerna varierat mellan 7 000 och 28 000 euro. Kostnadsberäkningen för dem som ansökt om större understöd har varit i genomsnitt 14 500 euro.

Det lönar sig att ansöka om understödsbeslut redan före ändringsarbetena

Understöd kan sökas retroaktivt för kostnader som uppkommit efter 1.6.2020. Det lönar sig dock att ansöka om understöd redan innan ändringsarbetet inleds, särskilt om man vill försäkra sig om att man får ett positivt beslut.

“Innan man ansöker om understöd är det bra att kontakta den egna kommunen, som ger information om till exempel de tillstånd som behövs för jordvärme. Till understödsansökan ska även fogas en plan för att riva oljeuppvärmningssystemet och genomföra det nya. Som plan fungerar entreprenörens anbud som specificerar arbetsskedena”, konstaterar Nygrén.

Om det finns en nätförbindelse samt nätbankskoder eller mobilcertifikat är det enklast att ansöka i regionförvaltningens e-tjänst. Före ansökan lönar det sig dock att noggrant bekanta sig med villkoren för beviljande och ansökningsanvisningarna. En noggrant ifylld ansökan samt inlämning av alla nödvändiga bilagor i samband med ansökan gör det betydligt snabbare att få beslutet. De ansökningar som hittills kommit in saknar i synnerhet fullmakter av makarna och de övriga delägarna i dödsbon.

Den riksomfattande kundservicen för miljöfrågor ger råd i frågor som gäller villkoren för beviljande av understöd och ansökan om understöd. Energirådgivningen för konsumenter svarar å sin sida på de tekniska frågorna kring utbytet av oljevärme.

Läs mer:

Kundservice och rådgivning:

Ytterligare information om understödet till medierna:

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Vesa-Pekka Heikkilä, gruppchef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 324, vesa-pekka.heikkila@ely-keskus.fi

Ari Nygrén, enhetschef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 363, ari.nygren@ely-keskus.fi

Ytterligare information om tekniska lösningar för uppvärmning till medierna:

Teemu Kettunen, expert, Motiva, tfn 050 568 9445, teemu.kettunen@motiva.fi

Päivi Suur-Uski, expert, Motiva, tfn 044 300 1369, paivi.suur-uski@motiva.fi

Ägare till oljeuppvärmda småhus är villiga att byta sitt uppvärmningssystem mot mer hållbara lösningar. Sedan början av september har redan 1 028 ägare till egnahemshus eller parhus ansökt om understöd för att byta ut oljeuppvärmning.

Miljöministeriet, Senatfastigheter och städerna Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om minskning av utsläppen från byggarbetsplatser. Målet med avtalet är att städernas och Senatfastigheters byggarbetsplatser ska vara fossilfria före utgången av 2025, dvs. att man på dessa byggen inte längre ska använda fossila bränslen. Före 2030 ska dessutom minst 50 procent av de arbetsmaskiner som används på byggarbetsplatserna drivas med el, biogas eller väte, och det samma gäller transporterna där. Till de utsläpp från byggarbetsplatserna som avses i avtalet räknas utsläpp från arbetsmaskiner, el, uppvärmning och gradvis även transporter.  

Finland har som mål att vara klimatneutralt år 2035, och städerna har delvis ännu ambitiösare mål. För att dessa mål ska kunna uppnås krävs det snabba och betydande åtgärder inom alla sektorer. Till exempel arbetsmaskiner orsakar cirka åtta procent av koldioxidutsläppen inom hela ansvarsfördelningssektorn, alltså de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. På byggarbetsplatserna uppkommer också skadliga lokala utsläpp och motorbuller. Genom den upphandling som görs inom den offentliga sektorn kan man påverka en betydande del av utsläppen och stödja målen om klimatneutralitet. Den offentliga sektorn kan vara föregångare när det gäller användning av alternativa drivkrafter och samtidigt skapa efterfrågan på och förutsättningar för en bättre marknad för utsläppssnåla lösningar och ökat ibruktagande av sådana.

”Avtalet stöder Finlands utsläppsminskningsmål och målen för hållbar utveckling. Genom de åtgärder som nu fastställs och de kriterier som gemensamt tas fram kan man stödja kommunernas och statens utsläppsminskningsåtgärder och skapa nya hållbara verksamhetsförutsättningar för företagen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Avtalet är det första Green deal-avtalet som har undertecknats mellan parter inom den offentliga sektorn i syfte att främja hållbar upphandling. Miljöministeriet bistås vid genomförandet av avtalet av det nätverksbaserade kompetenscentret för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO).

”Samtidigt som utsläppen från energiproduktionen snabbt har börjat minska i Åboregionen ökar de övriga utsläppens relativa andel, och deras betydelse framhävs i arbetet för klimatneutralitet före 2029. För att utsläppen från byggarbetsplatser ska minska krävs det att man går in för att ändra invanda mönster på olika håll, och därför är det viktigt att man har valt att göra denna satsning tillsammans”, säger Åbo stadsdirektör Minna Arve.

Viktigt att utarbeta gemensamma tillvägagångssätt för aktörerna

De parter som ansluter sig till avtalet kommer tillsammans med kompetenscentret KEINO att skapa en gemensam verksamhetsmodell för utsläppsfria byggarbetsplatser liksom även ett system för uppföljning av avtalet och upphandlingskriterier som ska tillämpas på respektive parts byggarbetsplatser. Också andra kommuner och aktörer inom den offentliga sektorn kommer att bjudas in att delta i arbetet. Genom gemensamma upphandlingskriterier och ett uppföljningssystem säkerställer man att målen för avtalet uppnås. Upphandlingskriterierna tas fram i samarbete med representanter för branscherna. Det utmanande arbetet med att skapa ett gemensamt uppföljningssystem och ta fram upphandlingskriterier har redan inletts.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori berättar att Helsingfors redan en längre tid har arbetat för utsläppsfria byggarbetsplatser genom olika projekt och bedrivit aktivt internationellt samarbete.

”När det gäller byggarbetsplatser i Helsingfors har vi legat i framkant med Green deal-målen genom att våren 2020 starta ett pilotförsök med fem fossilfria byggarbetsplatser och med hjälp av lärdomarna från dem sträva efter att alla nya infrastrukturbyggen ska vara fossilfria redan i år.”

Ett pilotprojekt för utsläppsfria byggarbetsplatser har också inletts i Esbo.

”Byggarbetsplatsen Lukutorget på Storåkern började i juni tillämpa konceptet för att minska utsläppen. Samtidigt förbättrar vi också utsläppsberäkningen för att bättre kunna bedöma åtgärdernas effekt”, berättar stadsdirektör Jukka Mäkelä.

Målet med avtalet är att sprida information om de metoder som utvecklats och som identifierats som bästa praxis och att uppmuntra andra aktörer inom den offentliga sektorn att ansluta sig till avtalet. Många städer är redan intresserade.
”Med det här Green deal-avtalet visar vi marknaden att städerna agerar tillsammans och bekämpar klimatförändringen med gemensamma mål och upphandlingskriterier. Långsiktiga gemensamma mål och tillvägagångssätt för 2030 hjälper också företagen att se till att byggarbetsplatserna slutligen blir utsläppsfria”, konstaterar Ritva Viljanen, stadsdirektör i Vanda.

Städerna har också önskat att statliga organisationer ska ansluta sig till avtalet för att samarbetet ska kunna bedrivas mer sammanhållet på nationell nivå. Även staten har satt upp strikta mål för klimatneutralitet. Senatfastigheter är den första statliga aktören som går med i avtalet.

”Under de senaste fem åren har utsläppen från statens fastigheter minskat med två tredjedelar tack vare målmedvetna åtgärder och beslut. Det är fortfarande en bit kvar till Finlands mål om klimatneutralitet, och med tanke på det arbete som återstår behöver vi omfattande samarbete mellan olika aktörer. Utsläppsfria byggarbetsplatser är ett nytt konkret steg mot målet. Green deal-avtalen bidrar också till målen i åtgärdsprogrammet för verkningsfull offentlig upphandling”, säger Juha Lemström, operativ direktör vid Senatfastigheter.

Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet eller kommunerna. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas.

Mer information:

Ville Laasonen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 046, ville.laasonen@ym.fi
(Green deal-avtalet om utsläppsfria byggarbetsplatser)

Leena-Kaisa Piekkari, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 050 320 1114, leena-kaisa.piekkari@ym.fi
(Green deal-avtal i allmänhet)

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, timo.juurikkala@ym.fi

Esbo: Iina Kallio, tfn 040 509 6323, iina.kallio@espoo.fi

Helsingfors: Mia Malin, tfn 040 336 1577, mia.malin@hel.fi

Åbo: Niina Ruuska, tfn 040 358 9353, niina.ruuska@turku.fi

Vanda: Jari Viinanen, tfn 040 723 8353, jari.viinanen@vantaa.fi

Senatfastigheter: Juha Lemström, tfn 040 550 0847, juha.lemstrom@senaatti.fi

Miljöministeriet, Senatfastigheter och städerna Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om minskning av utsläppen från byggarbetsplatser. Målet med avtalet är att städernas och Senatfastigheters byggarbetsplatser ska vara fossilfria före utgången av 2025, dvs. att man på dessa byggen inte längre ska använda fossila bränslen.

Miljöministeriet och NTM-centralen i Nyland informerar

Vårens coronarestriktioner gjorde att finländarna i allt högre grad gick ut i naturen och att allt fler upptäckte de områden för närrekreation som finns i stadsregionerna.  På friluftslederna och i andra rekreations- och grönområden har det ställvis rått trängsel, och de nuvarande konstruktionerna, såsom rastplatser, har visat sig vara otillräckliga. Som en del av regeringens stimulanspaket anvisas nu finansiering till kommunerna för iståndsättning och utveckling av rekreationsområdena. Understödet kommer att utlysas lite senare i höst.

”Nu när det är exceptionella tider har allt fler finländare sökt kraft och sinnesro i naturen. Samtidigt har kommunernas möjligheter att satsa på utveckling av servicen i rekreationsområdena försvårats i och med det svåra ekonomiska läget. Vi vill svara på efterfrågan i form av en rejäl satsning, och därför utlyser vi i höst understöd för utveckling av högklassiga och lättillgängliga områden i närmiljön”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisades kommunerna ett omfattande stödpaket som ska lindra effekterna av coronakrisen och stödja den ekonomiska tillväxten i kommunerna. I tilläggsbudgeten har det reserverats sammanlagt ca 10 miljoner euro för att kommunerna ska kunna beviljas understöd med stöd av statsunderstödslagen för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation och grönområden samt för förbättring av servicen.

Understöd i synnerhet för områden som hade högt besökstryck under coronavåren

Syftet med understödet är att förbättra möjligheterna att röra sig i närliggande naturområden och se till att områdena är lättillgängliga. Med understödet kan friluftslederna, konstruktionerna och servicen inom kommunens nuvarande områden för närrekreation iståndsättas och utvecklas. Konstruktioner kan också anläggas i nya områden. Projekten ska stödja rekreationsmöjligheterna för så många besökare som möjligt. 

När kommunen lägger fram projektförslag ska den särskilt fokusera på de områden som haft ett särskilt högt besökstryck under coronavåren och se till att man med de nya åtgärderna kan minska slitaget på eventuella känsliga naturområden. Rekreationsområdena ska gärna vara lättillgängliga naturområden som man kan nå till fots, med cykel eller med allmänna färdmedel. Projekten stöder på så sätt samtidigt Finlands mål om klimatneutralitet. 

Ett av målen med understödet är att stödja den kommunala ekonomin, och det innebär att sökanden ska bedöma projektets sysselsättningseffekter och hur varaktiga de är. 

Ansökningstiden inleds i september–oktober.

Mer information

Tero Taponen, enhetschef, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 467, tero.taponen@ely-keskus.fi

Tommi Hautala, överinspektör, NTM-centralen i Nyland, tfn 0295 021 374, tommi.hautala@ely-keskus.fi

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Vårens coronarestriktioner gjorde att finländarna i allt högre grad gick ut i naturen och att allt fler upptäckte de områden för närrekreation som finns i stadsregionerna.  På friluftslederna och i andra rekreations- och grönområden har det ställvis rått trängsel, och de nuvarande konstruktionerna, såsom rastplatser, har visat sig vara otillräckliga. Som en del av regeringens stimulanspaket anvisas nu finansiering till kommunerna för iståndsättning och utveckling av rekreationsområdena. Understö

År 2022 ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader och år 2025 är marknadsandelen 45 procent. Det här är första gången det ställs upp nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä. Kommunerna erbjuds stöd för att nå målen.

Det har också ställts upp mål för de kategorier av byggnader som har den största byggvolymen, det vill säga offentliga undervisningsbyggnader (55 procent år 2022 och 65 procent år 2025), byggnader inom vårdbranschen (20 procent år 2022 och 35 procent år 2025), flervåningsbostadshus (21 procent år 2022 och 46 procent år 2025) och samlingsbyggnader (20 procent år 2022 och 30 procent år 2025). År 2019 svarade offentliga byggherrar för ca 18 procent av all nybyggnad, varav 15 procent var träbyggnader.

”Vi har nu ett klart mål om att snabbt öka användningen av trä inom det offentliga byggandet. Kommunerna har en betydande roll när det gäller att begränsa klimatförändringen, och att bygga i trä är ett sätt att minska utsläppen regionalt. De finländska kommunerna har vilja och kunnande att fatta klimatvänliga beslut också när det gäller byggande”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

De offentliga byggherrarna visar riktningen för hela byggbranschen. Satsningarna på byggande av offentliga byggnader i trä ökar användningen av trä också inom den privata sektorn, eftersom kunnandet på området stärks och de ökade byggvolymerna även håller kostnaderna nere. Genom att välja att bygga i trä kan de offentliga aktörerna också använda de gemensamma medlen till att uppnå samhälleliga mål: att minska klimatutsläppen genom att binda koldioxid i byggnadsbeståndet samt att stödja landets ekonomi genom att använda inhemskt material och lokal kompetens.

Statsrådets gemensamma åtgärdsprogram för träbyggande, som leds av miljöministeriet, har formulerat målen i samarbete med olika intressegrupper. Arbetet fortsätter genom att man härnäst sätter upp mål för enskilda landskap och kommuner. Arbetet mot målen kommer att följas upp noggrant, och de bygglov som beviljas används som mätare i uppföljningen. Miljöministeriet kommer i slutet av innevarande regeringsperiod, år 2023, att publicera en mer omfattande statistisk studie av det offentliga byggandet i trä. 

”Jag hoppas att det också i Finland blir allt vanligare att betrakta trä som ett möjligt primärt byggnadsmaterial. Den offentliga sektorn kan föregå med gott exempel och leda hela byggbranschen mot en effektivare materialanvändning och minskat koldioxidavtryck”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande. 

Staten stöder kommunerna i att uppnå målen. Programmet för träbyggande erbjuder offentliga byggherrar stöd och verktyg, såsom understöd, handledningar, utbildningar, exempel på lyckade projekt samt möjligheter att nätverka. 
Även det offentliga bostadsbyggandet påskyndas, till exempel genom att ARA beviljar höjda startbidrag för träbyggnader. Inom de områden som omfattas av avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) är höjningen av bidraget 5 000 euro per bostad. Nu beviljas också stöd för områden utanför MBT-områdena. Stödbeloppet är då 2 000 euro när byggnaden har trästomme. 

Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 2019 innehåller klara riktlinjer för träbyggandet. Målet är att fördubbla användningen av trä som byggnadsmaterial under regeringsperioden, att ställa upp mål för träbyggande inom det offentliga byggandet samt att bidra till ökat kunnande och utveckla hela värdekedjan. 

Mer information

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande, tfn 0295 250 203, petri.heino@ym.fi

År 2022 ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader och år 2025 är marknadsandelen 45 procent. Det här är första gången det ställs upp nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä. Kommunerna erbjuds stöd för att nå målen.

Den tilläggsbudgetproposition som regeringen överlämnar i dag stöder omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. Genom tilläggsbudgeten kan det bland annat beviljas stöd till kommunerna för att de ska byta ut fossil olja mot en mer hållbar uppvärmningsform, och ARA får bättre resurser att behandla ansökningar om energistöd.

”Genom att påskynda bytet av uppvärmningssystem och energirenoveringar stimulerar vi inte bara ekonomin på ett hållbart sätt, utan vi tar också konkreta steg mot ett koldioxidneutralt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I regeringsprogrammet har det ställts som mål att oljeuppvärmning av kommunala fastigheter ska frångås före 2024. Coronakrisen har försämrat kommunernas ekonomi, vilket gör det svårare för dem att genomföra investeringar. Därför höjs det statliga stödets andel av de godkända och faktiska kostnaderna från det tidigare föreslagna 10 procent till 20 procent. Understödet höjs med 5 procentenheter, om kommunen har anslutit sig till ett frivilligt energieffektivitetsavtal.

Från och med ingången av året har husbolag och egnahemshus haft möjlighet att ansöka om energistöd för att förbättra energieffektiviteten i hemmet. Intresset för energistödet har varit exceptionellt stort. I början av augusti hade det kommit in sammanlagt över 1 300 ansökningar, största delen från husbolag (cirka 11 500 bostäder). Ansökningarna har anhopat sig, och ARA kommer att rekrytera ytterligare personal för att underlätta handläggningen. För detta anvisas 280 000 euro.

Mer information:

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Timo Jaakkola, ekonomichef, tfn 0295 250 214, timo.jaakkola@ym.fi

Stöd till kommuner för att de ska frångå oljeuppvärmning: Maarit Haakana, miljöråd, tfn 0295 250 069, maarit.haakana@ym.fi

Den tilläggsbudgetproposition som regeringen överlämnar i dag stöder omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. Genom tilläggsbudgeten kan det bland annat beviljas stöd till kommunerna för att de ska byta ut fossil olja mot en mer hållbar uppvärmningsform, och ARA får bättre resurser att behandla ansökningar om energistöd.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på onsdagen hur EU:s återhämtningsinstrument kan utnyttjas i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Europeiska unionens medlemsländer nådde i juli enighet om EU:s budgetram och dess koppling till klimatet. Av budgetramen och återhämtningsinstrumentet ska minst 30 procent stödja klimatmålen. Därtill ska all finansiering stödja målen i Parisavtalet.

”EU:s återhämtningsinstrument ger oss en unik möjlighet att påskynda omställningen till koldioxidneutralitet i fråga om transporter, uppvärmning och industri – en möjlighet som vi inte har råd att förbise”, framhåller miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen godkände nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä

Ministerarbetsgruppen godkände också de nationella mål för byggande av offentliga byggnader i trä som ska offentliggöras den 8 september. Det kommer att ställas upp kvantitativa mål för all offentlig nybyggnad samt mål enligt specifika byggnadskategorier, bland annat för byggnader som används inom undervisnings- och vårdsektorn. Statsrådets åtgärdsprogram för träbyggande, som leds av miljöministeriet, har från och med i våras utarbetat mål i samarbete med olika intressegrupper. Regeringsprogrammets mål är att under regeringsperioden fördubbla användningen av trä som byggnadsmaterial.

Stöden för förnybar energi har i allt högre grad inriktats på projekt för ny energiteknik

Arbetsgruppen fick också en översikt över de ekonomiska styrmedlen för förnybar energi och de energistöd som arbets- och näringsministeriet beviljar. Energistöd kan beviljas för investerings- eller utredningsprojekt som främjar produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, effektivisering av produktionen eller användningen av energi eller annan omvandling av energisystemet så att det blir koldioxidsnålt. Från och med 2019 har det avsatts ett separat anslag på 40 miljoner euro för investeringsstöd för ny energiteknik och stora demonstrationsprojekt. Stöd kan beviljas för bioraffinaderiprojekt, för projekt för ersättande av stenkol och andra fossila energikällor i stadsområden samt för andra stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik. Enligt en lag som trädde i kraft i fjol ska Finland frångå energiutvinning ur stenkol senast den 1 maj 2029. För den stödordning som är avsedd för dem som frångår stenkolen snabbare, senast 2025, har det avsatts sammanlagt 90 miljoner euro. Andra projekt än sådana som baserar sig på förbränning prioriteras.

Ministrarna fick lägesrapporter om Europeiska kommissionens vätgasstrategi och strategin för integrering av energisystem. Strategierna gör det möjligt att införa koldioxidsnåla lösningar i hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i juli en arbetsgrupp som ska undersöka hur sektorsintegrationen inom energisektorn kan främjas i Finland. I arbetet försöker man utreda behov av och möjligheter för olika energiformer i samband med sektorsintegrationen och kartlägga hinder för integration. Arbetsgruppen bedömer också möjligheterna att främja väteekonomin och lösningarna från el till produkter (s.k. Power-to-X).

I slutet av mötet underrättades ministrarna också om vad som behandlats under det andra mötet för rundabordsforumet för klimatpolitik. Temat för forumets andra möte var läget när det gäller utsläppsminskningar och reformen av energibeskattningen. Under diskussionen lyfte man bland annat fram industrins färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle, utnyttjandet av EU:s återhämtningsstöd samt kopplingen mellan utsläppsminskningar och andra samhälleliga utmaningar. Skattereformen för hållbar utveckling ansågs vara viktig också med tanke på en rättvis omställning. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. I rundabordsforumet ingår aktörer från många olika samhällsområden, allt från intresseorganisationer till civilsamhället och från fackförbund och unga till forskarsamhället.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på onsdagen hur EU:s återhämtningsinstrument kan utnyttjas i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet informerar

Arbetsgruppen som diskuterat sätt att minska de skador och olägenheter som vitkindade gäss orsakar har överlämnat en rapport om förslag och alternativ till politiska riktlinjer till miljö- och klimatministern och jord- och skogsbruksministern. För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, även genom att skjuta fåglarna.

För att minska skadorna och olägenheterna krävs det enligt arbetsgruppen en övergripande lösning. Lösningen handlar både om att skrämma bort fåglarna med stöd av dispenser samt om lämpliga matplatser som de bortjagade fåglarna kan förflytta sig till. Om skador på odlingar inte kan förebyggas genom att jaga bort fåglarna kompletterar det förnyade systemet för ersättning av skador urvalet av metoder.

På grund av begränsningarna i fågeldirektivet är det för närvarande inte möjligt att inom Europeiska unionen förvalta beståndet genom jakt. För att kunna göra det bör vitkindad gås bli upptagen i bilaga II till fågeldirektivet som en art som får jagas inom EU. Arbetsgruppen föreslår att Finland driver förändringen aktivt i samarbete med andra EU-länder som lider av samma problem.  

–Jag vill tacka arbetsgruppen för det stora antalet förslag och alternativ som gruppen kommit med för att förebygga skador av vitkindade gäss. Det är klart att vi behöver en övergripande lösning för att vi ska kunna förebygga liknande stora skador som i vår utsatte många jordbrukare i en outhärdlig situation. Utifrån gruppens förslag är det bra att fortsätta arbetet, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä tackar arbetsgruppen för konkreta lösningar.
–De skador som vitkindade gäss orsakar är oskäliga för jordbrukare. Därför är det väldigt viktigt att arbetsgruppen föreslår åtgärder redan för i höst före höstflytten. Det måste gå att skrämma bort gässen genom skjutning.  Jordbrukare behöver också stöd och rådgivning för att kunna använda dispenssystemet.

Lösningar för olika tidsspann

För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, även genom att skjuta fåglarna. Om de rättsliga förutsättningarna uppfylls kan dispenser tillämpas omedelbart. När det uppstår skador, ska ersättningsansökningarna och utbetalningarna behandlas snabbare.

Enligt arbetsgruppens förslag 2021–2022 ska det gällande dispenssystemet utvecklas, resurserna för behandlingen av dispenser säkras och decentraliseringen av behandlingen av dispenser utredas.

Vidare ska man i samband med den pågående revideringen av naturvårdslagen utreda möjligheterna att bevilja dispenser för större områden (till exempel en kommun eller en del av en kommun), vilket gör det möjligt att på ett smidigare sätt än nu beakta oförutsedda rörelser hos fågelflockar.

De flesta av de testade sätten att jaga bort vitkindade gäss har varit otillräckliga när det gäller att förebygga stora skador. Arbetet med att undersöka, utveckla och tillämpa olika sätt att få bort fåglarna från odlingar ska fortsätta. I detta ingår också skjutning.  Arbetsgruppen föreslår också en idétävling för att utveckla sätten att jaga bort fåglarna.

För att inrätta fågelåkrar föreslår arbetsgruppen som alternativa lösningar antingen tillämpning av miljöavtal eller miljöförbindelser. Fågelåkrar kan inrättas inom ramen för systemet för miljöersättning under den kommande budgetperioden för CAP (CAP, Common Agricultural Policy, Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik) antingen som en del av en miljöförbindelse eller som ett miljöavtal. Det behövs uppskattningsvis 3 000–5 000 hektar störningsfria fågelåkrar för vitkindade gäss. Innan den nya programperioden inleds ska det också testas andra lösningar, såsom att använda naturvårdsvallar och mångfaldsåkrar, områden som fridlysts för viss tid enligt naturvårdslagen eller tidigare torvutvinningsområden, som matplatser för gäss.

För att utveckla samarbetet föreslår arbetsgruppen regionala arbetsgrupper inom verksamhetsområdena för de närings-, trafik- och miljöcentraler som lider av odlingsskador samt en specialiseringsuppgift som samordnare. Arbetsgrupperna ska ha till uppgift att förbättra interaktionen mellan skadelidande parter, andra aktörer och myndigheter. Arbetsgruppen för frågor som rör vitkindade gäss ska fungera som samarbetsorgan vid den allmänna planering som behövs vid placeringen av fågelåkrar samt när det gäller att göra gemensamma ansökningar om dispenser och ordna bortjagandet.

Arbetsgruppen diskuterade också möjligheterna att minska de olägenheter som orsakas av i Finland häckande vitkindade gäss, i synnerhet i stadsmiljö. För att minska skadorna ska man utöver information och skrämselåtgärder öka och utveckla den övergripande planeringen av de områden som vitkindade gäss använder, skötseln av gräsmattor, stängslingen av parkområden samt städningen av allmänna områden.

Arbetsgruppen har utöver sina medlemmar och suppleanter hört sakkunniga på olika områden.

Mer information:

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Teppo Säkkinen, minister Leppäs specialmedarbetare, tfn 050 516 2868, teppo.sakkinen@mmm.fi

Ari Niiranen, överdirektör, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 026 060, ari.niiranen@ely-keskus.fi

Arbetsgruppen som diskuterat sätt att minska de skador och olägenheter som vitkindade gäss orsakar har överlämnat en rapport om förslag och alternativ till politiska riktlinjer till miljö- och klimatministern och jord- och skogsbruksministern. För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, även genom att skjuta fåglarna.

Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland och Motiva informerar

Från och med den 1 september 2020 beviljas ägare till småhus understöd om de byter ut oljeuppvärmningssystemet mot en mer hållbar uppvärmningsform. Den totala stödsumman på uppemot 30 miljoner euro utgör en del av regeringens åtgärder för en hållbar återhämtning, som ska påskynda omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi.

Understöd kan beviljas för de kostnader som uppstår när man frångår oljeuppvärmning till förmån för en annan uppvärmningsform. Kostnaderna ska ha uppkommit efter den 1 juni 2020 och före slutet av 2022. Understöd beviljas till ett belopp av 4 000 euro när man i småhus konverterar till fjärrvärme, jordvärme eller luft-vattenvärmepump. Andra uppvärmningsformer understöds med 2 500 euro. Understöd beviljas inte för byggnadsspecifika uppvärmningssystem som drivs med fossila bränslen. Oljeuppvärmning kan till exempel inte utgöra en del av byggnadens uppvärmningssystem.

”För att vårt mål om ett klimatneutralt Finland 2035 ska kunna nås måste vi också minska utsläppen från byggande och boende. Med det nya stödet vill vi uppmuntra ägare till småhus att övergå från fossil olja till en mer hållbar uppvärmningsform. Det är en konkret klimathandling som också skapar arbete runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet med understödet är att omkring 10 000 småhus ska konvertera från oljeuppvärmning, vilket skulle minska koldioxidutsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med sammanlagt cirka 56 kiloton per år. Sysselsättningseffekten av de arbeten som utförs när allt fler uppvärmningssystem byts ut som en följd av understödet beräknas uppgå till nästan 1 500 årsverken.

Lätt att fylla i elektronisk ansökan – NTM-centralen i Birkaland beviljar understöden

”Understöd kan beviljas ägare till småhus och parhus som används som bostad året runt, och understöd kan sökas av privatpersoner och dödsbon. Ansökningarna behandlas i den ordning de sänds in”, berättar enhetschef Ari Nygrén vid NTM-centralen i Birkaland. NTM-centralen i Birkaland beviljar understödet i hela landet.

Understöd kan inte beviljas om kostnaderna betalas av ett bostadsaktiebolag eller om annat understöd eller hushållsavdrag beviljas för samma ändamål.

”Vi har sett till att det är lätt att ansöka om understöd. Det går smidigast att ansöka om stödet via Regionförvaltningens e-tjänst. Vi rekommenderar det sättet för alla”, konstaterar Nygrén.

Vad som är den lämpligaste och mest ekonomiska lösningen varierar från fall till fall

Det går smidigast att frångå oljeuppvärmning när bytet av uppvärmningsform planeras noggrant med hjälp av experter och om genomförandet beställs som en nyckelfärdig lösning. Vad som är den lämpligaste och mest ekonomiska uppvärmningsformen och vad investeringskostnaderna för den blir varierar mycket från fall till fall. När man planerar ett byte av uppvärmningssystem i småhus lönar det sig att samtidigt också se hur energieffektiviteten överlag kan förbättras.

”Den lösning som är mest ekonomisk om man ser till kostnaderna under hela livscykeln kan vara en sådan kombination av energieffektivitetsåtgärder och byte av uppvärmningssystem som samtidigt förbättrar ventilationen och boendekvaliteten”, påpekar Teemu Kettunen, expert vid Motiva.

Det typiska prisspannet vid byte av uppvärmningssätt varierar mellan cirka 8 000 och 25 000 euro. Uppvärmningsformer som kan ersätta oljeuppvärmning är bland annat jordvärme, luft-vattenvärmepump, fjärrvärme, träbaserad energi såsom pelletsuppvärmning samt en kombination av luftvärmepump och elvärme. Olika lösningar som kombinerar flera uppvärmningsformer kan också vara lämpliga.

Rådgivning erbjuds via kundservicen för miljöfrågor

Understödet ska i första hand sökas via Regionförvaltningens e-tjänst, där såväl ansökningsblanketter som anvisningar finns. Man kan också få information om understödet och ansökningsprocessen via NTM-centralens riksomfattande kundservice för miljöfrågor.

Den riksomfattande energirådgivning som finansieras av Energimyndigheten och samordnas av Motiva erbjuder hjälp i tekniska frågor som kan uppstå när det gäller byte av uppvärmningssystem. På Motivas webbplats finns information om vem som är rådgivare i olika regioner.

Ytterligare information för medierna:

Hållbar återhämtning:

Timo Juurikkala, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Maarit Haakana, miljöråd, tfn 0295 250 069, maarit.haakana@ym.fi

Ansökan om understöd:

Vesa-Pekka Heikkilä, gruppchef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 324, vesa-pekka.heikkila@ely-keskus.fi

Ari Nygrén, enhetschef, NTM-centralen i Birkaland, tfn 0295 036 363, ari.nygren@ely-keskus.fi

Tekniska frågor kring bytet av uppvärmningssystem:

Teemu Kettunen, expert, Motiva, tfn 050 568 9445, teemu.kettunen@motiva.fi

Päivi Suur-Uski, expert, Motiva, tfn 044 300 1369, paivi.suur-uski@motiva.fi

Från och med den 1 september 2020 beviljas ägare till småhus understöd om de byter ut oljeuppvärmningssystemet mot en mer hållbar uppvärmningsform. Den totala stödsumman på uppemot 30 miljoner euro utgör en del av regeringens åtgärder för en hållbar återhämtning, som ska påskynda omställningen till en koldioxidneutral cirkulär ekonomi.