NordenBladet — Regeringen föreslår den 17 december 2020 att det ska bli lättare än för närvarande för dem som kommer till Finland som säsongsarbetare från tredjeländer att byta arbetsgivare när de befinner sig i Finland. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås det i propositionen att lagen om säsongsarbete, som gäller säsongsarbete i anställningsförhållande inom jordbruk och turism, ändras.Propositionen minskar arbetsgivarens administrativa börda. Utländska säsongsarbetare har enligt den gällande lagen varit bundna till sin arbetsgivare som antecknats i deras tillstånd för säsongsarbete. I och med reformen behöver man inte längre separat anmäla varje säsongsarbetare som kommer samtidigt och till samma slags arbete, utan uppgifterna kan lämnas på en gång om alla säsongsarbetare. Det ska också bli lättare för säsongsarbetare att återvända till Finland. Merparten av säsongsarbetarna inom jordbruket återgår till sin tidigare arbetsgivare. En sådan säsongsarbetare behöver inte lägga fram en utredning om förutsättningarna för arbete. Migrationsverket har redan tidigare utrett arbetsgivarens förutsättningar att vara arbetsgivare enligt lagens krav. Sanktionerna mot arbetsgivare som underlåter att följa lagen preciseras genom att ansvaret åläggs även företagets eller sammanslutningens ansvariga personer.Ändringarna är en del av regeringsprogrammet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt regeringens förslag den 17 december 2020 ska utlänningslagen ändras för att på ett effektivare sätt än i dag kunna förebygga utnyttjande av utländsk arbetskraft. Även offrens rättsliga ställning ska förbättras. Målet är att bidra till att avslöja arbetsrelaterat utnyttjande.– I värsta fall talar vi om arbetskraftsexploatering. Med de här åtgärderna vill vi göra det svårare för utnyttjarna och skydda offren. Arbetet med de nya åtgärderna fortsätter under hela regeringsperioden. Och mer är det på kommande, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Enligt lagändringen kan uppehållstillstånd vägras om det finns grundad anledning att misstänka att en arbetsgivare eller uppdragsgivare har för avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet vid ansökan om uppehållstillstånd. Propositionen påverkar inte utlänningars möjligheter att få uppehållstillstånd för arbete hos andra arbetsgivare. På detta sätt får arbets- och näringsbyrån bättre möjligheter att avstå från att bevilja uppehållstillstånd för arbetstagare. – Till denna del förebygger en ökad kontroll utnyttjande och skyddar den finländska arbetsmarknaden mot illojal konkurrens. Senare kommer ministeriet också att ge arbets- och näringsbyråerna anvisningar om en mer konsekvent tillämpning av rekryteringsförbud. Jag vill att arbetsgivare som gjort sig skyldiga till utnyttjande inte ska få rekrytera från utlandet under en viss tid, säger Tuula Haatainen.Offrets rättsliga ställning förbättrasOm det finns grundad anledning att misstänka att arbetsgivaren för en utlänning som arbetar med stöd av uppehållstillstånd på ett betydande sätt har försummat sina skyldigheter som arbetsgivare eller på något annat sätt utnyttjat utlänningen, kan offret beviljas rätt att arbeta utan någon begränsning av bransch eller någon annan begränsning eller rätt att driva företagsverksamhet. På samma grund ska utlänningen ha rätt att få ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd för att söka nytt arbete eller för företagande.– Att utnyttja utländsk arbetskraft är ett fenomen som inte går att avslöja så länge offren har en svag rättslig ställning. När vi stärker offrens rätt att arbeta i landet förbättrar vi myndigheternas förutsättningar att upptäcka och ingripa i detta allvarliga och motbjudande fenomen, säger Haatainen.Arbets- och näringsministeriets förvaltningsövergripande arbetsgrupp lade redan i augusti fram förslag till åtgärder för att ändra lagstiftningen samt till andra åtgärder som godkändes vid höstens budgetförhandlingar. Regeringens proposition med förslag till ändring av utlänningslagen är en del av detta åtgärdspaket. Arbetsgruppen fortsätter arbetet och lägger fram ytterligare förslag. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet fastställde den 17 december maximikvantiteten vikariehjälp som ersätts för renskötare under 2021. Maximiantalet vikariehjälpstimmar som ersätts under 2021 är 180 timmar per renskötare.Maximikvantiteten fastställs med beaktande av det anvisade anslaget för året i fråga. Finansieringen av systemet med vikariehjälp har redan ökats för år 2021, men användningen av vikariehjälp beräknas fortsätta att öka. Därför är det nödvändigt med en tillfällig sänkning av maximikvantiteten vikariehjälp för 2021, tills anslagssituationen förbättrats ytterligare. Avsikten är att det ska sökas tilläggsanslag för vikariehjälpen för renskötare, så att maximikvantiteten kan återställas till 200 timmar genom en förordningsändring så snart som möjligt under 2021. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till utgången av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att personalen inom småbarnspedagogiken från och med augusti 2021 ska ha skyldighet att anmäla sådana missförhållanden eller risker för uppenbara missförhållanden som de upptäckt i genomförandet av småbarnspedagogiken.Om en person som hör till personalen inom småbarnspedagogiken lägger märke till ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande som riktar sig mot genomförandet av småbarnspedagogiken, ska han eller hon i fortsättningen utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten vid verksamhetsstället för småbarnspedagogik om detta, för att missförhållanden eller risker för missförhållanden ska kunna åtgärdas effektivt och snabbt. Den person som gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan. Det nya momentet preciserar tillämpningen av paragrafen och tryggar bättre genomförandet av den dimensionering av personalen som förutsätts i 35 § i lagen om småbarnspedagogik. I propositionen om ändring av lagen om småbarnspedagogik preciseras att det inte är tillåtet att avvika från det relationstal som avses i 35 § av orsaker som beror på frånvaro inom personalen.Laura Niemi, specialsakkunnig, tfn 050 432 0326Mervi Eskelinen, specialsakkunnig, tfn 02953 30160

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att republikens president ska stadfästa vissa av riksdagen godkända lagtekniska ändringar och ändringar som gäller snöskotertrafik i den nya vägtrafiklagen. Den nya vägtrafiklagen trädde i kraft den 1 juni 2020.På grund av covid-19-epidemin överförde riksdagen behandlingen av vissa helheter som ingår i den nya vägtrafiklagen från våren i år till hösten. Till dessa hör t.ex. ämbetsverksreformen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde samt införandet av bestämmelser om användningen av tunga snöskotrar i vägtrafiklagen. Ändringarna träder i kraft den 11 januari 2021.Under riksdagsbehandlingen ändrade riksdagen också innehållet för det vägmärke som anger snöskoterled (D8) så att märket endast gäller under den tid marken är snötäckt. Under märkets giltighetstid är det också förbjudet att använda fordon som dras av djur och att cykla på snöskoterleden.Vid användning av dessa led på sommaren iakttasnormala bestämmelser och principer för att färdas i terräng.Dessutom fogade riksdagen en övergångsbestämmelse till lagen enligt vilken ett barn under sju år, fram till 1 juni 2021, som snöskoterpassagerare får använda en slalomhjälm i stället för en skyddshjälm av godkänd typ. Övergångsperioden gör det möjligt att skaffa skyddshjälmar av godkänd typ till barn inom skälig tid.Vägtrafiklagen kompletterades också på våren i år bland annat med bestämmelser om parkering för hemvård och s.k. HCT-fordonskombinationer. Dessa kompletteringar trädde i kraft samtidigt med den nya vägtrafiklagen.Vad händer härnäst?Regeringen föreslog den 17 december 2020 att kompletteringarna vägtrafiklagen ska stadfästas. Lagen avses träda i kraft den 11 januari 2021.Samlad information om den nya vägtrafiklagen finns på Transport- och kommunikationsverkets webbplats www.traficom.fi/sv/transport/vagtrafik/vagtrafiklagen2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ersättning av resekostnaderna för högskolestuderandes resor till studerandehälsovård förbättrar studerandenas möjligheter att använda sjukvårdstjänster inom studerandehälsovården i stället för till exempel kommunala hälsovårdstjänster.Lagändringarna ska trygga universitets- och yrkeshögskolestuderandes tillgång till undersökning och vård också då undersöknings- och vårdplatsen är högskolestuderandes studerandehälsovård. Resekostnaderna för högskolestuderandes resor till studerandehälsovård i anslutning till behandlingen av en sjukdom ska även i fortsättningen ersättas från sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring.Resor till vård som ordnas med servicesedel ersätts högst enligt kostnaderna för resor till närmaste undersöknings- och vårdenhet där den försäkrade kan få i sjukförsäkringslagen avsedd nödvändig undersökning och vård utan att hens hälsotillstånd riskeras. I Folkpensionsanstaltens ersättningspraxis bestäms närmaste vårdplats enligt nivåerna i den offentliga vården: för vård på primärvårdsnivå till den egna kommunens eller samkommunens huvudhälsocentral och för vård på specialsjukvårdsnivå till närmaste universitetssjukhus. Bestämmelserna om maximipriset och ersättningsgrunden för taxiresor som ersätts av sjukförsäkringen fortsätter att gälla till utgången av 2024. Till den del det gäller reseersättningar inom studerandehälsovården träder lagen i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det stiftas en ny lag om behandlingen av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Samtidigt föreslås ändringar i fängelselagen och de andra lagarna som gäller verkställighet av påföljder. Propositionen har att göra med införandet av Brottspåföljdsmyndighetens nya informationssystem.Den nya lagen behövs eftersom det nya informationssystemet medför ändringar bland annat i registerindelningen och registrens namn. Samtidigt upphävs den gällande lagen. I lagförslaget beaktas också mer detaljerat kraven i den allmänna dataskyddslagstiftningen.I propositionen ingår även ändringar i fängelselagen, häktningslagen, lagen om verkställighet av samhällspåföljder, lagen om övervakad frihet på prov, lagen om verkställighet av kombinationsstraff och strafflagen. Ändringar gäller i första hand bestämmelser om förfaranden. Syftet är att förenkla och förtydliga förfarandena för verkställighet av påföljder.De föreslagna lagarna avses träda i kraft i början av maj då Brottspåföljdsmyndighetens nya informationssystem (Roti) tas i bruk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill lindra de ekonomiska skador som covid-19-pandemin orsakar sjöfartsbranschen och främja kontinuiteten i sjötransporterna.Regeringen föreslog den 17 december 2020 att lagen om temporär ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport ska stadfästas. Lagen träder i kraft den 1 januari 2021.I och med ändringen kommer staten i form av stöd till sjöfarten att betala tillbaka till arbetsgivarna arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien, arbetsgivarandelen av grupplivförsäkringspremien och arbetsgivarandelen av premien för frivillig olycksfallsförsäkring och tilläggsförsäkring för fritiden. Inga andra stödfaktorer ändras.Lagen tillämpas endast på stöd av engångsnatur som betalas för kostnader som uppkommit under 2020.Den 17 december 2020 utfärdade regeringen också en förordning genom vilken giltighetstiden för statsrådets förordning om stödjande av sjöfart förlängs till den 30 juni 2021.I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 reserverades 24,8 miljoner euro för understöd till sjötrafiken. Syftet med dessa understöd är att bidra till att de finländska sjötransporterna är tillräckliga, att förtroendet för sjöfarten återställs och att rederiernas funktionsförmåga upprätthålls.Transport- och kommunikationsverket Traficom kan ålägga sjöfarten en allmän trafikplikt i fråga om varje förbindelsesträcka, om det är nödvändigt med avseende på tillräckliga trafikförbindelser, försörjningsberedskap och transporter inom den finska utrikeshandeln. Traficom har under hösten öppnat flera ansökningsomgångar för understödd fartygstrafik och beslutat om trafikplikter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i utlänningslagen och rättshjälpslagen i fråga om rättshjälp för asylsökande och bestämmelserna om besvärstider. Syftet med propositionen är att stärka de asylsökandes rättssäkerhet i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.I den proposition som regeringen i dag lämnat till riksdagen föreslås det att en asylsökande vid behov ska kunna ha ett med offentliga medel finansierat biträde som hjälp vid asylsamtalet. Det föreslås att besvärstiden för asylbeslut förlängs till 30 dagar och således blir lika lång som i andra förvaltningsrättsliga ärenden. Dessutom ska det i fortsättningen betalas en timbaserad ersättning till det privata biträdet för behövliga åtgärder i stället för ett ärendespecifikt arvode.– Regeringen har förbundit sig till att förbättra rättssäkerheten för asylsökande. Genom de ändringar som nu föreslås återgår vi till det som gällde innan förra regeringsperioden. Samtidigt vill vi förbättra asylprocessen och garantera asylsökandenas rätt till ett rättsbiträde genast från processens början. I praktiken får asylsökande samma rättigheter som andra, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Det huvudsakliga målet för propositionen är att stärka rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna för dem som söker internationellt skydd. Dessutom syftar ändringarna till att harmonisera rättshjälpen. Med de föreslagna ändringarna vill man göra asylprocessen effektivare än tidigare. Ett mål är att även i fortsättningen trygga tillgången till sakkunniga biträden.Avsikten är att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet och VR-Group Ab har ingått ett avtal om köp av persontågstrafik för perioden 1.1-30.6.2021 och en option för perioden 1.7-31.12.2021. För att optionsperioden ska träda i kraft förutsätts anslag som beviljats av riksdagen.Den 17 december 2020 förordade finansutskottet ingåendet av ett avtal.Syftet med avtalet är att trygga servicenivån inom den tågtrafik som staten upphandlar också i den situation som orsakats av coronaviruset. För att upprätthålla servicenivån har riksdagen i tilläggsbudgeten för innevarande år beviljat en tilläggsfinansiering på 11 miljoner euro för upphandling av tågtrafik. Upphandlingen gäller emellertid inte trafik som bedrivs på marknadsvillkor, vars lösningar VR självständigt fattar beslut om.Trafikersättningarna för perioden januari-juni uppgår till 30,6 miljoner euro (moms 10 %) och för optionsperioden juli-december till 23,6 miljoner euro (moms 10 %). Ett utnyttjande av optionsperioden förutsätter en tilläggsfinansiering på 11 miljoner euro (moms 10 %).Avtalet om upphandlad trafik för 2021 gäller närtågstrafik med Sm2- och Sm4-materiel i tätortstrafiken i Södra Finland samt spårbusstrafik på de minst trafikerade linjerna i fjärrtrafiken. Dessutom omfattar upphandlingen bland annat regelbunden nattågstrafik till Lappland samt vissa Intercity- och Pendolinoturer som kompletterar trafiken på marknadsvillkor.Regionaltågs- och spårbusstrafiken kommer att återgå till samma nivå som före corona. Även nattågstrafiken kommer att förbättras jämfört med trafiken under coronatiden år 2020. Jämfört med tiden före corona kommer nattågstrafiken att koncentreras en aning mer till semesterperioder, då passagerarefterfrågan är störst.Det nya avtalet ersätter det nuvarande avtalsarrangemanget i sin helhet och därmed upphör också den ensamrätt som beviljades VR 2009. I det nya avtalet blir den så kallade allmänna trafikplikten som fastställs i kommunikationsministeriets koncessionsavtal en del av den upphandlade trafik som staten upphandlar. Avsikten med ändringen är att förtydliga det nuvarande avtalsarrangemanget.

Källa: Valtioneuvosto.fi