NordenBladet — Årsskiftet medför ändringar bland annat i beskattningen.Beskattningen av personalemissioner i icke-noterade bolag förnyasBeskattningen av personalemissioner i icke-noterade bolag förnyas så att en arbetstagare som tecknar aktier inte får beskattningsbar förmån som förvärvsinkomst vid tidpunkten för tecknandet, om teckningspriset är minst lika stort som aktiens matematiska värde. Detta värde baserar sig i stället för aktiens verkliga värde på bolagets nettotillgångar. Vid senare överlåtelse av aktier beskattas överlåtelsevinsten som kapitalinkomst.Reformen gäller situationer där en arbetstagare vid en emission tecknar aktier i ett icke-noterat bolag som är hans eller hennes arbetsgivare. En förutsättning för att bestämmelsen ska tillämpas är att majoriteten av personalen har tillgång till förmånen.Bestämmelsen tillämpas inte när den skattskyldiges, hans eller hennes familjemedlemmars eller deras tillsammans ägda andel överstiger tio procent av bolagets aktier eller motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför. Bestämmelsen tillämpas inte heller på en medlem i bolagets styrelse eller förvaltningsråd som inte står i anställningsförhållande till bolaget.
Bolaget ska vid teckningstidpunkten bedriva näringsverksamhet och bolagets tillgångar ska huvudsakligen bestå av egendom som betjänar näringsverksamheten. Dessutom ska bolaget vid teckningstidpunkten regelbundet vara en arbetsgivare som betalar lön samt höra till förskottsuppbördsregistret. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kostnadsstödet är avsett för alla företag vars omsättning har minskat med minst 30 procent på grund av coronaläget. Statsrådet utfärdade den 18 december 2020 en förordning om de branscher som kan ansöka om stöd utan någon separat motivering. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat motivera behovet av stöd och redogöra för varför det kan anses att omsättningen har minskat på grund av corona.– Branschlistan i statsrådets förordning påskyndar behandlingen av företagens ansökan vid Statskontoret. Företag kan ansöka om stöd om företagets omsättning har minskat med 30 procent inom den fastställda jämförelseperioden, säger näringsminister Mika Lintilä.Förordningen omfattar de branscher vars omsättning minskade med minst 10 procent i juni–oktober 2020 jämfört med motsvarande tidpunkt 2019. Också ändringar i företagets egen omsättning bedöms enligt denna jämförelseperiod. Om företaget har grundats den 1 maj 2019 eller senare, är jämförelseperioden 1.1–29.2.2020.Ändringarna i lagen om kostnadsstöd trädde i kraft den 15 december 2020. Statskontoret utlyser stödet för företag den 21 december 2020. Ansökningstiden går ut den 26 februari 2021.Branschlistan underlättar riktandet av stödetBranschlistan underlättar riktandet av stödet till de företag som lidit av coronaläget. Den gör det lättare att beakta eventuella andra orsaker till att företagets affärsverksamhet avtagit. Sådana är till exempel säsongsvariationer i företagets affärsverksamhet eller att omsättningen minskat av andra orsaker än sådana som beror på coronaepidemin.Den andra ansökningsomgången för kostnadsstöd omfattar 220 branscher. Under den första ansökningsomgången var antalet branscher 365. Till branscher som omfattas av kostnadsstödet hör nu bland annat hotell, cateringtjänster och personal- och anstaltsmatsalar samt en del av konst-, underhållnings- och rekreationsbranscherna.Till branscherna hör däremot inte längre exempelvis restauranger, caféer och barer, frisersalonger och skönhetsvårdstjänster samt en del av detaljhandeln och tillverkningsindustrin. Företag inom dessa branscher kan ändå ansöka om kostnadsstöd, om deras omsättning på grund av corona har minskat med minst 30 procent i juni–oktober 2020 jämfört med samma tidpunkt 2019. Restauranger har dessutom tidigare understötts med ett separat stöd.Branscherna har fastställts utifrån Skatteförvaltningens mervärdesskatteuppgifter. Kostnadsstöd kan dock inte beviljas företag som driver primärproduktion inom jordbruk, fiskeri eller vattenbruk, eftersom man på dessa branscher tillämpar separata bestämmelser om statligt stöd. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för dessa. Kostnadsstödssystemet gäller också för stiftelser och föreningar som driver affärsverksamhet. Syftet med kostnadsstödet är att förebygga konkurserTill följd av att omsättningen minskat på grund av coronapandemin har många företag svårt att klara av lönekostnaderna och de oflexibla kostnaderna i affärsverksamheten. Stödet ersätter för dessa kostnader, men inte för minskad omsättning. Syftet med kostnadsstödet är att hjälpa företagen att klara sig i den svåra ekonomiska situationen till följd av coronapandemin.För den andra ansökningsomgången har staten reserverat 550 miljoner euro i kostnadsstöd, men uppskattningen av det anslag som behövs för stödet är osäker och hela summan kommer inte nödvändigtvis att användas. Användningen av anslaget beror på antalet företag som uppfyller kriterierna för stödet och på företagens kostnader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En stor del av jaktvårdsföreningarnas statsunderstöd delades ut i år för första gången enligt hur mycket verksamhet varje lokal förening hade ordnat under det föregående året. Målet är att belöna föreningar som varit särskilt aktiva. Coronaviruspandemin har dock också begränsat jaktvårdsföreningarnas verksamhet och aktiviteter sedan i våras.Därför beslutade jord- och skogsbruksministeriet att genom en förordning ändra fördelningsgrunderna för statsunderstöd så att nästa års understöd bestäms utifrån den verksamhet som föreningen ordnade under de två föregående åren. Understöden för 2021 påverkas alltså av verksamheten 2019 och 2020. Genom beslutet ville ministeriet ge jaktvårdsföreningarna tid att anpassa verksamheten till de utmaningar som coronan medför.– Jaktvårdsföreningar är en viktig del av den finländska jaktkulturen. Vi hoppas att föreningarna behåller livskraften och lockar nya medlemmar även i framtiden. Nu utmanar coronapandemin föreningarna allt mer att använda sig av digitaliseringen och söka nya sätt att arbeta, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Staten vill också stödja sammanslagning av små jaktvårdsföreningar. Därför erbjuder Finlands viltcentral stöd för frivilliga sammanslagningar av jaktvårdsföreningar och jord- och skogsbruksministeriet beviljar specialunderstöd när de nya föreningarna inleder verksamheten.Rovdjurskontaktpersonerna får starkare rollRovdjurskontaktpersonernas roll blir också starkare. Kontaktpersonerna är lokala utbildade experter som bland annat kontrollerar observationer av stora rovdjur. De ger invånare information om vargar och förmedlar information om det egna området till forskare och beslutsfattare på nationell nivå.  Förhoppningen är också att ändringen av förordningen ska uppmuntra jaktvårdsföreningarna att aktivt samla in DNA-prov på vargar.– Aktiv insamling av DNA-prov är mycket viktig för att vi ska kunna ta fram en så aktuell bedömning av vargpopulationens storlek som möjligt, betonar minister Leppä.
I statsunderstöden beaktas allt noggrannare också andra vilttriangelräkningar, såsom räkning av antalet dalripor i Övre Lappland. Statsunderstödet till jaktvårdsföreningarna uppgick 2020 till sammanlagt 2 588 miljoner euro. De lokala jaktvårdsföreningarnas andel av understödet varierar mellan cirka 1 600 euro och 47 000 euro beroende på föreningens medlemsantal och hur aktiv föreningens verksamhet har varit. I Finland finns sammanlagt 282 jaktvårdsföreningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom justitieministeriets förvaltningsområde träder vissa lagändringar i kraft vid årsskiftet den 1 januari 2021.Användningsområdet för förvandlingsstraff för böter utvidgas 2021Möjligheten att använda förvandlingsstraff för böter utökas. Om en person upprepade gånger gör sig skyldig till likartade förseelser, ska bötesbrottet i framtiden behandlas i domstol. Reformen träder i kraft den 1 januari 2021.Pressmeddelande 28.3.2019
 Mediernas tillgång till information om ärenden som behandlas vid domstolarna underlättasMedierna får från och med ingången av nästa år lättare tillgång till information om ärenden som behandlas vid domstolarna. Syftet med den nya lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs är att förtydliga bestämmelserna om utlämnande och radering av uppgifter.Pressmeddelande 10.12.2020Temporära ändringar av lagen om indrivning av fordringarI indrivningslagen införs temporära ändringar genom vilka indrivningskostnaderna för andra fordringar än konsumentfordringar begränsas mer detaljerat än för närvarande. Syftet är att underlätta situationen för företag i ekonomiska svårigheter. Den temporära lagen gäller till utgången av juni 2021.Projektsida
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har utfärdat en förordning om polisens avgiftsbelagda prestationer. Priset på bland annat pass och identitetskort stiger. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.Den coronapandemi som började 2020 och restriktionerna i anknytning till den har minskat antalet tillstånd som polisen beviljar och inkomsterna från dem. Antalet beviljade pass har minskat mest. På grund av detta och de ökade kostnaderna för tryckning stiger priset på pass nästa år. År 2020 sänktes priserna på pass och identitetskort.Om ansökan om pass anhängiggörs traditionellt genom ett besök på polisstationen, stiger avgiften från 51 euro till 58 euro. Prisskillnaden jämfört med pass som söks elektroniskt förblir densamma, vilket betyder att priset på pass som söks elektroniskt i fortsättningen är 52 euro. Enligt lagen ska den avgiftsbelagda tillståndsverksamheten motsvara kostnaderna för verksamheten.Priserna på pass som utfärdas för frontveteraner som deltagit i Finlands krig och personer som deltagit i minröjning förblir oförändrade.På grund av de ökade kostnaderna för tryckning höjs avgifterna för identitetskort med en euro, bortsett från ett undantag. Om ansökan om identitetskort anhängiggörs traditionellt genom ett besök på polisstationen, stiger avgiften från 54 euro till 55 euro. Priset på identitetskort som söks elektroniskt höjs från 48 euro till 49 euro. Om ett identitetskort skaffas på samma gång som ett pass, är priset på identitetskortet 8 euro lägre.Ny avgift för näringstillstånd i vapenbranschenTill Polisstyrelsens tillståndsavgifter läggs en ny handlingsavgift för ändringsanmälan från näringsidkare i vapenbranschen. Handläggningsavgiften är 70 euro, och den motsvarar handläggningsavgiften för anmälan om ändring av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Avgiften är en följd av ändringen av skjutvapenlagen. Den ändring av vapenlagen som trädde i kraft 2019 medförde fler anmälningsskyldigheter för innehavare av näringstillstånd. Handläggningsavgiften motsvarar handläggningsavgiften för anmälan om ändring av näringstillstånd för säkerhetsbranschen.Enligt lagen ska innehavare av näringstillstånd i vapenbranschen göra en ändringsanmälan till Polisstyrelsen omändringar av dess namn, firma, eller bolagsform, grundande och indragning av ett verksamhetsställe, ändringar i ett förvaringsutrymmes förhållanden eller placering, ibruktagande av ett nytt förvaringsutrymme och tagande ur bruk av ett förvaringsutrymme samt ändring av adressen till ett verksamhetsställe,byte av personer som ingår i dess förvaltningsorgan och dess verkställande direktör samt bolagsmännen i ett öppet bolag och de ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag,avslutande eller avbrytande för längre tid än en månad av dess verksamhet,fortsättande av verksamheten efter ett i 3 punkten avsett avbrott. Handläggningsavgiften ska inte gälla anmälan enligt 3 punkten om avslutande eller avbrytande av verksamheten.Avgiftsfriheten för den handräckning som ges till barnskyddet och socialjouren utredsDet utreds som bäst tillsammans med olika aktörer om polisens handräckning till barnskyddsmyndigheterna och socialjouren kan göras avgiftsfri. Under beredningen har det konstaterats att det i detta sammanhang finns juridiska, vittsyftande och principiella frågor som på ett mer allmänt plan gäller myndighetsverksamheten. Det är inte fråga om handräckning om myndigheterna samarbetar sinsemellan, till exempel när det gäller multiprofessionellt samarbete eller när polisen sköter sina lagstadgade uppgifter, såsom att förhindra brott.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet i regeringsprogrammet för Marins regering är att bygga upp ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna 2020 eftersträvas, i kombination med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen redan tidigare vidtagit, sammanlagt 31 000–36 000 nya sysselsatta.Regeringspartierna har dragit upp riktlinjer för åtgärder som förbättrar sysselsättningen bland personer över 55 år, främjar orken i arbetet och arbetsförmågan samt stärker kompetensen och omställningsskyddet. Finansministeriet har bedömt vilka potentiella konsekvenserna de åtgärder som ingår i sysselsättningshelheten har för sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Den sammanlagda effekten av åtgärderna bedöms vara att sysselsättningen ökar med cirka 10 300 personer. Sysselsättningen beräknas öka med cirka 9 100 personer före utgången av 2029 och därtill förväntas den temporära effekten av den reserv som avses förbättra sysselsättningen vara cirka 1 200 sysselsatta. Den sammantagna effekten av förslagen beräknas stärka den offentliga ekonomin med ca 165 miljoner euro. Arbetsgivarnas kostnader ökar jämfört med nuläget med sammanlagt ca 10 miljoner euro på 2029 års nivå.Regeringen vidtar under regeringsperioden sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin och som syftar till sysselsättningseffekter som motsvarar 80 000 nya sysselsatta. Beslut om regeringens övriga sysselsättningsåtgärder fattas vid halvtidsöverläggningen.
Ytterligare information: Matti Niemi, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 165

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beloppen av utkomststödets grunddel för 2021 har fastställts. Från och med den 1 januari 2021 är grunddelens belopp för en ensamstående 504,06 euro per månad. För ensamförsörjare är den förhöjda grunddelens belopp 574,63 euro per månad.Enligt lagen om utkomststöd justeras beloppen av utkomststödets grunddel årligen enligt folkpensionsindex. Klienten ansöker om grundläggande utkomststöd hos Folkpensionsanstalten. Kommunen ansvarar för det kompletterande och det förebyggande utkomststödet samt det socialarbete som gäller dem.Läs hela kommuninfo 20/2020: Utkomststödets grunddel 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bastutraditionen i Finland har den 17 december 2020 utsetts till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv Beslutet fattades av en mellanstatlig kommitté bestående av företrädare för 24 länder. Elementet är Finlands första i Unescos listor över det immateriella kulturarvet.Bastukulturen är stark och livskraftig i Finland. I och med att traditionen tagits in i listan har Finland förbundit sig att  trygga den finländska bastutraditionen på många olika sätt. Utöver traditionens livskraft handlar det om att värna om kontinuiteten i den unika bastutraditionen och lyfta fram betydelsen av bastukulturen i Finland som en del av våra sedvänjor, vårt välbefinnande  och vår demokrati. Bakgrunden utgörs av ett stort antal finländska bastusällskap och andra aktörer som främjar bastukulturen. –    Bastu är en oskiljaktig del av vardag och fest i vårt land, av vårt välbefinnande och  vår livsstil. I bastun betonas jämlikhet och ömsesidig respekt mellan människor. Bastutraditionen är Finlands första element i Unescos listor  över det immateriella kulturarvet, vilket ytterligare bidrar till kännedomen om vår bastukultur runtom i världen. Det här är något alla bastubadare kan vara stolta över, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Uppvärmningen av bastun, seder och traditioner i anslutning till bastubadandet samt t.ex. dess roll i sånger, folkliga föreställningar och berättartraditioner ingår i detta levande arv. Bastubadandets livskraft är på topp: nästan 90 procent av finländarna badar bastu en gång i veckan. Populariteten syns också i antalet bastur: vi har ca 3,2 miljoner bastur i vårt land. Traditionen går vidare både familjevis och i olika bastusällskap.–    För oss finländare är bastubadandet är en viktig och omhuldad tradition, som har överförts från generation till generation. Att tas upp i Unescos lista är en stor ära för oss, samtidigt som det kommer att  bidra till ännu mer samarbeten mellan olika aktörer på området, som t.ex. bastusällskapen, gläder sig Ritva Ohmeroluoma från Finska Bastusällskapet. Bakgrund: Unescos konvention och förteckningarnaFinland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. Konventionen främjar tryggandet av det immateriella kulturarvet och ger synlighet åt människors, lokalsamhällens och gruppers kulturtraditioner. Det immateriella kulturarvet kan t.ex. vara muntliga traditioner, scenkonsterna, sociala sedvänjor, riter och högtider eller kunskap och sedvänjor rörande naturen och universum. Museiverket svarar för verkställandet av konventionen i Finland.Till konventionen hör också att kulturarvet förtecknas både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två listor  över det immateriella kulturarvet och ett register över god praxis. Listorna innehåller totalt 549 objekt från 127 länder inför det pågående UNESCO-mötet. Med förteckningarna vill man ge det levande kulturarvet synlighet och sprida god praxis mellan länderna.I Finland samlas det immateriella kulturarvet i en Wiki-förteckning över levande kulturarv, därifrån man kan söka till den Nationella förteckningen över det levande kulturarvet. I Wiki-förteckningen finns för närvarande 175 och i den nationella förteckningen 64 element. Finlands följande nationella ansökan gäller fiolspelet i Kaustby. Finland deltar också i en mångnationell ansökan om den nordiska klinkbåt- traditionen.  I vartdera fallet väntas ett beslut i december 2021. Mer material om ämnetMuseiverkets mediabank (finska)   Museiverkets mediabank  (engelska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste i dag lagändringar som förlänger giltighetstiden för de temporära på grund av coronaepidemin utfärdade bestämmelserna om fastighetsförrättningar, delägarlagsstämmor och i renskötsellagen avsedda möten fram till utgången av juni 2021. Vid fastighetsförrättningar har kravet på personlig närvaro tillfälligt slopats. Vid behov är det är möjligt att delta i förrättningssammanträden elektroniskt. I klara och enkla fall kan man tillämpa ett skriftligt förfarande.Delägarlagsstämmor enligt lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter samt möten för ett renbeteslag, dess styrelse och Renbeteslagsföreningen kan vid behov ordnas på distans. Stadgeenliga möten kan också vid behov flyttas till en senare tidpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I lagen om utkomstskydd för arbetslösa har gjorts vissa temporära ändringar på grund av coronaviruspandemin. Målet har varit att trygga försörjningen för både löntagare och företagare. En del av undantagsbestämmelserna är i kraft till utgången av mars 2021. Den utvidgade rätten för den som blivit permitterad till studier under permitteringstiden fortsätter till utgången av 2021.Republikens president stadfäste ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa den 17 december 2020. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.Studier påverkar inte den permitterade personens utkomstskydd för arbetslösaPermitterade personer har temporärt kunnat heltidsstudera utan att detta påverkat arbetslöshetsförmånen. Lagändringen fortsätter att gälla till den 31 december 2021. Ändringen gäller den permitterade personal vars permittering har börjat den 16 mars 2020 eller därefter.Ändringen gör det lättare för de permitterade som studerar vid sidan av arbetet att söka och få arbetslöshetsförmån när arbets- och näringsbyrån inte bedömer om studierna är del- eller heltidsstudier.Företagare kan få arbetsmarknadsstödFöretagare har haft möjlighet att få temporärt arbetsmarknadsstöd om huvudsysslan i företaget har upphört på grund av coronaviruspandemin. Bestämmelsen fortsätter att gälla till den 31 mars 2021.Betalning av arbetsmarknadsstöd till en person förutsätter att personen anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och att byrån ger Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om hens rätt till arbetsmarknadsstöd.Jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan fortsätter också till utgången av mars.Undantag vid jämkning av arbetslöshetsförmånerDet skyddade beloppet för arbetslöshetsförmåner höjdes temporärt från 300 euro till 500 euro i månaden och från 279 euro till 465 euro under en period om fyra kalenderveckor. Ändringen gäller till och med den 31 mars 2021.För att underlätta behandlingen av förmånsansökningar ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas vid jämkning av arbetslöshetsförmåner fram till 31 mars 2021.Undantaget som gäller jämkning av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan tillämpas fram till den 31 mars 2021 också på andra mottagare av utkomstskydd för arbetslösa än de företagare som får arbetsmarknadsstöd med stöd av ovan nämnda undantagsbestämmelse.Arbetslöshetsförmån kan betalas i förskott i större utsträckningArbetslöshetsförmånen har på basis av ansökan temporärt kunnat betalas ut i förskott för högst sex månader utan beslut. Normalt är tiden två månader. Bestämmelsen fortsätter att gälla till den 31 mars 2021.Rörlighetsunderstöd kan fås då den dagliga tiden för arbetsresor överstiger två timmarRörlighetsunderstöd har temporärt kunnat betalas för heltidsarbete, om personens dagliga resa till arbetet när anställningen inleds överstiger två timmar. Vanligtvis ska restiden överstiga tre timmar. Rörlighetsunderstöd kan betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete. Undantaget tillämpas på arbete som har inletts senast den 31 mars 2021.Undantagsbestämmelser som upphör att gälla vid årsskiftetEn del av de temporära lagändringar som gjorts på grund av coronapandemin gäller till utgången av 2020. Därefter tillämpas lagstiftningen som gäller under normala förhållanden.Lagändringar som gäller till den 31 december 2020:Jobbsökningen upphör inte att vara i kraft på grund av misstag som gäller användningen av arbets- och näringstjänsternas webbtjänst.Trots vad som bestäms om kortvariga studier i lagen om utkomstskydd för arbetslösa fortsätter den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsförmåner fastän studierna på grund av covid-19-pandemin fördröjs så att de pågår i över sex månader.En grundad anledning som har samband med covid-19-pandemin utgör en giltig orsak för en arbetssökande att avbryta service som stöder sysselsättning.Den maximala stödtiden på 24 eller 48 månader för frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån kan förlängas, om den studerande inte gör framsteg i studiernas på grund av covid-19-pandemin.Till dem som blivit arbetslösa och permitterade betalas arbetslöshetsförmån också för självriskperioden på fem dagar.Löntagare kan få rätt till arbetslöshetsdagpenning med arbete som varar i 13 kalenderveckor i stället för det sedvanliga kravet på 26 kalenderveckor.Maximitiden för arbetslöshetsdagpenning löper inte.Vad behöver arbetslösa arbetssökande göra?Arbetslösa arbetssökandes rätt till utkomstskydd för arbetslösa förblir oförändrad, när de handlar enligt de anvisningar de fått från arbets- och näringsbyrån och arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten. Det lönar sig att kontakta arbets- och näringsbyrån via webbtjänsten Mina e-tjänster eller den instans som betalar ut arbetslöshetsförmånen om eventuella frågor.Anvisningarna finns på arbets- och näringstjänsternas, FPA:s och Arbetslöshetskassornas Samorganisation TYJ:s webbplats (se länkarna nedan).

Källa: Valtioneuvosto.fi